Fågelinventering Hösten 008 Stora Beddinge ängar 58: Trelleborgs kommun Skåne Gråhäger Richard Bergendahl Trelleborgs kommun 008-1-15
Inledning... Inventeringsutförandet... Områdesbeskrivning... Vädret... 4 Fågelhistorik... 5 Översilningsängar eller våtmark... 5 Fågelresultat... 5 Gäss och Änder...7 Hägrar... 8 Rovfågel... 8 Vadare... 9 Duvor och hackspettar... 10 Lärkor - ärlor... 10 Trastar... 11 Sparvar... 1 Djur... 14 Var förekom fågelarterna... 15 Slutsats... 16 Referenser... 16
Inledning Med anledning av en planerad restaurering av Stora Beddinge ängar gjordes en inventering av fågellivet, hur det här gestaltades sig under hösten 008. Det här utfördes för att få en bild av nutidsläget som sen låg till grund för framtida inventeringar i samband med en förändring av ängarna. Inventeringsutförandet Själva målet med min uppgift var att undersöka vad det förekom för fågelarter på Beddinge ängar under hösten 008 och delge det här i en rapport. Den här rapporten delger även historik, vad det har förkommit för fågelarter under eventuella tidigare inventeringar. Det sågs även på vilken åtgärd som skulle göras för att förbättra förutsättningarna för fågellivet på Beddinge ängar, om det skall bli våtmark eller översilningsängar. Själva inventeringen genomfördes under 1 tillfällen, 1 gång i veckan från det första tillfället den 10 september till det sista tillfället 1 december. Sammanlagd tid för inventeringen var 4 timmar med ett snitt på timmar och 0 minuter per tillfälle. Området som består av högt gräs och fuktig vegetation inventerades till fots. Själva inventeringsutförandet användes en inövad metod, en så kallad sicksack metod, själva metoden gick till så att man går över de sumpiga områden väldigt noga, genom att kryssa över områdena. Det här utfördes för att inte missa eventuella piplärkor och beckasiner vilka de sistnämnda kan tryck väldigt hårt. Det kan tyckas att 1 inventeringstillfällen är mycket, men under höstperioden varierar fågelfaunan väldigt mycket beroende på att fågelarternas olika flyttningsperioder. Områdesbeskrivning Beddinge ängar omfattas av ett 44 hektar stort område, vilket till största delen idag utnyttjas som betesmark, men har tidigare varit ängsmark. Vissa spår av grävda diken förekommer fortfarande. Tre stora områden är rejält översilade under fuktiga årstider, beroende på hur riklig nederbörden är. Två av de här områdena ligger i anslutning till ett dike vilket angränsar till Skateholmsån, det tredje området ligger väster om den lilla dammen. Området i sydväst bestod under inventeringen till största del av torkat högt gräs. Skateholmsån är till vissa delar omgärdad av säv och vass. Längs den norra sidan förekommer en buskridå och trädridå. Karta 1: Områdesbeskrivning Fuktiga områden Skateholmsån med inslag av vassruggar. Högt gräs. Fröväxter.
Vädret Här följer en tabell över vädret och ängarnas habilitet under inventeringstillfällen Tabell 1: Väder och ängar 10-september Mulet, +16, måttlig SE, ängarna var torra, mycket gräs, åarna var uttorkade 15-september -september 9-september Mulet, +1, frisk NE, ängarna var torra, mycket gräs, åarna var uttorkade Mulet, duggregn, +1 frisk NE, ängarna var torra, mycket gräs, åarna var uttorkade Mulet, +14, frisk VSV, ängarna var torra, mycket gräs, åarna var uttorkade 6-oktober Sol, klart, +14 svag V, ängarna var fuktiga på sina platser, mycket gräs, åarna var torra med lite vatten 1-oktober Mulet, disigt, +10 frisk SV, ängarna var fuktiga på sina platser, mycket gräs, åarna var mer vattenfyllda 0-oktober Mulet - sol, +11 måttlig-frisk SSV ängarna var blötta på sina platser, kort gräs, åarna var vattenfyllda 9-oktober Mulet - halvklart +8 måttlig S vind, ängarna var väldigt blötta på sina platser, kort gräs, åarna var kraftigt vattenfyllda 5-november Mulet - halvklart +9 måttlig-frisk O vind, ängarna var väldigt blötta och kletiga på sina platser, gräset var väldigt lågt, åarna var kraftigt vattenfyllda 10-november Mulet regnskura + 10 grader, frisk - hård SV vind, ängarna var mycket blötta och kletiga på sina platser, gräset väldigt lågt, åarna var kraftigt vattenfyllda 17-november Sol lugnt + 5 grader, ängarna var mycket blötta och kletiga på sina platser, gräset väldigt lågt, mycket vatten i åarna 4-november Sol lugnt - grader, ängarna var frusna och täckta av snö, även dammen var frusen endast Skateholmsån var öppen. 1-december Sol lugnt + 5 grader, ängarna var fuktiga och väldigt blötta, åarna var väldigt vattenfyllda Vintern kom och varade några dagar mellan den 1-6 november 4
Fågelhistorik Arter som häckade i området under atlasinventeringen 1974-8 beskrivs i tabell nedanför. Atlasinventering innebär att en ruta på 5x5 km inventeras. Beddinge ängar är bara en del av området i en ruta, därför går det inte att få fram en fullständig historisk inventering av ängarna. Efter kontakt med Erik Nordström fick jag reda på att det observerats rödspov, enkelbeckasin och rödbena under häckningstid för cirka 10 år sedan. Övriga observationer mellan 1990-008 hämtade från Artportalen redovisas i tabell 8. Tabell : Delger häckande fågel under atlasinventeringen 1974-8 änder-måsar duvor-ärlor tättingar 1 tättingar tättingar Gravand Ringduva Gärdsmyg Sävsångare Svartmes Gräsand Kattuggla Järnsparv Kärrsångare Entita Kricka Hornuggla Rödhake Rörsångare Blåmes Skedand Sånglärka Näktergal Härmsångare Talgoxe Smådopping Backsvala Svart rödstjärt Ärtsångare Skata Brun kärrhök Ladusvala Rödstjärt Törnsångare Råka Rapphöna Hussvala Buskskvätta Trädgårdssångare Kråka Fasan Trädpiplärka Stenskvätta Svarthätta Stare Tofsvipa Ängspiplärka Koltrast Lövsångare Pilfink Enkelbeckasin Gulärla Taltrast Steglits Rödbena Sädesärla Sävsparv Skrattmås Fiskmås Kornsparv Översilningsängar eller våtmark Det kanske går att använda sig av båda alternativen, där de fuktiga ängarna på den östra sidan bevaras och kanske anlägger en våtmark på den västra. Hur skall nu våtmarken utföras? Det gäller att bibehålla den fuktiga ängsmarken och öka vattentillströmningen marginellt. Anlägga ett våtmarksområde som inte är allt för djupt med kanter som delvis torkar ut. Bibehåll lite vegetation längs Skateholmsån, några enstaka träd och en buskridå bör även finnas kvar. Skapa gärna en ö mitt i våtmarken så att tärnor och skrattmåsar har någon stans att häcka, det här är viktigt för att det skall bli ett rikt fågelliv. Skrattmåsar utgör ett skydd för övriga häckare i området, deras stora antal och skränande skrämmer iväg predatorer. Vad kan nu en sådan här våtmark ge? Varje vår och höst sträcker stora mängder av vadare och änder längs kusten, flera av dessa är av stort behov av häckning och rastplatser. Därför är det viktigt med nyanskaffade våtmarker Fågelresultat Resultatet av fåglar anger endast rastande fåglar, det här tack vare i att inventeringen baserar sig mellan 10-sept till 1 december. Rastande fåglar i området Beddinge ängar är föränderlig beroende på årstid och väderlek. I samband med vindar mellan väst och nordväst förändras fågelfaunan, flertalet sträckande fåglar väljer att följa kustlinjen ner till Falsterbo, dessa behöver rasta för att äta upp sig, därför är Beddinge ängar en viktig plats, här kan de söka föda och vila upp sig för fortsatt färd ut ur landet. Vädret spelar en stor roll för hur många fåglar eller arter som rastar, möter de ett lågtryck blir det betydligt fler rastare. De rastande fåglarna under hösten i Beddinge området är till stor del vadare och tättingar. Vilka fågelarter som rastar redovisas i tabellerna. Nedanför tabellerna beskrivs en del arter mer utförligt, det här rör sig om arter som förekommer regelbundet ute på ängarna vilka också har ett stort behov av ängarna. 5
De här tabellerna anger antal arter och vilken datum de har observerats. Tabell : Grågås - sädesärla avser rastande fåglar sept okt nov dec Art/datum 10 15 9 6 1 0 9 5 10 17 4 1 1 Grågås 9 Bläsand 14 14 8 Stjärtand 1 4 Gräsand 5 Kricka 8 4 6 Gråhäger 4 1 7 Havsörn 1 8 Glada 1 1 9 Brun kärrhök 1 10 Blå kärrhök 1 1 11 Sparvhök 1 1 1 1 Duvhök 1 1 Ormvråk 1 1 14 Pilgrimsfalk 1 15 Tornfalk 1 1 1 1 1 16 Fasan 1 1 5 9 5 5 7 17 Sothöna 5 5 5 18 Ljungpipare 1 18 19 Tofsvipa 90 50 45 90 0 Enkelbeckasin 1 1 16 1 9 5 1 Dvärgbeckasin 1 1 1 1 Fiskmås 80 150 10 10 15 51 10 4 5 15 Gråtrut 1 4 Tamduva 5 Skogsduva 9 9 8 6 Ringduva 14 50 8 1 16 6 10 7 Turkduva 1 8 Spillkråka 1 9 Större hackspett 1 0 Sånglärka 8 7 5 8 1 Ladusvala 4 8 0 Ängspiplärka 6 7 5 58 8 5 47 4 7 16 Rödstrupig piplärka 1 4 Gulärla 15 5 Forsärla 1 6 Sädesärla 1 6
Tabell 4: Sidensvans - sävsparv avser rastande fåglar sept okt nov dec Art/datum 10 15 9 6 1 0 9 5 10 17 4 1 7 Sidensvans 48 8 Gärdsmyg 1 1 1 1 1 9 Järnsparv 1 4 4 1 1 40 Rödhake 8 5 10 4 5 1 1 41 Ringtrast 1 4 Koltrast 6 5 4 4 4 4 Björktrast 80 10 16 18 44 Taltrast 4 1 1 45 Rödvingetrast 5 5 46 Dubbeltrast 1 47 Sävsångare 1 48 Gransångare 1 8 1 49 Kungsfågel 10 10 0 4 6 50 Svartmes 4 4 51 Blåmes 6 6 0 6 4 8 4 4 5 Talgoxe 4 10 4 4 4 6 4 4 5 Varfågel 1 54 Skata 1 1 1 1 55 Kaja 4 0 0 0 55 70 70 50 4 1 56 Råka 14 4 15 1 6 4 4 7 8 80 57 Kråka 6 15 9 4 8 40 8 14 5 9 6 58 Stare 1 0 1 1 59 Bofink 0 100 7 5 5 60 Bergfink 61 Grönfink 1 1 6 6 Steglits 6 8 4 6 0 4 6 5 5 5 15 17 6 Grönsiska 50 8 4 64 Hämpling 65 Vinterhämpling 45 66 Gråsiska 4 4 10 7 5 67 Domherre 68 Mindre korsnäbb 6 69 Gulsparv 15 5 1 5 7 7 10 8 4 1 70 Sävsparv 5 10 4 Gäss och Änder Den lilla dammen som ligger mitt på Beddinge ängar förekom det en hel del änder som rastade under höststräcket, det var bläsand, kricka, gräsand och stjärtand. Vid första inventeringstillfället sågs även ett par sothöns med ungfåglar i dammen, de här stannade kvar till sista veckan i september. Inga större mängder av gäss sågs, endast under ett tillfälle den 1 oktober sågs 9 grågäss rasta. Sträckande vitkindade gäss sågs under ett tillfälle den 5-november då 10 passerade över ängarna. 7
Hägrar Flera gråhägrar sågs rasta i Skateholmsån under samtliga inventeringstillfällen. En utmärkt plats för hägrar fuktiga ängar med en å som rinner igenom, här trivs olika sorters groddjur på ängarna och småfisk i ån, vilka utgör en basföda för hägrar. Diagram 1: Gråhäger Gråhäger Beddinge ängar hösten 008 datum 01-dec 17-nov 10-nov 05-nov 9-okt 0-okt 1-okt 1 06-okt 4 9-sep -sep 15-sep 10-sep 0 0,5 1 1,5,5,5 4 4,5 antal Rovfågel 1- ormvråkar uppehöll sig under hela perioden, även några tornfalkar sågs söka föda under september och oktober. Under några få tillfällen sågs kärrhökar söka föda över ängarna. Andra rovfåglar som observerades var havsörn, glada, sparvhök duvhök och pilgrimsfalk. Det sträckte även förbi en del rovfågel, vilket visas i tabellen nedanför. Tabell 5: Den här tabellen visar rovfåglar som sträckte förbi Beddinge ängar i samband med inventeringsarbetet. Art/datum 10-sep 9-sep 06-okt 1-okt 9-okt Glada 75 11 Havsörn Brun kärrhök 1 Sparvhök 10 11 8 Ormvråk 56 Fjällvråk Lärkfalk Stenfalk 1 8
Vadare Ljungpipare, tofsvipa, dvärgbeckasin och enkelbeckasin är de vadararter som observerades på och intill ängarna. Ljungpipare och tofsvipor såg söka föda på nyplöjda åkrar strax intill Beddinge ängar. Dvärg och enkelbeckasin rastade och sökte föda i den blötaste delen av ängarna, vilket visas senare på karta. De här arterna är de svåraste att hålla koll på för de trycker väldigt hårt i de blötaste delarna, dvärgbekasinen kan man nästan gå på innan den flyger upp, jag var en skolängd från tre stycken vilka hade tryckt hårt tillsammans. Diagram delger förekomst av Dvärg och enkelbeckasin. Diagram : Beckasiner Beckasiner Beddinge ängar hösten 008 datum 01-dec 17-nov 10-nov 05-nov 1 1 1 5 11 9-okt 0-okt 1-okt 06-okt 1 1 9 1 16 Dvärgbeckasin Enkelbeckasin 9-sep -sep 15-sep 1 10-sep 1 0 5 10 15 0 5 antal I det här fuktiga området öster om dammen trivs beckasinerna. 9
Duvor och hackspettar Tamduva sågs från och till under några tillfällen. Skogsduvor sågs rasta mellan den 15- september och 0-oktober, ringduvor observerades mellan den 10-oktober och 17 november. Turkduva observerades endast under ett tillfälle det var den 9-september. Ringduvor och skogsduvor sågs rasta ute på ängarna inför flytten söder ut. Dessa två arter presenteras bättre i diagrammet nedanför avsnittet. Endast arter av hackspett observerades under inventeringen, dessa höll till i trädridån norr om ängarna, det var 1 spillkråka den 17-november och 1 större hackspett den 4-november. Diagram : Duvor Skogsduva-Ringduva Beddinge ängar hösten 008 datum 17-nov 9-okt 10 0-okt 6 1-okt 06-okt 9-sep 8 1 16 8 Ringduva Skogsduva -sep 9 50 15-sep 9 10-sep 14 0 10 0 0 40 50 60 antal Lärkor - ärlor Det här avsnittet beskriver lärkor, svalor, piplärkor och ärlor. Sånglärka och ängspiplärka trivs bra på den här typen av biotop, ängar som är lite gräsbevuxna. Antalet rastare beskrivs bättre i diagrammet i slutet av avsnittet. Rödstrupig piplärka är en art vilken kommer långt norrifrån, den är relativt ovanlig, 1 ex sågs rasta den 6-oktober. Ladusvala sågs söka föda under tre tillfällen, 4 ex den 10-september, 8 ex 15-september och 0 ex den -september Gulärla är en tidig flyttare där den stora mängden redan har flyttat i första delen av september, den observerades endast under ett tillfälle det var 15 ex som sågs rasta den 10-september. Forsärla iakttogs endast under ett tillfälle det var 1 ex som tillfälligt rastade den 15-september. Sädesärla sågs endast rasta under två tillfällen det var ex den -september och 1 ex den 6- oktober. Samtliga ärlor föredrar nyplöjda åkrar bättre än ängsmark, där de söker sin föda under hösten. Ett undantag finns, forsärlan vill helst ha mer rinnande eller forsande vatten, men förekommer även den ibland på nyplöjda åkrar. 10
Diagram 4: Sånglärka och ängspiplärka Sånglärka och Ängspiplärka Beddinge ängar 008 datum 01-dec 5 4-nov 17-nov 10-nov 05-nov 9-okt 0-okt 1-okt 06-okt 9-sep 8 7 5 7 16 4 5 8 47 58 8 Ängspiplärka Sånglärka -sep 5 15-sep 7 10-sep 6 0 10 0 0 40 50 60 70 80 90 antal Trastar Samtliga årligen förekommande sex trastarter observerades under inventeringsperioden. Ringtrast som är den mest ovanliga observerades under ett tillfälle, det var 1 ex som sågs rasta den 9-oktober. Inga koltrastar observerades ute på ängarna förrän den 1 oktober, efter det förekom det koltrast till sista inventeringstillfället den 1-december. De första björktrastarna observerades den 0-oktober och det största antalen den 9-oktober med 80 ex och den 5- november med 10 ex. Taltrast vilken är den vanligaste trasten observerades med enstaka fynd mellan 9-september och 9-oktober. Rödvingetrast observerades under två tillfällen 5 ex den 0-oktober och 5 ex den 9-oktober. Dubbeltrast såg endast under ett tillfälle den 6- oktober då ett ex sågs rasta. 11
Rastande sidensvansar och björktrastar i ett parti björkar intill ängarna. Sparvar En del gulsparv rastade under hela inventeringsperioden, som mest sågs 15 ex den -september, platsen är inte idealisk för gulsparv. Flyttande gulsparvar föredrar stubbåkrar med spillsäd helst havre. Sävsparvar rastade längs ån i vassbälten, som mest sågs 10 ex den 6-oktober. Diagrammet nedanför beskriver bättre fördelningen av rastande gulsparvar och sävsparvar. Diagram 5: Gulsparv och sävsparv datum 01-dec 4-nov 17-nov Gulsparv och Sävsparv Beddinge ängar hösten 008 1 4 8 10-nov 10 05-nov 9-okt 0-okt 1-okt 06-okt 9-sep 4 5 5 7 7 7 10 1 Sävsparv Gulsparv -sep 15 15-sep 10-sep 0 4 6 8 10 1 14 16 antal 1
Övriga fåglar av intresse som rastade på ängarna var varfågel, steglits, gråsiska och vinterhämpling. Där endast 1 varfågel observerades den 9-oktober, den satt och spanade i en busktopp efter lämpligt byte. Den här varfågeln var sannerligen en sträckande fågel för den syntes inte i området fler gånger. Antalet steglitser varierade med tre topptillfällen, den 1-oktober sågs 0 ex, den 4-november 15 ex och 17 ex den 1-december. Steglits söker sin föda först och främst på tistlar och andra buskar med stor frösättning. Vid ett tillfälle observerades en stor flock av vinterhämpling, det var 45 ex den 0-oktober. Gråsiska som är en invationsart förkommer under vissa år med riktigt stora flockar, det här beror på födotillgången. Från den 1-oktober till den 1-december observerades mellan -10 ex vilken är en medioker siffra. Det förekom även en del sträckande fågel över ängarna under tre tillfällen, det här beskrivs i tabell 6, den här tabellen visar antalet sträckande under inventeringstillfällen. Tabell 6: Sträckande fågel 9-september, 6 och 1-oktober Art/datum 9-sep 06-okt 1-okt Ringduva 150 Skogsduva 9 Trädlärka Sånglärka 0 4 15 Backsvala 4 Ladusvala 15 4 Hussvala Ängspiplärka 5 Trädpiplärka 1 Järnsparv 5 Taltrast 8 4 Rödvingetrast Dubbeltrast 51 Blåmes 00 Talgoxe 40 Nötkråka Stare 15 Bofink 800 150 0 Bergfink 50 5 150 Grönfink 0 50 Grönsiska 70 10 15 Steglits 1 Vinterhämpling Stenknäck Mindre korsnäbb 1
Djur Förekomst av djur och nötkreatur redovisas i tabellen nedanför. Tabell 7: Djur och nötkreatur sept okt nov dec Art/datum 10 15 9 6 1 0 9 5 10 17 4 1 Nötkreatur x x x x x x x x x x x Rådjur 1 1 Hare 4 4 4 5 6 5 Tabell 8: Rapporterade arter på Artportalen 1990-008 Datum Art/antal 001-05-6 Rödspov ex 00-04-0 Rödspov 1 par 00-04-16 Kustpipare 1 ex sträckte förbi 00-04-16 Ljungpipare 00 ex 00-04-16 Storspov 1 ex 00-05-04 Vitkindad gås 100 ex sträckte förbi 00-05-10 Rödspov 1 ex spelade 004-04-8 Vitkindad gås 1 ex 005-04-8 till 05-01 Rödspov 1 ex 005-05-19 Vit stork 1 ex 005-11-01 Ljungpipare 400 ex 008-0-17 Blå kärrhök 1 honfärgad 008-08- Ängshök 1 honfärgad 14
Var förekom fågelarterna Här beskrivs fågelarternas förekomst med hjälp av kartor, dessa visar var på ängarna vissa utvalda arter förekommer. Pillarna visar var på ängarna arterna förekom och de ljusa fälten beskriver på ett ungefär var de fuktiga områdens förekomst är där beckasinerna rastar. Karta : Gråhäger-Ängpiplärka Gråhäger Dvärgbeckasin Enkelbeckasin Sånglärka Ängspiplärka Karta : Steglits-sävsparv Steglits, siskor och hämplingar förekom på de områden med fröväxter. Gulsparvar rörde sig över hela området sökande efter föda. Sävsparv förekom i Skateholmsåns vassruggar. 15
Slutsats Efter att ha inventerat Beddinge ängars fågelfauna under hösten. Konstaterades det att områdets fuktiga partier var av största värde för rastande beckasiner här kunde man observera både enkelbeckasin och dvärgbeckasin under flertalet tillfällen, under endast ett tillfälle sågs inga enkelbeckasiner, vid det här tillfället var ängarna snötäckta och frusna. På den ängsmark som inte var fuktig rastade det ängspiplärkor, där den största mängden höll till på den västra sidan. Det förkom även områden med skräppor, tistlar och gråbo i området, de här områdena är viktiga för fröätare som steglitser, siskor och hämplingar. Även de få vassruggarna och buskmarkerna runt Skateholmsån och ängarna är av största värde för rastande fåglar både gällande föda och skydd. Därför är det viktigt när man förändrar ett sådant här område att man försöker bevara lite av den ursprungliga vegetationen i området. Följaktligen är det viktigt att behålla vissa delar av fuktängarna och kanske satsa på ett våtmarksområde väster om den damm som ligger ungefär mitt i området. Referenser http://www.artportlen.se/birds/default.asp Svensk fågelatlas i Skåne: slutrapport Del 1, Per Andell, Anser 1986 nr 4 Ekologiskahuset Lund. Svensk fågelatlas i Skåne: slutrapport Del, Per Andell & Lennart Nilsson, Anser 1987 nr 1, Ekologiskahuset Lund. Svensk fågelatlas i Skåne: slutrapport Del, Per Andell, Paul Eric Jönsson & Lennart Nilsson, Anser 1987 nr, Ekologiskahuset Lund. Svensk fågelatlas i Skåne: slutrapport Del 4, Per Andell & Lennart Nilsson, Anser 1987 nr, Ekologiskahuset Lund. Svensk fågelatlas i Skåne: slutrapport Del 5, Per Andell & Lennart Nilsson, Anser 1987 nr 4, Ekologiskahuset Lund. Svensk fågelatlas i Skåne: Slutrapport Del 6, Per Andell & Lennart Nilsson, Anser 1988 nr 1, Ekologiskahuset Lund. Muntlig Erik Nordström Trelleborg tel:0410-405 16