Svar på WWFs partienkät inför riksdagsvalet 2014

Svar på WWFs partienkät inför riksdagsvalet 2014 Enkäten har tagits fram och behandlats av Björn Forsberg på uppdrag av Världsnaturfonden WWF 1

Innehållsförteckning Introduktion 3 Så här genomfördes enkäten 5 Bedömning fråga för fråga 6 Bedömning parti för parti 16 Partiernas enkätsvar 20 Feministiskt initiativ 20 Miljöpartiet 25 Vänsterpartiet 31 Centerpartiet 38 Socialdemokraterna 45 Folkpartiet 51 Moderaterna 57 Kristdemokraterna 64 Sverigedemokraterna 69 2

Introduktion Världsnaturfonden WWF har inför höstens val tagit tempen på partierna. De har fått besvara en enkät med frågor som rör tio av WWFs fokusområden. Frågorna avser allt från maten vi äter till skyddet av skogar och hav. Med utgångspunkt från resultaten har vi rankat partierna utifrån deras miljöpolitiska ambitionsnivå. Även om WWFs valenkät inte ger en fullständig bild av partiernas miljöpolitiska ambitioner ser vi den likafullt som en bra värdemätare. Ambitionsmässigt utkristalliserar sig tre grupper av partier. I toppen finner vi tre av de rödgröna partierna, nämligen Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ. Mp och V ställer sig bakom i stort sett samtliga av WWFs förslag och FI stöder som enda parti alla krav! Därifrån är gapet ganska stort till nästa grupp av partier. Denna grupp som består av S och Allianspartierna stöder relativt många av WWFs förslag men tar också avstånd från flera av dem. Det ska samtidigt sägas att spännvidden i partirankningens mellangrupp är ganska stor. Bäst är Centerpartiet som stöder 19 av 26 miljöpolitiska förslag medan Kd och M endast stöder hälften av förslagen (Kd stöder 12 och M 13 av 26 förslag). Inget av de båda dominerande partierna i svensk politik, M och S, kommer alltså i närheten av någon topplacering. Av de bägge partierna har dock S en starkare grön profil än M. I botten utgör Sd en egen kategori. Partiet stöder endast sex av WWFs förslag och har oomtvistligt de lägsta miljöambitionerna bland svenska partier. WWFs förslag är mer eller mindre tuffa. Somliga av dem kan uppnås jämförelsevis enkelt medan andra förslag innebär krav på större ekonomiska resursförstärkningar eller förändringar av den förda politiken. Det är kring de senare förslagen som skillnaderna mellan partiernas ambitionsnivåer tydligast visar sig. Kring vissa av förslagen ser vi även tydliga skillnader mellan de politiska blocken men i överraskande många frågor går skiljelinjerna i lika hög grad inom blocken som mellan. Fyra av WWFs 26 förslag/krav stöds av samtliga partier. Och sånär som på Sd som utmärker sig genom att stödja mycket få av WWFs förslag får ytterligare tre förslag stöd av samtliga partier. Förslag som det råder bred enighet om är bland annat att ta fram uppföljningsbara mål till det s.k. landsbygdsprogrammet samt att genomföra en modern havsförvaltning där alla ministrar och departement är medansvariga i att säkra Östersjöns ekosystem. I några fall är den partiöverskridande enigheten mer överraskande. Så ställer sig exempelvis samtliga partier utom Sd bakom kravet att låta Konsumentverket ta fram råd till allmänheten för mindre resursbelastande matvanor. 3

Ännu mer intressant är den breda enigheten (sånär som på Sd) om att BNP-måttet behöver kompletteras med andra utvecklingsmått. Vilka förslag möter då starkast motstånd? Inom politiken är det ofta lättare att ställa sig bakom allmänna målformuleringar som inte lika tydligt förpliktigar till handling än att stödja skarpa, konkreta åtgärder. En sådan tendens märks även i WWFs valenkät, men bilden är långtifrån entydig. Två av förslagen sticker ut som särskilt kontroversiella sett till antalet partier som motsätter sig dem. Det ena avser WWFs önskemål om att införa en prispolitik för vatten utifrån principen att förorenaren betalar. Detta motsätter sig sex av nio partier, spridda på båda sidor av blockgränsen. Det andra förslaget som flertalet partier motsätter sig (sex av nio partier) är WWFs önskemål om ett omedelbart stopp för intensiva metoder inom skogsbruket. Överraskande kontroversiellt är även WWFs förslag om att uppdra åt AP-fonderna att ta fram en strategi för hur deras innehav ska stödja att energisystemet år 2050 är helt baserat på förnyelsebar energi. Fem av riksdagspartierna motsätter sig förslaget. 4

Så här genomfördes enkäten Enkäten har gått ut till samtliga riksdagspartier samt även till FI. Partirankningen bygger på partiernas ställningstaganden till 26 förslag från WWF inom tio olika problemområden. Svarsalternativen har varit /. Partierna har även haft möjlighet att ge kompletterande upplysningar i kommentarsfält. Sådana synpunkter har i vissa fall påverkat WWFs bedömning. Det kan exempelvis handla om att ett parti inte sluter upp bakom WWFs exakta målformulering men ändå har en motsvarande hög ambition. Partierna betygsätts fråga för fråga men också i en samlad bedömning av deras generella ambitionsnivå. Pandarankningen i olika frågor är inte direkt jämförbar. I några av enkätens frågor ställer omdömet 3 pandor krav på mycket höga politiska ambitioner, medan tröskeln är lägre i andra frågor. Som alltid i rankningssammanhang har även WWFs partiundersökning ställts inför vissa klassificeringsproblem. I några enstaka fall har ett parti avstått från att ge ett rakt /-svar på WWFs frågor. I dessa fall bygger WWFs bedömning på partiets bifogade kommentarer. Det förekommer även några fall där partier kryssat i på en fråga men där det i partiets egen bifogade kommentar till frågan visar sig att man inte alls stöder WWFs förslag eller viljeriktning. Här har WWF fått revidera partiets svar utifrån det man säger sig stå för i kommentarsfältet. 5

Bedömning fråga för fråga FRÅGA 1 - INVESTERA HÅLLBART För att svara upp mot klimatforskningens slutsatser bör det globala energisystemet senast år 2050 bestå av 100 procent hållbar, förnybar energi, tillgänglig för alla, samtidigt som vi minskat den totala energianvändningen. Detta innebär att Sveriges energianvändning senast år 2030 till 80 procent behöver vara förnybar. Detta är både nödvändigt och möjligt men ställer krav på skarpa politiska åtgärder av regering och riksdag samt nya riktlinjer för finansiella institutioners placeringar. WWF uppmanar nästa regering att ge AP fonderna i uppdrag att ta fram en innehavsstrategi som stöder målet om 100 procent förnybar energi globalt senast 2050 och att kräva av finansiella institutioner, både offentliga och privata, att de redovisar hur deras innehav stöder omställningen till förnyelsebar energi, utan att hota biologisk mångfald lokalt eller globalt. Så ställer sig partierna i frågan En aktör med muskler att påverka hela finansmarknaden är AP-fonderna och att ställa krav på deras innehavsstrategi kan få stor effekt. Här är bilden splittrad bland partierna, även inom blocken. Bland de rödgröna partierna ställer sig Mp, V och Fi reservationslöst bakom förslaget. Vänsterpartiet har även lyft frågan i en riksdagsmotion. På den borgerliga sidan är Centerpartiet positivt inställt till WWFs förslag. Ett skäl som partiet anger till sitt positiva ställningstagande är att fossila tillgångar riskerar att övervärderas när vi av klimatskäl inte kan använda dem i framtiden. Övriga partier däribland S och M stöder inte WWFs förslag. Folkpartiet som profilerat sig som kärnkraftsvänligt motiverar sin hållning med att de inte delar synen att världen bör låsa sig till 100 procent förnybar energi för att klara klimatmålet. De menar att förutom förnybar energi kommer koldioxidsnåla tekniker som främst kärnkraft, men även koldioxidinfångning och lagring att behöva bidra. Moderaterna å sin sida ser AP-fondernas ekonomiska avkastningsmål som överordnat andra intressen. Svarsbilden är i det närmaste identisk kring WWFs förslag att kräva av finansiella institutioner att de redovisar hur deras innehav stöder omställningen till ett förnyelsebart energisystem. Den enda skillnaden är att Kd stöder detta förslag, till skillnad från det föregående. 6

FRÅGA 2 - HÅLLBAR MAT För att föda en växande världsbefolkning måste matproduktionen globalt öka med 60 procent till år 2050, enligt FN. Vår konsumtion av mat sätter hårt tryck på planeten, till exempel står maten för cirka en fjärdedel av svenskens klimatavtryck. Att klara dessa utmaningar på hållbar väg kräver stora förändringar. Viktiga steg är att minska köttkonsumtionen för Sveriges del till ungefär hälften av dagens nivå samt se till att framtidens köttproduktion sker hållbart. Utöver detta är en huvudfråga att minska svinnet i alla led från jord till bord. WWF uppmanar nästa regering att utveckla en nationell matstrategi för en hållbar livsmedelsframtid, där ett av målen är att halvera den svenska köttkonsumtionen som en anpassning till planetens gränser. WWF uppmanar den också att ge Konsumentverket i uppdrag att ta fram råd för hur hushållen kan ställa om till en mindre resursbelastande livsmedelskonsumtion och att ge Konkurrensverket i uppdrag att ta fram råd för hur kommuner och landsting kan ställa tuffare miljökrav i sina upphandlingar av livsmedel. Så ställer sig partierna i frågan Medvetenheten om att mat är en nyckelfråga för att nå klimatmålen ökar, men minskad köttkonsumtion är fortfarande en kontroversiell fråga. I det perspektivet är det glädjande att inte mindre än fem av nio partier ställer sig bakom utmaningen att ta fram en matstrategi som bland annat innebär att halvera köttkonsumtionen! Samtliga rödgröna partier stöder tanken, Folkpartiet likaså. Fp efterlyser dock främst ett konsumentansvar, staten ska inte styra över enskilda människors kostvanor. Även två av de partier som inte ställer sig bakom WWFs konkreta förslag C och M är i princip positiva till att minska köttkonsumtionen i samhället. Alla partier förutom Sd stöder WWFs förslag om en mer aktiv roll för Konsumentverket i att ge människor råd kring och vägledning till mer resurssnåla matvanor. Förslaget möter överraskande starkt stöd. Traditionellt har liberala och konservativa partier ofta avvisat sådana tankar med argumentet att livsstilsval är en individfråga och inte ett myndighetsansvar. Den offentliga upphandlingen är en viktig hävstång i omställningen till en hållbar matproduktion. Kommuner och landsting upphandlar livsmedel för mångmiljardbelopp och kan bli en stark påverkanskraft. Därför är det mycket positivt att samtliga partier ställer sig bakom WWFs förslag att ge Konkurrensverket i uppdrag att ta fram råd för kommuner och landsting som önskar ställa tuffare miljökrav i sin livsmedelsupphandling. 7

FRÅGA 3 - HÅLLBART LÄRANDE Hållbar utveckling betonas starkt i grundskolans läroplan. Men i skolans verklighet är genomslaget för hållbarhetsfrågorna ännu svagt. Skäl som ofta anges är brist på samverkan mellan ämnen och brist på undervisning där eleverna är delaktiga i aktuella samhällsfrågor. Det är hög tid att svenska skolelever utrustas med kunskaper som krävs för att lösa hållbarhetsutmaningarna! Detta ställer krav på lärmiljöer, skolledare och på den nationella politiken. WWF uppmanar nästa regering att genom ökade resurser stärka lärares och skolledares kunskap om lärande för hållbar utveckling, att stärka hållbarhetsfrågorna i lärarutbildningen och att från nationell nivå stärka uppföljningen av lärande för hållbar utveckling inom skolan. Så ställer sig partierna i frågan WWFs krav om ökade resurser till kunskapsutveckling hos lärare möter större motstånd bland partierna än de övriga kraven kring hållbart lärande. Detta är knappast överraskande då det handlar om att förstärka den ekonomiska ramen för hållbarhetsfrågorna. Positiva är samtliga rödgröna partier samt Centerpartiet. Övriga borgerliga partier samt Sd motsätter sig kravet. De båda övriga kraven stöds av flertalet partier. Så här kommenterar exempelvis Miljöpartiet kravet om ett stärkt hållbarhetsfokus i lärarutbildningen: Hållbar utveckling behöver definitivt bli en obligatorisk del i varje lärares utbildning. Frånsett Sd som motsätter sig båda kraven är det intressant nog bara de två största partierna som reserverar sig: Moderaterna mot att stärka hållbarhetsfrågorna i lärarutbildningen och Socialdemokraterna mot att stärka uppföljningen av skolans lärande för hållbar utveckling. S ifrågasätter inte nationella satsningar i sig men anser däremot att ökade krav på uppföljning är fel väg att gå. FRÅGA 4 - HÅLLBART LANTBRUK Den dominerande stödformen i dagens jordbrukspolitik, gårdsstödet (direktstödet), har stora begränsningar sett till kostnadseffektivitet och samhällsnytta. Dessutom saknas krav på motprestation. Landsbygdsprogrammet inom EUs jordbrukspolitik ger däremot ett redskap för miljö- och landsbygdsutveckling, där samhället ersätter lantbrukare för åtgärder som bidrar till en hållbar och levande landsbygd. En win win - situation. Ännu saknas dock uppföljningsbara mål för att mäta förändring och sporra till förbättring. 8

WWF uppmanar nästa regering att under kommande mandatperiod ge Jordbruksverket och andra berörda myndigheter i uppdrag att ta fram uppföljningsbara mål till landsbygdsprogrammets insatser. WWF uppmanar också regeringen att verka för att Sverige agerar för reformering av EUs gemensamma jordbrukspolitik med sikte på att ersätta direktstöd med stöd för kollektiva nyttigheter, och öka de nationella anslagen till landsbygdsprogrammet för att styra svenskt lantbruk mot hållbar utveckling. Så ställer sig partierna i frågan WWFs förslag kring jordbrukspolitiken möter förvånansvärt stor enighet när man betänker att miljöreformer inom jordbruket ofta brukar kännetecknas av partipolitiska motsättningar. En förklaring kan vara den starka EU-dimensionen inom jordbrukspolitiken, där partierna i första hand ser sig som företrädare för Sveriges intressen inom EUsamarbetet. Samtliga partier utom Sd önskar en reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) där dagens modell med produktionsinriktade så kallade direktstöd ersätts med stöd för miljöinsatser och andra insatser som främjar en levande landsbygd. En kommentar från Miljöpartiet: Vi vill ge bonden ersättning för miljönytta och djurvälfärd. Inte kravlöst stöd eller direkta produktionsstöd. Även Folkpartiet, anser att: EU:s jordbrukspolitik behöver reformeras i grunden. Samtliga direktstöd och marknadsstörande regleringar ska fasas ut så snart som möjligt, och i stället behövs ökade satsningar på landskapsvård, miljöskydd och bevarad biologisk mångfald. Partienigheten är glädjande nog total kring WWFs förslag att ta fram uppföljningsbara mål till det så kallade landsbygdsprogrammet. Detta är i sig ett förslag som inte kräver särskilt höga miljöambitioner för att stödja, men resultatet ger ändå hopp om ett tydligare målinriktat miljöarbete inom jordbrukspolitiken. Det enda förslag som i viss grad splittrar partierna rör typiskt nog ekonomi. WWF föreslår en ökning av de nationella anslagen till landsbygdsprogrammet för att stärka arbetet för hållbar utveckling inom lantbruket. Sju av nio partier ställer sig bakom förslaget. De enda motståndarna är allianspartierna Fp och M. FRÅGA 5 - NY SKOGSPOLITIK Skogen är en förnyelsebar resurs som är nödvändig för att vi ska klara omställningen till ett grönt och fossilfritt samhälle. Ett levande skogsbruk gör det möjligt att bo och verka på landsbygden. Men vi ser idag ett ökat tryck på den svenska skogen. Trots kunskapen om skogens betydelse för biologisk mångfald och för en rad ekosystemtjänster går utvecklingen mot ett alltmer intensivt skogsbruk. Kvarvarande naturskogar 9

avverkas och metoder som gödsling, dikning, stubbrytning och främmande trädslag utarmar skogen som levande ekosystem. Kort sagt klarar inte dagens produktionsinriktade och avreglerade skogspolitik att hantera de komplexa miljöutmaningar vi står inför. WWF uppmanar nästa regering att utveckla en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser. WWF uppmanar den också att införa en ny skogslagstiftning som tydliggör ansvaret för att nå de politiska målen inom skogen samt ger möjlighet till sanktioner mot den som bryter mot lagen. Dessutom bör skogslagstiftningen föras över till miljöbalken. I avvaktan på en ny skogspolitik bör nästa regering införa ett omedelbart stopp för intensiva metoder som gödsling, dikning, främmande trädslag och stubbrytning. Så ställer sig partierna i frågan Miljöambitionerna för skogspolitiken spretar i svaren från partierna. Tanken att ta fram en ny skogspolitik som utgår från ekosystemets gränser är det av WWFs förslag som får starkast stöd. Sju av nio partier ställer sig bakom. Bland dem Folkpartiet som visserligen anser att den nuvarande skogspolitiken utgör en bra grund men att den behöver utvecklas och förtydligas bland annat genom ökad miljöhänsyn och ett starkare skydd av de återstående gammelskogarna. Vänsterpartiet är den tydligaste förespråkaren av WWFs förslag: I det skogsbruk som idag bedrivs under devisen frihet under ansvar är produktionen oftast överordnad miljöhänsynen. Skogsvårdslagen är skriven med trakthyggesbruk som norm och med syfte att garantera virkesförsörjningen. När det gäller naturvård saknas i mycket stor utsträckning sanktionsmöjligheter. Det vill vi ändra på. De två partier som säger nej till tanken om en skogspolitik som utgår från ekosystemets gränser, Kd och Sd, tar för övrigt avstånd från samtliga av WWFs skogspolitiska förslag. Förslagen om lagstiftningsreformer får mycket svagt stöd bland allianspartierna, där endast Folkpartiet stöder tanken om en ny skogslag med bland annat sanktionsmöjligheter. Centerpartiet är i huvudsak nöjt med nuvarande skogslagstiftning men ser ett behov av förtydliganden kring tillsyn och lagstiftningens tillämpning. Samtliga borgerliga partier och även S är emot förslaget om att föra över skogslagstiftningen till miljöbalken. Mest motstånd möter förslaget om att införa ett omedelbart stopp för intensiva skötselmetoder. Detta förslag stöds endast av Fi, Mp och V. Samma tre partier stöder för övrigt samtliga av WWFs skogspolitiska förslag. 10

FRÅGA 6 - MER NATURSKYDD Naturmiljöer förstörs i ett alarmerande tempo. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem riskerar att utarmas. Deras ekosystemtjänster är avgörande för vår egen existens. Större hänsyn behövs när naturresurser brukas, liksom ett ökat skydd och en bättre skötsel av många naturmiljöer. Det redan beslutade svenska naturskyddsmålet kräver ett betydligt större politiskt engagemang för att uppnås. Takten för att införa skyddet är för långsam och resurserna som avsätts är för små. WWF uppmanar nästa regering att avsätta tillräckliga resurser för att nå politiskt antagna mål för skydd. Detta innebär en höjning av anslagen till minst 4 miljarder per år samt att under mandatperioden säkra målet om 20 procents skydd av viktiga och representativa land och sötvattenslivsmiljöer till 2020 och 10 procents skydd av marina ekosystem, och ta fram en strategi för hur vi kan nå 20 procents skydd även för hav. Så ställer sig partierna i frågan En majoritet av partierna, sex av nio partier, ställer sig bakom WWFs mål om en anslagshöjning till minst fyra miljarder kronor per år för att nå uppsatta skyddsmål för land- och sötvattensmiljöer. Detta är möjligen något förvånande men positivt överraskande i ljuset av den hittills ganska ljumma politiska viljan att omsätta ord i konkreta resursförstärkningar. Tråkigt nog går de två stora partierna (S och M) emot förslaget och kanske mer överraskande även Mp. I kommentar till frågan lyfter dock både S o Mp upp behovet av en utökad budget för skyddet, även om det inte når upp till WWFs målsiffra. Målet att säkra uppsatta skyddsmål för havsekosystemen samt höja ambitionsnivån för havsskyddet till samma nivå som gäller för land och sötvatten, alltså 20 procent, stöds av alla partier utom Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. FRÅGA 7 - STARKARE HAVSFÖRVALTNING Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Övergödning, döda bottnar, kollapsande fiskbestånd, miljögifter för att rädda Östersjön krävs akuta och långtgående åtgärder. Nationella och internationella mål för Östersjön finns sedan länge. Vad som brister är genomförandet. Östersjön är inte en sektorsfråga och behöver lyftas från miljöministernivå till att bli en genomgående samhällsfråga som är ett ansvar för Östersjöländernas regeringschefer och deras regeringar. 11

WWF uppmanar nästa regering att genomföra en modern havsförvaltning där alla ministrar och departement är medansvariga för att säkra Östersjöns havsmiljö och långsiktiga samhällsnytta. WWF uppmanar dem också att säkerställa att havsplaner för samtliga svenska havsområden finns på plats och efterlevs under mandatperioden med målet att optimera samhällsnytta samt att säkra Östersjöns ekosystem, och att använda ekonomiska styrmedel som skatt på handelsgödsel för att minska övergödningen. Så ställer sig partierna i frågan Det är tydligt att Östersjöns öde berör och engagerar de svenska partierna. Kring två av WWFs tre konkreta krav för en starkare havsförvaltning finns en bred enighet över partigränserna. Det gäller dels kravet om att tydliggöra samtliga ministrars och departements medansvar för att rädda Östersjön. Och dels kravet om att under kommande mandatperiod säkerställa att havsplaner finns på plats och också efterlevs. Exempelvis så har Centerpartiet fått till beslut (här uttalar partiet sig som företrädare för hela regeringen) om att havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska utgöra vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena. Sd är positivt inställt till att ta fram havsplaner men är tveksamt till tidtabellen: Det känns rimligt att tro att ett tillfredsställande förvaltningssystem kan ta längre tid än en mandatperiod. När det kommer till konkreta praktiska insatser minskar handlingsviljan hos vissa partier. WWFs förslag att använda ekonomiska styrmedel, som den bevisligen miljöeffektiva skatten på handelsgödsel, stöds av de fyra rödgröna partierna och Folkpartiet. Övriga allianspartier samt Sd är emot. Vänsterpartiet motiverar sitt stöd för WWFs förslag: Skatt på handelsgödsel har varit ett betydelsefullt styrmedel för att minska övergödningen. Intäkterna från skatten har sedan kunnat gå tillbaka till jordbrukssektorn för miljöförbättrande åtgärder. [...] Skatt på handelsgödsel bör åter införas samt höjas med 20 procent i förhållande till tidigare nivå. FRÅGA 8 - PRISPOLITIK FÖR VATTEN Sverige har internationellt sett rikligt med vatten. Dessvärre har samhällets aktiviteter en omfattande vattenmiljöpåverkan allt från övergödning till att uppdämda vatten skapar hinder för migrerande arter som lax och ål som inte avspeglas i vattnets marknadspris. Samhället behöver tillföra resurser för att säkra rent vatten och livskraftiga vattenekosystem. Principen om att förorenaren/användaren betalar reglerad i EUs vat- 12

tendirektiv måste gälla. Jordbruket, industrin och vattenkraften som alla orsakar en avsevärd miljöpåverkan använder idag till stor del vatten som en gratis resurs. WWF uppmanar nästa regering att låta användaren eller förorenaren betala för sin vattenanvändning genom att införa vattenavgifter som kan finansiera miljöåtgärder för att nå vattendirektivets krav. Så ställer sig partierna i frågan WWFs förslag om att i enlighet med EUs vattendirektiv låta förorenare betala för sin vattenanvändning stöds av en något udda allians, nämligen Moderaterna, Feministiskt initiativ och Miljöpartiet. Moderaterna kommenterar: Principen om att förorenaren betalar är ett bra sätt att fördela ansvar för miljön på de verksamheter som påverkar den. Vänsterpartiet som i övrigt sluter upp bakom samtliga WWFs förslag vänder sig emot vattendirektivets krav tillsammans med fem andra partier (S, Fp, Kd, C och Sd), men redovisar samtidigt andra förslag för att uppnå samma mål. FRÅGA 9 - MILJÖANPASSAD VATTENKRAFT Vattenkraften är en förnyelsebar energikälla. Dock är miljökraven på svensk vattenkraft minimala trots dess omfattande negativa påverkan på vattenekosystem, där många arters överlevnad är hotad. WWF uppmanar nästa regering att modernisera och miljöanpassa vattenlagstiftningen så att samma krav ställs på vattenkraften som på annan miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, samt att avveckla vattenkraftsindustrins undantag från principen om att förorenaren betalar. Så ställer sig partierna i frågan WWFs önskan att vattenkraften ska omfattas av samma krav som annan miljöfarlig verksamhet delas av de flesta partierna. Sju av nio partier sluter upp bakom detta förslag. Exempelvis motiverar Centerpartiet sitt stöd för WWFs förslag med att förutsättningarna för vandrande fisk måste förbättras: Vattenkraften ska, där det anses motiverat, öka minimitappningen och vandringsvägar ska byggas för att möjliggöra för fisk att vandra förbi dammar och kraftverk. En fråga som i betydligt högre grad splittrar partierna, och där splittringen i huvudsak följer blockgränsen, är WWFs krav på att avveckla det undantag från principen om att 13

förorenaren betalar (PPP) som vattenkraftsindustrin åtnjuter. Samtliga rödgröna partier stöder förslaget. Ett parti som inte tvekar i sitt stöd för WWFs förslag är Miljöpartiet: Det är självklart att den mycket lönsamma vattenkraftsindustrin ska leva upp till PPP. Bland allianspartierna får förslaget endast stöd hos Moderaterna. Partiet framhåller i sin kommentar principen om att förorenaren betalar som en viktig grund för miljöpolitiken: Det är viktigt att den som förorenar miljön även ska betala för sig. Dock är Moderaternas stöd för förslaget inte reservationslöst utan villkorat med en samhällsekonomisk kostnadsanalys. Kd liksom Sd tar avstånd från WWFs båda förslag för en moderniserad och miljöanpassad vattenlagstiftning. FRÅGA 10 - GLOBAL UTVECKLING Under nästa mandatperiod kommer viktiga beslut om klimat och hållbar utveckling att fattas på internationell nivå. De rika länderna behöver ta sitt ansvar både genom att tillsätta tillräckliga resurser och att vidta åtgärder för att minska sina egna ekologiska fotavtryck. Den gröna klimatfonden, som beslutades vid klimattoppmötet i Köpenhamn, är nu i bruk. Nya mål för hållbar utveckling står på FNs agenda. WWF uppmanar nästa regering att från 2015 lägga minst 2,3 miljarder kronor per år på klimatfinansiering till världens fattiga länder i en budgetpost separat från biståndet, att ratificera ILO konventionen 169 om ursprungsfolks rättigheter och att Sverige använder och verkar internationellt för kompletterande mått på utveckling som till skillnad från BNP även väger in miljötillstånd och sociala förhållanden. Så ställer sig partierna i frågan En viktig fråga för WWF är att stärka klimatfinansieringen, separat från biståndet, till världens fattiga länder. Tre av de rödgröna partierna (Fi, Mp och V) ställer sig bakom kravet, Centerpartiet likaså. Miljöpartiet kommenterar: Miljöpartiet har, som enda parti i riksdagen, budgeterat medel, utöver den ordinarie biståndsbudgeten, för det som borde vara Sveriges andel av det åtagande som gjordes vid klimattoppmötet i Köpenhamn 2009. I budgeten för 2014 var det 2 miljarder. Folkpartiet avstår från att avge ett /-svar men i sin kommentar uttrycker partiet sig positivt till viljeriktningen. De två stora partierna (S och M) är emot kravet, liksom Kd och Sd. Socialdemokraterna framhåller att partiet stöder tanken på en resursförstärkning, men utan att ställa sig bakom WWFs konkreta krav. Sverige har ofta synpunkter på hur mänskliga rättigheter efterlevs i andra länder. Ändå har vårt eget land ännu inte ratificera ILO-konventionen till skydd för ursprungsbefolk- 14

ningars rättigheter. Frågan har länge skapat politisk splittring, främst därför att ett formellt stärkande av samernas rättigheter anses vara i konflikt med andra markägarintressen. WWFs krav om att Sverige ska anta ILO-konventionen stöds ändå av det stora flertalet partier. Endast tre partier motsätter sig kravet, nämligen Kd, M och Sd. Kd kommenterar sin skeptiska hållning: Vi ser inte att Sverige i nuläget bör ratificera ILO 169, men vi utesluter inte alls en framtida ratificering, om den kan balanseras utifrån en fungerande samexistens. BNP-måttet har blivit allt mer ifrågasatt. Det är både snävt och inte sällan missvisande mått på utveckling eftersom även verksamhet som orsakar miljöförstöring och mänskligt lidande kan registreras som positiva i BNP-termer. WWFs avslutande förslag i partienkäten är att Sverige inför samt även internationellt agerar för kompletterande utvecklingsmått som även väger in miljötillstånd och sociala förhållanden. Glädjande nog stöder samtliga partier utom Sd förslaget. 15

Bedömning parti för parti Feministiskt initiativ Fi ställer sig som enda parti bakom samtliga av WWFs förslag. Ambitiöst! Världsnaturfonden gläds över Fi:s starka ställningstagande för en hållbar samhällsomställning och hoppas samtidigt att det ska sporra de etablerade partierna i riksdagen att höja sina miljöpolitiska ambitioner. Feministiskt initiativ är alltså vinnare räknat i antal pandor, med 30 pandor av 30 möjliga. Skillnaden mellan de tre topprankade partierna är dock marginell och det finns även annat som behöver vägas in i bedömningen. Fi har på det hela taget inte profilerat sig särskilt tydligt i miljöpolitiken. Samtidigt som Feministiskt initiativ sluter upp bakom alla WWFs förslag ger partiets kommentarer intryck av att det ännu inte har en utarbetad linje i flera av frågorna. På denna punkt skiljer sig Fi från de båda övriga topprankade partierna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Miljöpartiet Mp ställer sig i princip bakom samtliga av WWFs förslag och tilldelas 29 pandor av 30 möjliga. Tillsammans med V är Mp det enda etablerade riksdagsparti som stöder i det närmaste alla de krav som WWF driver. Även i sina kommentarer till frågorna visar Mp på både kunskap och engagemang och att partiet på flera områden redan driver en politik som stöder WWFs förslag. Exempelvis påtalar Mp hur partiet i linje med WWFs krav föreslagit ett så kallat intensifieringsmoratorium inom skogspolitiken, det vill säga ett totalstopp för ekologiskt tveksamma metoder som stubbrytning, främmande trädslag och dikning. Ett annat exempel är hur Mp redan tagit initiativ för att minska köttkonsumtionen i det svenska samhället, där partiet bland annat driver målet om 25 procents minskad köttkonsumtion till 2020. Miljöpartiet tappar en panda på frågan om partiet är redo att höja naturvårdsanslagen till minst 4 miljarder kronor. Mp önskar stärkta naturvårdsanslag men vill inte ställa sig bakom WWFs konkreta krav. Vänsterpartiet Vänsterpartiet stöder med ett undantag samtliga av WWFs förslag och tilldelas 28 pandor. V tappar två pandor på frågan om att införa vattenavgifter för vattenanvändare/förorenare. Partiet är emot denna lösning men redovisar i sin kommentar andra politiska vägar att nå samma mål. 16

I övrigt utmärker sig V i valenkäten genom reflekterande kommentarer som visar att partiet verkligen bottnar i enkätens frågor. Även när det gäller de mer långtgående förslagen beskriver V hur partiet till exempel i riksdagsmotioner verkat för en tuffare politik i linje med WWFs krav och varifrån pengarna till resursförstärkningar ska tas. Detta gäller exempelvis WWFs frågor om att ställa tuffare miljökrav på AP-fonder och andra finansiella storplacerare, förslaget om en matstrategi med målet att halvera köttkonsumtionen i samhället, liksom WWFs frågor om skogspolitiken och naturvården. Ser man till den samlade bilden är Vänsterpartiet alltså det parti som tydligast agerar i linje med WWFs krav och förslag. Centerpartiet Centerpartiet beskriver sig ofta som Alliansens gröna röst. WWFs valenkät ger stöd för denna självbild. Bland allianspartierna är C i fråga om miljöpolitiska ambitioner i trygg ledning, C tilldelas 23 pandor av 30. Inom fem av de tio områden som valenkäten undersöker når partiet full pott, det vill säga tre pandor. Bland dessa kan nämnas WWFs krav på hållbara investeringar inom finanssektorn samt satsningar på hållbar utveckling inom skolan men även partiets stöd för WWFs förslag på konkreta, offensiva satsningar för global hållbar utveckling. Helhetsintrycket dras dock ned av de betydligt svagare ambitionerna inom vissa andra områden, mest uppenbart skogspolitiken och prispolitik för vatten. Socialdemokraterna Bedömningen av Socialdemokraterna beror lite på val av utsiktspunkt. S får 20 pandor av 30 möjliga. Partiet stöder färre förslag i WWFs valenkät än övriga rödgröna partier. Å andra sidan visar S klart högre miljöpolitiska ambitioner än den konkurrerande dominanten i svensk politik, det vill säga Moderaterna. S tilldelas topprankningen tre pandor på fyra områden. Det gäller bland annat frågan om en hållbar livsmedelsomställning, med halvering av den svenska köttkonsumtionen, och miljöanpassningar inom jordbrukspolitiken. Partiet ställer sig även bakom WWFs krav på att vattenkraften ska omfattas av principen om att förorenaren betalar och överhuvudtaget av samma höga miljökrav som gäller annan miljöfarlig verksamhet. Endast på en punkt får Socialdemokraterna bottenomdömet noll pandor. Partiet säger nej till WWFs krav på att införa vattenavgifter. Socialdemokraterna har också något lägre ambitioner än de övriga partierna i frågan om resursförstärkningar till naturvården. 17

Socialdemokraterna kryddar sina svar med ganska många reservationer. Partiet framstår därför inte som en pådrivande miljöpolitisk kraft på samma sätt som övriga rödgröna partier. Folkpartiet Folkpartiet uppvisar ganska stora skillnader mellan sina miljöpolitiska ambitioner i olika frågor. Totalt får Fp 19 pandor av 30. Partiet får toppbetyget tre pandor inom fyra områden, vilket placerar Fp långt före allianskollegorna Kd och M. Faktum är att man inom två områden är enda alliansparti att erövra tre pandor. Det gäller dels frågan om en hållbar livsmedelsframtid, dels frågan om en starkare havsförvaltning med bland annat förslaget om att återinföra skatt på handelsgödsel. Fp är det mest uttalat kärnkraftsvänliga partiet i svensk politik. Folkpartiets tilltro till kärnkraften som en klimatpolitisk lösning gör partiet mindre benäget att stödja förslag om en omställning till förnyelsebara energisystem. Det senare ger en bakgrund till partiets låga rankning i framförallt frågan om att ställa krav på att finansiella aktörers innehav stöder en global omställning till förnyelsebar energi. Här får partiet bottenomdömet noll pandor, samma sak i frågan om att införa vattenavgifter på vattenanvändare/förorenare. Moderaterna Moderaterna är det alliansparti som har näst lägst miljöpolitiska ambitioner enligt enkäten, endast Kd har lägre. M får 16 pandor av 30 möjliga. På flera av de områden som undersöks i WWFs enkät hyser M låga ambitioner, dessutom ofta med reservationer i bifogade kommentarer. M får bottenomdömet noll pandor på frågan om att ställa krav på att finansiella aktörers innehav stöder omställning till förnyelsebar energi. Men det finns också glädjande ljuspunkter. Inom två områden får M toppomdömet tre pandor. Som ett av endast tre partier ställer M sig bakom kravet på att införa vattenavgifter för förorenande verksamheter. Partiet ställer sig även bakom WWFs förslag om tuffare miljökrav på vattenkraft. Vatten och hav är helt klart prioriterade miljöfrågor för M. 18

Kristdemokraterna Bland allianspartierna har Kd det svagaste resultatet i WWFs enkät. Kd får 14 pandor av 30. Partiet utmärker sig positivt på vissa områden, men detta är samtidigt områden där flertalet partier i huvudsak stöder WWFs förslag. Kd tilldelas toppbetyget tre pandor inom jordbrukspolitiken och även när det gäller frågan om mål- och resursförstärkningar inom naturvården. Samtidigt brister partiet i ambitioner på flera områden där övriga allianspartier visar större handlingsvilja. Detta gäller framförallt skogspolitiken samt frågan om en miljöanpassad vattenlagstiftning. Inom båda dessa områden tilldelas Kd noll pandor och hamnar därmed i botten bland partierna. Kristdemokraternas låga miljöambitioner inom skogspolitiken är ett överraskande resultat. Sverigedemokraterna Det är betydligt svårare att finna miljöpolitiska förslag som Sd stöder, än det omvända. Sd får sju pandor av 30 möjliga. Partiet motsätter sig flertalet av WWFs förslag och står med sina låga miljöpolitiska ambitioner i en klass för sig i svensk politik. Sd får bottenomdömet noll pandor inom sex av tio undersökta områden. Det innebär förvisso inte att partiet saknar miljöpolitik eller gröna ambitioner på alla områden. Dock är det endast två områden där Sd inte hamnar på jumboplats, nämligen jordbrukspolitiken samt frågan om mål- och resursförstärkningar inom naturvården. 19

Partiernas enkätsvar Feministiskt initiativ (1) HÅLLBARA INVESTERINGAR A. Uppdra åt AP fonderna att ta fram en innehavsstrategi som stöder målet om 100 % förnyelsebarenergi globalt senast 2050? B. Kräva av finansiella institutioner (offentliga och privata) att de redovisar hur deras innehav stöderomställning till förnyelsebar energi, utan att hota biologisk mångfald lokalt och globalt? (2) MATENS EKOLOGISKA FOTAVTRYCK A. Utveckla en nationell matstrategi för en hållbar livsmedelsframtid, där ett av målen är att halvera den svenska köttkonsumtionen som en anpassning till planetens gränser? Kommentar: Fi ser den nationella och globala ökningen av köttkonsumtion som ett betydande klimat- och miljöproblem. Vi ställer oss därför bakom en skatt på denna typ av livsmedel. Andra åtgärder som behövs vidtas är att arbeta för att reducera matsvinnet, samt att omstrukturera tillverkningen av biobränsle som tillverkas av grödor som hade kunnat nyttjas som livsmedel. Den så kallade "gröna elen" borde istället i högre grad utvinnas från avfall samt grödor som är otjänliga som föda. B. Ge Konsumentverket i uppdrag att ta fram råd för hur hushållen kan ställa om till en mindre resursbelastande livsmedelskonsumtion? Kommentar: Fi menar att hushåll, restauranger samt livsmedelsbutiker bör erbjudas kunskap om hur de kan minska matsvinnet samt det egna ekologiska fotavtrycket vad gäller livsmedel. Information om vikten av att reducera matsvinn, handla ekologiskat och närodlat samt dra ner på köttkonsumtionen behöver spridas och åtgärder implementeras. 20

C. Ge konkurrensverket, som miljöstyrningsrådet nu går upp i, i uppdrag att ta fram råd för hur kommuner och landsting kan ställa tuffare miljökrav i upphandling av livsmedel? Kommentar: Fi menar att tuffare miljökrav i anslutning till upphandling av livsmedel är en viktig källa för en mer miljömässigt hållbar livsmedelspolitik. (3) LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING A. Ge ökade resurser för kompetensutveckling inom hållbar utveckling bland skolledare och lärare? Kommentar: Fi ska verka för att utbildningen i förskolan, fritidshemmen, grundskolan och gymnasium innehåller klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön. B. Verka för att hållbar utveckling får en starkare ställning i lärarutbildningen? C. Uppdra åt Skolinspektionen samt Universitetskanslerämbetet att stärka uppföljningen av lärande för hållbar utveckling inom skola och högskola? (4) JORDBRUKSPOLITIKEN (LANDSBYGDSPROGRAMMET M.M.) A. Ge Jordbruksverket i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram uppföljningsbara mål till landsbygdsprogrammets insatser? B. Verka för att Sverige agerar för reformering av CAP med sikte på att ersätta direktstöd med stöd för kollektiva nyttigheter? C. Öka de nationella anslagen till landsbygdsprogrammet för att styra svenskt lantbruk mot hållbar utveckling? 21

(5) SKOGSPOLITIK INOM NATURENS GRÄNSER A. Utveckla en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser och som uppvärderar skogens roll som tillhandahållare av ekosystemtjänster (utöver biomassa)? Kommentar: Fi ska verka för att skogen brukas på ett mer hållbart och långsiktigt sätt. B. Införa en ny skogslagstiftning som tydliggör ansvaret för att nå de politiska målen inom skogen samt ger möjlighet till sanktioner för den som bryter mot lagen? C. Föra över skogslagstiftningen till miljöbalken för att få en samlad naturresurslagstiftning? D. Införa ett omedelbart stopp för intensiva metoder som gödsling, dikning, främmande trädslag och stubbrytning i avvaktan på en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser? (6) NATURSKYDD: LAND, SÖTVATTEN OCH HAV A. Avsätta tillräckliga resurser för att nå politiskt antagna mål för skydd, vilket innebär en höjning av anslagen till minst 4 miljarder per år? Kommentar: Fi menar att den ekonomiska behållningen av att skydda arter och naturtyper och därmed bibehålla essentiella ekosystemtjänster är av enorm vikt. Detta kräver emellertid ett långsiktigt perspektiv och en politisk vilja och handlingskraft från sittande politiker. B. Under mandatperioden säkra målet om 10 % skydd av marina ekosystem och ta fram en strategi för hur vi kan nå 20 % skydd även för hav? Kommentar: Det marina skyddet av svenska vatten behöver ses över och stärkas för att stävja och motverka negativa kedjereaktioner som uppkommit genom exempelvis destruktivt fiske och förorening. Fi menar att ett 20-procentigt skydd av svenska hav är nödvändigt. 22

(7) EN STARKARE HAVSFÖRVALTNING A. Genomföra en modern havsförvaltning där alla ministrar och departement är medansvariga för att säkra Östersjöns havsmiljö och långsiktiga samhällsnytta? Kommentar: Fi menar att förvaltningen av Östersjön måste betraktas ur ett långsiktigt perspektiv och förhandlas fram på en regional nivå där implementering av fattade beslut säkerställs och följs upp. B. Säkerställa att havsplaner för samtliga svenska havsområden finns på plats och efterlevs under mandatperioden med målet att optimera samhällsnytta samt att säkra Östersjöns ekosystem? Kommentar: Fi menar att det yttersta ansvaret för förvaltningen av havsområden måste bli tydligare, så att fattade beslut faktiskt kan implementeras. Havsplanerna bör innefatta en strävan om kunskapshöjning av ekosystemen i de svenska haven. Som det ser ut idag saknas kartläggning av stora arealer, varför beslut om exploatering fattas utan egentlig kunskap om vilka följder dessa kan få på det marina livet. C. Använda ekonomiska styrmedel som skatt på handelsgödsel för att minska övergödningen? Kommentar: Fi menar att faktorer som bidrar till övergödning av svenska vatten måste ses över. (8) HÅLLBAR PRISPOLITIK FÖR VATTEN A. Låta användaren eller förorenaren betala för sin vattenanvändning genom att införa vattenavgifter som kan finansiera miljöåtgärder för att nå vattendirektivets krav? Kommentar: Fi anser att principen att förorenaren betalar måste följas, exempelvis genom att införa vattenavgifter för förorenaren/användaren. 23

(9) MODERNISERAD OCH MILJÖANPASSAD VATTENLAGSTIFTNING A. Modernisera och miljöanpassa vattenlagstiftningen så att samma krav ställs på vattenkraften som på annan miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken? Kommentar: Vattenkraft är en viktig energikälla, Fi menar emellertid att den måste ses över för att förhindra destruktiv påverkan på djur och miljö. B. Avveckla vattenkraftsindustrins undantag från principen om att förorenaren betalar? Kommentar: Fi menar att detta undantag bör ses över, om inte avvecklas. (10) GLOBAL HÅLLBAR UTVECKLING A. Från 2015 lägga minst 2,3 miljarder kronor per år på klimatfinansiering till världens fattiga länder i en budgetpost separat från biståndet? Kommentar: Viktigt att alla klimatsatsningar i utvecklingsländer utgår från ländernas egna behov och krav. B. Ratificera ILO konventionen 169 om ursprungsfolks rättigheter? C. Att Sverige använder och internationellt verkar för kompletterande mått på utveckling till BNP? 24

Miljöpartiet (1) HÅLLBARA INVESTERINGAR A. Uppdra åt AP fonderna att ta fram en innehavsstrategi som stöder målet om 100 % förnyelsebar energi globalt senast 2050? Kommentar: Miljöpartiet anser att AP-fondernas riktlinjer för etik och miljö är av stor betydelse, då fonderna tillsammans tillhör världens sex största statliga pensionsförva 25

C. Ge konkurrensverket, som miljöstyrningsrådet nu går upp i, i uppdrag att ta fram råd för hur kommuner och landsting kan ställa tuffare miljökrav i upphandling av livsmedel? Kommentar: Vi vill inte lägga ner miljöstyrningsrådet alls, men om det görs ska självklart Konkurrensverket få ett tydligt uppdrag. Vi vill ge Miljöstyrningsrådet större resurser och en självständig roll, helst inte alls under Konkurrensverket. (3) LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING A. Ge ökade resurser för kompetensutveckling inom hållbar utveckling bland skolledare och lärare? Kommentar: Alliansens reformer inom skolan har gjort att varje krona i kompetensutveckling har behövts till att anpassa skolan till nya regler och förordningar. Lärarnas kompetens inom hållbar utveckling är central för att skolan ska kunna nå målen in läroplanen, därför kommer det behövas satsningar. B. Verka för att hållbar utveckling får en starkare ställning i lärarutbildningen? Kommentar: Regeringen missade verkligen chansen när de inte tog frågan om hållbar utveckling på allvar i arbetet med en ny lärarutbildningen. Det behöver definitivt bli en obligatorisk del i varje lärares utbildning. C. Uppdra åt Skolinspektionen samt Universitetskanslerämbetet att stärka uppföljningen av lärande för hållbar utveckling inom skola och högskola? Kommentar: Idag saknas kunskap om hur skolan arbetar mot läroplanens mål om hållbar utveckling och vilken kompetens som finns eller saknas för att möjliggöra att så sker. En granskning av detta behövs. (4) JORDBRUKSPOLITIKEN (LANDSBYGDSPROGRAMMET M.M.) A. Ge Jordbruksverket i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram uppföljningsbara mål till landsbygdsprogrammets insatser? Kommentar: Speciellt angeläget är att fastställa mål för ekologisk konsumtion och produktion. 26

B. Verka för att Sverige agerar för reformering av CAP med sikte på att ersätta direktstöd med stöd för kollektiva nyttigheter? Kommentar: Vi vill ge bonden ersättning för miljönytta och djurvälfärd. Inte kravlöst stöd eller direkta produktionsstöd C. Öka de nationella anslagen till landsbygdsprogrammet för att styra svenskt lantbruk mot hållbar utveckling? Kommentar: Att använda landsbygdsprogrammet är ett bra instrument för att styra mot ekologiskt jordbruk, då vi kan sätta egna nationella villkor. (5) SKOGSPOLITIK INOM NATURENS GRÄNSER A. Utveckla en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser och som uppvärderar skogens roll som tillhandahållare av ekosystemtjänster (utöver biomassa)? Kommentar: Vi vill ha en ny skogspolitik som både innehåller större skyddade arealer och större hänsyn i den brukade skogen. B. Införa en ny skogslagstiftning som tydliggör ansvaret för att nå de politiska målen inom skogen samt ger möjlighet till sanktioner för den som bryter mot lagen? Kommentar: Nuvarande modell med frihet under ansvar har uppenbarligen inte varit tillräcklig för att nå miljömålet Levande skogar. C. Föra över skogslagstiftningen till miljöbalken för att få en samlad naturresurslagstiftning? Kommentar: I en översyn av skogsvårdslagens innehåll är det också rimligt att föra över frågorna till miljöbalken. D. Införa ett omedelbart stopp för intensiva metoder som gödsling, dikning, främmande trädslag och stubbrytning i avvaktan på en ny skogspolitik som utgår från ekosystemens gränser? 27

Kommentar: Vi har förslagit ett intensifieringsmoratorium i linje med detta. (6) NATURSKYDD: LAND, SÖTVATTEN OCH HAV A. Avsätta tillräckliga resurser för att nå politiskt antagna mål för skydd, vilket innebär en höjning av anslagen till minst 4 miljarder per år? Kommentar: Vi föreslår satsningar i miljardklassen på Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens instrument för områdesskydd, men fyra miljarder årligen når vi inte upp till den här budgetperioden, även om vi är öppna för att anslagen kan behöva stärkas även därefter. Med en successiv upptrappning innebär vårt budgetförslag 1 875 miljoner årligen utöver dagens statsbudget 1 i slutet av budgetperioden. B. Under mandatperioden säkra målet om 10 % skydd av marina ekosystem och ta fram en strategi för hur vi kan nå 20 % skydd även för hav? Kommentar: Sverige har idag lägst andel skyddade områden till havs, jämfört med övriga länder runt Östersjön. Vi vill, i ett första steg, inrätta tre nya skyddade havsområden: Klints bank öster om Gotland, Öresund och Djupa rännan i Kattegatt. I dessa områden måste arbetet för att identifiera skyddsvärden intensifieras, men redan nu måste bottentrålning stoppas. (7) EN STARKARE HAVSFÖRVALTNING A. Genomföra en modern havsförvaltning där alla ministrar och departement är medansvariga för att säkra Östersjöns havsmiljö och långsiktiga samhällsnytta? Kommentar: Alla berörda departementet måste vara med t ex måste landsbygdsdepartementet ta ansvar för övergödningen. B. Säkerställa att havsplaner för samtliga svenska havsområden finns på plats och efterlevs under mandatperioden med målet att optimera samhällsnytta samt att säkra Östersjöns ekosystem? Kommentar: Havsplaner måste finnas på plats och Miljöpartiet vill se ett ökat skydd för havsmiljön. Sverige har idag lägst andel skyddade områden till havs, jämfört med övriga länder runt Östersjön. Vi vill, i ett första steg, inrätta tre nya skyddade havsområden: 1 Uppgiften har korrigerats sedan rapportens första version. 28

Klints bank öster om Gotland, Öresund och Djupa rännan i Kattegatt. I dessa områden måste arbetet för att identifiera skyddsvärden intensifieras, men redan nu måste bottentrålning stoppas. C. Använda ekonomiska styrmedel som skatt på handelsgödsel för att minska övergödningen? Kommentar: Skatt minskar användningen av handelsgödsel, som har konsekvenser både för klimatet och för övergödningen. Skatten kan också minska kadmiumspridningen på våra åkrar, vilket är en väldigt viktig sak för vår hälsa. (8) HÅLLBAR PRISPOLITIK FÖR VATTEN A. Låta användaren eller förorenaren betala för sin vattenanvändning genom att införa vattenavgiftersom kan finansiera miljöåtgärder för att nå vattendirektivets krav? Kommentar: Principiellt är det riktigt men samtidigt måste avgifterna utformas med förnuft så att det inte drabbar t.ex. bönder på ett oskäligt och oproportionerligt sätt. (9) MODERNISERAD OCH MILJÖANPASSAD VATTENLAGSTIFTNING A. Modernisera och miljöanpassa vattenlagstiftningen så att samma krav ställs på vattenkraften som på annan miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken? Kommentar: Det är rimligt att vattenkraften tar miljöansvar fullt ut. B. Avveckla vattenkraftsindustrins undantag från principen om att förorenaren betalar? Kommentar: Det är självklart att den mycket lönsamma vattenkraftsindustrin ska leva upp till PPP (10) GLOBAL HÅLLBAR UTVECKLING A. Från 2015 lägga minst 2,3 miljarder kronor per år på klimatfinansiering till världens fattiga länder i en budgetpost separat från biståndet? Kommentar: Miljöpartiet har, som enda parti i riksdagen, budgeterat medel, utöver den ordinarie biståndsbudgeten, för det som borde vara Sveriges andel av det åtagande som 29