FRÅN AVFALL TILL REN ENERGI. Effektiv och miljöanpassad förbränning på avfallskraftvärmeverket i Göteborg

FRÅN AVFALL TILL REN ENERGI Effektiv och miljöanpassad förbränning på avfallskraftvärmeverket i Göteborg

3

INNEHÅLL 7 Mesta möjliga energi av det som blir över 8 Allt hänger på vad vi återvinner 10 Sortera mera för det spelar roll 11 Vad händer med avfallet? 12 Vi eldar avfall men tar hand om utsläppen 17 Översikt Här blir avfall till värme och el 18 Sortering 20 Förbränning 24 Elproduktion 26 Fjärrvärmeproduktion 28 Rökgasrening 30 Vattenrening 32 Rena fakta 34 Vi arbetar för tillväxt i både naturen och ekonomin 38 Välkommen till Sävenäs

6 Världens mest avancerade och effektiva anläggning för rökgasrening är en viktig del av Sävenäs avfallskraftvärmeverk.

MESTA MÖJLIGA ENERGI AV DET SOM BLIR ÖVER Ditt och mitt avfall är inte bortkastat. På Renova arbetar vi med att samla in och ta hand om det på bästa, mest miljövänliga sätt. Det som inte går att återvinna direkt omvandlar vi till ren energi genom förbränning på avfallskraftvärmeverket i Sävenäs. Avfallsförbränning bidrar till minskade koldioxidutsläpp och en minskad växthuseffekt. Genom förbränningen utvinns el och fjärrvärme, vilket ersätter fossila bränslen som olja och naturgas. Exempelvis ger tre ton avfall lika mycket energi som ett ton olja! Anläggningen i Sävenäs har tillstånd att ta emot 550 000 ton avfall per år från hushåll och industri. Det motsvarar energi som ersätter 175 000 m 3 olja eller 160 miljoner m 3 naturgas. VI GÖR EL OCH VÄRME AV AVFALL Anläggningen levererar årsförbrukningen av el hos nästan 110 000 lägenheter och värme och varmvatten till cirka 150 000 lägenheter. Det motsvarar: 5 procent av Göteborgs elbehov 30 procent av Göteborgs fjärrvärme DEPONI I SISTA HAND När biologiskt avfall läggs på deponi och bryts ner bildas metan, en mycket skadlig växthusgas. På avfallskraftvärmeverket i Sävenäs omvandlar vi istället avfallet till energi. Dessutom avgiftar vi samhället. Genom att förbränna avfallet och effektivt rena utsläppen till luft och vatten ser vi till att miljögifterna försvinner ur kretsloppet. EFFEKTIV ENERGI Renova har en energiåtervinning i världsklass. Avfallet i en enda sopbil räcker för att värma och lysa upp en normalvilla i ett helt år. Avfall betraktas som biobränsle. 85 viktprocent av avfallet består av icke fossilt, förnybart material. 7

ALLT HÄNGER PÅ VAD VI ÅTERVINNER Varje svensk producerar drygt ett halvt ton hushållsavfall per år. I takt med att vi konsumerar mer ökar mängden varje år. Renova vill bidra till att stoppa denna utveckling. Vi tar ett samhällsansvar genom att se till att det avfall vi får in från hushåll och företag tas om hand på ett hållbart, miljövänligt sätt. Vårt sätt att arbeta med avfall grundar sig på EU:s ramdirektiv om avfallstrappan, alltså hur man ska tänka för att behandla avfall på bästa sätt. Vi strävar även efter att flytta avfallet så högt upp som möjligt i avfallstrappan. Renova återvinner drygt 90 procent av allt avfall vi tar emot. DEPONERA Sista alternativet, slutförvaring på deponi av avfall som inte kan återvinnas. Renovas två deponier är byggda efter mycket strikta miljökrav för att vara säkra lång tid framöver. Vi driver moderna deponier där avfall lagras i väntan på nya återvinningsmetoder. AVFALLSTRAPPAN ENERGIÅTERVINNA Via förbränning av avfall som inte kan återvinnas framställer vi fjärrvärme och elektricitet. Av regionens avfall gör vi grön fjärrvärme och el till en stor del av av Göteborgsregionen. Vi återvinner dessutom metaller ur slaggen från förbränningen. Även slaggruset används som konstruktionsmaterial. MATERIALÅTERVINNA Många material kan komma till nytta i nya föremål. Förpackningar och tidningar som lämnats till återvinning kan bli till råvara för nya produkter av plast, metall, glas, kartong och papper. Vi samlar in alla sorters återvinningsmaterialmaterial och har egna anläggningar och samarbetspartners för sortering och behandling. ÅTERANVÄNDA En hel del saker, som kläder och byggmaterial, kan återanvändas precis som de är, via exempelvis second handaffärer. MINSKA AVFALLET För företag kan det handla om att se över produktionen för att undvika onödigt spill medan det för privatpersonen snarare handlar om att inte köpa något om man inte verkligen behöver det. Vi utbildar kunder och skolungdomar, driver opinion, samlar kunskap, stöder forskning, samt är drivande i det regionala avfallsarbetet. VAD DU KAN GÖRA Ifrågasätt dina inköp När du köper, köp kvalitet. Källsortera Sortera ut farligt avfall 163 KG AVFALL / PERSON OCH ÅR ÅTERVINNS Svensken återvinner i genomsnitt 37 procent av allt hushållsavfall genom källsortering och medveten återvinning. Källa: Avfall Sverige Återvinn rätt på återvinningsstationen 8

9 Att elda avfall sliter hårt på anläggningen och ett ständigt underhåll är nödvändigt. Vi som jobbar här är experter på avfallsförbränning. Vi vet när det är dags byta ut en del innan helheten går sönder. Det är vår samlade erfarenhet som gör det möjligt för oss att erbjuda en hög tillgänglighet, dygnet runt, året runt.

SORTERA MERA FÖR DET SPELAR ROLL Det finns många myter om källsortering. Som att allt ändå bara blandas och hamnar på tippen. Så är det inte. Däremot är det viktigt att var sak hamnar på rätt plats för att återvinningen ska fungera i alla led. Och för att inte miljöfarliga ämnen ska hamna i mark och vatten. Anläggningen i Sävenäs tar emot avfall från hushåll, företag och industri. Ju bättre sorterat avfall vi får in desto bättre kan vi ta hand om det. Ju renare blir bränslet och desto effektivare blir förbränningen, vilket ger minskade utsläpp. Släng därför inte allt i soppåsen för vi vill inte elda upp fel saker! Istället för att bränna upp en plastflaska så sparar vi energi och råvara genom att återvinna den. Det går exempelvis åt 20 gånger mindre energi att framställa en burk aluminium från återvunnet material jämfört med att producera en ny burk. VAD ÄR FARLIGT AVFALL? Produkter som ger allvarliga skador på växter, djur och människor: Exempelvis färg, batterier, växtgift, lösningsmedel, oljor, mediciner, termometrar med kvicksilver, batterier och lysrör. Källsortera allt farligt avfall, för då kan Renova ta hand om det på rätt sätt. ETT PAR TUSEN AVFALLSKONTROLLER VARJE ÅR En förutsättning för hög tillgänglighet är att vi har ett bra samspel med våra kunder. För ekonomin och för miljöns skull är det viktigt att kunderna både redovisar och betalar för det som verkligen slängs. Varje dag görs därför ett tiotal kontroller på inkommande avfall för att säkerställa att avfallet är rätt klassat av kunden och att det inte innehåller farligt avfall som bör hanteras på annat sätt. Varje driftstörning innebär ett direkt bortfall av energiproduktion. Energi som kanske ersätts av naturgas med betydligt högre koldioxidutsläpp. Metaller ger problem vid förbränning och orsakar slitage och onödiga driftsstopp. Källsortera så återvinner vi! 10

VAD HÄNDER MED AVFALLET? Förbränning med energiåtervinning ger el och fjärrvärme Återvinning ger nya produkter bl.a. för metall, glas, trä, papper. Kompost ger grunden till näringsrika jordblandningar. Slam till rötgasanläggning eller via avloppsrening ger biogas. Obrännbart avfall samt förorenade jordar deponeras. Sten- och jordmaterial används bl.a. till vägbyggen. Farligt avfall behandlas på olika sätt. Vissa ämnen återvinns. Siffrorna baserar på hur det avfall som Renova tog hand om år 2009 kom till nytta. KÄLLSORTERA ALLTID: Farligt avfall Returpapper Metallförpackningar Pappersförpackningar / Wellpapp Glasförpackningar, färgade och ofärgade Hårda och mjuka plastförpackningar Gips Metallskrot SAMLAREN FÖR FARLIGT AVFALL I farligt avfall-automaten, Samlaren, kan du lämna glödlampor, uttjänta elprylar och annat farligt avfall. Den är utvecklad av Renova och finns nu på ett antal stormarknader och företag runt om i Sverige. VISSTE DU ATT... Stål, aluminium och glas kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Om alla kapsyler lämnast till återvinning räcker stålet till 2 200 nya personbilar. Varje år! Om alla metallförpackningar av stål källsorteras sparas energi nog att värma upp 5 400 småhus per år. Om alla metallförpackningar av aluminium återvinns sparas energi nog att värma upp 10 000 småhus per år. Källa: Återvinningsindustrierna 11

VI ELDAR AVFALL MED STADIGT MINSKANDE UTSLÄPP I avfall förekommer en stor mängd miljö- och hälsofarliga ämnen. Är det då vettigt att elda upp dem? Ja, faktiskt. Anläggningen i Sävenäs förbränner upp till 72 ton avfall i timman och bryter ner eller avskiljer föroreningarna som finns i avfallet mycket effektivt. Vi är stolta över att vara ett av Europas renaste avfallskraftvärmeverk. Och att vi ligger före alla miljökrav med bred marginal. Sedan 1980-talet har utsläppen från avfallsförbränningen minskat till vatten och luft med 90 99 procent. Detta tack vare ökade krav i lagstiftning, spetsteknik vad gäller rening av utsläpp samt att vi allihop blivit bättre på att källsortera. I samband med utbyggnaden 2009 av en fjärde förbränningslinje på Sävenäs gjordes en stor investering i avancerad teknologi för rening. Därmed kunde anläggningen öka energiproduktionen från avfallsförbränningen utan att procentuellt öka våra utsläpp. STRÄNGA MILJÖKRAV FRÅN EU Utsläpp från avfallsförbränning styrs sedan 2006 av gemensam EU-lagstiftning. Anläggningen i Sävenäs klarar Sveriges och EU:s miljökrav men vi nöjer oss inte med det: Genom att stödja och delta i forskning och utveckling strävar vi efter att bli ännu mer effektiva och ännu renare. SÅ HÄR RENAR VI UTSLÄPP TILL LUFT: När den renade röken slutligen leds ut genom skorstenen klarar den EU:s miljökrav med råge. 1. Stoftpartiklar fastnar i ett elektrofilter. 2. Sura gaser, tungmetaller och svavel tas om hand i våta reningssteg. 3. Rökgasen passerar elfiltermodulerna för ytterligare stoftavskiljning. 4. En värmeutvinning avslutar det våta systemet. 5. Dioxiner och kväveoxider tas om hand av en katalysator, ungefär på samma sätt som i en bil. SÅ HÄR RENAR VI UTSLÄPP TILL VATTEN: Vattnet som återstår är rent men svagt salthaltigt och kontrolleras noga innan det pumpas ut i Göta Älv. 1. Föroreningarna i rökgasen binds i vatten. 2. En avancerad vattenreningsanläggning avskiljer föroreningarna effektivt. GIPS SKA KÄLLSORTERAS Släng aldrig gips i de vanliga soporna som ska brännas. Gips brinner inte men däremot bildas svavelsyra i rökgaserna, vilket belastar reningen. KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP I SVERIGE 75 procent kommer från energianvändning och trafik 13 procent kommer från jordbruket 3 procent kommer från avfallshanteringen Källa: Naturvårdsverket 12

Utsläpp (ton) Kväveoxider Svaveldioxid Stoft Förbränt Förbränt avfall (kton) 500 500 450 450 400 400 350 350 300 300 250 250 200 Vi har minskat utsläppen avsevärt av svaveldioxid och kväveoxid. För svaveldioxid från 431 ton år 1997 till 59 ton år 2009. Miljöfarligt stoft från rökgaserna tas om hand genom avancerad rening istället för att släppas ut. Vi uppvisar en minskning från 100 ton år 1987 till 2 ton år 2009. 200 150 150 100 100 50 50 1992 2009 0 0

3 5 2 1 3 4

Brännbart avfall töms i en avfallsbunker som rymmer 22000 m 3. Temperaturen i eldstaden håller 1 2 Två enorma gripskopor matar utan tillsats av andra bränslen. ugnarna med avfall som bränsle. Luft blåses in i för att få en bra och kontrollerad förbränning. Ett lyft med gripskopan väger cirka fem ton avfall, vilket genererar 16 000 kwh. Lika mycket enprocent eller 5 10 volymprocent Efter förbränning återstår 20 viktergi som det går åt för att värma av bränslet som slagg. Slaggen en villa i ett år. sorteras och cirka 10 procent återvinns som järn och metall och resten används som konstruktionsmaterial. 6 5 5 5 5 5 3 4 5 Från ångdomen fördelas vatten i pannan via ett rörsystem. De heta rökgaserna gör att vattnet övergår till ånga som driver en turbin, som i sin tur driver generatorn där elkraft produceras. Anläggningen i Sävenäs producerar el som motsvarar årsförbrukningen i 110 000 lägenheter. I kondensorn möter ångan fjärrvärmevattnet och värmer upp det. Värmepumpar kramar ur ytterligare 20 procent energi ur rökgaserna, energi som återvinns och tillförs fjärrvärmenätet. Anläggningen i Sävenäs producerar fjärrvärme och varmvatten som motsvarar årsförbrukningen i 150 000 lägenheter. Innan rökgaserna leds ut genom skorstenen renas den i flera steg. Först fastnar stoftpartiklar i ett elektrofilter. I nästa steg tas sura gaser, tungmetaller, svavel samt ytterligare stoft om hand i ett vått reningssteg. I en katalysator tas dioxiner och kväveoxider om hand. Stränga utsläppskrav råder på kväveoxider från avfallsförbränning. Anläggningen har tillstånd att släppa ut 80 mg/m 3 men släpper endast ut under 15 mg från panna 7 tack vare avancerad katalysatorrening. Anläggningen för rökgasrening är en av världens mest avancerade. 7 6 Föroreningarna som nu koncentrerats i vattnet avskiljs i flera steg och tas om hand. Vattnet är nu renat. Eftersom vattnet är svagt salthaltigt leds det till Göta älv i en fem kilometer lång ledning längs Säveåns botten. 7 Vid vattenreningen ombildas svavel till gips i en separat process. Kvar blir en säker samt hanterbar restprodukt som deponeras.

HÄR BLIR AVFALL TILL VÄRME OCH EL Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs producerar värme och el genom att använda avfall som bränsle. Rökgaserna som bildas vid förbränningen värmer upp pannvatten som övergår till ånga, som leds till turbinen som i sin tur driver generatorn som alstrar el. I en kondensor kyls sedan ångan till vatten. Värmen tas upp av fjärrvärmevattnet som leds ut till hushåll och företag. SORTERING För att bränslet ska bli så rent som möjligt sorteras icke brännbart avfall bort på en sorteringsanläggning. Ju renare bränsle desto bättre energiproduktion och mindre utsläpp. FÖRBRÄNNING Avfallet förbränns i fyra ugnslinjer med ångpannor vid en temperatur på cirka 1 000 C. Hög temperatur ger optimal förbränning, en viktig förutsättning för låga utsläpp. ELPRODUKTION Rökgaserna som bildas vid förbränningen värmer upp pannvatten som övergår till ånga. Denna förs till ångturbinen som i sin tur driver generatorn som alstrar elektricitet. FJÄRRVÄRME Ångan leds vidare till en kondensor där den värmer upp fjärrvärmevatten. Det går ut i Göteborgs cirka 100 mil långa fjärrvärmesystem och förser hushåll och företag med värme och varmvatten. RÖKGASRENING Rökgaserna renas i flera steg, bl.a. genom avancerad katalytisk rening. Stoft, sura gaser, dioxiner och tungmetaller tas om hand. Sveriges och EU:s miljökrav klaras med råge. VATTENRENING Miljöfarliga tungmetaller som koncentrerats i vattnet avskiljs i flera steg och tas om hand. Därefter kan vattnet pumpas ut till Göta Älv. 17

KAPACITETEN UTNYTTJAS MAXIMALT På anläggningen i Sävenäs sker förbränningen i fyra ångpannor, driftsatta 1994, 1995, 2001 och 2009. Den senaste pannan är utrustad med ännu mer effektiv rökgasrening. Vi producerar cirka 30 procent av fjärrvärmen och cirka 5 procent av elbehovet i Göteborg. Har tillstånd att förbränna 550 000 ton avfall/år. REN SOPKRAFT Energiproduktion/år: 1 730 GWh Andel fjärrvärme: 1 440 GWh Andel el: 290 GWh Är i drift dygnet runt, cirka 8 000 timmar/år och panna. Tar emot avfall från 200 sopbilar/dag. Kapacitet vid förbränning av 550 000 ton avfall per år Tar emot 60 procent hushållsavfall, 40 procent industriavfall. MWh/ton El Värme MWh/ton 4,0 3,5 I de fem länder i Europa med högst energiutvinning, bland dem Sverige, tas i snitt 2,3 MWh el och värme per ton hushållsavfall tillvara. Att jämföras med resterande länder där genomsnittet är 1 MWh per ton hushållsavfall. 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 RENOVA SVERIGE DANMARK NORGE SCHWEIZ TYSKLAND ÖSTERRIKE ITALIEN HOLLAND SPANIEN UNGERN PORTUGAL Källa: Avfall Sverige 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0

GROVT AVFALL BLIR TILL FINT BRÄNSLE Ett finare och renare bränsle ger en mer effektiv förbränning och mindre utsläpp. På sorteringsanläggningen tar vi därför om hand grovt avfall från företag och från våra återvinningscentraler. Här sorteras metallskrot ut, tillsammans med annat som är olämpligt att förbränna. Avfallet sönderdelas och kan vid behov även siktas. Sorteringsanläggningen på Sävenäs har dessutom tillstånd att ta emot farligt avfall, som tryckimpregnerat trä. Renova har tre sorteringsanläggningar som tar emot grovt eller blandat avfall från hushåll och företag och industri: Skräppekärr, Högsbo och Sävenäs. Eftersom avfall ska hanteras utifrån sina egenskaper måste vi hela tiden anpassa vår behandlingsmetod efter vad vi tar emot. Vi finns därför med som partner i alla faser och hjälper företag i alla storlekar med rådgivning och anpassade lösningar för avfallshanteringen. Allt från mer effektiva system för återvinning på kontoret till lösningar för att ta hand om farligt avfall eller total avfallslogistik kring ett stort bygg- eller rivningsprojekt. Är avfallet sorterat rätt från början kan vi ta hand om det på rätt sätt direkt. GIPSÅTERVINNING Renova var år 2001 först i Västsverige med att erbjuda återvinning av gips istället för att lägga det på deponi. Detta har inneburit en återanvändning av mer än 15 000 ton gipsavfall och därmed besparat klimatet från utsläpp av drygt 3 000 ton koldioxid. UTSLÄPP REGLERAS HÅRT För att driva en stor avfallsförbränningsanläggning krävs tillstånd från miljödomstolen. All miljöpåverkan, inklusive transporter till och från anläggningen är hårt reglerad. Utsläpp till luft och vatten mäts och bevakas noggrant och redovisas kontinuerligt. 18

1 2 3 4 5 6 Skrot Skrot Obrännbart Okrossbart Glas och sand 1 AVFALLSBUNKER Från bunkern lyfts avfallet med gripskopa till ett observationsband. Med en plockkran sorteras obrännbart och olämpligt material bort. Avfall som behöver klippas lyfts över till grovsaxen. 2 GROVSAXEN För att kunna behandlas i hammarkvarnen måste väldigt stora föremål klippas i mindre bitar för att sedan transporteras tillbaka till bunkern via ett transportband. 3 TRUMMAGNET Allt material passerar en trummagnet som avskiljer järn och magnetiskt stål. Trummagneten avskiljer järnskrot, som tas om hand och återvinns. 4 HAMMARKVARN En rotor som väger 12 ton krossar avfallet med en enorm kraft. Rotorn har 26 slagor och roterar med en hastighet av 700 varv/min. 5 TRUMSIKT I en roterande cylindrisk trumma med centimeterstora hål siktas det nu finfördelade avfallet. Små partiklar som grus och glas avskiljs och förs till en särskild behållare för transport till avfallsupplag. Sikten används endast vid vissa typer av avfall. 6 ÖVERBANDSMAGNET Slutligen passerar materialet en överbandsmagnet som avskiljer järn och magnetiskt stål. Cirka 80 procent av avfallet återstår och förs till förbränningsbunkern med bandtransportörer. 19

VI ELDAR EFFEKTIVT MED MINIMALA UTSLÄPP Anläggningen i Sävenäs har tillstånd att förbränna 550 000 ton avfall per år. I fyra ångpannor eldar vi dygnet runt 72 ton avfall i timman. Varje förbränningslinje består av förbränningssystem med roster, ångpanna, elektrofilter, hetvattenekonomiser och rökgasrening. Det är en komplex anläggning och alla processer styrs från ett bemannat kontrollrum. Här jobbar vi med ständig övervakning, något som kräver såväl kompetens som erfarenhet. Statusrapporter levereras och analyseras kontinuerligt. Det gäller att snabbt kunna bedöma rätt åtgärd. Med hjälp av processdatorer regleras förbränningen; matning av avfall, luftmängd till olika luftzoner samt temperatur för att få effektiv förbränning under varierande förhållanden. En effektiv förbränning är också en förutsättning för att hålla utsläppen låga. Vid normal drift är det enbart avfall som brinner. Vid start värms dock ugnarna upp med oljebrännare. på att vi måste göra något åt avfallsökningen. För att vända trenden krävs att vi alla hjälps åt. Läs mer på sidan 8. Kal och Ada heter de två kranarna med gripskopor som matar ugnarna med bränsle. Ett lyft väger cirka fem ton avfall, vilket ger lika mycket energi som behövs för att värma en normalvilla i ett år. AVFALL ÄR BIOBRÄNSLE Vid normal eldning matas ugnarna endast med utsorterat brännbart avfall som till 85 procent utgörs av biobränsle. Det vatten som finns i avfallet förångas vid förbränningen och utgör 18 22 volymprocent av rökgaserna. VI BRINNER ÄVEN FÖR MILJÖFRÅGORNA Den fjärde förbränningslinjen, byggd 2009, ger en efterlängtad ökad kapacitet samt en ökad produktion av grön el och fjärrvärme. Men redan inom en överskådlig framtid beräknas behovet slå i taket igen, en indikation MER ENERGI MED MINDRE UTSLÄPP Hösten 2009 togs en fjärde förbränningslinje i drift på avfallskraftvärmeverket i Sävenäs. Den ger en ökad kapacitet som beräknas klara behovet i de elva ägarkommunerna för lång tid framöver. Den nya pannan är den hittills mest avancerade med högeffektiv rökgasrening via katalysator. Detta är idag det mest effektiva sättet att avskilja kväveoxider från rökgasen. 20

7 2 6 1 3 5 4 5 5 8 1 AVFALLSBUNKER Avfallet töms i en avfallsbunker. Den rymmer 22 000 m 3, vilket nästan motsvarar en veckas drift av samtliga fyra ugnar. 2 PÅFYLLNINGSTRATT En traversförare lyfter gripskopan med avfallet till ugnens påfyllningstratt. En pusher matar in avfallet i ugnen. Utifrån sin kunskap och erfarenhet blandar traversföraren avfall med olika energiinnehåll för att få en jämn tillförsel av material och en så optimal förbränning som möjligt. 3 INMATARE En inmatare doserar in avfallet i ugnen. 4 ROSTER Avfallet rör sig nedåt på en roster, d.v.s. ugnens botten, och förflyttas framåt så att förbränningen blir fullständig. 5 LUFT För att åstadkomma effektiv förbränning blåses luft in i eldstaden i olika steg. Först blåses primärluft undertill i bränslebädden. Högre upp i eldstaden tillförs sekundärluft och recirkulerad rökgas. 6 RÖKGASÅTERFÖRING De heta rökgaserna stiger uppåt. Rökgasåterföring sker med 20 procent av den totala rökgasvolymen. Detta sänker halten av kväveoxider i utgående rökgaser med 30 procent. 7 ÅNGPANNA Det är minst 1 000 C i eldstaden. Vid förbränningen förbrukas 5 000 m 3 primärluft per ton avfall. Alla luktämnen i avfallet förbränns vid den höga temperaturen. Primärluften förvärms med lågtrycksånga, från 20 till 120 C för att avfallet ska torka och brinna bättre. 8 SLAGGBUNKER När avfallet är helt utbränt återstår slagg som faller ner i en vattenfylld slaggsläckare. Här kyls det innan det matas ut i slaggbunkern. Slaggen utgör 20 viktprocent eller 5 10 volymprocent av avfallsmängden och även den återvinner vi. Slagg består av aska och obrännbara ämnen som järnskrot, metaller och glas som sorteras och återvinns. 21

22 Genom att använda miljömässigt bästa fordon, förnybara bränslen och körsätt sätter vi miljön i fokus även när det gäller transporter till Sävenäs. För att minimera antalet transporter och utsläpp lastar vi om avfallet till containerbilar. Ett sådant fordon rymmer avfall från nio sopbilar.

MED ÅNGA GÖR VI EL TILL 110 000 LÄGENHETER Den ånga som produceras driver en turbin som i sin tur är försedd med en generator. Generatorn producerar elektricitet som går ut till Göteborgs elnät. Inne i ångpannan slingrar sig flera mil rör. Här leds pannvattnet runt och hettas upp till ånga av de heta rökgaserna. Trycket och temperaturen på ångan gör elproduktion möjlig. Med den fjärde pannan och efter uppgradering av ångturbinen producerar vi varje år omkring 290 GWh elektricitet. Det motsvarar cirka fem procent av elbehovet i Göteborg. SOPKRAFT I VÄRLDSKLASS ÖVERVAKNING DYGNET RUNT Alla processer i Sävenäs avfallskraftvärmeverk övervakas från ett bemannat kontrollrum. Erfarna medarbetare tar dygnet runt emot rapporter och bedömer snabbt åtgärd. Monitorer och mätutrustning rapporterar aktuell status från verkets olika stationer. Exempelvis bevakas temperatur, förbränningen, energiproduktion och vad som släpps ut genom skorstenen, minut för minut. Inte minst för att säkerställa de stränga miljökrav som ställs på verksamheten. 24

1 2 2 6 3 4 5 7 1 ÅNGDOM Matarvatten pumpas med ett högt tryck till pannans ångdom. 2 EKONOMISER I ekonomisern värms vattnet upp från 140 till 200 C. Från ångdomen fördelas vattnet i pannan via ett rörsystem. De heta rökgaserna från förbränningen gör att vattnet övergår till ånga som leds till ångdomen. Efter uppvärmning i överhettaren når ångan 400 C och 40 bars tryck. 3 TURBIN Ångan förs till turbinen. En mindre del av ångflödet tappas av från turbinen för intern förbrukning. Lågtrycksångan används för drift av bland annat värmepumpar, rökgasåtervärmning, och primärluftsförvärmare. 4 TURBINKONDENSOR Efter turbinen passerar ångan turbinkondensorn där den värmer fjärrvärmevattnet. I kondensorn övergår ångan till vatten genom värmeväxling med det inkommande fjärrvärmevattnet. 5 RESERVKONDENSOR Vid driftstopp eller underhåll av turbinen, kan ångan ledas direkt till en reservkondensor, där ångans energi tas tillvara som fjärrvärme. 6 GENERATOR Generatorn drivs av ångturbinen och producerar el. 7 MATARVATTENTANK Vattnet, eller kondensatet, pumpas tillbaka till matarvattentanken och sedan vidare till ångpannan. 25

FJÄRRVÄRME OCH VARMVATTEN TILL 150 000 LÄGENHETER När ångan har passerat turbinen innehåller den fortfarande mycket energi som tas tillvara som fjärrvärme. Via ett rörsystem på drygt 100 mil levereras fjärrvärme och varmvatten till hushåll och företag. Vi levererar varje år över 1 440 GWh fjärrvärme. Det motsvarar cirka 30 procent av fjärrvärmebehovet i Göteborg. Vattnet i fjärrvärmenätet cirkulerar i ett slutet kretslopp. När det kommer tillbaka till avfallskraftvärmeverket har det en temperatur på 40 60 C. Här värms det upp på nytt till en temperatur på mellan 80 120 C. ERSÄTTER ANDRA ENERGIKÄLLOR Avfallet vi eldar upp ersätter annan energikälla motsvarande: 230 000 ton stenkol VÄRMEPUMPARNA KRAMAR UR EXTRA ENERGI Trots att mängden avfall ökar varje år lyckas vi minska utsläppen och öka energiproduktionen. Absorptionsvärmepumpar spelar en viktig roll: 175 000 m³ olja 160 miljoner m³ naturgas 645 000 ton flis De gör det möjligt att överföra 40 C värmeenergi i kylvatten till 70 80 C fjärrvärme. Genom rökgaskondensering ökar energiproduktionen med 20 procent samtidigt som rökgaserna blir renare. 26

6 5 4 3 2 1 1 DIREKTKONDENSERING Vid låga temperatur på inkommande fjärrvärmevatten används detta för att kyla cirkulationsvattnet i rökgasreningens första kondenseringssteg. 2 VÄRMEPUMPAR Det inkommande fjärrvärmevattnet hämtar värme från flera värmepumpar. 3 MELLANKYLSSYSTEM Via interna mellankylsystem överförs energi från kondenseringsreaktorer. 4 HETVATTENSYSTEM Hetvattensystemet överför värme från rökgasekonomisrarna till fjärrvärmesystemet. 5 TURBINKONDENSOR Ångan från turbinen kyls i turbinkondensorn av fjärrvärmevattnet som värms till en temperatur på mellan 80 till 120 C. I samband med elproduktion kan värme överföras till fjärrvärmenätet via turbinkondensorn. 6 KYLTORN Om produktionen av fjärrvärme är större än vad nätet kan ta emot kan intern kylning ske: via kyltorn, med 60 MW kyleffekt eller med mellankylsystem via Säveån, med 12 MW kyleffekt. 27

AVANCERAD RENING SOM GER LÅGA UTSLÄPP Den renade röken som leds ut genom skorstenen består i huvudsak bara av koldioxid och vatten. Drygt 99 procent av stoftet i rökgaserna avskiljs i elektrofilter. Nästa steg är våt rökgasrening med kondensering där sura gaser och tungmetaller tas om hand. Slutligen en katalysator för avskiljning av dioxiner och kväveoxider. För att få så låga utsläpp som möjligt investerade Renova under 2009 i ny rökgasreningsanläggning. En ökad svavel- och dioxinavskiljning gör utsläppen sänks till nivåer långt under gällande krav samtidigt som vi tar emot större avfallsmängder. TVÅ VARIANTER AV RÖKGASRENING Rökgasreningen för de tre äldre pannorna sker med en annan metod som ger i stort sett samma resultat. Här minskas halten kväveoxider via selektiv icke katalytisk reduktion, s.k. SNCR. Ammoniak injiceras i eldstaden och kväveoxiderna omvandlas till kvävgas och vatten. Reduktion sker tills totalt 80 90 procent av kväveoxiderna har avskiljts. 1 ELEKTROFILTER Här avskiljs över 99,5 procent av stoftet, eller flygaskan, från rökgaserna. 2 BOOSTERFLÄKT En första rökgasfläkt ser till att hålla ett jämt undertryck i pannans eldstad. 3 HETVATTENEKONOMISER Rökgaserna kyls till ca 140 ºC och avger värme till fjärrvärmenätet. VI SATSAR PÅ GRÖNA TRANSPORTER I så hög utsträckning som möjligt tankar vi våra fordon med RME rapsbaserad biodiesel. Detta minskar utsläppen av växthusgaser med 65 procent jämfört med vanlig dieseldrift. Dessutom utbildar vi kontinuerligt alla våra förare i miljövänligt körsätt, ECO-driving. 28

1 3 6 7 4 2 4 5 5 4 Kalkstenssilo 4 5 5 4 VÅT RÖKGASRENING Består för vår senast byggda panna av fyra steg. Surskrubber: Ekonomisern är placerad före inloppet till det första tvättsteget som är en öppen sprejskrubber. Gasen passerar flera vattenridåer där stoft, saltsyra, fluorvätesyra, kvicksilver och andra tungmetaller löses i vattnet. Kalkstensslurry tillsätts som en första neutralisation av det sura vattnet. Svavelskrubber: En två-stegs skrubber där först svavel avskiljs genom att lut tillsätts till tvättvattnet och ph höjs till ca 6. I nästa steg utvinns en del av energin i rökgasen genom direktkondensering. Det cirkulerande vattnet kyler rökgasen och värmen överförs till fjärrvärmesystemet genom en värmeväxlare. Viss svavelavskiljning sker även här. Elfiltermoduler: Här sker den slutliga stoftavskiljningen. Rökgasen går genom tolv parallella elfilter-venturirör, försedda med en högspänningselektrod och med ett sprejmunstycke vid utloppet. Stoftpartiklarna blir negativt laddade och dras till de positivt laddade vattendropparna. Vattendropparna går med rökgasen vidare in i den underliggande kondenseringskolonnen. Kondenseringskolonn: En öppen sprejkolonn för ytterligare värmeutvinning genom rökgaskondensering. Vatten cirkuleras och sprejas på olika nivåer med hög hastighet så att rökgasen passerar flera vattenridåer. Rökgaserna kyls av vattnet och ytterligare fukt i rökgasen kondenserar. I vattnets cirkulationskrets finns en värmeväxlare där värmen överförs till ett kylsystem. Det av rökgaserna värmda vattnet leds till absorptionsvärmepumpar som lyfter vattentemperaturen till en nivå som gör det möjligt att överföra energin och värma vattnet i fjärrvärmesystemet. För att förhindra medryck av vatten mellan de olika stegen är droppavskiljare installerade. Vatten till den våta reningen kommer från avfallet. När avfallet förbränns övergår fukten i avfallet till rökgaserna. Vid rökgaskondensering övergår vattenångan i rökgasen åter till vatten som används i de olika reningsstegen. 5 KATALYSATOR I katalysatorn avskiljs kväveoxider samt dioxiner/furaner. Först Först via en korrosionsbeständig gas/gas-värmeväxlare, med tuber av glas. Den kalla ingående gasen värms av den varma utgående gasen från katalysatorn och efterföljande plattvärmeväxlare. Nästa steg är en gas/gasvärmeväxlare av platt typ tillverkad av kolstål, där ingående gas värms av den varma gasen som kommer direkt från katalysatorn. en tubvärmeväxlare. Ammoniak sprutas in i rökgaserna före katalystorn. När rökgasen sedan går genom katalysatorn sker en kemisk reaktion varvid kväveoxiderna ombildas till vatten och kvävgas. Katalysatorn till panna 7 är keramisk och av bikake-typ. Den är gjord av titandioxid, tillsatt med bland annat vanadinoxid och wolframoxid. Den är uppbyggd i tre lager där gasen passerar i ett stort antal smala kanaler. 6 RÖKGASFLÄKT OCH LJUDDÄMPARE Rökgasfläkten suger gasen genom hela systemet och vidare till skorstenen. För att förhindra störande buller från skorstenstoppen passerar rökgasen en ljuddämpare direkt efter fläkten. 7 EMISSIONSMÄTNING Slutligen passerar rökgaskanalen genom ett mätrum där halten av exempelvis stoft, väteklorid, svavel, kväveoxider mäts och analyseras kontinuerligt. 29