Välkommen till SPARREHOLM Porten mot Båven
Katrineholm 39 min Norrköping 1h 14 min Eskilstuna 39 min Strängnäs 46 min SPARREHOLM Skavsta 37 min Nyköping 40 min Stockholm 1h 20 min Gnesta 27 min Fakta om Sparreholm Sparreholm ligger så mitt i Sörmland man kan komma och i ett typiskt sörmländskt landskap. Mjukt kuperat med en blandning av skog, vatten och kulturlandskap. Samhället kallas Porten mot Båven. Båven är Sörmlands största och vackraste sjö, en inlandssjö med skärgårdskänsla. Tätorten är uppvuxen runt järnvägen och träindustrin vid Båven. Järnåldersgravfälten söder om orten visar att här har det bott människor i minst 2 000 år. När Sparreholm var som störst hade tätorten ca 2 000 invånare. Idag bor det ca 750 personer i Sparreholm. Orten har 99 företag. Det största, Sparreholms Åkeri, har 29 anställda. Här finns ett 15-tal aktiva föreningar.
Sparreholm 2019 Sparreholms vision Vårt läge sporrar och utmanar. Med storstaden och Europa runt hörnet är Sparreholm den öppna porten till Båvens insjöskärgård, som med sitt rika djurliv är en njutning för alla. Vi välkomnar omvärlden och samverkar med drivkrafter som får orten att sjuda av liv och aktivitet. Med vårt kulturarv som grund skapar vi en bygd som präglas av engagemang, närhet och livskvalitet för alla generationer. I augusti 2013 drog Sparreholms Bygderåd igång ett Leaderprojekt som vi döpt till Hela Sparreholm ska blomstra. Under ett år ska vi arbeta med att marknadsföra Sparreholm som den pärla orten är. Vi jobbar aktivt med att locka både inflyttare och besökare till vårt samhälle. Läs mer om Sparreholm på www.sparreholm.eu
Sparreholms styrkor Närhet: Sparreholm ligger inom pendlingsavstånd från arbetsmarknader i flera större städer. Kommunikationer: orten ligger i korsningen mellan de två vägar som leder i norr/sydlig och väst/ostlig riktning genom Sörmland. Med buss kan man ta sig till antingen Flen eller Gnesta för vidare transport med tåg. Bredband: arbete pågår med att få tillgång till fiberbaserat bredband, både i tätorten och på landsbygden. Attraktivt boende: tätorten består till största delen av villor med relativt stora trädgårdar. Men här finns också radhus och lägenheter. Ett seniorboende planeras centralt i samhället. Vid sjön Båven finns en populär kommunal badplats, fina promenadvägar längs stranden och en välskött båthamn. I samhället finns familjepark och en frisbeegolfbana. Hälsans stig går genom samhället. Offentlig service: skola f-6, barnomsorg, äldreboende, idrottshall och postservice. Privat service: livsmedelsaffär med fullt sortiment, restaurang, grilloch spelbutik, bensinstation, friskvård, massage och hudvård, konferenser och bröllop, ridskola, hästutbildningar. Kultur: Sparreholms slott och museer, Gråfors nostalgimuseum, Båvens Spinnhus, Sinnenas och minnenas trädgård, hembygdsgård och Folkets hus. Natur: sjön Båven, Sparreholms Ekhagar, Jaktstugeskogen och Hyltingeravinen. Goda sociala strukturer: orten har ett rikt föreningsliv. Kyrkan erbjuder allt från barntimmar till äldreverksamhet. I Sparreholms Bygderåd samlas ortens eldsjälar i olika projekt. På gång: Fabriken butiker, vandrarhem och restaurang. Äppelcenter restaurang, försäljning av Sparreholmsmust, mötesplats. Äventyrsbana för cyklister i alla åldrar. Hela Sparreholm ska blomstra Leaderprojekt med syfte att marknadsföra Sparreholm.
Röster från Sparreholm Magnus Svensson, eldsjäl: Den första tiden försökte han hålla tyst och inte lägga sig i. Men det gick förstås inte. Magnus Svensson är en obotlig entreprenör och eldsjäl som nu brinner för Sparreholm. Egentligen var familjen Svensson ute efter ett sommarhus på landet när de började titta på hus i Sparreholmstrakten. - Vi tittade på ett stort gammalt hus i Årdala och jag såg bara möjligheter. Men min fru var klokare, hon såg allt jobb och allt besvär med ett så stort hus. Så vi valde ett mindre hus i samhället istället och det ångrar vi inte, berättar Magnus. Magnus, som är uppvuxen i Hälsingland, såg och uppskattade likheterna mellan landskapen. Skogarna, sjöarna och kulturlandskapet. Och för tre år sedan bestämde sig familjen för att flytta permanent till Sparreholm. - För mig är Sparreholm framför allt nära. Det är nära till skogen och sjöarna. Det är nära till skolan och affären. Men det är också nära till Stockholm och till Skavsta flygplats och därmed nära till hela Europa. För mig är det viktigt. Som den entreprenör han är har Magnus börjat bygga upp ett företagande kopplat till Sparreholm. I ortens gamla Gästgiveri står de vackra gröna flaskorna med Gastronomigruppens Sparreholmsmust sida vid sida. Det är 2013 års skörd som just har levererats från musteriet. I år var ett 30-tal sparreholmare med och skördade äpplen från hela byn. Magnus och hans must har bara börjat sitt arbete för att sätta Sparreholm på kartan som ett äppelcentrum i länet. Just nu pågår ett intensivt arbete med att starta en restaurang med äppeltema i verkstadslängan intill Gästgiveriet. - Äpplet har alltid haft en central roll i Sörmland, vi har fler unika äppelsorter än något annat län. Jag vill skapa en mötesplats med äpplet i centrum mitt i Sörmland. Och mer mitt i Sörmland är Sparreholm kan man inte komma.
Cecilia Palmaer, företagare: Med 29 anställda är Sparreholms Åkeri ortens största arbetsgivare. Det är också ett familjeföretag med Cecilia Palmaer som tredje generationens åkare. - Det var inte alls självklart att jag skulle jobba i företaget, säger hon. Det var farfar Gustav Andersson som 1946 startade åkeriet. Så småningom tog pappa Claes vid och numera är det Cecilia och hennes bror Mathias Andersson som driver företaget. Därmed är Cecilia en av Sparreholms 99 företagare och också den som har flesta anställda. - Familjeföretag är ganska vanliga i den här branschen. Men det var inte alls självklart för min del. Jag studerade marknadsföring och ekonomi och var inte inställd på att flytta tillbaka till Sparreholm. Ändå blev det så. Först gick flyttlasset till Årdala men när familjens dotter skulle börja första klass beslutade man att flytta in till tätorten, till ett hus knappt 50 meter från skolan. - Vi flyttade in för att det var så mycket lättare att bo i samhället. Vi fick nära till jobbet och nära till både skola och dagmamma. Åkerinäringen är en tuff bransch, utsatt för hård konkurrens inte minst från europeiska företag. Sparreholms Åkeri har hittat sin nisch och kör de 19 lastbilarna längs olika linjer i närområdet inom en radie av ungefär tio mil. - Vårt största problem är faktiskt att hitta personal och det i sin tur beror på att det finns så få lediga hus i Sparreholm och inte en enda byggklar tomt. Om man jobbar som chaufför vill man inte gärna pendla för att komma till jobbet. Lastbilschaufförer har tuffa arbetstider, de börjar oftast tidigt, före sex, och vet aldrig riktigt när de kommer hem. Att bo på den ort man jobbar blir därför väldigt viktigt. - Det är klart att det finns en oro för vad som händer med skolan, att det ska bli ännu svårare att hitta personal. Skola, förskola och affär är det första man frågar efter om man har familj, konstaterar Cecilia.
Björn Johansson, handlare: Sedan 1996 har antalet livsmedelsbutiker i Sverige minskat med nästan 2 000 stycken. Ofta handlar det om butiker på landsbygden som tappar kunder till större matbutiker på större orter. I Sparreholm har utvecklingen varit den motsatta. Här återöppnades livsmedelsbutiken för 1,5 år sedan och nu går affärerna bra. Säkert fanns det många sparreholmare som kände sig uppgivna när livsmedelsaffären stängde för drygt två år sedan. Affären som inte bara sålde livsmedel utan även var postombud och apoteksombud. Men det fanns flera grupper som inte var beredda att ge upp. - Det blev ett väldigt tjat. Jag blev flitigt uppvaktad och alla ville samma» Det blev ett väldigt tjat.«sak, säger Björn Johansson och skrattar. Björn Johansson driver sedan tio år tillbaka livsmedelsbutiken Tempo i Malmköping och det var flera som insåg att här fanns utrymme för samordningsfördelar. När Björn till slut lät sig övertalas lyckades en grupp sparreholmare också få Posten att våga satsa på orten igen. Så nu har samhället inte bara livsmedelsbutik utan även post och försäljning av receptfria läkemedel. Och affärerna går bra för Tempo och Björn Johansson. - Det har verkligen gått över förväntan. Vi är sju personer som jobbar i butiken, även om inte alla jobbar heltid. I snitt har vi 250 köp per dag och det är bra. Det är möjligt att det spelade in att butiken var nedlagd i ett halvår. Sparreholmsborna hann sakna möjligheten att handla nära. - Om du fråga ICA så går det inte att driva en livsmedelsbutik på en sådan här liten ort. Jag tycker att vi har bevisat motsatsen, säger Björn Johansson.
Jenny Bergman, nyinflyttad: Studier, kärlek och attraktiva boendemiljöer. Det är i nämnd ordning de vanligaste skälen till att vi flyttar. - För oss är det här en attraktiv boendemiljö. Vi har fått nära till jobben, nära till skolan och nära till Kevins farmor. Det kan inte vara bättre, säger Jenny Bergman. Jenny Bergman har ingen egen koppling till Sparreholm, hon är uppvuxen i Västerås. Hennes sambo Paul är ursprungligen engelsman och hamnade i Simora i Årdala av en slump. - Min son Kevin och jag flyttade först till Paul i Simora. Men i våras bestämde vi oss för att leta efter ett hus i samhället istället. Till slut hittade de ett hus med perfekt» För oss har flytten verkligen förenklat vardagen.«läge. 70-talsvillan på Dalgatan har gärden och kohagar inpå knuten, det är nästan på landet. Ändå har åttaåriga Kevin inte mer än 200 meter i stort sett bilfri väg till skolan och kompisar i grannhusen. - Vi tittade på hus i Skebokvarn också men valde Sparreholm eftersom det finns både affär och skola här. För oss har flytten verkligen förenklat vardagen. Vi jobbar båda två i Sparreholm och har fått gångavstånd till jobbet. Kevin slipper skolskjutsen och vi tillbringar betydligt mindre tid i bilen. Vi ser bara fördelar med att bo här.
Sara Holmstedt, återvändare: Hon växte upp i Sparreholm på 80-talet men studier tog henne först till London och sedan Stockholm och där blev hon kvar. - Ända tills det var dags för vår dotter att börja på dagis. Då kunde vi inte längre tänka oss att bo i innerstan. Vi flyttade hit för barnens skull, säger Sara Holmstedt. Det vita lilla huset på södersidan av Kyrkdalen är alldeles nyrenoverat. Genom de stora fönstren i vardagsrummet ser man Skarvnäsviken, där isen precis har lagt sig. - Jag är uppvuxen med den här utsikten. Mina föräldrar bor bara två hus härifrån, säger Sara. För en utbildad formgivare och illustratör som Sara är utbudet av jobb i Flens kommun inte stort. Ändå valde hon och hennes sambo att sälja den attraktiva lägenheten i centrala Stockholm och flytta till Sparreholm. - Vi insåg att vi skulle bli tvungna att pendla för att få de jobb vi vill ha och hade det bara handlat om oss hade vi gärna bott kvar i Stockholm. Men vi kommer båda från småorter och kunde inte tänka oss att våra barn skulle växa upp utan att kunna röra sig fritt. Så det var för barnens skull vi valde Sparreholm. Tryggheten på en liten ort skapar självständiga barn, menar Sara. - Holly är bara sju men hon kan utan problem springa över till kompisarna längre bort på gatan och hon är snart stor nog att gå hem själv från skolan. Det är klart att det finns risker i alla miljöer, men tryggheten gör barnen självständiga och modiga. Närheten är viktigt för oss. Vi hade aldrig flyttat till Sparreholm om inte skolan fanns här.» Det var för barnens skull vi valde Sparreholm.«
Habib Aissaoui, entreprenör: I mars/april är det premiär för lågprisvaruhuset Fabriken, som öppnar på gamla DaxDoor-området i Sparreholm. - Hittills har allt gått enligt planerna, säger entreprenören Habib Aissaoui. Habib Aissaoui har stora planer för DaxDoor-området. Till att börja kommer Fabriken att anställa 30 personer. Och fler kan det bli. - Vi vill skapa en handelsplats mitt i Sörmland med plats för flera aktörer. Klädförsäljning kommer» Det ska vara billigt att bo, äta och handla här. «att vara en del av verksamheten. Men det ska också finnas restaurang och vandrarhem på området, säger Habib. Sedan i våras har han och hans anställda jobbat med att förvandla fabriksområdet till en handelsplats. Byggnader har sålts och flyttats från platsen, man har tömt och röjt och snyggat upp. Nu är utomhusarbetet i stort sett klart och arbetslagen flyttar inomhus för att ta itu med interiörerna. Om allt fortsätter att gå enligt plan öppnar Fabriken i mars/april. Habib har ett tydligt och klart koncept för sin verksamhet, ett koncept som han delar med storheter som IKEA och Gekå:s i Ullared. - Det ska vara billigt att bo, äta och handla här. Därför kommer jag att driva både restaurangen och vandrarhemmet i egen regi. Jag kan inte tvinga en annan entreprenör att hålla de priser jag tycker att vi ska ha. Vi kommer inte att tjäna några pengar på restaurangen, men vi ser det som en service till våra kunder, säger han. För Sparreholms del innebär Habibs satsning ett stort tillflöde av besökare. Hur stort går än så länge bara att gissa. - Vi kommer aldrig att bli lika stora som Ullared. Men vi kan skapa ett Ullared i miniatyr, säger Habib.
Kvarteret Kapellet Det råder brist på bostäder i Sparreholm. Men i kvarteret Kapellet, mitt i tätorten, planeras nu för ett 55+ boende troligen i form av parhus. - Vi kommer att bjuda in till en informationsträff under våren, säger Peter Israelsson, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen i Flen. I kvarteret Kapellet finns det plats för nio hus: fyra parhus och en enfamiljsvilla. Den nya detaljplanen antogs av Flens fullmäktige i januari 2013. Sedan dess har inte mycket hänt. Men det ska det bli ändring på nu, lovar Peter Israelsson. - Vi har flera byggföretag som är intresserade av att bygga 55+ boende på tomten. Vår plan är att bjuda in de företag som har visat intresse till en informationsträff i Sparreholm så fort som möjligt. Där får de presentera sina förslag och berätta vad de har tänkt sig. Det kommer också att finnas möjlighet att göra intresseanmälningar, förklarar Peter Israelsson. Kvarteret Kapellet har allt som krävs för ett seniorboende. Det ligger centralt i tätorten, nära affär och kommunikationer. Men också nära Båven och den vackra naturen runt Sparreholm. Tanken är att ett 55+ boende ska kunna frigöra större villor i Sparreholm som är lämpliga för barnfamiljer. För den som är intresserad av att bygga nytt finns det just nu inga lediga tomter i Sparreholm. Det finns sedan tidigare ett planförslag på 30-50 tomter på det område som kallas Hyltingestrand, mellan tätorten och Hyltinge kyrka. Här finns plats för ett villaområde med utsikt över Skarvnäsviken och det böljande kulturlandskap som omger Sparreholm. - Tyvärr har vi inte kommit igång med detaljplanearbetet för Hyltinge strand. Vi har personalbrist på samhällsbyggnadsförvaltningen och har blivit tvungna att prioritera. Just nu arbetar vi med att marknadsföra de tomter som redan finns färdiga i kommunen, säger Peter Israelsson.
Marianne Fröberg, delägare Båvens Spinnhus: Det tog tre år från idé till förverkligande. I augusti 2013 kunde Marianne Fröberg och de övriga delägarna i Båvens Spinnhus med stolthet inviga Sörmlands första ullspinneri. Sörmland är numera Sveriges fårtätaste län. Här finns 600 fårägare och 27 000 får. - Egentligen är det konstigt att det inte har funnit något ullspinneri tidigare. Vi är det sjunde spinneriet i landet och trenden pekar mot att det kommer att bli fler, säger Marianne. De vackra blå maskinerna i Båvens spinnhus surrar och brummar och förvandlar ull till garn i olika naturfärgade nyanser. Intresset för att lämna in sin ull och hämta ut den i form av garn är stort just nu står ett 50-tal kunder i kö. - Vi är inte uppe i vår fulla produktionskapacitet än. Vi håller fortfarande på med att ställa in maskiner och organisera arbetet för att få ut optimal kapacitet. Företaget har ändå hunnit ta fram några egna produkter, bland annat en vävd matta och fem olika mönsterkit för stickintresserade. Spinneriets butik är öppen fredagar mellan 12 och 15 men produkterna går också att beställa via hemsidan. - Mattan är en helt oväntad framgång. Vi har redan sålt 13 stycken och har beställning på flera. Mönsterkiten är också efterfrågade. Det är en fantastisk bransch där nyheter sprids via sociala medier och mun mot mun-metoden. Vi har inte behövt marknadsföra oss alls, konstaterar Marianne. Idag arbetar två personer heltid i spinneriet. Men tankar finns redan på att utveckla verksamheten ytterligare med ett färgeri och kunna producera färgat garn. - Vi vill gärna vara med och sätta Sparreholm på kartan. Ett bättre läge för ett ullspinneri är svårt att föreställa sig, säger Marianne.
Stefan Gråfors, samlare: - Det gäller att utnyttja synergieffekterna. Samlingarna på Sparreholms slott och mina samlingar kompletterar varandra. När Fabriken kommer igång och Magnus Svensson öppnar sin restaurang kommer vi tillsammans att erbjuda en helhet, säger Stefan Gråfors, som driver Gråfors Nostalgimuseum i Sparreholm. Till våren är det åtta år sedan Stefan och Britt-Marie Gråfors flyttade till Sparreholm och äntligen fick utrymme att skapa ett nostalgimuseum. - Det var egentligen en slump att» Tillsammans kommer vi att kunna locka riktigt mycket folk till orten.«vi hamnade just här. Vi behövde ett stort hus som låg vid en bra väg och vi var och tittade på flera olika alternativ. Men en dag ringde Britt-Marie och sa: jag har hittat det! Sedan dess har paret utvecklat sin verksamhet och har idag besökare från hela Mellansverige. - Nu är vi båda snart pensionärer och kan arbeta ännu mer med museet och vi har massor med idéer. Tillsammans med andra aktörer i Sparreholm kommer vi att kunna locka riktigt mycket folk till orten framöver, säger Stefan Gråfors.
Ekbackens skola Ekbackens skola ligger precis som det låter i en ekbacke mitt i Sparreholm granne sjön Båven, mitt i naturen och samtidigt nästan mitt i samhället. Eleverna kan till fots gå en historisk vandring från järnåldersfälten söder om tätorten via stormaktstidens slottsbyggen till järnvägssamhället och på köpet få en bild av hur Sverige har vuxit fram. Ekbacken invigdes 1898. Men den gamla skolbyggnaden revs 1978 och gav plats åt den skola som finns idag. Skolan har i år 79 elever från förskoleklass till åk 6. Just nu är barnen på Ekbacken är fördelad på årskullar. Det innebär att klasserna är små, i snitt tio-elva elever i varje klass. Tidigare har Ekbacken haft så kallad b-form, med två årskurser i varje klass. Slöjd, språkval och hemkunskap har barnen på Malmaskolan i Malmköping, en mil från Sparreholm. Ekbacken har ett eget kök och en egen husmor som lagar maten till både skolbarnen och barnen på förskolan Sparven. På skolan finns också fritidshem med plats för ett 40-tal barn och Sparreholms bibliotek, som har öppet en eftermiddag i veckan. Eftersom skolan ligger i en backe är skolgården kuperad och inbjuder till lek i klätterställningar, på gräsytor och fotbollsplan. Här finns också Sparreholms bästa pulkabacke! Nu hotas Ekbacken av nedläggning trots att skolan är i bra skick och inte har några behov av upprustning. Den är tillgänglighetsanpassad, har bra ventilation och ett nytt värmesystem. Skolan har också Flens bästa befolkningsprognos enligt Statistiska Centralbyrån. Redan 2016 förväntas behovet av antalet platser på skolan öka från 67 till 87 och därefter fortsätter kurvan uppåt. I Sparreholm pågår just nu ett mycket aktivt arbete bland föräldrar och andra ortsbor för att rädda Ekbackens skola. Läs mer på www.sparreholm.eu
125 Beräknat behov 120 115 110 105 100 95 90 85 Beräknat behov 80 75 70 65 60 55 50 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Diagrammet visar SCB:s prognos för behovet av antalet platser på Ekbacken från 2014 till 2025.
Text och foto: Lena Wistrand Layout: Jenny Hammarlund Omslagsbild: Erik Jacobsson