Fåglar vid Vävra berg

Transkript

1 Fåglar vid Vävra berg Inventering inför planerad vindpark Linda Andersson och Lars Gerre

2

3 Fåglar vid Vävra berg Inventering inför planerad vindpark Linda Andersson och Lars Gerre

4 Fåglar vid Vävra berg Inventering inför planerad vindpark Rapport: 2011:9 Rio Kulturkooperativ 2011 Belägenhet i RT90 2,5 gon V: Norr , Öst Höjd över havet: meter Beställare: Rabbalshede Kraft AB Projektnummer: 1109 Projektansvarig: Anna Ljunggren Fältansvarig: Lars Gerre Övrig personal: Linda Andersson För personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida. Fältarbetstid: Författare: Linda Andersson och Lars Gerre Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen. Omslagsbild: Skogssnäppa. Arten är relativt vanlig i utredningsområdet. Bilden är tagen på Gotland. Foto: Jörgen Lindqvist. Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra Götaland. Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Kulturkooperativ. Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, HAMBURGSUND ISSN Sökord: inventering, nattskärra, fåglar, vindkraft, Kungälv Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Naturmiljö 7 Metod 9 Häckfågelinventering 9 Inventering av berguv 10 Inventering av nattskärra 10 Rovfågelsträck, flyttfågelsträck, havsörn, pilgrimsfalk 11 Resultat 12 Häckfågelinventering 12 Inventering av berguv 12 Inventering av nattskärra 12 Rovfågelsträck sammanställning av kunskap 12 Flyttfågelsträck sammanställning av kunskap 15 Havsörn sammanställning av kunskap 15 Pilgrimsfalk sammanställning av kunskap 16 Bedömning 16 Allmänt 16 Häckfågel 17 Berguv 18 Nattskärra 19 Rovfågelsträck 19 Flyttfågelsträck 19 Havsörn 19 Pilgrimsfalk 19 Åtgärder 19 Källor 21 Bilagor Väderförhållanden under inventeringsdagarna 2010 och Resultat från linjetaxering april Resultat från punkttaxering april Resultat från linjetaxering maj Resultat från punkttaxering maj 2011

6

7 Fåglar vid Vävra berg Inventering inför planerad vindpark Sammanfattning På uppdrag av Rabbalshede Kraft AB har Rio Kulturkooperativ utfört en inventering av häckande fåglar i ett planerat vindparkområde vid Vävra berg, Kungälvs kommun. Förutom en generell linje- och punkttaxering för häckfågel har riktade inventeringar gjorts för nattskärra och berguv. Även en kunskapssammanställning gällande havsörn, flyttfågelsträck och rovfågelsträck i Kungälvs kommun har gjorts. Totalt utfördes 9 dagars fältarbete i området, fördelade från juni 2010 till maj Vindområdet är beläget i ett kuperat skogslandskap med hällmarkstallskog på höjderna och sprickdalar med våtmarker och sumpskogar. På sluttningarna och i dalarna växer barr- och blandskog av naturskogsartad karaktär. Det finns sex tjärnar och några mindre öppna våtmarker inom vindområdet. Under häckfågelinventeringen observerades mest vanliga skogslevande fågelarter. Sparvhök och ormvråk kan häcka i området. Nattskärra är en vanlig fågel på höjderna i vindområdet. Trana häckar troligen i den sydöstra delen vid en tjärn. Resultatet utmynnar i bedömning gällande vindkraft och fågellivet samt förslag på hänsyn för nattskärra och berguv under vindparkens bygg- och driftfaser. 5

8 6 Illustration 1. Kartan visar var den planerade vindparken är belägen i förhållande till den bedömning av fågellivets känslighet för vindkraft som gjorts i samband med Kungälvs kommuns vindplan, Naturcentrum AB Vävra berg ligger i zon 4 där fågellivets känslighet bedömts som normal. Zon 1, 700 meter från närmaste planerade verk, har bedömts som område där fågellivet har hög känslighet för vindkraft. Den beräknade 40 db(a) kurvan utgör vindområdet.

9 Inledning På uppdrag av Rabbalshede Kraft AB har Rio Kulturkooperativ gjort en inventering och kunskapssammanställning av fågellivet i Vävra bergsområdet, Kungälvs kommun, under åren 2010 och Vilka arter som bör omfattas av studien och vilka arter fältarbetet bör fokusera på har diskuterats löpande under samrådet med handläggare på länsstyrelsen. Syftet med häckfågelinventeringen genom punkt- och linjetaxering har varit att kartlägga vilka fågelarter som häckar i vindområdet, det vill säga området innanför den beräknade 40 db(a) kurvan, med närmaste omgivningar. Specifikt har även berguv och nattskärra inventerats för att fastställa om och var de häckar i vindområdet för att kunna föreslå hänsynsåtgärder. I samband med arbetet med vindplan för Kungälvs kommun gjordes en översiktlig bedömning av hur känsligt fågellivet är för vindkraft. I rapporten Översiktlig bedömning av fågellivets känslighet för vindkraft i Kungälvs kommun har kommunen indelats i fyra zoner. Hela kust- och skärgårdsområdet ligger i zon 1 som bedömdes ha mycket förhöjd känslighet, bland annat för att området är ett viktigt flyttstråk för ett stort antal fågelarter. Vävra bergs vindområde ligger i zon 4 övriga delar av kommunen där fågellivet bedöms ha normal känslighet för vindkraft, Naturcentrum AB Zon 1 ligger cirka 700 meter norr om närmaste verk. I denna zon, som omfattar kustområde och skärgård, har fågellivet bedömts ha mycket förhöjd känslighet bland annat på grund av häckande berguv, Naturcentrum AB Berguv har från senhösten 2010 observerats i området närmast Vävra berg. Observationerna har främst varit vid dalgångarna närmast norr och söder om vindområdet, Strandvik Med anledning av att dessa nya uppgifter om förekomst av uv i området inkom, genomfördes en inventering i februari/ mars 2011 för att lokalisera eventuella häckande fåglar. En kunskapssammanställning och bedömning rovfågelförekomster har gjorts. Fokus har legat på havsörn och pilgrimsfalk samt rovfågelsträck. Gällande flyttsträck för övriga arter gjordes bedömningen att det var väl utrett sedan tidigare och det finns befintlig kunskap om hur sträcken går i området. En inventering skulle sannolikt inte tillföra information som är av stor vikt med avseende på den planerade vindparken. I bedömningen ligger tyngdpunkten på rödlistade arter, arter markerade med B i Artskyddsförordningens bilaga 1, Notisum AB 2010, samt på arter som anses vara känsliga för vindkraft. En art kan tillhöra en eller flera av dessa kategorier. Naturmiljö Utredningsområdet, illustration 1, utgörs av vindområdet med närmaste omgivningar, inom cirka 800 meter från planerade verk. Området utgörs till stor del av bergryggar i västlig-östlig riktning och omgivande sluttningar. Vindområdet, det vill säga området innanför det beräknade 40 db(a) kurvan, är beläget i ett kuperat skogslandskap med hällmarkstallskog på höjderna och sprickdalar med våtmarker och sumpskogar. På sluttningarna och i dalarna växer barr- och blandskog av naturskogsartad karaktär. Det finns sex tjärnar och några mindre öppna våtmarker inom vindområdet. En lite större våtmark, Fullsmossen, ligger strax norr om. Fyra mindre sumpskogsobjekt finns inom och två strax utanför vindområdet. I samtliga växer lövsumpskog, oftast björkdominerad. I den västra delen finns en liten nyckelbiotop med äldre bokskog. I övrigt finns det inga registrerade högre naturvärden i skogen inom vindområdet. I det omgivande landskapet, cirka en kilometer runt vindområdet, finns några mindre naturvärdesområden bestående av ädellövskog och branter. I Gullbringa naturreservat växer äldre bokdominerad skog med relativt mycket död ved, Skogsstyrelsen Det finns några större branter inom vindområdet och i omgivningarna som skulle kunna vara lämpliga som häckningsplats för korp och ovanliga rovfågelarter, Länsstyrelsen

10 8 Illustration 2. En av tjärnarna inom vindområdet.

11 Vid kusten runt vindområdet finns grunda vikar med strandängar som är fina fågellokaler. De främsta är Ödsmåls kile och Tofta kile som ligger cirka 4,5 norr om respektive 4 kilometer sydväst om närmaste verk. Lökebergs kile, drygt 2,5 km norr om närmaste verk, är den havsvik som ligger närmast vindområdet. Där rastar vadare, simänder, svanar och gäss, framför allt grågäss under sensommar och höst. Dessa kustområden med ett rikt fågelliv attraherar även flera olika rovfågelarter. Arter som brun kärrhök, duvhök, fiskgjuse, havsörn och pilgrimsfalk ses regelbundet, BohOF, Artportalen 2010, Länsstyrelsen Metod Området fältbesöktes vid totalt nio inventeringstilfällen: en natt för inventering av nattskärra, två dagar för inventering av häckfågel och vid sex tillfällen eftersöktes berguv. Fältarbete har utförts i området fördelade över säsongen och med fokus på olika arter vid olika tillfällen. Inventeringsresultatet rapporteras in till Svalan. Häckfågelinventering Inventeringen av häckfåglar i utredningsområdet genomfördes som en kombinerad linjeoch punkttaxering i två omgångar. En omgång genomfördes i slutet av april och en andra i slutet av maj. Målet med att inventera i slutet av april, då alla häckande flyttfåglar ännu inte anlänt, var att få en bättre bild av häckande stannfåglar som skogshöns, hackspettar och mesar. Inventeringslinjer och -punkter framgår av illustration 4. Linjerna följdes i stort sett genom hela området. Linje 4 (L4) passerar över två tjärnar, den östra passerades på norra sidan medan den västra passerades söder om. Avståndet från linjen var som mest 100 meter och inventeringen gjordes även dessa sträckor. Punkt- och linjetaxeringen påbörjades tidigt på morgonen, kort efter soluppgången, och var oberoende av varandra. Väderförhållanden framgår av bilaga 1. Fåglar som räknas vid punkt kunde även räknas under linje. Linje Illustration 3. Uppe på höjderna i Vävra berg är det gott om hällmarker. Hällmarktallskogarna är bra livsmiljöer för bland annat nattskärran. 3 och 7 är 500 meter långa, de övriga linjerna är 1 kilometer. Längs linjerna noterades alla hörda och sedda fåglar under gång genom terrängen. Tidsåtgång per linje var cirka 45 minuter, några minuter kortare eller längre beroende på terrängförhållanden. Vid de två kortare sträckorna var tidsåtgången cirka 25 minuter. Vid punkterna noterades alla sedda och hörda fåglar under exakt fem minuter. I största möjliga mån undveks dubbelräkning av individer vid olika punkter och längs olika linjer. Metodiken liknar den som används under standardrutt i Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet Handkikare 8x30, kompass och Garmin GPS 60 användes under inventeringen. 9

12 Illustration 4. Kartan visar taxeringslinjer och -punkter som inventerades den 19 april samt 31 maj I april inventerades inte P8 och L8. Inventering berguv Inventeringen genomfördes genom att lyssna efter ropande hannar vid områden med större sydvända branter inom som mest cirka 3 kilometer runt de planerade verken. Den bästa tiden att lyssna under dygnet är cirka en halvtimme före solnedgången och en timma framåt. Därefter kan hannarna ropa mer sporadiskt. Uvarna brukar ropa som mest vid inledningen av häckningsperioden under senvinter/tidig vår. Oparade hannar ropar vanligen mer, både utsträckt över säsongen och under kvällarna. Området besöktes vid sex tillfällen under perioden slutet av februari till mitten av mars. Det avlyssnade området framgår av illustration 5. Hela inventeringsområdet lyssnades inte av under en och samma kväll eftersom den bästa tiden på dygnet är relativt kort. Inventeringen påbörjades i olika delar av området under olika kvällar för att alla delar skulle kunna inventeras under bästa tid. Inventeringen utfördes från cirka en halvtimme före solnedgången och 2,5 timma framåt. Inventeringssättet förändrades något under perioden. Under de första tre gångerna inventerades en del av området varje kväll genom att gå runt och lyssna. Under andra halvan genom att flytta mellan några olika platser med bil under samma kväll och därmed täcka in ett större område. Väderförhållanden framgår av bilaga 1. Inventering av nattskärra Utredningsområdet inventerades under en natt i juni 2010, Gerre Inventeringen 10

13 Illustration 5. Kartan visar de områden som inventerats med avseende på berguv vid sex tillfällen under februari och mars Lämpliga födosöksmiljöer och troliga flygvägar har markerats ut. genomfördes genom att gå rutter så att hela vindområdet kunde avlyssnas inom som mest cirka 600 meter. Under bra väderförhållanden med ingen eller svag vind kan spelande hannar höras upp till cirka en kilometer. Med hjälp av kompass uppskattades riktning och avstånd till varje spelande hanne från en punkt där koordinat bestämdes med hjälp av GPS Garmin 60. Den tidigare rapporten sammanfattas här, för mer detaljerade resultat samt fakta om arten hänsvisas till Gerre Rovfågelsträck, flyttfågelsträck, havsörn och pilgrimsfalk En kunskapssammanställning gjordes angående flyttsträck och dessa arter i denna del av Kungälvs kommun. Information har hämtats från Artportalen, från GOFs regionala tidsskrift, kontakter med ornitologer med god lokal kännedom samt kart- och litteraturstudier. 11

14 Resultat Häckfågelinventering Under inventeringen i slutet av april var rödhake, talgoxe, bofink, grönsiska, och blåmes i nämnd ordning de vanligaste arterna. Sammanlagt observerades 295 fåglar av 39 arter under 6 kilometers linjetaxering i utredningsområdet, illustration 4 och bilaga 2. I april noterades fyra olika hackspettarter; gröngöling, spillkråka, större och mindre hackspett. Ormvråk observerades i den sydöstra delen av vindområdet. Trana häckade på den södra sidan av tjärnen längst i sydost ruvande fågel. Bergfinkarna som observerades var på genomflyttning i området, arten häckar inte i denna del av landet. Den enda vadarfågeln som noterats är skogssnäppa som är vanliga i området och en av de vanligaste vadararterna i södra Sverige. Under punkttaxeringen noterades totalt 84 individer av 24 arter vid sju punkter, bilaga 3. I slutet av maj var lövsångare och bofink de överlägset vanligaste arterna under inventeringen. Rödhake, svarthätta, talgoxe och gransångare var andra vanliga arter. Koltrast och taltrast var de vanligaste lite större arterna. Sammanlagt observerades 374 fåglar av 37 arter under 7 kilometers linjetaxering, bilaga 4. Ett par tranor sågs på den lilla myren Gänglingen. Det kan ha varit samma par som observerades häckande vid en annan tjärn i april. Paret flög i väg vilket tyder på att de misslyckats med häckningen, om de hade haft ungar borde de ha avlägsnat sig diskret till fots med ungarna. Under punkttaxeringen noterades totalt 82 individer av 21 arter vid åtta punkter, bilaga 5. Sammanlagt observerades 50 arter under taxeringen i april och maj. En fiskgjuse observerades. Den flög en lov över tjärnen i sydost och flög sedan iväg i västlig riktning. Enligt Naturcentrums utlåtande finns det endast en känd häckning i Kungälvs kommun och den är i Svartedalen. Antagligen var det en fågel som passerade mot någon häckningsplats i inlandet. Alla tjärnar i vindområdet besöktes. Inga sångsvanar observerades, varken i april eller maj. Illustration 6. Ängspiplärka förekommer på höjderna vid Vävra berg. Foto: Jörgen Lindqvist. Inventering berguv Ingen uv hördes eller observerades vid de sex inventeringsställena i området. Senare under våren inkom information om att berguv har hörts i andra halvan av mars och i april, Strandvik Inventering nattskärra I vindområdet hördes 10 eller 11 spelande hannar, illustration 7. Spel hördes kontinuerligt hela natten, ofta några hannar samtidigt. Avstannande spelljud med vingklappning, det vill säga tecken på att hanne uppvaktade hona, hördes vid fyra tillfällen under natten. Rovfågelsträck, sammanställning av kunskap Många landlevande fågelarter följer under flyttningen land så långt som möjligt och ger sig ogärna ut över öppet hav. Den huvudsakliga flyttriktningen under våren i västra Sverige är mellan nord och nordost. Rovfåglar och 12

15 Illustration 7. Kartan visar fynd av spelande nattskärra vid Vävra berg. Den markerade zonen anger område där hänsyn rekommenderas under nattskärrans häckningsperiod. många andra landlevande fåglar som sträcker in från Tyskland eller Danmark mot den sydsvenska kusten fortsätter vanligen i denna riktning. Det innebär att det sällan blir någon tydlig koncentration av sträckande fåglar och rovfåglar vid västkusten under våren. Längs ostkusten däremot kan sträcket koncentreras längs kustlinjen då fåglarna ändrar riktning när de når Östersjön och följer kusten norrut. De flesta rovfåglar, främst vanliga arter som ormvråk och sparvhök, som sträcker norrut över Jylland på våren lämnar land vid Jyllands nordspets. Under dagar med bra väderförhållanden, främst dagar med termik, kan det bli en koncentration av sträckande rovfåglar vid Skagen. Insträcket till Sverige sker sannolikt på bred front från norra Halland, längs hela Bohuskusten och även till norska Sörlandet. Var fåglarna anländer beror på art och till stor del på väder- och vindförhållanden. Exempelvis verkar fjällvråkar som lämnar Skagen flyga åt norr direkt till Norge, Kustobsar 2009, Nilsson De flesta av de utsträckande fåglarna vill sannolikt nå land så snart som möjligt. Från Skagen är den kortaste vägen över öppet hav knappt 6 landmil till Marstrandsön och Tjörn. De höga kustbergen på Orusts västsida, Boxeviksbergen, är troligen den del av Bohuskusten som fåglarna ser först när de lämnar Skagen, trots att bergen ligger några kilometer längre bort än Tjörn. De båda öarna ligger i ungefär nordostlig riktning från udden, Kustobsar 2009, Länsstyrelsen

16 Det är svårt att uppskatta det totala antalet insträckande rovfåglar vid Bohuskusten. Intrycket är ändå att Tjörn och Orust ligger centralt i stråket, Kustobsar 2009, Nilsson Under vissa förhållanden kan rovfåglar sträcka in i större antal via Väderöarna i norra Bohuslän, Elg Vårsträcket vid Hönös västkust, drygt 2 mil sydväst om verken i Vävra berg har studerats under flera år i början på 2000-talet, Björkman 2006, Björkman 2007, Björkman Sträcket observerades i storleksordningen hundra dagar under det första halvåret varje år. Under åren 2001 till 2007 observerades under hela vårsäsongen i genomsnitt cirka sex ormvråkar, sju sparvhökar, tre fiskgjusar och fyra bruna kärrhökar som sträckte in mot land på Hönö. Man tror att det i första hand kan vara rovfåglar som lämnat Jylland längre söderut, via Läsö sydväst om Hönö, som här når den svenska kusten, Nilsson Under hösten, när den huvudsakliga flyttriktningen är åt sydväst och sydsydväst, kan det bli en koncentration av flyttande fåglar längs västkusten. Sträcket kan gå nära kusten i synnerhet vid svaga eller ostliga vindar. Generellt blir det allt större antal flyttande fåglar söderut, både av rovfåglar och andra, allteftersom fåglar möter havet och följer kusten. Exempelvis är antalet flyttande vråkar betydligt större vid Halmstad än i Göteborgstrakten. Vid den förstnämnda staden förekommer det observationer av att tusentals sträckande vråkar under en och samma höstdag. Högsta rapporterade antal under senare år är cirka vråkar inom loppet av fyra timmar en dag i början av oktober Som jämförelse kan nämnas dagssiffror på som högst några hundra sträckande vråkar vid sydspetsen av Onsalahalvön, Artportalen 2011, Kustobsar De flesta fåglarna lämnar Sverige vid skånska västkusten, där sträckan över öppet hav är som kortast, Alerstam Rovfågelsträcket kring Kungälvs kommun Observationer av exempelvis flera vråkar och/ eller sparvhökar vid ett och samma tillfälle skulle kunna tyda på ett mer koncentrerat sträck av rovfåglar under dagar med lämpligt väder. I den västra halvan av Kungälvs kommun, inklusive den inre delen av skärgården, finns för åren 2006 till 2010 mycket få registrerade observationer av fler än några få sträckande rovfåglar. Ett fynd avviker markant från alla andra, en flock bestående av 36 ormvråkar vid kusten i början av maj Flocken sågs cirka 3,7 kilometer väster om närmast planerade verk. Övriga observationer av fler än några få vråkar vid ett och samma tillfälle var; fyra fåglar på Brattön i mitten av april 2009, sju sträckande ormvråkar vid Tofta kile i slutet av mars och fyra individer vid Ödsmåls kile under samma period Två insträckande ormvråkar som flög åt nordost över Marstrandsön i mitten av mars 2007 var ett intressant fynd, Artportalen Det blåste vid tillfället frisk kuling, västnordväst 13 m/s, vilket sannolikt innebar att vråkarna pressats söderut av vinden. På hösten finns likaledes få observationer av fler än två rovfåglar vid samma tillfälle i den västra delen av kommunen. Högsta rapporterade antal ormvråkar är sex till sju stycken under vardera några dagar i början av oktober Dessa sågs vid kusten väster om Vävra berg och i ett fall öster om vindområdet, vid Bäckevarv, cirka 1,7 kilometer från närmaste verk. Ett mer koncentrerat rovfågelsträck kan vid bra väder troligen gå längre västerut över öarna vid Marstrand. Under två dagar i mitten av oktober 2005 observerades 42 respektive 25 ormvråkar vid Tjörns sydspets under några timmar mitt på dagen. Vid samma tillfälle sågs 27 respektive 12 sträckande sparvhökar, Artportalen Kungälvs kommun har indelats i fyra zoner efter en översiktlig bedömning av hur känsligt fågellivet är för vindkraft. Hela kust- och skärgårdsområdet ligger i zon 1 som bedömdes ha mycket förhöjd känslighet, bland annat för att området är ett viktigt flyttstråk för ett stort antal fågelarter. Vävra bergs vindområde ligger i zon 4 övriga delar av kommunen där fågellivet bedöms ha normal känslighet för vindkraft, Naturcentrum AB

17 Flyttfågelsträck Det största koncentrationen med flyttande fågel följer kusten, Naturcentrum AB 2009, Artportalen Flyttande fåglar kan förkomma mer spritt över området. Observationerna i Vävra bergsområdet gäller främst vanligt förekommande arter. Exempelvis har mindre grupper med gäss och svanar observerat i närheten av vindområdet, medan större koncentrationer observeras frekvent närmare kusten och längs Nordre älv, Artportalen Havsörn, sammanställning av kunskapsläge Inledning Havsörnen håller sakta på att sprida sig från sydöstra Sverige och häckar regelbundet västerut till Vänern. Det finns ännu ingen känd häckning vid västkusten. De fåglar som häckar vid ostkusten och sydöstra Sverige är huvudsakligen stannfåglar. Yngre fåglar och många av de häckande fåglarna i Lapplandspopulationen flyttar på hösten till mellersta och södra Sverige, bland annat till västkusten. Många individer utnyttjar samma platser för övervintring år efter år. Örnar i södra Sverige på vintern kan även komma från Finland och Ryssland, ArtDatabanken 2011, Gerdehag & Helander 1988, Naturvårdsverket Jakt och bytesval Havsörnen är en opportunist och som sådan en ganska mångsidig jägare. Födan varierar under olika årstider och i olika områden med tillgången hos olika bytesdjur. Örnen är till största del knuten till vatten för sitt födosök och i första hand inriktad på vattenlevande byten, ArtDatabanken 2011, Naturvårdsverket Ofta lokaliserar örnen byten från sittande ställning. Den kan sitta i timtal i en trädtopp och spana efter något lämpligt byte. Den kan också spana seglande eller glidflygande på en viss höjd, upp till meter, Cramp m fl För att fånga fisk flyger örnen oftast lägre med en flack inflygningsbana och fångar fisk vid ytan, ner till cirka 0,5 meters djup. Vissa fiskarter blir därmed betydligt vanligare som byte än andra. Fåglarna kan vid grunda vatten fiska genom att sitta still på en sten i vattenbrynet eller vada omkring, Gerdehag & Helander Vid annan jakt än fiske förlitar sig fåglarna mer på att överraska byten än på flygskicklighet, Cramp m fl Jakt efter fåglar innebär ofta en större ansträngning. Vid sjöfågelsjakt kan örnen flyga väl synligt och skrämma upp sjöfågel för att urskilja svagare individer att attackera. Örnarna försöker trötta ut dykänder genom att få dem att dyka upprepade gånger, Gerdehag & Helander Par kan ofta jaga tillsammans, Cramp m fl Fåglar i nedsatt kondition tas ofta i första hand. Simfåglar som dyker för att komma undan örnarna är mycket mer sårbara än de som flyger iväg eftersom örnarna mycket sällan kan fånga fåglar i flykten. Sothönan har visat sig speciellt sårbar och var i en tysk undersökning klart överrepresenterad bland bytena i förhållande till hur vanlig arten var. Troligen beror detta på att sothönan är en relativt dålig dykare och snabbt blir utmattad. Arten är dessutom en relativt dålig flygare, Struwe-Juhl En annan jaktmetod är att förfölja fåglar med syfte att trycka ner dem mot mark eller vatten. Ytterligare en jaktform är att i låg rask flykt ta skydd av terrängen och överrumpla exempelvis vilande änder, Gerdehag & Helander Örnar kan plundra kolonier av flera olika arter som skarvar, hägrar, måsfåglar och alkor på ungar, ägg och ibland gamla fåglar, Cramp m fl Kleptoparasitism, det vill säga att attackera och avtvinga andra djur byten eller innehåll i krävan, är vanligt hos havsörnen. Fåglarna kan då attackera fiskgjuse, måsfåglar, kråkor, hägrar, kungsörn med flera, Gerdehag & Helander En mångårig undersökning av bytesval har genomförts inom Projekt Havsörn. Undersökningen genomfördes främst genom insamling av bytesrester och spybollar men även genom observationer av jakt och leveranser av byten. Under vinterhalvåret stod andfåglarna för cirka 50% av bytena på ostkusten. Övriga vattenlevande fåglar, främst alkor, måsfåglar, sumphöns och doppingar för knappt 20% och övriga fåglar för knappt 5%. Fiskar stod för 15

18 11% och däggdjur 16%, Gerdehag & Helander Den låga andelen fisk på vintern, som under sommaren kan utgöra mer än hälften av bytesantalet, beror dels på istäcket, dels på att fisken då i stor utsträckning går på djupare vatten. Andelen däggdjursbyten utgör sammantaget en liten del av födan men är betydligt större på vintern än annars. Många, som älg och rådjur, är i själva verket kadaver som exempelvis trafikdödade djur eller slaktavfall. Att örnar lyckas fånga mindre däggdjur som hare, mink och vattensork hör till undantagen. En stor del av samtliga byten under vinterhalvåret var troligen skadade eller redan döda djur. Denna grupp utgjorde mer än 40% av bytena, inklusive djur som avtvingats från andra. Islossningen under våren förändrar dramatiskt bytessituationen. Tillgången till fisk och fåglar ökar. Under vår och sommar ökar andelen fisk successivt. Särskilt fisk som leker på grunt vatten är lättfångade byten. Gädda och karpfiskar, som braxen och sutare, är de viktigaste bytesfiskarna på ostkusten, Gerdehag & Helander Vid norska västkusten, där fiskfaunan liknar den vid den svenska västkusten, var olika torskfiskar som torsk, sej och kolja, samt stenbit, havskatt och kungsfisk vanligaste bytesfiskar, Cramp m fl Denna undersökning hänsyftar dock på en bytesundersökning gjord på 1950-talet. På grund av det ökade fisket under senare decennier är dessa fiskarter troligen inte lika vanliga i havet och förhållandena kan ha förändrats. Hos insjöhäckande örnar i norra Tyskland ökade andelen fisk från 23% i början av januari till 55% i mars och ända upp till 81% i juni för att sedan minska. Varje fiskarts andel av dieten stämde överens med hur vanlig respektive art var. Med andra ord föredrog inte örnarna vissa arter framför andra utan fångade det som var vanligast, Struwe-Juhl Uppträdande i Kungälvs kommun Zon 1 i utredningen av fågellivets känslighet, skärgård och kustområde mellan 1,5 till 3 kilometer inåt land, har bedömts ha mycket förhöjd känslighet bland annat på grund av att havsörn varje år övervintrar i detta område. Tre par och en ensam fågel övervintrar regelbundet i området, Naturcentrum AB Även enstaka yngre fåglar verkar övervintra regelbundet i området, Artportalen Närmaste planerade verk ligger cirka 700 meter söder om zon 1 som här sträcker sig cirka 2 kilometer inåt land, Länsstyrelsen Västra Götaland 2011, Naturcentrum AB Under de senaste fem vinterhalvåren, till , har sammanlagt cirka 95 havsörnsfynd i Kungälvs kommun rapporterats till Artportalen. Enstaka fåglar har observerats vid de flesta av dessa tillfällen. Vid några observationstillfällen har två eller tre örnar setts samtidigt. Observationerna har främst varit vid kust och skärgård samt i Göta- och i synnerhet Nordre älvs dalgångar. Mer än 90 av de 95 fynden var i zon 1 och 2. Örnar observerade i zon 1 närmast Vävra berg var; en fågel vid Lökebergs kile i mitten av september 2006, cirka 3 kilometer norr om närmaste verk, samt en örn vid Vävra i början av december 2009, cirka 2 kilometer norr om närmaste verk. Pilgrimsfalk, sammanställning av kunskapsläge Det finns inga häckningsplatser för pilgrimsfalk inom 4 kilometer från de planerade verken i Vävra berg, Lindberg Det avståndet bedöms tillräckligt för det inte ska finnas behov av en utredning av eventuell påverkan i förhållande till aktuellt projekt. Arten behandlas därför inte vidare i denna sammanställning. Bedömning Allmänt De potentiella riskerna med vindkraftverk för fåglar kan delas in i: Dödlighet genom kollisioner Störning och barriäreffekter Habitatförluster 16

19 De flesta av de publicerade vetenskapliga studierna som behandlar vindkraftens risker för fåglar har undersökt kollisionsrisken och visar på låga eller mycket låga kollisionsrisker per verk. Kollisionsrisker från vindkraft utbyggd till dagens nivå orsakar troligen försumbara effekter på fågelpopulationer. Vid mycket stora vindkraftparker kan dock en relativt låg kollisionsrisk per verk ändå leda till negativa populationseffekter. Det är dock svårt att rätt kvantifiera dödligheten vid kollisioner. Generellt kommer risken för kollisioner att vara ett större problem för långlivade arter som blir könsmogna sent och som har en relativt långsam reproduktionstakt. Förhållandevis höga kollisionsrisker har noterats i några undersökningar, speciellt då vindkraftparker har anlagts i områden med höga koncentrationer av sträckande eller häckande örnar eller gamar. Val av plats för vindkraftverk och vindparker har stor betydelse för kollisionsrisken. Nattflyttande arter flyger normalt högt över vindkraftverk men kan vid dåligt väder tvingas ner vilket medför att risk för kollision uppstår, Widemo Generellt är risken för kollision lägre för nattflyttande- än för dagflyttande arter, Green Vindkraftverkens påverkan på häckningsplatser och födosöksområden, i synnerhet i skogsmark, är mycket mindre utredda än kollisionsrisken. Gäss, änder och vadare verkar dock vara mer känsliga för vindkraftsetablering. I de fall man samlat in god data före och efter vindkraftsetableringar, så verkar förekomsten av fåglar minska efter en utbyggnad. Detta gäller framför allt häckande och rastande fåglar och man vet inte med säkerhet om det beror på att individer dött, flyttat eller reproducerar sig sämre, Widemo Fåglar som häckar på öppna hedar undviker att vistas nära verk i varierande grad, Pearce-Higgins De negativa effekterna på art- och individrikedom verkar snarare öka än minska med tiden, så det blir sällan en anpassning till vindparkerna. Om man placerar kraftverken tätt eller på rad vinkelrätt mot fåglarnas sträckriktning kan det skapa en barriär som fåglarna tvingas flyga runt med ökad energiåtgång som följd, eller, om det blir för långt, att de försöker flyga rätt igenom med ökad kollisionsrisk som följd. I en brittisk sammanställning av vad man känner till om effekter på fåglar rekommenderar man för sträckande fåglar att landbaserad vindkraft helst bör undvikas i områden med sträckande populationer av mindre vanliga arter, i synnerhet de som är rödlistade eller finns med i fågeldirektivet, eller i områden som håller höga tätheter av termikflygande rovfåglar eller håller höga tätheter av flyttande änder och vadare, Widemo Häckfågelinventering Småfågelfaunan i området är förhållandevis varierad men med, för denna del av landet, vanliga arter. Förutsättningarna för hackspettar är relativt goda på grund av relativt stort inslag av lövträd och död ved. Ormvråk och möjligen sparvhök kan häcka i området. Det är de två vanligaste rovfågelarterna. Den planerade vindparken berör ett par häckande tranor. Påverkan är svår att bedöma då det är inte finns så mycket forskning kring detta. Arten har bedömts ha den lägre graden av känslighet för vindkraftsetablering. En uppåtgående trend för förekomst av trana i Sverige har konstaterats under de senaste decennierna. Den fiskgjuse som observerades flyga över området häckar troligen i inlandet, Naturcentrum AB Avståndet till närmaste kända häckningsplats är minst 12 kilometer från vindområdet. Individer som häckar i Bohusläns inland flyger ofta mot havet för att fiska. Det par som häckar i Svartedalen bör flyga mot havsvikarna cirka 4 kilometer norr om vindområdet. För par som häckar i Ale kommun går närmaste och troligaste flygväg mot havet via Nordre älvs dalgång. Det är därför inte troligt att vindområdet ligger i en zonen där fiskgjuse frekvent passerar då de flyger mellan häckningplats och havet. Det finns uppgifter om sångsvan har häckat i någon av tjärnarna på Vävra berg tidigare år. Troligen är det ingen häckning där i år då inga sångsvanar påträffades vid punkt- och 17

20 Illustration 8. Vilande nattskärra. Arten är vanlig i utredningområdet. Bilden tagen på Gotland. Foto Jörgen Lindqvist. linjetaxeringen. Alla lämpliga tjärnar i området besöktes. Det finns heller inga noteringar om häckande sångsvan på artportalen, Artportalen Den planerade vindparken har häckningmiljöer för ett till två par sångsvanar. Påverkan är svår att bedöma då det är inte finns så mycket forskning på detta. Arten har bedömts ha den lägre graden av känslighet för vindkraftsetablering. En viss uppåtgående trend för sångsvanen har konstaterats. Inga tecken av skogshöns observerades i området. Orre och i synnerhet tjäder är mycket ovanligt förekommande så nära kusten i denna del av landet. Berguv Eftersom inga berguvar hördes vid inventeringstillfällen i februari och mars 2011 är det oklart var häckningsplatsen ligger och en mer exakt bedömning av påverkan på arten är svår att göra. Avstånd till häckningsplats i kombination med fåglarnas rörelsemönster i landskapet bör utgöra grund för en sådan bedömning. Enligt uppgift finns ett berguvsrevir i Vävra bergsområdet, Strandvik Det har inte framkommit exakt var häckningsplatsen ligger. Det har varit tomt i fyra år men under senhösten 2010 hördes uv ropa. Uv har, enligt uppgift från Strandvik, även hörts ropa vid åtta tillfällen från mitten av mars till slutet av april Strandvik har beskrivit att uvarna rör sig mest mellan Vävra-Gullbringa-Skålleröd-Dammen och Gängligen, men även i östra delen av området. Lämpliga miljöer och hur berguv kan röra sig i landskapet visas på karta, illustration 5. I vindområdet är det generellt mindre bra miljöer för berguven, men våtmarksområdet vid Gänglingen samt Vävra vatten kan vara bra födosöksmiljöer. Vindområdet kan bli attraktivt och besökas mer frekvent av berguv om skogsavverkning sker i större skala eftersom hyggen är rika på bland annat sork och därför 18

21 attraktiva jaktmarker för berguv. Hyggen som innebär nya korridorer in i vindområdet bör inte tillkomma om berguv häckar i det omgivande landskapet. Nattskärra Nattskärran är en rödlistad art klassad som Nära hotad (NT) i den nationella rödlistan. Det finns rekommenderade hänsynsavstånd om en kilometer mellan verk och spelande hannar, Bright m fl Skall man följa denna rekommendation kan man inte bygga vindpark i Vävra bergsområdet. Om och i så fall hur nattskärran påverkas av vindkraftutbyggand är inte känt. Arten verkar ha ökat i antal under senare år, Green Artens status i de sydvästligaste delarna av Sverige är relativt god. Arten verkar vara vanlig i hällmarkstallskogar och glesa tallskogar i Bohuslän, Gerre Det finns rapporter om observationer av arten från ett tiotal platser i den västra delen av Kungälvs kommun, Artportalen På artportalen finns förhållandevis få noteringar av arten vilket sannolikt beror på att den enbart hörs nattetid, en tidpunkt då få observationer görs. Vid byggnation av vindkraftverk bör man ta hänsyn till arten, se nedan under Åtgärder. Rovfågelsträck Rovfåglar och många andra landlevande fåglar som på våren sträcker in från Tyskland eller Danmark mot svenska kusten fortsätter vanligen åt mellan nord och nordost. Det innebär att det sällan blir någon koncentration av sträckande fåglar eller rovfåglar vid västkusten. Rovfåglar kan vissa dagar sträcka ut i större antal från Skagen på våren men når sannolikt svenska kusten på bred front utan några större koncentrationer av flyttande fåglar. Det rovfågelsträck som på hösten når Bohuskusten från Ljungskiletrakten och norrut verkar under bra sträckdagar passera över Orust, Tjörn och vidare över öar och kustområde väster om Vävra berg. Kunskpsläget gällande rovfågelsträck i denna del av Bohuslän är relativt väl känt. Få observationer av rovfågel i och runt Vävra berg under flyttningstid tyder på att det inte förekommer stora koncentrationer av sträckande rovfågel över området. En eventuell vindkraftetablering i området bedöms ha liten negativ påverkan på sträckande rovfågel då endast få individer har observerats i området under enskilda dagar under sträckperioder de senaste åren. Ingen inventering bedöms vara nödvändig. Flyttfågelsträck Kunskapsbilden när det gäller sträckande fåglar är relativt god, främst i kustområden. Om man bortser från de större rovfåglarna och andra hotade arter som är utpekade som arter med ökad kollisionsrisk i kombination med långsam reproduktion så innebär en mindre vindkraftsetablering inte en stor påverkan. De flesta flyttande fåglar väjer för vindkraftverk och det innebär troligen ingen större energiförlust att flyga runt en park av Vävra bergs storlek. De arter som sträcker nära Vävra berg mer regelbundet tillhör inte de känsligaste arterna. Därför bedöms inte en vindkraftsetablering på Vävra berg ge någon större påverkan eller utgöra större risk för flyttande fåglar. Havsörn Havsörnen häckar inte i denna del av landet och därmed är bedömning i förhållande till häckningsplatser inte aktuell. Arten är under övervintringsperioden knuten till större öppna vatten där den främst lever på vattenlevande fågelarter och fisk. Det är därför inte sannolikt att havsörnen uppehåller sig och jagar i Vävra bergsområdet som saknar lämpliga jaktmarker och byten. En eventuell vindkraftsetablering i området bedöms således ha liten negativ påverkan på havsörn. Ingen inventering bedöms vara nödvändig. Pilgrimsfalk Närmaste potentiella häckningsplats ligger mer än 4 kilometer från vindområdet. En vindkraftsetablering i Vävra berg bör därav inte påverka pilgrimsfalk. Åtgärder Nattskärra Vid anläggning av en vindpark är en lämplig hänsynsåtgärd att undvika anläggningsarbeten 19

22 under nattskärrans häckningssäsong, från mitten av maj till och med augusti. Område som är olämpligt att utföra arbeten i under häckningstid reovisas på illustration 7. Det finns idag inte tillräcklig kunskap om hur arten reagerar på den typen av störning som anläggande och drift av en vindpark utgör. För att bidra till ett bättre kunskapsläge är det lämpligt att göra uppföljande inventeringar under driftsperioden där man kan följa eventuella förändringar. Dessa kan ingå i ett kontrollprogram. Berguv Kalhyggen i skogsområdena runt verken ökar sannolikheten att berguven rör sig i området runt verken. Ett sätt att minska risken för negativ påverkan på arten är att inte skapa hyggen runt verken under den period som vindkraftverk är i drift, speciellt i riktning från Gänglingen och Vävra vatten. Trana Då det är lite känt om hur trana påverkas av vindkraftsetablering kan det vara intressant att göra en uppföljning av artens förekomst i området ett par år efter att vindkraft har etablerats. Övriga arter För övriga häckande arter i projektområdet föreslås inga åtgärder. 20

23 Källor Litteratur Alerstam, Thomas 1982 Fågelflyttning. Bokförlaget Signum i Lund AB. ArtDatabanken 2011 Artfaktablad Haliaeetus albicilla, havsörn, ArtDatabanken SLU Björkman, Per 2006 Sträcket vid Hönö första halvåret Fåglar på Västkusten 1/2006 sid Göteborgs Ornitologiska förening. Björkman, Per 2007 Sträcket vid Kråkudden, Hönö första halvåret Fåglar på Västkusten 1/2007 sid Göteborgs Ornitologiska förening. Björkman, Per 2008 Sträcket vid Kråkudden första halvåret Fåglar på Västkusten 2/2008 sid Göteborgs Ornitologiska förening. Bright, J; Langston, R; Bullman, R; Evans, R; 2008 Map of bird sensitivities to windfarms in Scotland: A tool to aid planning and conservation. Science Direct. Gardner, S; Pearse- Higgins, J Cramp, Stanley, Chief 1980 Handbook of the Birds of Europe, the Middle East and North Africa. Editor The Birds of the Western Palearctic. Volume II Hawks to Bustards. Oxford University Press. Naturvårdsverket 2009 Åtgärdsprogram för havsörn (Haliaeetus albicilla). Rapport 5938, januari Havsörn. Bonnier Fakta Bokförlag AB, Stockholm. Gerdehag, Peter och Helander, Björn Gerre, Lars 2010 Naturcentrum AB 2009 Nilsson, Kristoffer 2002 Nattskärra i Bohuslän-Inventering i fyra områden inför planerade vindparker. Rapport 2010:20. Rio Kulturkooperativ. Översiktlig bedömning av fågellivets känslighet för vindkraft i Kungälvs kommun. Faktaunderlag till vindbruksplan. Bilaga 2. Sträcket vid Hönö under första halvåret Fåglar på Västkusten 4/2002 sid Göteborgs Ornitologiska förening. Nilsson, Kristoffer 2004 Sträcket utanför Hönö under första halvåret Fåglar på Västkusten 3/2004 sid Göteborgs Ornitologiska förening. Pearce-Higgins, J W; Stephen, l; R H W; Bainbridge, I P; Bullman, R The distribution of breeding birds around upland wind farms. Journal of Applied Ecology 46, pp British Ecological Society. Struwe-Juhl, B Why do white tailed eagles prefer coots? In: Helander, B, Marquiss M, and Bowerman, W. (eds): SEA EAGLE Procedings from an international conference at Björkö, Sweden september Swedish Society for Nature Conservation/SNF & Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm. Widemo, Fredrik 2007 Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Sveriges ornitologiska förening. Digitala källor Artportalen 2011 Lunds universitet 2010 Länsstyrelsen 2010 Kustobsar 2009 Artportalen för fågalar, år , Svensk Fågeltaxering, Länsstyrelsernas GIS-tjänster, Kustobsars diskussionsforum: www,kustobsar.se/forum/forum.asp? postid=633 Notisum 2010 Artskyddsförordningen (2008:845), 21

24 Skogsstyrelsen 2011 Skogens källa, Skogsbruk/Karttjanster/Skogens-Kalla/ Muntliga källor Elg, Håkan 2009 Green, M Ornitolog, Rabbalshede Martin Green, forskare, Lunds Universitet. Mail- och telefonkontakt 2010 och Lindberg, Peter 2009 Göteborgs Universitet, Projekt pilgrimsfalk Strandvik, Peter 2011 Göteborg. Projekt Berguv

25 Bilagor

26

27 Bilaga 1. Väderförhållanden vid inventeringstillfällen 2010 och Datum Väder Inventering Lungt eller svag vind från ungefär SSV, lite dis Inventering av nattskärra. och cirka 12 grader vid start. Senare klart men mer moln vid gryning och då cirka 11 grader Nästan helt klart och lugnt. Från minus 7 till Norra delen minus 10 grader Skärm av höga moln och lugnt eller nästan Södra delen lugnt. Från minus 6 till minus 8 grader Mulet, svag vind från NO. Minus 1 till 2 grader. Norra delen Molnigt, + 1 grad och svag vind från SV. Början i södra delen och sedan norra delen. Avslutade med stopp i östra delen (110313) Avbrutit inventering Halvklart tunn slöja med höga moln. Från +2 Början i södra och sedan norra till -3 grader. Svag vind från ONO. Halvmåne. delen Nästan klart med tunn molnslöja, svag vind från O. Från +3 till -3 grader. Månsken. Stopp i östra delen. Sedan i norra och sedan södra delen Lugnt, klart och cirka 3 grader på morgonen. Linjetaxering På dagen svag till måttlig vind från SV, en del moln och för årstiden varmt Soligt, disigt och mellan 16 till 20 grader under Linjetaxering dagen. Svag vind, ibland måttlig, från ost till sydost. 25

28 Bilaga 2. Resultat från linjetaxering 19/ Läge för linjerna framgår av illustration 2. Observera att alla linjer är en kilometer, förutom linje 3 som är 500 meter. Art Antal individer Ängspiplärka Trädpiplärka Sädesärla 1 1 Rödhake Taltrast Koltrast Talgoxe Blåmes Tofsmes Entita Talltita 1 1 Svartmes Gransångare Lövsångare Trädkrypare Nötväcka Kungsfågel Gärdsmyg Grönsiska Gråsiska Bofink Bergfink Stenknäck 1 1 Järnsparv Gulsparv 1 1 Sävsparv 1 1 Större hackspett Mindre hackspett 1 1 Gröngöling 1 1 Spillkråka 1 1 Ringduva Kanadagås 2 2 Gräsand 1 1 Skogssnäppa Trana 2 2 Ormvråk 1 1 Nötskrika Korp 2 2 Kråka Antal arter Totalt antal arter 39 Linje 1 Totalt antal individer

29 Bilaga 3. Resultat från punkttaxering 19/ Läge för punkterna framgår av illustration 2. Art Antal individer Sädesärla 1 1 Rödhake Björktrast 1 1 Taltrast Dubbeltrast 1 1 Talgoxe Blåmes Entita 1 1 Svartmes Gransångare 1 1 Lövsångare Trädkrypare Nötväcka Gärdsmyg Kungsfågel 1 1 Grönsiska Bofink Stenknäck Järnsparv Ringduva 1 1 Kanadagås 2 2 Ormvråk 1 1 Nötskrika 1 1 Korp Antal arter Totalt antal arter 24 Totalt antal individer 84 Punkt 1 27

30 Bilaga 4. Resultat från linjetaxering 31/ Läge för linjerna framgår av illustration 2. Observera att alla linjer är en kilometer, förutom linje 3 och 7 som är 500 meter. Art Antal individer Trädpiplärka Rödhake Taltrast Koltrast Talgoxe Blåmes Tofsmes 2 2 Svartmes Entita 1 1 Gransångare 1 1 Lövsångare Grönsångare Svarthätta Trädgårdssångare 1 1 Kungsfågel 2 2 Rödstjärt 1 1 Sv-v flugsnappare 2 2 Gärdsmyg Gulsparv Grönsiska Grönfink 1 1 Bofink Järnsparv 1 1 Tornseglare 1 1 Ladusvala Trädkrypare Nötväcka 1 1 Större hackspett Ringduva Gräsand 2 2 Kanadagås 2 2 Skogssnäppa Trana 2 2 Fiskgjuse 1 1 Korp 2 2 Kråka 1 1 Nötskrika Antal arter: Totalt antal arter 37 Linje 1 Totalt antal individer

31 Bilaga 5. Resultat från punkttaxering 19/ Läge för punkterna framgår av illustration 2. Art Antal individer Trädpiplärka 1 1 Rödhake Koltrast Taltrast Talgoxe Blåmes Svartmes Lövsångare Grönsångare Gransångare 1 1 Svarthätta Rödstjärt 1 1 Gärdsmyg 1 1 Grönsiska 2 2 Bofink Trädkrypare Tornseglare 3 3 Skogssnäppa 1 1 Större hackspett 1 1 Gräsand 1 1 Kråka 2 2 Antal arter Totalt antal arter 21 Totalt antal individer 82 Punkt 1 29

32 Bilaga 6. Sammanställning av samtliga arter som påträffades under linje- och punkttaxering i april och maj Bergfink Grönsångare Nötväcka Sävsparv Björktrast Gulsparv Ormvråk Talgoxe Blåmes Gärdsmyg Ringduva Talltita Bofink Järnsparv Rödhake Taltrast Dubbeltrast Kanadagås Rödstjärt Tofsmes Entita Koltrast Skogssnäppa Tornseglare Fiskgjuse Korp Spillkråka Trana Gransångare Gråsiska Kråka Stenknäck Trädgårdssångare Kungsfågel Större hackspett Trädkrypare Sv-v flugsnappare Lövsångare Svarthätta Ängspiplärka Gräsand Ladusvala Trädpiplärka Grönfink Gröngöling Mindre hackspett Svartmes Grönsiska Nötskrika Sädesärla 30

33

34 RIO KULTUR KOOPERATIV KULTURVÅRD Rapport 2011:9