EXAMENSARBETE Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen Simon Lundstig 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen Simon Lundstig
Förord Jag vill tacka Bergenudds byggnads AB för att jag har fått genomföra min verksamhetsförlagda utbildning hos dem. I kursen Y0007B har jag utfört ett examensarbete som omfattar 7.5 högskolepoäng. Jag har då kommit överens med Dan Lindbäck, VD på Bergenudds bygg att göra en analys om effektiviteten i produktionen för deras service Simon Lundstig Boden augusti 2013
Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Frågeställningar... 4 1.4 Metod... 4 1.5 Mål... 4 1.6 Avgränsningar... 4 Rutiner vid servicejobb... 5 2.1 Rutiner i dagsläget... 5 Förbättringsförslag från ledningen... 6 Förbättringsförslag från hantverkare... 7 Mina förbättringsförslag... 8 Presentation av förslag... 9 Resultat... 10 Bilaga 1... 11
Sammanfattning Min rapport har följt upp hur Bergenudds jobbar i dagsläget med deras byggservice och hur de jobbar för att effektivisera deras produktion och öka förtjänsten. Jag har byggt min rapport på samtal med snickare och hantverkare som jobbar med servicejobben på Bergenudds. Jag har även fört diskussioner med arbetsledare och VDn: Dan Lindbäck om deras uppfattningar och idéer hur effektiviteten kan ökas. Byggbranschen har tyvärr fått ett dåligt ryckte att vara väldigt ineffektiva och ta för lång tid att utföra deras jobb. Problemet är att det kan vara många olika moment som kräver en noggrann planering och samordning. Det är där som jag har upplevt att det drar ut på tiden när hantverkaren måste vänta på elektrikern eller rörmokaren. Det är många moment som ska samordnas på ett så smidigt sätt som möjligt. I min rapport har jag tagit upp några förslag som jag har på hur effektiviteten ska kunna ökas, jag har sedan presenterat dem för Bergenudds ledning och jag kommer bygga mitt resultat efter vad de anser om förslagen
Inledning 1.1 Bakgrund I kursen Y0007B ingår det att göra ett examensarbete som omfattar 7.5 högskolepoäng. Jag har då under min verksamhetsförlagda utbildning fått i uppdrag av min handledare Dan Lindbäck att göra en analys av effektiviteten i produktionen för Bergenudds servicejobb. Bergenudds Byggnads AB är ett företag som inriktar sig på servicejobb och entreprenader. Företaget grundades 1942 och 2008 köptes Bergenudds bygg upp av Dan Lindbäck, Daniel Sjölund och Lars Isaksson. Företaget har sedan 2008 expanderats och har ändrat sin omsättning från 30 miljoner till 50 miljoner. Företaget jobbar för att vara lyhörda, kunniga och nära kunden. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att undersöka hur Bergenudds kan öka sin effektivitet i produktionen genom att samtala med snickare och arbetsledare och därigenom se vilka rutiner som kan optimeras eller bytas mot bättre rutiner. 1.3 Frågeställningar Hur kan man hitta långsiktiga rutiner som kan optimera effektiviteten Kommer personal kunna anpassa sig till nya rutiner för effektivisering Funkar en effektivisering lika bra teoretiskt som praktiskt 1.4 Metod Rapporten bygger på samtal med hantverkare som arbetar med service jobb och deras tankar runt effektivitet och rutiner. Jag har också utgått efter egna tankar och erfarenheter då jag har varit med de flesta på deras servicejobb. Jag har också diskuterat med arbetsledare runt deras tankar om rutinerna i servicejobben. 1.5 Mål Målet med min rapport är att hitta rutiner som kan effektiviseras eller bytas mot andra rutiner som är mer effektiva. En liten effektivisering på 1-3 procent skulle ge väldigt mycket i tid och produktion i det långsiktiga skedet. Jag har sedan presenterat dessa förslag för ledningen för Bergenudds byggnads AB. 1.6 Avgränsningar Omfattningen av arbetet begränsas till Bergenudds servicejobb. Jag har inte gå in på deras entreprenader då det redan finns så många verktyg för inom det området.
Rutiner vid servicejobb 2.1 Rutiner i dagsläget Som rutinerna fungerar idag i stort sett vid servicejobb får en hantverkare en arbetsorder i form av ett papper, hantverkaren får inte veta särskilt mycket och måste därför åka ut till platsen för projektera och se vad som ska göras och vad som kommer behövas. På plats går hantverkaren igenom vad han ska göra oftast bara just då. Hantverkaren åker då senare och hämtar material eller verktyg som kommer behövas. Vid den tiden har ofta klockan hunnit bli nio och hantverkaren åker då in för kafferast, han är alltså oftast på plats och kan börja producera klockan halv 10, det har alltså gått förlorat 2,5 timme utan att egentligen något har blivit gjort. Detta kan också skapa frustration hos kund som i det fallet är privatpersonen som har skadan i sin bostad. En av de rutiner som tar mycket tid är när olika hantverkare ska vara på samma service. Den andra hantverkaren får en kopia på arbetsorden och vet inte så mycket om nuvarande läge och behöver därför åka ut till skadan för ännu en besiktning och samtala med hantverkaren som är där eller som har varit där, för att sedan hämta material innan han kan börja jobba d.v.s. producera Ett annat problem är samordningen av andra firmor såsom elektriker, rörfirmor eller målare. Problemet är när det är ett kritiskt moment och resten av arbetet stannar av och kan inte fortsätta innan dennes arbete är klart. Det blir snabbt ett problem då när samordningen inte fungerar. Detta kan bero på att firman har fått för kort varsel eller olika faktorer såsom stress eller sjukdom.
Förbättringsförslag från ledningen När jag har samtalat med arbetsledningen över vad de har för förslag för att förbättra effektiviteten i deras servicejobb har några olika förslag kommit upp. Ett förslag skulle vara att införa i det kalkylsystem de har för servicejobben en mapp över olika väggtyper, golvtyper och taktyper för att göra det enklare att kategorisera arbetet. Tanken är att göra olika standardtyper av materialet som kommer att omfattas, t.ex. fuktskadad vägg ska rivas av typ 1, enkel oisolerad gipsvägg med trästomme. Då kan hantverkaren lätt hålla koll på vad som ska rivas och sedan vad som ska byggas tillbaka, även då om flera olika hantverkare ska vara på arbetet kan de kolla på arbetsordern och se att det är en typ 1 vägg som ska rivas eller byggas tillbaka. Ett annat förslag som arbetsledningen har gått igenom är att införa handdatorer till alla hantverkare inom service så att de lätt kan få arbetsorder genom e-mail och kan då ta emot en arbetsorder när som helst och kan även läsa igenom den på kvällen innan jobbet så de är förbereda direkt på morgonen på vad som ska göras.
Förbättringsförslag från hantverkare När jag samtalat med hantverkare är det tydligt att de också tycker att det finns mycket att förbättra inom effektiviteten. De tycker största förlusten i effektivitet är när de måste åka till en skada för att besiktiga den för att se vad som ska göras och vad de kommer behöva för material eller verktyg när en arbetsledare redan har varit en gång där och besiktigat den tidigare. Ett annat problem de ser är när arbetet står still för att hantverkaren måste vänta på en annan hantverkare såsom elektriker, rörmockare eller annan hantverkare från den egna firman. Alltså när samordningen faller pågrund av att planeringen är dåligt gjord eller inte alls gjord. Hantverkarna tycker att mer ansvar måste läggas på arbetsledaren som besiktigar skadan. Om arbetsledaren kan göra en beskrivning över allt som kommer göras och vilka redskap han tror kommer behövas skulle det underlätta för hantverkare och det skulle ta bort den onödiga resan för att de ska besiktiga skadan åka och hämta material för att sedan åka tillbaka igen.
Mina förbättringsförslag Efter att jag har fått samtala med både hantverkare och arbetsledare och varit med i servicejobben har jag idéer för vilka rutiner som kan effektiviseras. I planeringen inför ett servicejobb ska den som besiktigar skadan göra en beskrivning över vad som ska göras för hela jobbet så att alla hantverkare kan se det i arbetsordern och då kan ta med det material som behövs och hantverkaren behöver alltså inte åka dit för att besiktiga skadan och det sparar resan fram och tillbaka för den hantverkaren. Detta sätter såklart mer press på den som besiktigar skadan men jag anser att det är fullt möjligt. Idén med att ha handdator till alla hantverkare tycker jag är en bra idé just för att hantverkaren kan ta emot orden vart som helst och måste inte åka in till firman och kolla vad det finns för jobb. En utveckling av idén då är att skapa en mapp alla hantverkare kan komma åt över internet där uppdateringar och ändringar kan läggas in så att alla som är på det projektet får veta om förhållanden direkt de händer och det underlättar samordningen av det projektet. När flera hantverkare kommer vara inblandade i samma servicejobb skulle det ge bättre insikt med en strukturplan så att alla kan se. Då vet alla inblandade vad som kommer vara gjort innan de ska vara på plats och vad som ska göras efter dem och det ger en lättare insikt över de krisiska momenten i projektet. I många skador måste en hantverkare från en annan firma tas in såsom elektriker eller rörmockare och då måste firman förvarnas i god tid så att samordningen flyter på bra och arbetet stannar inte av flera timmar för att ingen elektriker fanns tillgänglig just då. Om arbetsledaren kan ungefärligt beräkna när det kommer behövas kan han höra av sig till firman och förvarna så att en elektriker kan vara mer tillgänglig när det behövs.
Presentation av förslag Bergenudds styrelse och arbetsledning har varje torsdag informationsmöte. Jag har bokat in med Dan Lindbäck att presentera mina förbättringsförslag då torsdag den 3/10. Jag kommer att ta upp vad jag har pratat med de anställda om och vad deras tankar är. Jag kommer ta med utdrag på förslagen och anteckna vad stylelsens tankar är om förslagen och om förbättringarna. Det kommer att vara vad jag grundar mitt resultat på. Här är de punkter som jag gick igenom under mötet. Vid en besiktning ska arbetsledare anteckna vad som ska göras från början till slut, han ska skriva ner vad som ska rivas och demonteras och sedan vad som ska återställas. Arbetsledaren kan sedan mängda material som måste köpas och om det kommer krävas speciella maskiner. Detta kommer göra att hantverkaren kan ta del av rapporten och ta med allt material och maskiner direkt till plats. Arbetsledaren ska sedan vara ett steg före och förvarna näste hantverkare som ska dit i god tid så att denne kan vara tillgänglig så gott det går. Att hantverkare ska ha handdator för att de ska kunna ta emot en arbetsorder vart och när som helst. Att då också göra så att alla kan ha åtkomst till en server där de kan se projektet och se arbetsorder och även se uppdateringar av projekt. att göra en strukturplan för att underlätta för hantverkaren så att denne vet vad som ska göras före och efter den har gjort sitt arbete och få en bättre insikt i de kritiska momenten Arbetsledare också ska i förhand höra av sig till underentreprenör såsom elektriker eller rörmockare och förvarna de så att när de behövs så blir inte projektet stillastående allt för länge för att det inte finns någon tillgänglig.
Resultat Här grundar jag mitt resultat på vad som sades på mötet Iden med att arbetsledare vid besiktning ska räkna på material och maskiner åt hantverkare bemöttes både som bra och dåligt, Christer Jansson som ansvarar för servicejobb i Boden säger att han har inte möjlighet att räkna material och maskiner på alla servicejobb utan att andra servicejobb skulle bli lidande. Sen att det kan vara svårt att bedöma omfattningen av t.ex. en rivning, då man bara vet omfattningen efter att rivningen är utförd. Vi diskuterade även hur viktigt det är att hantverkare berättar vad de gjort på projektet och avvikelser för att samordning ska kunna fungera med andra hantverkare och för att en uppföljning av jobbet ska vara möjlig. Hantverkare måste vara noga med att berätta i deras tidssedlar vad exakt som är gjort. Idén är att alla ska veta vad som ska göras på ett jobb utan att behöva flera besiktningar för att det inte finns nog med information. Vidare att införa strukturplan för att få mer insikt i vad som ska göras och vilka som är de kritiska momenten. Christer Jansson säger att han ofta gör en strukturplan men att han gör den i huvudet. För att en strukturplan ska ha någon effekt kräver det också att hantverkare kommunicerar med varandra och med arbetsledare. Så att det är tydligt när ett moment är klart och om det har tillkommit några avvikelser. Exempel på hur en strukturplan skulle kunna se ut finns i bilaga 1. Att införa handdatorer till hantverkare och då sköta arbetsorder via mail till hantverkare och även då införa så att hantverkare kan komma åt projektmappar och se projektet och se i vilken fas det är och all annan information om projektet. I detta också sätta in då mängder som är räknat från besiktning och även bilder som gör att det kan vara enklare för hantverkare att sätta sig in i projektet och se hur det ser ut utan att behöva åka dit. Här ska även hantverkare kunna lägga in beskrivning på vad de har gjort så att näste som ska dit vet vad som är gjort och så att Christer ska kunna se vad som är kvar och kunna meddela eventuella underentreprenörer. Samordningen med underentreprenörer, att vara i god tid att meddela t.ex. elektriker eller rörmockare så att denne kan vara på plats direkt det behövs och projektet blir inte stillastående för länge. Största problemet verkar vara då elektriker är överbelastade med jobb och inte kunnat vara på plats även fast de har blivit meddelade i god tid. Bergenudds har då tänkt över att beställa av andra elfirmor som har bättre möjlighet istället för att jaga och påminna för att vara säker på att en elektriker dyker upp i tid. Christer Jansson säger att det fungerar bra med deras rörmockare och det kommer inte behövas någon förändring vilket jag också har upplevt
Bilaga 1 Exempel på strukturplan för servicejobb byte av avloppsbrunn i badrum med golvvärme Rivning 6m2 Bilning Rörmockare Igengjutning Elektriker Spackling & golvläggning