Bilaga 1.15 Häckande fåglar, Liane
INVENTERING HÄCKANDE FÅGLAR LIANE MELLERUD UNDERLAG FÖR VINDKRAFTSETABLERING PÅ UPPDRAG AV SCANERGY WIND AB 2013-01-07
Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se Projektansvarig: Johan Ahlén Fältinventering: Matti Åhlund Framtagande av underlagsmaterial och rapport: Matti Åhlund Beställare Scanergy Wind AB Cecilia Eckerdahl Kartmaterial Underlagskartor från Scanergy Wind AB 2 (16)
Innehåll Uppdrag och undersökningsområde...4 Metoder...5 Resultat...5 Bedömning och diskussion...11 Referenser...13 Bilagor...15 3 (16)
Uppdrag och undersökningsområde Naturcentrum AB har på uppdrag av Scanergy Wind AB genomfört en sammanställning och fältinventering av de häckande fåglarna i ett skogsområde norr om Dalskog i Melleruds kommun. Scanergy Wind undersöker här möjligheten att uppföra en vindpark med omkring tre verk. Det aktuella vindparksområdet framgår av figur 1. Undersökningsområdet har även omfattat markerna upp till 1 km kring vindparksområdet. Området utgörs till stor del av produktionsbarrskog. Tre små sjöar och en mosse gränsar till vindparksområdet. I området finns flera hyggen och en skogsbilväg går in i området från öster. Figur 1. Lokaler i Artportalen.se i vindparkens omgivningar som ingår i faktainsamlingen. Från själva vindparksområdet saknas rapporter. Gröna symboler visar vad som i Artportalen kallas allmänna lokaler, gula symboler avser så kallade personliga lokaler. Lokalernas namn framgår av bilaga 1. Vindparksområdet är inringat med röd linje. 4 (16)
Metoder Rapporten bygger framför allt på Naturcentrums inventering av häckande fåglar 2012. Vi har också sammanställt publicerat material, framför allt från Artportalen.se, och intervjuat ornitologer med god kännedom om regionen och aktuella arter. De rapporteringspunkter (lokaler) som använts vid söket i Artportalen.se framgår av figur 1. Som framgår av figuren finns inga rapporter från själva vindparksområdet. För rödlistade arter och arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 gjordes dessutom särskilda sök i Artportalen.se upp till 3 km från undersökningsområdet. Sökperioden är 2000-01-01 till 2012-10-15. Resultatet finns sparat i Excelfiler. Ornitologerna som intervjuades var Bengt Wiklund, Dals-Ed och Roger Gran, Åmål. De fick framför allt frågor om de fågelarter som anses löpa risk att drabbas negativt av vindkraftverk, men också ombads också att komma med egna funderingar. Inventeringen av de häckande fåglarna i området utfördes vid åtta tillfällen 2012: 2 maj, 12 maj, 13 maj och 15 juni med inriktning på skogshöns, rovfågel och lommar, samt besök vid intressanta miljöer som sjöar, tjärn, våtmarker, branter och åsar; 20 juni genom linjetaxering i vindparksområdet, alla hörda och observerade fåglar antecknades, liksom spårtecken som spillning, bon och hackmärken; 20 21 juni kartlades nattaktiva arter, framför allt nattskärra; 19 juli och 22 juli gjordes uppföljande besök med inriktning på rovfågel. Den effektiva inventeringstiden var totalt 42 timmar. Vid bedömningen av vilka arter som kan vara känsliga för vindkraftetablering har framför allt följande källor använts: Ahlén (2010), Bright m fl (2006), Bright m fl (2009), Dürr (2012), Eriksson (2009), LAG-VSW (2007), Langgemach & Dürr (2012), Langston & Pullan (2003), Naturvårdsverket (2012), SOF (2009), Rees (2011) och Rydell m fl (2011). Resultat Från undersökningsområdet finns sju arter som noterats under häckningstid och uppmärksammats av naturvården på europeisk eller nationell nivå (det vill säga är listade i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv eller uppförda på den svenska rödlistan; se tabell 1). Av dessa har sex klassats som känsliga för vindkraft; se tabell 1. Därtill förekommer också några arter som är aktuella i samband med tillämpningen av Artskyddsförordningen på grund att de minskat betydligt under senare år (se bilaga 2 och 3) de arterna är emellertid inte klassade som känsliga för vindkraft i litteraturen. I Artportalen.se finns inga rapporter från lokaler i själva vindparksområdet. Sju lokaler finns emellertid i någorlunda anslutning till området (figur 1). Uppgifterna som presenteras från själva vindparksområdet härrör således enbart från Naturcentrums inventeringar under häckningstid 2012. Figur 2 visar fördelningen av observationer av de mest naturvårdsintressanta arterna i undersökningsområdet (de i tabell 1). En närmare presentation av de vindkraftskänsligaste arterna följer nedan. Järpe och göktyta tillhör också de naturvårdsintressanta arterna, men rapporterades så långt från undersökningsområdet (lokal 4 i figur 1) att de inte behandlas närmare här. Några vanliga arter med flygvanor och uppträdande som gör att enskilda individer kan råka illa ut vid etablering av vindparker har också registrerats: ormvråk, fiskmås och morkulla (se nedan). Resultatet av linjetaxeringen och nattinventeringen framgår av bilaga 3. 5 (16)
Tabell 1. Särskilt skyddsvärda fågelarter som noterats under häckningstid i undersökningsområdet (se även figur 2). De vindkraftskänsligaste arterna är markerade med fet stil och presenteras närmare nedan (bedömning efter bland annat Eriksson 2009, Rees 2011, Rydell m fl 2011, Dürr 2012 och referenser däri). Arter vars förekomst i undersökningsområdet kan påverka etableringen eller utformningen av den planerade vindparken är markerade med en asterisk. Listad i fågeldirektivet, bilaga 1 a) Status i Europa, BirdLife International b) Status i Sverige, rödlistan 2010 c) Storlom* X Vulnerable Livskraftig Bivråk X (Secure) Sårbar Orre X Depleted Livskraftig Trana X (Depleted) Livskraftig Drillsnäppa (Declining) Nära hotad Nattskärra* X (Depleted) Nära hotad Tornseglare (Secure) Nära hotad (a) För de arter som är upptagna i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv ska bl.a. "särskilda skyddsområden" upprättas (artikel 4). Direktivet föreskriver också att medlemsstaterna utanför de skyddade områdena ska "sträva efter att undvika förorening och försämring av livsmiljöer" (artikel 4.4). (b) Den europeiska statusen är hämtad ur BirdLife Internationals rapport Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status (2004). Declining betyder att arten minskat, t ex 10 % den senaste 10-årsperioden. Depleted anger att arten inte har återhämtat sig efter en tidigare storskalig nedgång. Vulnerable anger att arten helt enkelt betraktas som sårbar. Rare innebär att det europeiska beståndet anses stabilt och livskraftigt, men ändå är så litet att det inte kan anses helt utom fara. Secure innebär att arten bedöms ha gynnsam bevarandestatus, även om bestånden kan ha minskat i en del länder. Parentes används när bedömningen är provisorisk. (c) Kategorierna i den svenska rödlistan (Gärdenfors 2010) anger risken för utdöende i landet till följd av till exempel liten utbredning, låg populationsstorlek eller minskande population. Sårbar innebär att arten enligt uppställda kriterierna bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. Nära hotad (tidigare benämnt Missgynnad ) innebär att en art inte uppfyller kriterierna för att vara hotad (dvs Sårbar eller högre hotkategorier), men ligger nära att göra det nu eller i framtiden. Livskraftig anges för arter som inte rödlistats. Storlom Förekomst. Ett storlomsrevir noterades i Stora Stentjärnet. Korinterudstjärnet är också en potentiell häckningssjö för arten. I Västra Götalands län uppskattas beståndet till 500 600 par, varav 120 par i Dalsland (Eriksson 2007). Hotstatus. Arten är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Storlommen finns inte med på den svenska rödlistan, däremot bedöms arten vara (vulnerable) på europeisk nivå (tabell 2). 6 (16)
Känslighet. Lommar klassas som känsliga för störningar, barriäreffekter och kollisioner av (Langston & Pullan 2003, Eriksson 2009). Som storvuxna och snabbt flygande fåglar med begränsad manövreringsförmåga bör de beaktas i samband med etablering av vindkraft. En skyddszon till vindkraftverk på minst 1 km runt häckningssjöar föreslås av Bright m fl (2006), SOF (2009) och Rees (2011). Storlommen är långlivad (blir ofta över 20 år), häckar först vid en ålder av 5 6 år och har låg reproduktionstakt (1 2 ungar) och är därför känslig redan vid små ökningar i dödligheten hos vuxna individer. Figur 2. Fördelningen av observationer för särskilt skyddsvärda arter som noterades i Naturcentrums häckfågelinventering 2012 eller rapporterats till Artportalen.se i vindparksområdet eller dess omgivningar. Fiskmås redovisas också, eftersom skyddszoner kring måsfågelkolonier har föreslagits (se nedan). Observationerna av tornseglare är inte markerade på kartan (flygvägarna är omöjliga att precisera och arten häckar inte i vindparksområdet). Vindparksområdet är inringat med röd linje. 7 (16)
Konsekvenser. Vindkraftverk nära Stentjärnet kan tänkas störa häckande storlomspar (se Bedömning och diskussion på sidan 11). En vindkraftsetablering vid Liane kan således möjligen försämra häckningsmöjligheterna för storlom i den sjön. Möjliga åtgärder. Undvika verkplaceringar nära Stentjärnets sydöstra strand. Bivråk Förekomst. En födosökande bivråk uppehöll sig på hygget sydost om Stora Stentjärnet vid junibesöket, men inga observationer gjordes senare vid eftersök i juli. I Västra Götalands län uppskattas beståndet till 600 880 par, varav 85 par i Dalsland (Ottosson m fl 2012). Hotstatus. Bivråken är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. På den svenska rödlistan klassas bivråken som sårbar. På europeisk nivå bedöms bivråken vara (secure). (Se tabell 2.) Känslighet. Stora rovfåglar är särskilt känsliga för vindkraft (Rydell m fl 2011 och referenser däri) och verkar inte uppfatta snurrande rotorblad som en fara. SOF (2009) rekommenderar en skyddszon på 1 km mellan boplats och vindkraftverk, medan Bright m fl (2009) och Rees (2011) föreslår en skyddszon på 3 km. Bivråken har mycket stora födorevir och kan vara svår att ta hänsyn till i naturvårdsplanering genom att den har svårlokaliserade bon och ganska ofta byter boplats (i motsats till t ex pilgrimsfalk och fiskgjuse som är mycket lokaltrogna). Konsekvenser. Vindkraftverk nära boplatser för bivråk innebär påtaglig kollisionsrisk inom minst 1 km från boet. Lämplig häckningsmiljö saknas emellertid i vindparksområdet, men förekommer i viss mån på sydvästsidan av Stentjärnet. Födosök i vindparksområdet sker troligen, men knappast frekvent. Konsekvenserna av en vindkraftsetablering vid Liane bedöms vara små( måttliga) för arten. Möjliga åtgärder. Inte aktuellt, delvis på grund av de praktiska svårigheter som nämns under Känslighet ovan. Orre Förekomst. En trädspelande tupp på Stora Båsemossen och en höna på vägen öster om mossen var de enda observationerna av orre under inventeringen. Det finns sannolikt ingen större lek i undersökningsområdet, i så fall borde fler tuppar ha hörts eller stötts på mossarna eller hyggena. Beståndet i Dalsland skattas till 900 par av Ottosson m fl (2012). Hotstatus. Orren är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Arten finns inte med på den svenska rödlistan. En kraftig minskning har emellertid skett under de senaste 30 åren även om beståndet varit stabilt de senaste 10 åren (Ottvall m fl 2008). På europeisk nivå bedöms orren vara depleted. (Se tabell 1.) Känslighet. Skogshöns klassas som känsliga för störningar och kollisioner av Langston & Pullan (2003) respektive Eriksson (2009). Hönsfåglar är en av de fågelgrupper som kolliderar oftare med vindkraftverk än förväntat (tillsammans med rovfåglar och måsfåglar; Rydell m fl 2011). Kunskapen om vindkraft och fåglar i skogslandskapet är emellertid mycket begränsad. En skyddszon på 1 km kring stora lekar (fler än 5 10 tuppar) kan därför vara befogad av försiktighetsskäl i väntan på bättre kunskap om artens känslighet (Rees 2011, Rydell m fl 2011). En skyddszon på 1,5 km och mellan lekplats och vindkraftverk föreslås av Bright m fl (2006). Konsekvenser. Sannolikt finns ingen betydande lekplats för orre i vindparksområdet och tätheten av orre i vindparksområdet tycks vara låg. Konsekvenserna av en vindkraftsetablering vid Liane bedöms därför vara små för arten. Möjliga åtgärder. Inte aktuellt. 8 (16)
Tjäder Förekomst. Ingen tjäder påträffades inom vindparksområdet vid inventeringen 2012, även om spillning (enstaka korvar) hittades på några platser. En större lek är osannolik då inga tuppar stöttes (de uppehåller sig nära lekplatsen under spelperioden) och förekomsten av spillning var mycket liten. Beståndet i Dalsland skattas till 900 par (Ottosson m fl 2012). Lekar med fem tuppar eller fler är numera ovanliga i södra Sverige. Hotstatus. Tjädern är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Arten finns inte med på den svenska rödlistan och på europeisk nivå bedöms tjädern vara (secure) (tabell 1). Känslighet. Skoghöns klassas som känsliga för störningar och kollisioner av Langston & Pullan (2003), medan Eriksson (2009) tar upp risk för störning och barriäreffekter för tjädern. Hönsfåglar är en av de fågelgrupper som kolliderar oftare med vindkraftverk än förväntat (tillsammans med rovfåglar och måsfåglar; Rydell m fl 2011). På lekplatsen anses tjädern vara särskilt känslig för störningar (Hjort 1994). För stora lekar ( 5 tuppar) föreslår SOF (2009), Rees (2011) och Rydell m fl (2011) en skyddszon på 1 km mellan lekens yttre gräns och vindkraftverk. Naturvårdsverket (2012) har också nyligen tagit ställning för en skyddszon på 1 km. Under speltiden finns tupparna i regel inom just 1 km från lekplatsen (Hjort 1994). Stannfågel. Konsekvenser. Sannolikt finns ingen betydande lekplats för tjäder i undersökningsområdet och tätheten av tjäder i vindparksområdet tycks vara låg. Konsekvenserna av en vindkraftsetablering vid Liane bedöms därför vara små för arten. Möjliga åtgärder. Inte aktuellt. Trana Förekomst. Ett par sågs vid Lilla Stutedalstjärnet 2 maj och ett par anlände österifrån till nordvästra stranden av Korinterudstjärnet 22 juli. Antalet häckande tranor i Sverige har ökat kraftigt i Sverige under senare tid. Beståndet i Dalsland skattas idag till 450 par och i Västra Götalands län till 2 800 par (Ottosson m fl 2012). Hotstatus. Tranan är upptagen i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Arten finns inte med på den svenska rödlistan. På europeisk nivå bedöms tranan vara (depleted) (Se tabell 1.) Känslighet. Tranor klassas som känsliga för kollisioner och störningar (Eriksson 2009), samt även barriäreffekter (Langston & Pullan 2003). Arter som termikflyger (använder uppvindar och seglar runt) riskerar att drabbas ofta negativt tranan hör till dessa. En skyddszon till vindkraftverk på 1 km och 2 km runt boplats föreslås av LAG-VSW (2007) respektive (Bright m fl 2009), men från svenskt håll finns inga sådana förslag. Konsekvenser. Av inventeringen att döma har vindparksområdet ingen stor betydelse för häckande eller födosökande tranor. Konsekvenserna av en vindkraftsetablering bedöms därför vara små för trana. Möjliga åtgärder. Inte aktuellt. Nattskärra Förekomst. Fjorton spelande nattskärror noterades vid inventeringen 2012 (figur 2), vilket innebär att tätheten ligger klart högre än genomsnittet för liknande skogsområden i regionen (och landet). Västra Götalands län beräknas ha omkring 1500 spelande individer (vilket motsvarar ungefär 20 % av den svenska populationen), varav 500 i Dalsland (Ottosson m fl 2012). 9 (16)
Hotstatus. Nattskärran är listad i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Arten klassas som nära hotad på den svenska rödlistan och som (depleted) på europeisk nivå (tabell 1). Känslighet. Nattskärran är en nattlig insektsjägare som dras till platser med hög täthet av insekter och insektstillgången tenderar att öka i anslutning till vindkraftverk. Det finns därför en potentiell risk för störningar vid spelplatser och för kollisioner vid födosök (och möjligen vid spelflykt). Kunskapen om vindkraft och fåglar i skogslandskapet är emellertid mycket begränsad. Nattskärror kan röra sig ganska långt från häckningsplatsen vid födosök (i genomsnitt 3 km i en brittisk studie, Alexander & Cresswell 1990). En skyddszon på minst 1 2,5 km mellan spelplatser och vindkraftverk föreslås av Bright m fl (2006), medan Rees (2011) förespråkar en skyddszon på 3 km kring lokaler med 3 spelande nattskärror. SOF (2009) och LAG-VSW (2007) har däremot inte föreslagit några skyddszoner för nattskärra. Konsekvenser. Vindkraftverk nära nattskärrerevir kan orsaka störningar och eventuellt medföra risk för kollisioner. De negativa konsekvenserna för nattskärrebeståndet kan möjligen vara stora lokalt, men små måttliga regionalt. Se Bedömning och diskussion på sidan 11 12. Möjliga åtgärder. Undvika verkplaceringar nära stora koncentrationer av spelande nattskärror, se Känslighet ovan och Bedömning och diskussion på sidan 13. Eventuell störning under anläggningsfasen kan mildras genom att undvika verksamhet under häckningsperioden (15 maj 31 juli). Tornseglare Förekomst. Häckar tämligen allmänt i anslutning till bebyggelse, det vill säga häckar inte i själva vindparksområdet. Tornseglare födosöker dock inte sällan i sådan miljö som finns i vindparksområdet. Under inventeringen noterades enstaka tornseglare i trakterna av Lommetjärnet och Korinterudstjärnet i juli. Tornseglaren är en allmän fågel som emellertid minskat kraftigt under senare tid (Gärdenfors 2010). Beståndet i Västra Götalands län har uppskattats till 50 000 par, varav 9 000 par i Dalsland (Ottosson m fl 2012). Hotstatus. Arten klassas från 2010 som nära hotad på den svenska rödlistan. På europeisk nivå bedöms tornseglare vara (secure). (Se tabell 1.) Tornseglaren är inte med i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Känslighet. Tornseglare har klassats som känsliga för vindkraft av Rydell m fl (2011). Fynd av döda seglare vid vindkraftverk (Dürr 2012) antyder att de kan löpa en något förhöjd risk (särskilt som insekter kan samlas kring vindkraftverk och tornseglaren uteslutande lever på att jaga insekter i luften). Eftersom tornseglare jagar över mycket stora arealer är det svårt att t ex identifiera verkningsfulla skyddszoner för arten. Konsekvenser. Av inventeringen att döma har vindparksområdet ingen stor betydelse för häckande eller födosökande tornseglare. Konsekvenserna av en vindkraftsetablering vid Liane bedöms därför vara små för tornseglare. Möjliga åtgärder. Inte aktuellt. Andra häckande arter som är eller kan vara känsliga för vindkraft Dessa arter är vanliga och inte upptagna i EU:s fågeldirektiv eller på den svenska rödlistan. Risken för negativa konsekvenser för populationen på regional eller kommunal skala på grund av vindkraft är liten så länge utbyggnaden inte är massiv. 10 (16)
Rovfåglar, måsfåglar och hönsfåglar kolliderar oftare med vindkraftverk än vad man kan förvänta sig i jämförelse med deras antal (Rydell m fl 2011). Ormvråk häckar i anslutning till vindparksområdet och ett par med flygga ungar noterades vid Halängen 2012. På ön i Korinterudstjärnet finns en fiskmåskoloni (15 20 par 2012). En skyddszon på 1 km kring måskolonier föreslås av Rydell m fl (2011) och LAG-VSW (2007). I vilken mån fiskmåsarna utnyttjar luftrummet i vindparksområdet är inte känt, men kan förekomma åtminstone vid jakt på svärmande insekter. Spelflygande morkullor löper möjligen också något förhöjd risk att kollidera med vindkraftverk. Arten häckar sannolikt i området, men endast en dragande morkulla registrerades vid nattinventeringen. Flyttande och övervintrande fåglar Fågelsträcket över vindparksområdet sker sannolikt huvudsakligen på bred front och några uppenbara ledlinjer tycks inte finnas. Riskerna för flyttfåglar generellt anses vara små i förhållande till häckande eller övervintrande fåglar (Rydell m fl 2011). Bedömning och diskussion Vid den översiktliga analysen har nedanstående faktorer i bedömts ha särskild betydelse: Viktiga häckningsplatser för särskilt känsliga arter med rimlig skyddszon enligt de rekommendationer som ges av SOF (2009), samt tillämpliga delar av Bright m fl (2006, 2009), LAG-VSW (2007), Rees (2011) och Rydell m fl (2011). Då avses arter som riskerar att påverkas och som är rödlistade eller bedömts hotade på annat sätt. Viktiga rastplatser, övervintringsplatser eller sträckleder för flyttfåglar där det finns en tydligt förhöjd risk för kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk. Vid bedömningen av känsligheten för vindkraft i olika delar av ett område använder Naturcentrum tre nivåer: (1) mycket förhöjd känslighet. (2) förhöjd känslighet och (3) normal känslighet. Klassningen är en avvägning mellan arternas känslighet för vindkraft, deras hotstatus/bevarandevärde i regionen, landet eller EU och deras frekvens i undersökningsområdet. I undersökningsområdet förekommer tre häckande fågelarter som skulle kunna medföra att delar av området kan anses ha förhöjd känslighet för vindkraft vid en strikt tillämpning av föreslagna skyddszoner: nattskärra, storlom och fiskmås. Nattskärran är en rödlistad art vars förhållande till vindkraft inte är klarlagt. Sättet att söka föda (jagar insekter i luften under natten) och förekomsten av spelflykt gör att den är potentiellt känslig för vindkraft. Undersökningsområdet hyser 2 3 % av nattskärrebeståndet i Dalsland. Även om nattskärrorna skulle försvinna i området på grund av vindparken hotas inte det regionala beståndet av detta. Skogsområden lämpade för vindkraft sammanfaller emeller- 11 (16)
tid ofta med miljöer där det finns gott om nattskärror, åtminstone i Västsverige. Sammantaget kan därför en kraftig utbyggnad av vindkraft i skogsmiljö komma att påverka nattskärrebeståndet negativt i regionen (om nu nattskärran är känslig för vindkraft). Till dess artens förhållande till vindkraft inte är utrett och så länge en regional riskanalys inte utförts, bör kanske områden med höga tätheter av nattskärra i stabila miljöer av försiktighetsskäl klassas som områden med Förhöjd känslighet. Tätheten i området är högre (drygt 4 spelande per km 2 ) och beståndet större (14 spelande) jämfört med många andra områden med samma miljö, men förekomsten gynnas delvis tillfälligt (10 15 år) av de unga hyggena med frötallar som nu finns i området. I en studie av nattskärror i en tysk vindpark verkade nattskärrorna flytta reviren från de närmaste 200 300 m kring vindkraftverken, men utan att antalet revir inom 1 km från verken påverkades (totalt ca 25 revir; Kaatz m fl 2007 och 2010 i Langgemach & Dürr 2012). Studien omfattade emellertid bara ett år före och tre år efter etablering och för långlivade arter kan effekter på beståndsnivå visa sig först långt senare. Storlommen är uttalat känslig för olika former av mänsklig störning och häckar ofta på samma plats under lång tid. Mycket är ännu oklart hur den påverkas av vindkraft, men som storvuxen och snabbflygande fåglar med begränsad manövreringsförmåga bör den beaktas i samband med vindkraftsanläggningar (Eriksson 2010). Bright m fl (2006), SOF (2009) och Rees (2011) rekommenderar en skyddszon om minst 1 km runt häckningssjöar. Störningsdata saknas för storlom, men för smålom finns resultat som tyder på att åtminstone den lomarten undviker att häcka och vistas nära vindkraftverk (minst 1 km; Meek 2007, Halley & Hopshaug 2007, Bevanger m fl 2009). Till havs vekar de flesta sjöfåglar, inklusive lommar, undvika vindkraftverk på ett avstånd av 1 2 km (Pettersson 2005, Petersen m fl 2006). En del arter, som sjöorre, tycks vänja sig vid anläggningarna efter något år, men bland annat smålom visade inga sådana tendenser ännu efter 4 5 år (Petersen & Fox 2007). Förmågan att manövrera är troligen sämst vid starten innan lommen fått upp farten. Måttet på skyddszonen är schablonartat och i praktiken är det förmodligen inte alltid nödvändigt att alla avsnitt runt en lomsjö har en zon på 1 km. Sjöns utseende och topografin i omgivningarna borde påverka vilka flygvägar lommen väljer för start och landning. Den föreslagna vindparken påverkar kanske inte väsentligt storlommens möjligheter att flyga till och från Stora Stentjärnet. De väljer knappast att lyfta i riktning mot vindparken då höjdryggen längs sjöstranden hindrar en bekväm start. Däremot kan möjligen ett verk på höjdryggen nära sjön göra att lommarna undviker sjön (om de reagerar på samma sätt som smålommar tenderar att göra, se ovan). Det finns risk för störning av enskilda häckningar av naturvårdsintressanta arter (t ex trana) eller att enstaka par av mer vanliga arter riskerar att drabbas (t ex ormvråk och morkulla). Dessa är idag vanliga arter som finns över hela landet och det är i regel knappast realistiskt att låta sådan förekomst styra etableringen av enskilda verk, men observera att en skyddszon på 1 km kring föreslagits även för kolonier av vanliga måsfåglar som fiskmås (se resultatavsnittet). Vid en massiv utbyggnad av vindkraften kan emellertid även ganska vanliga, vindkraftskänsliga arter råka illa ut. I Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien finns till exempel misstanke att vindkraftsutbyggnaden påverkat beståndet av röd glada negativt (Ahlén 2010). Så långt har inte utbyggnaden eller utbyggnadsplanerna nått i Sverige (Rydell m fl 2011). 12 (16)
Referenser Ahlén, I. 2010. Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår Fågelvärld 69(4): 8-11. Alexander, I. & Cresswell, B. 1990. Foraging by Nightjars Caprimulgus europaeus away from their nesting areas. Ibis 132: 568-574. Bevanger, K., Berntsen, F., Clausen, S., Dahl. E.L., Flagstad, Ø., Follestad, A., Halley, D., Hanssen, F., Hoel, P.L., Johnsen, L., Kvaløy, P., May, R., Nygård, T., Pedersen, H.C., Reitan, O., Steinheim, Y. & Vand, R. (2009) Pre- and post-construction studies of conflicts between birds and wind turbines in coastal Norway (Bird-Wind). Progress Report 2008. NINA Report 505. BirdLife International. 2004. Birds in Europe: population estimates, trends and con-servation status. BirdLife Conservation Series No. 12, Cambridge. Bright, J. A., Langston, R. H. W., & Anthony, S. 2009. Mapped and written guidance in relation to birds and onshore wind energy development in England. RSPB Rese-arch Report No 35, The Royal Society for the Protection of Birds, Bedfordshi-re.Bright, J.A., Langston, R.H.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J. & Wilson, E. 2006. Bird sensivity map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland. RSPB Reseach Report No. 20. Bright, J.A., Langston, R.H.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J. & Wilson, E. 2006. Bird sensivity map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland. RSPB Reseach Report No. 20. Charlesson, R & Hixén, R. 2001. Storlommen i Sotenäs, Lysekils och Munkedals kommuner 2001. Fåglar på Västkusten 35: 122-126. Dürr, T. 2012. Vogelverluste an Windenergieanlagen/bird fatalities at windturbines in Europe. Stand: 19 Mai 2012. Landesumweltamt Brandenburg. http://www.mugv.brandenburg.de/cms/media.php/lbm1.a.2334.de/wka_voegel_eu.xls Eriksson, M O G. 2009. Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport 2009: 70. Gärdenfors, U (ed). 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken, SLU. Uppsala. Halley, D.J. & Hopshaug, P. 2007. Breeding and overland flight of red-throated divers Gavia stellata at Smøla, Norway, in relation to the Smøla wind farm. NINA Report 297. Hjort, I. 1994. Tjädern en skogsfågel. Skogsstyrelsen, Jönköping. 182 s. LAG-VSW (Länder-Arbeitsgemeinschaft der Vogelschutzwarten). 2007. Abstandsregelungen für Windenergieanlagen zu bedeutsamen Vogellebensräumen sowie Brutplätzen ausgewählter Vogelarten. Berichte zumvogelschutz 44: 151-153. Langgemach, T. & Dürr, T. 2012. Informationen über Einflusse der Windenergienutzung auf Vögel. - Stand 10.07.2012. Landesamt für Umwelt, Gesundheit und Verbraucherschutz. Staatliche Vogelschutzwarte, OT Buckow. http://www.mugv.brandenburg.de/cms/media.php/lbm1.a.2334.de/vsw_dokwind_voeg el.pdf Langston, R. & Pullan, J. 2003. Windfarms and birds: an analysis of the effects of wind farms on birds, and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues. Report T-PVS/Inf (2003) 12 by BirdLife International to the council of Europe, Bern Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats. RSPB/BirdLife in the UK. Meek, E.R. 2007. Wind farms in the Orkney Islands: environmental impact, past, present and future. Sid. 193-199 i de Lucas, M., Janss, G.F.E. & Ferrer, M. (red.) Birds and wind farms risk assessment and mitigation. Quercus, Madrid. Naturvårdsverket. 2003. Art- och naturtypsvisa vägledningar till Natura 2000. http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/n2000_art_naturtyp /faglar2.pdf (hämtad 2012-05-15). Naturvårdsverket. 2012. Yttrande i mål nr M 116-12 angående tillstånd att anlägga och driva upp till 314 vindkraftverk inom etapp 1 i Markbygden, Piteå kommun. http://www.naturvardsverket.se/upload/20-omnaturvardsverket/yttranden/2012/provning-markbygdens-vindkraftsparketapp1/markbygden-till-mark-och-miljodomstolen-120511.pdf 13 (16)
Ottosson, U m fl. 2012. Fåglarna i Sverige antal och förekomst. Sveriges ornitologiska förening, Halmstad. 592 s. Ottvall, R., Edenius, L., Elmberg, J., Engström, H., Green, M., Holmqvist, N., Lindström, Å., Tjernberg, M. & Pärt, T. 2008. Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige. Naturvårdsverket, Rapport 5813. 123 pp. Petersen, I.K., Christensen, T.K., Kahlert, J., Desholm, M. & Fox A.D. 2006. Final results of bird studies at the offshore wind farms at Nysted and Horns rev, Denmark. Danmarks Miljøundersøgelser (NERI), Köpenhamn (rapport beställd av DONG energy och Vattenfall A/S). Petersen, I.K. & Fox A.D. 2007. Changes in bird habitat utilisation around the Horns Rev 1 offshore wind farm, with particular emphasis on Common Scoter. Danmarks Miljøundersøgelser (NERI), Århus (rapport beställd av DONG energy och Vattenfall A/S). Rees, J. 2011. Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv. Länsstyrelsen i Värmland, rapport 2011:05/Länsstyrelsen i Västra Götaland, rapport 2011:17. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, K. J., Pettersson, J. & Green, M. 2011. Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss en syntesrapport. Naturvårdsverket, rapport 6467. SOF. 2009. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Mörbylånga, september 2009. 14 (16)
Bilaga 1. Lokaler i Artportalen.se i vindparkens omgivningar som ingår i faktainsamlingen, samt antalet observationer från varje lokal. Lokalernas läge och nummer visas i figur 1. Nr Lokal Antal Koordinater RT90 obs Norr Ost 1 Regineberg, Bäcke 1 1293070 6521910 2 Liane 5 1293680 6520760 3 Liane, Mellerud 4 1293990 6520720 4 Funnebo 3 1295200 6524900 5 Dalskog kyrka 3 1296244 6518514 6 Stutedalstjärnarna, Dalskog 13 1297040 6521600 7 Funnebo 2 1297640 6524310 8 Flathult, Dalskog 15 1297650 6523360 Bilaga 2. Lista över arter som rapporterats till Artportalen.se 1 jan 2000 1 okt 2012 från lokalerna i figur 1 och bilaga 1. Siffran anger antalet observationer. Arter i fet stil är med på svenska rödlistan och/eller är listade i fågeldirektivets bilaga 1. Arter som är markerade är med på svenska rödlistan (R), listade i fågeldirektivets bilaga 1 (EU) eller aktuella i samband med Artskyddsförordningen (A; se Handbok för Artskyddsförordningen: http://www.naturvardsverket.se/upload/handbok/1/bilaga3_nyckelbegrepp_hackning.pdf hämtad 2012-05-15). Blåmes 3 Nötkråka (R) 1 Bofink 2 Nötväcka 2 Domherre 2 Ormvråk 1 Entita (A) 1 Orre (EU) 1 Gärdsmyg 1 Ringduva 1 Gök (A) 1 Rödhake 1 Göktyta (R) 1 Sädesärla 1 Grönfink 1 Sparvhök 1 Grönsiska 2 Spillkråka (EU) 2 Järpe (EU) 1 Storlom (EU) 1 Kanadagås 1 Större hackspett 1 Knipa 1 Svartmes 1 Korp 2 Talgoxe 3 Kungsfågel 2 Talltita (A) 1 Kungsörn (R, EU) 1 Trädkrypare 1 Mindre korsnäbb 1 Trana (EU) 2 Morkulla 1 15 (16)
Bilaga 3. Resultat av linjetaxeringen 20 juni 2012 och nattinventeringen 20 21 juni 2012, samt andra arter påträffade under övriga besök (markerade med x ). Siffran anger antalet hörda eller observerade vuxna individer. Arter som är markerade är med på svenska rödlistan (R), listade i fågeldirektivets bilaga 1 (EU) eller aktuella i samband med Artskyddsförordningen (A; se Handbok för Artskyddsförordningen: http://www.naturvardsverket.se/upload/handbok/1/bilaga3_nyckelbegrepp_hackning.pdf hämtad 2012-05-15). Linjetaxering Övriga arter Lövsångare 26 Björktrast x Bofink 23 Blåmes x Trädpiplärka (A) 17 Domherre (A) x Grönsiska 7 Drillsnäppa (R) x Rödhake 7 Fiskmås x Dubbeltrast 4 Gräsand x Gärdsmyg 4 Gulsparv (A) x Koltrast 4 Kanadagås x Ringduva 4 Knipa x Svarthätta 4 Korp x Talgoxe 3 Kricka x Ärtsångare 2 Ladusvala x Kungsfågel 2 Nötskrika x Rödstjärt (A) 2 Obestämd korsnäbb x Taltrast 2 Ormvråk x Ängspiplärka 1 Orre (EU) x Bivråk (R, EU) 1 Storlom (EU) x Gök (A) 1 Svartmes x Grå flugsnappare (A) 1 Tornseglare x Järnsparv (A) 1 Trädkrypare x Sädesärla 1 Trana (EU) x Skogssnäppa 1 Större hackspett 1 Tofsmes 1 Tjäder (EU) spillning Nattinventering Nattskärra (R, EU) 14 Morkulla 1 16 (16)