Verksamhetsplan 2016 Fri information för framtida kunskap 1
Sveriges nationalbibliotek svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling samt har nationell överblick och utvecklar biblioteksväsendet i samverkan. Vision Fri information för framtida kunskap Strategiska mål Vi säkerställer nationens berättelser för framtida generationer. Vi är en drivande och nytänkande samverkanspart nationellt och internationellt. Vi är en betydande aktör i det digitala kunskapssamhället. Vi arbetar för ökad öppenhet i bemötande och tjänster. Vi är en hållbar organisation med engagerade medarbetare och ledare. Kulturell vision HANDLINGSKRAFTIG: Vi visar handlingskraft genom att ta initiativ till samarbete och kommunicerar med varandra på ett ansvarsfullt sätt. TRYGG: Vi är trygga i våra yrkesroller och har förtroende för varandras kompetenser. LEDANDE: Vi blir ledande genom att vara nyfikna, ansvarstagande och att våga pröva nya vägar. GENERÖS: Vi bidrar med vår kunskap, visar generositet och respekt för våra olika yrkesroller. 2
En hållbar organisation med engagerade medarbetare och ledare KB svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling samt har nationell överblick och utvecklar biblioteksväsendet i samverkan. För mig är det här den fjärde verksamhetsplanen som myndighetschef och vi kan känna oss stolta över det vi åstadkommer. Vi har lyckats sjösätta ett gott arbete med en helt ny lagstiftning, e-plikten. Vi har genomfört en organisationsförändring med syftet att bli ett KB. Det finns fortfarande områden att förbättra i vår organisation men jag vågar påstå att vi lyckats bra. Vi har blivit mer effektiva med våra medel och vi fungerar bra tillsammans. Under 2015 fick vi dessutom ett viktigt regeringsuppdrag; att ta fram en nationell strategi för alla offentligt finansierade bibliotek. Vi har ett stort förtroende att förvalta. När vår ekonomi var som svagast och vi stod mitt i det tunga arbetet med uppsägningar och effektiviseringar, kände jag ett stort behov av en genomlysning av hur vi tolkar vårt uppdrag. Vi har därefter genomfört ett större utredningsarbete så att vi nu har en bra översikt över hur vi arbetar. Vi har även våra och omvärldens synpunkter på hur KB behöver utvecklas samt en noggrann genomgång av de lagar, förordningar och regeringsuppdrag som ligger till grund för myndighetens uppdrag. Under 2016 kommer vi att arbeta vidare med KB:s långsiktiga strategiska mål. Utgångspunkten är som tidigare Fri information för framtida kunskap och arbetet ska ange den långsiktiga målbilden. Det handlar om att beskriva var vi vill befinna oss på längre sikt och hur vi ska ta oss dit genom olika vägval. Visionens inriktning ska konkretiseras ytterligare genom treåriga verksamhetsplaner som införs från och med 2017. Det innebär att ett genomgripande vp-arbete görs var tredje år och däremellan justeras vid behov i samband med den mindre omfattande, årliga aktivitetsplaneringen. Jag ser fram emot att tillsammans med KB:s medarbetare, vår uppdragsgivare och biblioteksbranschen fortsätta utveckla vårt arbete. Gunilla Herdenberg Riksbibliotekarie Foto: Jann Lipka 3
Omvärldsfaktorer som påverkar KB Aldrig har biblioteksfrågor debatterats så flitigt som nu och efter regeringsskiftet lyftes läsande och skolbibliotek fram som stora frågor. KB fick också under 2015 ett nytt regeringsuppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi för hela bibliotekssektorn. Fortsatt stort inflöde av tryckt och digitalt material Det har länge talats om en förväntad minskning i inflödet av tryckta pliktleveranser i samband med ökad digital utgivning. KB ser dock inga tendenser till detta. Det är framför allt egenutgivningen som ökar eftersom vem som helst idag kan publicera sig med hjälp av tryck-och distributionstekniker utan att gå via ett professionellt förlag. Inom det digitala området sker en snabb utveckling. Traditionella medieområden som musik, film, spel, radio, tv och dagstidningar genomgår en omvälvande övergång från traditionell utgivning till olika former av e-utgivning. Utmaningarna i de här snabba förändringarna påverkar inkrävning och insamling avseende metod/teknik och med vilket stöd det kan ske, exempelvis med pliktlagarna eller med hjälp av avtal. Mediemarknadens trender skulle lite förenklat kunna sammanfattas med tre ord: digitalisering, konvergens och fusion. Marknaden rör sig från specialisering till multifunktionella tjänster där tv, mobil, internet och musik- och filmtjänster sammanlänkas. Vi ser en våg av ny teknologi i mobilitet, sociala medier, molnlösningar med mera. Företag måste vara snabbrörliga och innovativa så att de kan ta fram nya produkter och tjänster snabbare än någonsin förr. Nya innovationer dyker ständigt upp och möter de ständigt uppkopplade konsumenternas önskan om fri och smidig tillgång till tjänster var man än befinner sig. Denna utveckling ställer nationalbiblioteket inför komplexa utmaningar och gäller framför allt uppgiften att under överskådlig framtid leva i både den analoga och den digitala världen med allt vad det innebär av dubblerade funktioner för insamling, ordnande, bevarande och tillgängliggörande. Det digitala samhället och behoven av målgruppsanpassning För många är det digitala samhället en positiv utveckling, men det finns en baksida, nämligen den utestängning som de digitala kanalerna medför. Man talar om digitalt utanförskap som en form av diskriminering. I detta sammanhang har det under senare år fokuserats på digital delaktighet och medie- och informationskunnighet som centrala områden att arbeta med. För KB betyder det att stödja och underlätta bibliotekens arbete inom dessa områden på ett nationellt plan, samt att observera KB:s närmaste användargrupper för att bedöma om insatser behövs. Mot bakgrund av detta måste KB löpande hålla sig à jour med, och anpassa sin verksamhet till, nya vanor, behov och beteenden hos målgruppen. Människor upplever sig ha brist på tid och detta blir avgörande för vilken tjänst man väljer att använda. Användare förväntar sig snabbhet samtidigt som det finns förståelse för att ett nationalbiblioteks ledtider kan vara långsammare. Nålsögat skapar istället exklusivitet, på gott och ont. Väntar man på det unika materialet och på tjänster med hög kvalitet finns inte samma krav på snabbhet. KB har, med sitt breda uppdrag och stora samlingar, en särskild roll i kunskapens infrastruktur. Massdigitaliseringen av dagstidningar och SOU:er skapar engagemang hos forskare och bibliotek som vill ha tillgång och bygger gränssnitt på den data som tillhandahålls. När det gäller SOU:erna kan många bibliotek nu gallra i sina tryckta samlingar och behovet av fjärrlån minskar med ekonomiska och miljömässiga vinster i kölvattnet. 4
Den digitala tekniken underlättar men upphovsrätten begränsar Den digitala tekniken underlättar åtkomsten av material, men upphovsrätten begränsar den digitala spridningen och användarna kan uppleva frustation över att det tekniskt går att få snabb tillgång till innehåll, men att lagstiftning begränsar. Arbeten med licensfrågor måste därför löpa parallellt med tjänster för tillgängliggörande av material. Den reviderade upphovsrättslagen, med möjlighet att förhandla fram avtalslicenser som omfattar såväl rättighetsinnehavare som är medlemmar i en rättighetsorganisation som icke medlemmar samt föräldralösa verk, medför möjlighet att tillhandahålla material. Dessa pekar emellertid på generellt höga kostnader och låg tillgänglighet. Möjligheterna att tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material utanför KB:s egna lokaler är små, vilket inverkar negativt på myndighetens möjlighet att bidra till forskningens infrastruktur. Under 2015 fick KB ett regeringsuppdrag att tillgängliggöra e-böcker via den nationella infrastrukturen Libris. För folkbiblioteken är e-boken fortsatt en stor fokusfråga och biblioteken vill kunna fungera som en förmedlare av e-böcker. Utmaningen är hur detta ska lösas inom bibliotekens begränsade budgetar i relation till förlagens affärsmodeller. Här finns ett stort behov av samordning och samarbeten, såväl kring infrastruktur och kringtjänster som kring de viktiga avtalsfrågorna. Metadata En stor pågående förändring i metadatahanteringen innebär att tyngdpunkten successivt förflyttas från manuell hantering till digitala flöden. Den beskrivande verksamhetens tyngdpunkt flyttas mot tidigare led i processen, dvs. leverantörerna. Metadata produceras således i allt högre utsträckning i utgivningskedjan. Även arbetet med katalogisering/metadata påverkas. Här finns stora möjligheter som automatiserad metadatafångst. Förutsättningarna för allt detta är förbättrade och nya it-verktyg, men även helt nya kunskaper/kompetenser bland medarbetarna. Utmaningen är som alltid att få till förändrade kompetenser och arbetssätt. Extra utmanande är att förändringen i omvärlden går mycket snabbt. Centrala frågor är hur KB kan säkerställa kvalitet i de nya flödena, och om myndigheten kommer att behöva omdefiniera vad kvalitativ metadata är utifrån den utveckling som sker, inte minst inom området öppna länkade data. En annan förändring på området är de nya konceptuella modeller som bland annat utgör grunden för de internationella katalogiseringsreglerna RDA, och som på sikt kommer innebära bättre möjligheter att strukturera och återanvända bibliografiska data. Informationssäkerhet Med ökad e-förvaltning kommer också ökade behov av informationssäkerhet. Informationssäkerhet är nu på nationell nivå en samhällsfråga snarare än en teknikfråga. Komplexiteten i moderna it-tjänster, med en flexibel gränslinje mellan den enskildes privatliv och arbetsliv parallellt med ökad cyberbrottslighet, innebär ökat fokus på skydd och utveckling av nya it-system och program. Detta ställer självklart nya och högre krav på myndigheter. I mars 2015 lämnades en strategi för informations- och cybersäkerhet i staten till regeringen. I strategin lämnas förslag till målsättningar inom området. Förslagen innebär bland annat att styrningen och tillsynen inom området stärks, att staten ska ställa tydliga krav vid upphandling på it-området och att samtliga myndigheter ska rapportera it-incidenter. Åtgärderna ska säkerställa att de statliga myndigheterna har ett gemensamt förhållningssätt till informationssäkerhetsfrågor, behovet av skyddad kommunikation samt säkra it-lösningar. Flera utredningar och utvärderingar har genomförts i Sverige under senare år. Underlagen kommer att ligga till grund för regeringens fortsatta arbete. 5
En effektiv och digitalt samverkande statsförvaltning Inom statsförvaltningen betonas vikten av en digitalt samverkande statsförvaltning samt e-förvaltning. Det handlar om en enklare vardag för medborgare och företag, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Även KB arbetar i denna riktning, dels i kärnverksamheten, dels med e-betalningar och elektronisk ärendehantering. Det är också rimligt att tro att kraven på effektiviseringar och moderniseringar kommer att fortsätta öka. Effektiviteten i statens lokalförsörjning är en aktuell fråga, så också för KB som arbetar aktivt med frågan. Arbetsgivarpolitik Regeringens mål för området Statliga arbetsgivarfrågor är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Målet utgår från den långtgående arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten. Arbetsgivarpolitiken utvecklas i samverkan mellan myndigheterna och samordnas av Arbetsgivarverket. 2016 börjar en ny arbetsgivarpolitisk strategi för staten gälla. Den nya strategin, med visionen Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället, innehåller tre målbilder med underliggande delstrategier: utveckling och innovation, att vara en attraktiv arbetsgivare samt ledarskapet. Program inom digitalisering, it, metadata och plikt För att definiera och planera arbetsflöden som löper tvärs igenom KB:s linjeorganisation har KB fyra program. Programverksamheten läggs fast i samband med verksamhetsplaneringen och genomförs med resurser från avdelningarna. Nedan presenteras programmens prioriteringar för 2016 utifrån programmens verksamhetsplaner. Utgångspunkten för samtliga program är KB:s strategiska mål och programmets strategiska inriktning. Den centrala aktiviteten för digitaliseringsprogrammet kommer vara att implementera KB:s digitaliseringsstrategi. Itprogrammet kommer arbeta för ökad insyn i planering och genomförande av itsatsningar. Såväl planerat som pågående och genomfört arbete ska synliggöras. Pliktprogrammet kommer, utöver pliktrelaterade frågor, tillsammans med KB:s användare ta fram riktlinjer för kompletterande insamling. Arbetet kommer bland annat ske inom ramen för Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling där företrädare för skilda bibliotekstyper liksom forskningen är representerade. Inom metadataprogrammet är RDA-projektet fortsatt prioriterat. Syftet är att förbereda för en progression till de nya katalogiseringsreglerna RDA (Resource Description and Access). 6
Avdelningen för fysiska samlingar Avdelningen ansvarar för att samla in och beskriva de fysiska pliktleveranserna och ansvarar för samlingsuppbyggnad av fysiska dokument. Inom avdelningen finns ansvaret för bevarande av fysiska samlingar och för att ta emot donationer inom avdelningens ansvarsområde. Översyn av ansvaret för samlingarna Under 2016 ska samlingarna fortsatt placeras i fokus, såväl externt som internt. En samlad översyn av oklara ansvarsförhållanden för samlingarna ska genomföras under verksamhetsåret. Översynen ska ske i samverkan med övriga samlingsbevarande avdelningar och enheter. Arbetet med systematiska inventeringar ska fortsätta. Vidare ska katalogisering och förtecknande ges ökad vikt för att göra samlingarna mera synliga och tillgängliga. Tillgängliggörande av redan digitaliserat material ska under 2016 prioriteras. Magasinsprojekt Under perioden 2016 2018 ska ett inriktningsbeslut om ny princip för geografisk placering av KB:s magasin implementeras. Beslutet bygger på en ny modell som innebär att större fysiskt avstånd till Stockholm kan accepteras. Projektet har fått namnet Samlingar på väg och kommer att innebära ett stort och krävande förberedelsearbete för framför allt bevarandeenheten samt enheten för dagstidningar, radio och TV. Samtliga berörda avdelningar och enheter kommer dock att bidra till förverkligandet av inriktningsbeslutet. Kompetensutveckling och vidareutbildning Avdelningen för fysiska samlingar ska arbeta systematiskt och strategiskt med sin kompetensutveckling. För att vara en bra arbetsplats nu och i framtiden måste KB veta vilken typ av kompetens vi behöver, men också att vi utnyttjar den kompetens som redan finns i organisationen på bästa sätt, samt veta hur vi skapar en attraktiv arbetsplats för unga medarbetare. Medarbetare ska kunna växa och utvecklas i sina yrkesroller. Enheterna ska därför ta fram en plan för kompetensutveckling och vidareutbildning, utifrån den kartläggning bland medarbetarna som gjordes under 2015. Ett KB ett Fysiska samlingar Visionen om ett KB är vägledande för avdelningens och enheternas verksamhet, samt för relationerna till andra avdelningar och enheter. Avdelningen för fysiska samlingar ska under 2016 fortsätta att utveckla sin organisationskultur. Samarbetet mellan enheterna ska stärkas. I detta arbete ska alla medarbetare kunna känna sig delaktiga. För att skapa ökad kunskap om och förståelse för KB som minnesinstitution, myndighet och arbetsplats ska medarbetare också ges möjlighet att praktiskt lära känna hela organisationen. Effektivisering och verksamhetsutveckling Enheterna ska inför 2016 fortsätta arbetet med att effektivisera arbetsprocesser och materialflöden. Det kan t.ex. handla om att minska antalet separata databaser, att göra befintliga databaser mera kompatibla, att göra viss registrering enhetlig för att minimera dubbelarbete samt att återanvända befintlig metadata. Många mindre sådana förbättringsåtgärder bör kunna leda till en betydande samlad effektiviseringspotential. Avdelningen för digitala samlingar Avdelningen för digitala samlingar ansvarar för att samla in, beskriva och bevara audiovisuella pliktleveranser, digitala pliktleveranser och pliktlevererade dagstidningar. Inom avdelningen finns också ansvaret för samlingsuppbyggnad av audiovisuella 7
medier, digitala medier och dagstidningar samt att ta emot donationer inom sitt ansvarsområde. Avdelningen ansvarar även för KB:s digitaliseringsverksamhet samt bidrar till bemanningen av KB:s publika verksamhet. Lokalprojekten i Bålsta och på Karlavägen Arbetet med lokalprojektet i Bålsta berör endast enheten för dagstidningar, radio och TV. Arbetet kommer kräva en hel del resurser av enheten under 2016. Arbetet med lokalprojektet på Karlavägen involverar alla enheter inom digitala samlingar som har verksamhet på Karlavägen och Enheten för nationell samverkan inom Avdelningen för publik verksamhet. Projektet påverkar digitaliseringsverksamheten på Karlavägen i stor omfattning eftersom verksamheten är teknikintensiv och har särskilda krav gällande lokalerna. Arbetet med E-plikten och Kulturarw3 Avdelningen kommer under 2016 arbeta aktivt med dessa frågor med målet att skapa en organisering och arbetsmetoder som ger dessa verksamheter en stabil bas att stå på. Systemförvaltningsmodellen Införandet av systemförvaltningsmodellen kommer att kräva löpande uppföljning och förtydliganden under 2016. Det är viktigt att alla chefer och medarbetare på avdelningen bidrar för att införandet ska bli lyckat så att vi säkerställer att modellen blir en naturlig del av vårt dagliga arbete. Beslutsmodell Införandet av en strukturerad och transparent beslutsmodell som följer KB:s arbetsordning vid ärendehantering. Arbetet kommer att genomföras genom utbildning av chefer och handläggare i ärendehantering samt i de system och rutiner som behövs för att nå målet. Fortsatt arbete med införandet av kunskapsbanken Hösten 2015 lanserades kunskapsbanken i it-systemet Confluence. Det har även skapats en struktur med redaktörer och skribenter. Syftet är att hålla kunskapsbanken uppdaterad med aktuell och korrekt information. Under 2016 är det därför viktigt att avdelningens enheter avsätter tillräckligt med resurser för att bidra till detta. Omvärldsbevakning Ta fram och införa ett arbetssätt för att få till en avdelningsgemensam omvärldsbevakning, som ska resultera i en första rapport med leverans efter sommaren 2016. Vilka kompetenser behövs i framtiden? Vilka har vi idag? Ett arbete med en kompetensinventering behöver göras, avdelningen behöver även ta fram behov av framtida kompetenser och hur vi får fram/tag i dessa. Arbetet behöver samordnas med HR. Avdelningen för publik verksamhet Avdelningen ansvarar för den utåtriktade verksamheten och kontakten med myndighetens målgrupper. Detta innefattar fysiskt och digitalt tillgängliggörande, stöd samt kunskapsuppbyggnad. Avdelningen ansvarar vidare för nationell överblick, samverkan och utveckling inom biblioteksväsendet, bland annat Sveriges officiella biblioteksstatistik. I strävan efter att KB och biblioteksväsendet ska uppfylla bibliotekslagen ska avdelningen från och med 2016 arbeta med ett gemensamt tema varje år. Under 2016 är temat tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning utifrån det som fastställs i 4 : Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, 8
bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. I linje med detta tema har avdelningen tagit över samordningen av KB:s tillgänglighetsarbete. Det ska vara lätt att hitta och göra rätt i KB:s publika lokaler och på KB:s webbplats, oavsett kontext och förutsättningar. Det ska vara lätt att göra enkla rutinärenden själva, med bibehållen säkerhet, och få kvalificerat stöd av KB:s medarbetare vid behov. Publik verksamhet ska bidra till bra underlag för kommande vägval kring strategisk insamling och förvärv. Publik verksamhet ska bidra till bra underlag för kommande vägval kring definition av forskningens infrastruktur. Det ska vara meningsfullt att bidra i Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling: förslag tas emot, förvaltas och återkopplas. Uppgiftslämnarbördan för de som rapporterar biblioteksstatistik ska minska, internt och externt. Avdelningen för informationssystem Avdelningen ansvarar för system-, webboch tjänsteutveckling för KB:s samtliga system och it-tjänster samt förvaltning av och infrastuktur för dessa. Vidare samordnas vissa tvärgående processer som metadata. Avdelningen ansvarar också för dataflöden, it-utrustning inkl. inköp och telefoni samt digital lagring. Tydliggöra och förankra tolkningen av Librisuppdraget samt definiera och kommunicera en övergripande leveransplan som möter uppdraget på en kortare och längre sikt. Skapa samsyn och koordinera förväntningarna från övriga avdelningar i förhållande till den leveranskapacitet som finns inom avdelningen för utveckling och förvaltning av KB:s it-system. Fortsätta etableringen av en KBgemensam systemförvaltningsmodell inkl. att tydliggöra kommunikationsvägar och stärka samarbetet med nyttjarna av KB:s system och it-infrastruktur. Tillsammans med CIO starta ett arbete med att beskriva och skapa samsyn kring en arkitekturkarta, d.v.s. hur KB:s verksamhetsprocesser, informationsflöden, applikationer och infrastruktur hänger samman och kan utvecklas/förbättras. Utveckla och förstärka de gemensamma arbetssätten och vi-känslan inom hela avdelningen i linje med den kulturella vision som beskrivs i KB:s strategiska mål. Inleda ett lokalförändringsprojekt med syfte att förbättra arbetsmiljön och förstärka arbetssätt och samarbetskultur inom avdelningen. Starta en process med målet att KB ska betraktas som förebild internt och externt angående hur it kan används för att understödja och utveckla verksamheten. Avdelningen för verksamhetsstöd Avdelningen verkar för god intern styrning och kontroll på myndigheten inklusive övergripande kvalitetsarbete samt skapar 9
förutsättningar för att lagar och förordningar följs. Avdelningen ansvarar för stöd till KB:s avdelningar avseende verksamhetsstyrning, ekonomi och upphandling, juridik, HR, ärende- och dokumenthantering, ämbetsarkiv och arkivförteckning, internservice, fastigheter samt säkerhet. Samtliga enheter tar fram interna policies och riktlinjer samt stödjer avdelningarna genom systemstöd, rådgivning och service. Arbetet med ny styrkedja inklusive modell för flerårig verksamhetsplanering (inklusive personalplanering) KB kommer under 2016 att ta fram en utökad vision för olika områden, som ska ange den långsiktiga målbilden för områdena. De strategiska målen för KB ska även ses över. Visionens inriktning konkretiseras ytterligare genom fleråriga verksamhetsplaner med ettåriga aktivitetsplaner. Avdelningen stödjer arbetet med framtagandet av utökad vision/strategiska mål och tar fram förslag på modell för flerårig verksamhetsplanering, inklusive personalplanering. Den nya styrkedjan med flerårig verksamhetsplanering ska gälla från 2017. Fortsatt effektivisering av administrativa processer Vi fortsätter att inom respektive enhet och funktion effektivisera administrativa rutiner. Det kan handla om att förenkla och förtydliga rutiner, standardisering och servicenivåer och systemstöd. Exempel på pågående arbete är införandet av e-betalningar, övergång till elektroniska handlingar, genomgång av personaladministrativa rutiner för att minska antalet moment samt supportsystem för mer effektiv hantering av felanmälningar. Alla enheter strävar efter att minska manuell hantering och övergå allt mer till digitaliserade blanketter på internwebben. Det finns även behov av att förenkla och tydliggöra information och verktyg på internwebben. Stöd till verksamhetsprojekten lokalstrategi Inom ramen för inriktningsbeslut om lokalstrategi under 2016 och kommande år genomförs ett antal verksamhetsprojekt för att förändra arbetssätt och effektivisera lokalutnyttjande. Verksamhetstöd stödjer detta genom projektsamordning och konsultstöd, budget samt förhandling och kontakter med hyresvärdar. Avdelningens arbetssätt ska präglas av samarbete, kommunikation och tydlighet samt samordning av kommunikation och aktiviteter Avdelningen fortsätter med arbete i olika former för att ge stöd, genom t ex öppet hus för KB:s chefer, besök på avdelningsledningar som ger mer möjlighet till dialog, chefsutveckling m.m. Vi strävar efter att samordna oss inom avdelningen så mycket som möjligt vad gäller utbildningar och informationstillfällen. Information och digitala mallar på internwebben ska utvecklas för att minska manuell hantering. Ledningsstöd Ledningsstödet ansvarar för stöd till riksbibliotekarien i övergripande, strategiska frågor. Biträdande riksbibliotekarie leder arbetet och följande kompetenser ingår i ledningsstödet: Strategisk it-styrning, strategisk kommunikation, juridik och samordning av internationella frågor, programverksamheten, större/strategiskt viktiga avdelningsövergripande projekt, externfinansierade projekt samt fundraising. Ledningsstödet kommer att vara en resurs på strategisk nivå, inom våra respektive ansvarsområden, i arbetet med att effektivisera och utveckla KB:s verksamhet. Fokus är att ge stöd men även att bidra till målet att skapa ett KB. 10
Ledningsstöd Riksbibliotekarie Kommunikation Avdelningen för fysiska samlingar Avdelningen för digitala samlingar Avdelningen för publik verksamhet Avdelningen för informationssystem Avdelningen för verksamhetsstöd Bevarande och nybindning Dagstidningar. radio och tv Användarservice It-drift Ekonomi Handskrifter, kartor och bilder Digitalisering Dokumentleverans Metadata och systemstöd HR Nationalbibliografin Filmarkivet Kunskapsuppbyggnad Systemutveckling och design Internservice och säkerhet Vardagstryck Film, musik och spel Nationell bibliotekssamverkan Nationell bibliotesstrategi Arbetet med den nationella biblioteksstrategin startade under hösten 2015. Inledningsvis har arbetet bestått i att lyssna på olika intressegruppers och experters synpunkter och förväntningar på arbetet. Arbetsgruppen kommer fastställa ett antal ämnesområden som blir föremål för en första omvärldsanalys. Av regeringens direktiv framgår att utredningen förväntas avlämna en första rapport hösten 2017 och en slutrapport våren 2019. Men arbetsgruppen avser att till biblioteksdagarna i maj 2016 avge en första omvärldsrapport, som underlag för diskussion och prioriteringar av det fortsatta arbetet. Rapporten kommer översiktligt att ge en omvärldsbeskrivning, probleminventering och ansats till vision och målskrivningar. 11
katalogiseringsreglerna RDA, och som på sikt kommer bättre möjligheter att strukturera och återanvända bibliografiska data. Informationssäkerhet Med ökad e-förvaltning kommer också ökade behov av informationssäkerhet. Informationssäkerhet är nu på nationell nivå en samhällsfråga mer än en teknikfråga. Komplexiteten i moderna ittjänster, med en flexibel gränslinje mellan den enskildes privatliv och arbetsliv, parallellt med ökad cyberbrottslighet innebär ökat fokus på skydd och utveckling av nya it-system och program. Detta ställer självklar nya och högre krav på myndigheter. I mars 2015 lämnades en strategi för informations- och cybersäkerhet i staten till regeringen. I strategin Produktion Kungliga biblioteket. Tryck Åtta45 Tryckeri AB Stockholm mars 2016. Dnr 1.1.3-2016-234 12