Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Fortsättning av Handskrift 25:1 2. Åren 1700 1723. Förordningen år 1723 om lappländarnas flitigare undervisning i kristendomen och skolors inrättande där i orten. Del av maskinskrivet manuskript. Volym 25:4:2. Prosten Nils Grubb. Visitationer i Lycksele Publicerad september 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se)
fl ^ r rr ' - Q ^ R^STFA/ i i i L S ö ^ m i M i <
Prosten Nils Grubb,Lycksele lappskolas inspektor. 1. Ett stycke in på sjuttonhundratalet väcktes intresset för lapparnas andliga förkovran till nytt liv.den som främst ivrade för bättre förhållanden i detta stycke var otvivelaktigt prosten Kils G-rubb i Umeå,. NILS NILSSON GRUBB tillhörde en känd och aktad västerbottenssläkt.han var född den 3 december 1681,son av handlanden och rådmannen Nils Andersson G-rubb i Umeå och dennes hustru Brita Sand. Parfadern, Anders Nilsson Grubb var likaledes bosatt i Umeå.Prosten Nils Grubbs liv och verksamhet ] ) " ' har skildrats av domprosten Edvard V/ermcrantz. Nils Grubb erhöll en grundlig utbildning.efter studier i Härnösand blev han student i Uppsala år 1698.1 Uppsala tillbragte han tre år vid akademin,varefter han flyttade över till Tyskland,studerade först i Danzig och därefter i Königsberg.Efter att ha sammanträffat med Spener ställde han i januari 1705 färden till Halle och idkade där under två och ett halvt år filosofiska &XÄ8X8S och politiska studier samt besökte närliggande lärosäten.när han i juni månad år 1707 lämnade Halle,övertalades han att ta magistergraden i Wittenberg,vilket han även gjorde i november samma år.efter promoticnen begav han sig till Greifswald,där han framlade en avhandling och sökte adjunktur inom den filosofiska fakulteten.han erhöll kanslerns interimsfullmakt å tjänsten,men den kungliga stadfästelsen uteblev. Våren 1710 blev professuren i historia och moralfilosofi vid universitetet i Greifswald ledig.grubb sökte professuren,erhöll också den kungliga senatens utnämning,men genom ett infamt intrigspel fördröjdes fullmakten. Ordföranden i det akademiska konsistoriet,generalsuperintendenten professor Johan Friedrich Mayer,känd som en hätsk pietistfiende,stod bakom denna aktion, mot Grubb. Medan Grubb väntade på professorsbrevet,nåddes han av fullmakt på Umeå pastorat,som blivit ledigt genom kyrkoherden Billes död.brodern Anders Grubb,som var bosatt i Stockholm,hade sökt pastoratet för Nils G r ubbs räkning utan att denne vetat något härom.nyheten var icke så alldeles välkommen. Nils Grubb hade tänkt sig en akademisk bana.han ansåg sig vara "liksom natus ad. vitam academicam",vartill han hade "en gemen lust och inclination'.' Icke heller domkapitlet var så förtjust över utnämningen.det hade föreslagit lektorn vid Härnösands gymnasium Johannes Huss.Företrädarens dödsbodelägare, vilkas talan fördes av bl.a. superintendenten i Karlstad Torsten Rudeen,hade önskat att regementspastorn vid Värmlands regemente Johannes e Ösélius måtte få pastoratet,emedan denne förklarat sig villig att äkta den avlidnes äldsta dotter och därigenom "konservera huset".om sin utnämning 1) Edvard Wermcrantz:"Nils Grubbs lif och verksamhet".avhandlingen publicerades ursprunglingen i Kyrkohistorisk årsskrift åren 1903-1906 och utgavs sistnämnda år å Gleerups förlag i Lund,tryckt i Uppsala. J.Nordlander:0m prosten Nils Grubbs härstamning, i Kyrkohist. årsskrift 1910,s.129.
skriver Nils ^rubb från Tyskland till biskop Vallin i Härnösand: Copia Högwyrdige Biskop / IIögGunstige Herre och Patron i Med sidsta Påst ifrån Sv/erige bekom iag emot min wäntan och förmodan en Fullrnacht, uppå Uhmeå församblingars Pastorat, hwar med den Kongl - Höga Senaten mig täckts benåda, Jag bekiärmer järna,att jag i förstone der wijdh mycket indifferent v/ar, effter iag genom Gudz Nåde med stor möda och ornkåstnadt,på åtskillige universiteter förskafts i fat mig de qvaliteter, att iag den mig wid denne xniversitetxx J Nåder förestå förunte profession med renomme och mina disciplars nytta sfftx kunde, doch enär iag betänckte att iag sådant måste ansee sorn en särdeles G-udz skickelse erkienner iag det för en särdeles stor Nåde både af Gud och Höga Öfv/erheten, erkienner och.' med skylldigste tacksamhet de höga patroners recornmendation sorn der till Sontribuerat ibland hwille ka iag intett twiflar att räkna Eders Högwördighet såssom den förnämsta. Och som iag nu alltså kommer att stå under Eder Högwördighetz höga Disposition,såssom min Höga Förman promitterar iag här med Eders all Högwördighet kh ödmiuk respect,wördnad och hörsamhet,försäkrandes Q att iag i Lära: och Lefwerne,utj mitt mig anförtrodde ernbete, sarnt i min skylldighet emot min Höga Förman så upföra v/ill och skall, som en rattskaffans Prästman ägnar och böör, Och som Eders Högwördighetz medfödda genereusitet,nogsamt bekant är,så twiflar iag ingalunda,att ju Eders Högwördighet,är så gunstig och mig sin ringa tiänare utj Fade/rligaJ aifection, all ti jd låter recomrnenderat v/ara sorn alltijd med skyldigste respect och ödmiukaste wordnadö z förblifwer Högwördige Biskop Eders Högwördighetx ^rypsw: d. 25 Martj 1711 Alldraödmiukeste tiänare Nills Grubb et Phil: rnon: &x Historiarum sin Profess: ordin: nunc Pastor Umensium designatus I slutet av maj månad år 1712 anlände G-rubb till Stockholm. Där mötte honom en obehaglig överraskning. Konungen hade förbjudit honom att tillträda pastoratet förrän han förhörts av ärkebiskopen inför domkapitlet i Uppsala. Han var nämligen misstänkt för pietistiskt kät- teri. Det var Mayer sorn åter varit frammjfi. Mayer hade genom en tysk prästman, som vistades hos Karl XII i Bender låtit utmåla G ru bb sorn den 'J Uppsala dornkap. arkiv: Skriv. fr. Härnösands domko E III:14a anteckn. å skriv: "Contulit Israel Stecksenius Consist Nortaius" ULA
argaste kättare. Kanslirådet A.Leijonstedt uppdagade Ärkebiskopen fann rådligt att varsko Härnösands domkapitel: P sammanhanget. (Til Ven. Consist. Hernosandense) jc Hwad Hans Konglo Maj:t V/år allerhådigste &onung behagat d. 2. a Aug. 1711 mig i nåder anbefall^ang:de then til Umeå Pastorat nyligst af högtbit Kongl Maj:t förordnade Mag. Nicolaus G-rubbsnoga förhörande, 0111 hans richtighet i wår rätta Evangeliska troos stycken,aldenstund han haf:r wid Acad:n i Hall en tid studerat,förän han tillätes at anträda Pastoratet Umeå,ell:r förrätta någon del af de stycken, som til thet Prästerl:e ämbete hörer,behagar högw. H:r Superintendenter af hos^:de Copia inhämta,med begäran,at, der Mag. G-rubb, skulle förr til dertyorten,än til thenna,anlända, och til Pastoratetz skötzel el- I" " 1 ler annan förrätning sig anbiuda,högw: H,Superintendenten honom det förmena wille.med mig ofördrc^j eligenj om hans hemkomst communicerandes,tå rnan efter underdånig plikt v/il draga försorg, det Kongl.M:tz nådige befalning må ske et behörigt nöje. Ups. do 5 Mart. 1712 V Den 13 juni förhördes rubb i samtliga teologie professorers närvaro. Ärkebiskop Spegel skrev efter förhöret, att G-rubb "med stor färdighet visat sig vara så väl grundad i vår evangeliska lära och så mäktig till att vederlägga alla de villfarelser,vilka pietisterna dölja eller utsprida,att ingen fråga föreställdes så subtil och invecklad, att han icke strax visste att rned kraftiga skäl upplösa och förkasta den". I sin rapport till rådet förklarar ärkebiskopen G-rubb oskyldig och yrkar att han måtte "få njuta sin flit och trohet till godo,församlingen som på honom väntar få sin själasörjare och de illvillige som hans lycka velat hindra åtminstone med blygd sin arghet erkänna och ångra". Redogörelse för ärkebiskopens undersökning sändes till konungen i Bender,som den 18 september 1712 utfärdade resolution: "Kongl. Maj 21 förnimmer helt gärna,att mag. G-rubb i lära och leverne finnes ostrafflig,och kan han således få tillträda pastoratet". Konungens resolution anlände till Sverige först den 7 april år 1713. ty Härnösands domkapitel uttryckte i skrivelse till ärkebiskopen sin tacksamhet för dennes omtänksamhet att söka utestänga villfarelserna men betonade vikten av att domkapitlet fick mera inflytande vid kyrkoherdetillsättningar: ' Wermcrantz sidd. 2 ff. B 1:8 ^ Uppsala dornkap. arkiv:^onceptbok 3 Wermcrantz s.22 f. s.525. ULA 3,
Högwyrdigste H:r Doctor och ArchieBiskop. l r ör den höggunstiga communicatión af hans Kongl. Maj:tz aller nådigste skrifwelse högwyrdigste H:r Doctoren och ArchieBiskopen beha gadt lemna Consistorio,angående Mag. Nicolai Grubs rnisstänckta richtigheet i wår rätta Evangeliska lära,emädan han wid universitetet i Hall studeradt hafwer,betackar högwyrdigste H:r Doctorn och Archie- Biskopen Consistoriurn i ödmiukheet, med den wissa försäkran,at der bem:te Mag. Grubb till Stiftet anländer,så skall och högwyrdigste H:r Doctorn och ArchieBiskopen ofördröx.jeligen behörig underrättelse der om giord blifwa; på det wid anstäld examen med honom må undersökas orn dess läras och lefwernes grund och beskaffenheter, till förekom mande af någon willfarelses införande i wårt kiära fädernesland. Hwar wid Högwyrdigste H:r Doctoren och ArchieBiskopen Consistoriurn icke kunnat lemna obemält,huru såsom en åldrig och wäll meriterad lector här wid Gymnasium Magister Joannes Huss,som nu sedermehra till Gummundrås pastorat designerad är,wid Uhmeå pastoratz öpning,på de wanligl förslag anförd blef,det lijkwäll Mag: Grubb emot sin wettenskap och willja fick,sorn bifogad dess skrifwelse till Praesul utwisar. Där före skulle Consistoriurn högt önska,det Högwyrdigste H:r Doctorn och ArchieBiskopen,wid den remonstration han till Kongl Maj st om bem:te Mag: Grubb giörandes warder,wille det på Consistoriorum wägnar andraga,at de af Consistorio recomrnenderade Personer måtte och winna de lägenheter de blifwa anslagne till,häl st emädan Consistoriurn bäst weet och kiänner hwars och ens capacite och meriter,så torde och af fruchtan för någon insmygande swärmande,wårt kiära fäderxes land,under wår allernådigste Konungz rnächtige beskydd, icke stå i någon fara, utan niuta den ro och säkerheet som wij i Nordenjfram för annat folk på jorden,hafwa billigst orsaak att fägna oss af,och Gudz särdeles nåd och Gudeliga nådige Konungz höga Nijt och försorg tillskrifwa. Sidst will och hoos Högwyrdigste H:r Doctorn och ArchieBiskopen Consistoriurn, på det solliciteràse Prästerskapetz wägnar i ödmiukheet Dragoune e förfråga,huru med tëxxghhk upsättningen på den orten förehafwes och, emädan Prästerskapet här på orten blifwit anbefalt at utrusta lj Dragoun så at på 100 Mantahl 900 d 0 KoppMt sig belöpa skall,hwilket i då detta utblottade tillstånd dem aldeles ogiörligit faller,om Man xx hoos höga Öfwerheten skulle i underdånigheet fördrista sig den aldeles at afbidia,eller åt minstone anhålla om någon lindring der wid, hwar utinnan Högwyrdigste H:r Doctorns och ArchiBiskopens HögGunstiga
utlåt el se och i all ting höga bistånd Consistorium i ödmiukheet afwachtar,som Högwyrdigste H:r Doctorn och ArchieBiskopen,med troligast till önskan af all herrans nåd och wälsignelse till rnånga sälla år i Grudz milda beskydd lemnar med förblifwande Högwyrdigste H:r Doctorns och ArchieBiskopens hör samme och ödrniuke Ti enar e Hernosand d. 2l.Martii 1712, Georgius Vallin Georg Wallin fil. Joannes Wallander. Johannes Norlander Omdömena rörande Grubbs pn%ism ha skiftat. När Mayer gått till aktion mot G r ubb vid professorstillsättningen i Greifswald,företedde Grubb intyg av två teologie professorer som förklarade honom vara renlärig. En av dem var Grubbs biktfader» Denne skrev efter att ha betonat Grubbs renlärighet: "Vielmehr habe ich gesehen,dass er einen sonderbaren Eifer wider die alsogenannten Pietisten haben musste,indem er zweimal unier dem Herrn Generalsuperintendenten D.Mayern wider sie cum Applausu Dn Praesidis disputirt. M ty Wermcrantz säger, att "Grubb icke war pietist,för så vitt nämligen denna benämning skall känneteckna en person såsom anhängare af de ensidigheter och skevheter som framträdde hos pietismen och icke endast utmärka en person som allvarligt vinnlägger sig om en sann och levande gudsfruktan. - - Ingen anledning finnes att antaga,att Grubb efter tillträdet av sitt kyrkoherdeämbete ändrat sin förut intagna ståndpunkt till pietismen."^/ En nutida kyrkohistoriker betecknar Grubb sorn "en av den svenska pietisrnens ädlaste och mest framsynta gestalter", v Medan Grubb i Stockholm väntade på det förhör som han skulle undergå inför ärkebiskopen,fick han veta,att domkapitlet låtit denprästman, som förordnats att uppehålla kyrkoherdetjänsten i Urneå, flytta in i Urneå prästgård och disponera över prästbordet. Landshövdingen i Umeå, Otto Vilhelm Löven, sorn ansåg sig ha rätt att bestämma över prästbord och prästgård,hade låtit Grubbs moder flytta dit,och när hon nu genom domkapitlets åtgärd nödgades flytta därifrån,påkallade Grubb landshövdingens uppmärksamhet. Denne gav genast brder till befallningsmannen att avhysa prästmannen och insätta Grubbs moder i S r *' f den rättighet han tillerkänt henne. Detta framgår av följande tvenne skrivelser: Uppsala domkapitels arkiv:skriv. fr. Härnösands domk 0 E 111:14 a ULA Svar å skrivelsen ibdrn Konceptbok B 1:8 s.644.!b Wermcrantz sid. 13,noten. 3 Wermcrantz sid. 359. <-/ Hild. Plflijel i Sv.Kyrkans Historia V sid. 284.
L Copia Wälbetrodde Befallningsman Petter Gadd. k Det beswarar sig Kyrkioherden Magister ^rubb öfwer det af hans Moder skall wara betagit dispositionen wid Prästegården och dess huushåldning af Scholaemästaren H:r Elias Ask begiärandes at sådant måtte blifwa hämmat och hans moder fä obehindrat antaga sig huushållningen samt opbörden af dess inkomster,och annan rätt som honom wid pastoratet i hans frånwaro tillfalla bör,fördenskull och som sådan kyrkioherdens ansökning skiälig är och han som ligongl. fullmacht på Pastoratet hafwer äger och macht at förordna den som hans rättighet uthi inkomster och huushållning bewakar; fördenskull inställen i nu straxt bemälte kyrkioherdes moder uthi de huus som för kyrkioherden hyrde äro,och handhafwen henne wid huushålsbeställningkkwis Prästebordet, så at ingen må wara henne terutinnan förhinderlig till des kyrkioherden sielf dit kommer som oförtöfwadt lärer skie,för öfrigit d gudi befallax Stockholm d. 5 Junj 1712 A Otto Wilhern Löven. Ehrewyrdige och vvällärde H:r Skolemästare, e # Hoosgåxnde af skritt af Högwälbjne H:r Baron och Landshöfdingens till mig ankomne befallning communiceras Eders wyrdighet till rättelse med begiäran han behagade ställa sig den samma till behörig efterlefnadt och straxt inrymmer H:r Kyrkioherden magister Grubbs moder Prästebordet sättiandes sig intet widare emot Högwälb. H:r Baron och Landshöfdingens ordre,som Eders wyrdighet månde i dag giöra i min närwaru då iag honom in original i detta comrnunicera.de i widrig händelse nödgas man gripa till andra wägar och medelst execution honom dädan drifwa,och handhafwa magister Grubbs moder likmätigt bookstafwin, ursächta mi^ iag rår intet före, näst g uds/f trogne anbefal. förbli :r Eders j&fllxyrdighets Backen d. 12 Junj 1712 Tienstwillige :fcxoc t jiäna re Petter Gadd. -Dessa skrivelser bifogade Grubb den SKMftMMXMäiXMtt framställning, som han straxt efter förhöret gjorde hos domkapitlet i Härnösand! angående prästbordet&. Skrivelsen var av följande lydelses lj Uppsala domkap. arkiv: Skrivelser från Härnösands domk. E III :14a. ULA
Högwördige H:r Biskop Höggunstige Patron och Gynnare. Pl Eders faderliga Högwördighet har iag här med ödmiukli^en welat Kongl. Senaten och hans Kong. May:t sielf,måste m al tså i medier Senatn tid mig här uppehålla till des iag får af Kongl, ordre at resa dit upp 'till Pastoratet,håppas alt derfore at Eders faderl* berätta,det iag uppå Högwördigste Archiebiskopens höggunstige förordning i dag för 8 dagar sedan war i Upsala och till en underdånig lydno af hans Säiongl. iöaij :ttz allernådigste befallning undergåt wederbörlig examen,och ärnåd der a på en gunstig approbation e hwarom Högwör- digste Archiebiskopen låfwkde at insända sin berättxlse både til högwördighet gunstigt excuserer rnin frånwaro, ef fter iag till den intet är sielf orsaken. Eders faderl. högwördighet berättar iag och hermed at i går hoos mig inlupit Ven. Consmstorii bref,hwaruthinnan mig swares at wid Uhmeo Pastorat ingen ändring uppå min tienstl:e begiäran har kunnat tillstädias hwarken angående Prästbordets skiötsel el sr gudztiensten effter sådant stodo under Ven. Consistorii och icke min disposition för emellan kommit dubium,hwilket doch nu mera genom högwördigste Archiebiskopens examen,är uthur wägen rjtmbt. Hwad fördenskull gudztienstens uppwachtande angår,så der Eders faderl. Högwördighet och ^eiio Consistoriurn har funnit för nödigt, församblingen till bästa, förordna en vice Pastorem,är iag gierna der med tillfredz,hälst der den dertill förordnade Person till sådant skickelig och duglig är. Hwad Prästebordetz skötande anbelangar,så ehuru väll iag för allahanda orsaker med god skiäl hade kunnat derom iterera min förriga begiäran hoos Ven. Consist, doch at undvika all widlyfftighet,hade iag det på den korta tiden welat låta bewenda,derest icke Högwälb:ne H:r Baron och landzhöfdingen von Löven der emellan kommit,hken och på mig otolig war at min moder som han sielf gifit immission på Prästebordet utan hans v/ill ja och wetskap gått derifrån, förmenandes han at Prästebordet med alla dess revenuer intet stodo under Ven Consistorii,utan Landshöfdingens disposition som till hans Maij:t måtte wara reusable för alla publique utgifter som på Prästebordet lägges,och altså måste hafwa en wiss och säker man till hwilken han wid sådane utfordringar sig hålla kundeo derföre och bernälte Landzhöfdinge gifwit ordre till befallningsman at straxt igen sätta in min moder på Prästegården,och måste iag nu altså, så wäl for 1712 åhrs dragone som andras publique utgiffter infinna rnig hoos honom j _ Nils G r ubb. '' Uppsala domkapo arkiv:skrivelser från Härnösands domk. E III:14a 0 Skrivelsen är icke daterad,men då förhöret ägde rum den 14 juni,har den tydligen skrivits den 22 juni 1712. ULA
domkapitlet i Härnösand sände i sin tur handlingarna till ärkebiskopen och bad om hans råd i denna sak: 1/ Högwördigste H:r Procancellarie och ArkieBiskop. Ehuru wäl Consistorium här i Hernosand sig ombeflijtat at effterlefwa i diupestac underdånigheet,hans Kongl MayJts allernådigste till Högwörd:te Her ArkieBiskopen ifrån Bender öfwersändne befallning och giord förändring om den till Umeå Pastorat förordnade Mag: Nils Grub,men sedan för särdeles orsaker skull,till wijdare Hans Kongl. May:tz allernådigst utlåtelse,der ifrån hindrader,hafv/er det dock ingen annan wärkan haft än Högwälb:ne H:r Landzhöfdingen i orten behagat så läggia här wijd handen,at den vice: Pastor Consistorium till gudstienstens uppehållande,församlingens och Prästebordets skiötande i medel tijd förordnat, är gienom Befall ni ngzrnann en dersammastädes ifrån Prästebordet drifwin,som af hans bref tillijk^ med Her Landshöfdingens ordres,hwilka copialiter Här följ a,är at se. Ey wetandes Consistorium huru wijda bem:te Mag. Grub är sedermera til Pastoratet närmare admitterat,än han med sista post låter förstå, sig af Högwördite H:r ArkieBiskopen wara examinerat och gunstigt derpå adproberat,som afskriften af hans bref här intygar,men twifwels utan ännu icke hint af Hans Kongl May:t å nyo blifwa allernådigst confirrnerat. Högwördigste H:r ArkieBiskopen notificerar Consistorium Miitet allenast detta uti ödmiukhet,på det måtte aftagas at Consistorium intet sig försummat giöra hwad det anstått,utan och i äf^wen/[ ödmiukhet beder, Högwörd: ste Her ArkieBiskopen, som immediate här om fått af Hans Kongl May: t allernådigst befallning, v/il le wederil sina omständigheter det Kongl. Senaten-..,., J.. borl: nvrernonstrera, pa det answaret, som nar wijd torde tyjmas,der Hans Kongl. May:t allernådigst annorledes skulle behaga,måtte tidigt förekommas och afböijas. Wäntandes Consistorium af Högwördig:&te H:r tig ArkieBiskopen höggunsfc efterrättelse,huru man i så beskaffat måål skal med Mag. Grubz tillåtelse til Pastöl^tet sig bete, då til skyndsam wärkställning den skal hörsaml:n befordras. Hwarmed Consistorium trogit önskar Högwörd:$te Her ArkieBiskopen långlige krafter af högdene til sin wichtige ämbetetz utförande, Guds Församling i Swea Hijke til rnärkelig förkofring och understöd, och ouphorigt förbi :r Högwördigste H:r Procancellarii och Arki'Biskopens Hörsamme och Ödmiuke Tienare Hernosand then 27.Junii 1712 Georgius Vallin Georg Wallin fil. Jacobus HJnaeus J Wallander Johxxi.Norlander Daniel Solander lj Uppsala domkap. arkiv:skriv. fr. Härnösands domk. E III:14a ULA
I Uppsala domkapitel föredrogs ärendet den 16 juli,varvid beslöts att lärnna följande svar: / Til Superint. D:r Seorg Vallin i Hernösand. Högwördige Herr Superintendenten och Ven 0 Consist. betackats tienstl: för den underrättelse, som mig är lämnad genom skrifvvelsen 1 af 27 jt Jun, sidstl» hwaremot rnig bör låta H. Superint:n och Ven. Consist. weta,thet Kongl. Maj:ts nådige befalning ang:de Mag. Nils Grubb är med skyldig flit af mig d 14 Jun: fulgiord,och rnin underdåa a nigoc och ödmiuksc berättelse derom,så til Kongl. Maj:t siälf,som til Kongl. Senaten skyndsamt af färdad, tädan man måste wänta,hwad som kan w slutit blifwa orn Mag. Grubbs befordran,hwarom han siälf,utan tvifxel, medan han är i Stockholm,icke försummar esomoftast at påminna. Upso do 17 Jul. 1712 V Sedan konungen utfärdat tillstånd för Grubb att tillträda Umeå pastorat,ingick denne äktenskap med Anna Charlotta Adelcrantz och begav sig med henne på resan till sitt pastorat. I Härnösand blev han prästvigd av superintendenten Vallin. Till Umeå anlände han i juli 1713 och tog sitt inträde i församlingen andra böndagen med en predikan över Psaltåren 130:1 "Utur djupen ropar jag till åmg, Herre". Straxt efter sin ankomst till Umeå blev Grubb utnämnd till prost. V Umeå församling hade rykte orn sig att vara den j sin kristendom bäst grundade av alla församlingar i landet,säger Grubb i en av sina skrifter,men annat fick han erfara."när jag begynte göra rnig bekant med tillståndet,fann jag rned förundran, att det stod otroligt illa till o Här härskade en fast allmän fåkunnighet i kristendomens kunskap.nästan ingen förstod av tio Guds bud,vad synd var,och ehuruväl fast alle visste säga,att de hade en stadig tro och voro alltså säkra om saligheten, så var dock,jag vill allenast säga,nästan ingen,som gaf mig rätt besked därom; än mer:större delen visste icke rätt besked om tre personer i gudomen, som dock är liksom första A.B.Co i vå.r kristendom, ja, visste icke ens,hvern Kristus var, som dock är enda grunden till vår salighet". Här förestod ett kraftigt uppröjningsarbete. Grubb var också mannen att genomföra det. Sitt reformarbete utsträckte han till Lappmarken,närmast Lycksele pastorat, där han sorn prost visiterade. Redan på hösten 1713 fick Grubb ta ställning till frågan om lappbarns studier, På en förfrågan härom svarar Grubb den 3 december: l *545 1 Uppsala domkap. arkiv.'protokoll 16.7.1712 (A I:19)\och Konceptbok 1711-12 (B 1:8) So983 ULA i> Wermcrant z s. 24. 3 V/errncrantz sid. 37
HögEdle och Högachtad H Secretair Min gunstige Herre och Gynnare. tför högachtad H:r Secretairns angenehma tillika med Copien af kongl senatns skrifwelse,till I-I Landzhöfd. angående dragoun, tackar iag hörsammast,samt för högachtad Hr secretairns hafde omak och beswär dermed,iag skal icke underlåta at wisa min taksamhet deremoth för min persson,så snart tilfellet gifs. Subsidiiperpiinjgarna skal iag effter högachtad H Secretairns befallning gerna innehålla,till widare M H Secretairs ordre,de stå här inne för 1712 och 1713 åhr. Hwad lapgåssars studerande anlangar,är iag aldeles af samma mening som högachtad H Secretairn,ty ehrfahrenheten wisar nogsamt att sådane när de bli präster äro de lijderligste fåglar, lefwandes exempel hafwe wi uti H Lars Hang,ach wår utsup- Q na H:r Schiul här i Lycksele lappmark,hwars mästa upbyggelse består i bränwinskrogen han der wid sin kyrkia håller,derest han sielf prae> siderer och håller trelit brorskap med lapparne,men som berättes före de skiljas från hwarandra lycttes altid nachspelet med näfwen och håret,men i christendomen både in theoria et praxi giörs häri lapmarken så ringa upbyggelse,att man fast säya kan att störste dehlen lefk wa rätt i ett hednisht mörker & summe barbarie. Jag skal i winter resa dit up,och göra mig widare kunnig om deres äländiga tilstånd, wäl wore det,att der fattades någon bättre disposition och anstalt, men som härtils warit kan det fast intet bättre gå,ty de Präster der sitia hafwa ingen aga,eller upseende af någon,ty sedan Biskop Steuch war der,har der aldrig warit någon Biskop,och i mannaminne aldrig någon Probst: de få lefwa der effter egen lusta och behag,och då kan man tänkia huru det tilgår. Jbland annat,är det och en stor skada, att lapscholan är i lyksele. Ty först är omkostnaden,som hans May:tt derpå göra måste större effter proviant,som för denn här upbäres af bönderne icke allenast en så lång weg måste skiutsas,utan och gå ige-
nom så många hender,hwaraf det intet blir drygare,sedan,är det ännu wärre,att de der ingen upsicht hafwa,utan warda informerade effter behag,men wore Scholan här neder wid kyrkian,så kunde iag hafwa så wäl inseende på dem,som iag har på stadz,scholan,som iag nu sedan iag kom hit,på sådana fötter satt,att der med Guds hielp stoor upbyggelse skie skal ty iag har gifwit dem en richtig instruction,och sedan håller iag hwar lördag examen. Summa det wore för mångahanda orsaker tredubbelt bättre,om man finge lapscholan hit neder,hwilket iag wid å- stundan genom en richtig deduktion tydel wisa wille,kunde altså Högachtad H Secretairn så wäl härutinnan,som uti det öfriga kyrkiowäsendet i lapmarken uträtta och utwerka något gott,som kunde lenda det arma blinda folket till uplysning och förbättring i sin chråstendomb, må högachtad H secret: wara försäkrad,at han derföre har att förwänta gudz wälsignelse och mångas wälsignande förböner,effter han derigenom kan frälsa många nu wilfarande och blinda Siälar. För öfrigit näst tiänstödmiuk helsning till högachtad Hr Secretairn,och des förnähma fru förbi iag altid HögEdle och Högachtad H. Secretairns tiänstödmiuke Tiänare Uhmeå d 3 dec. 1713 Nils Grubb P. S. H Biskopen Wallin har låtit oss wetta att han reser för W:bothns och Jemptlandz Prästerskap,men undrar at han ingen fullmacht begärt af hela länet,ey heller åstundat communication af några desideriis eller påminnelser,utan begärer Consistor: 10 öre af hwart mantal till herdagzpengar. Skrivelsen ligger bland Härnösands stifts riksdagsbesvär 1713-14. R 5213 RA. Enligt riksrådets protokoll den 10 februari 1714 föredrogs besvären av sekr. Palmskiöld. Elias Palmskiöld var under åren 1713-19 sekreterare i Defensions-kommissionen,eljest i Riksarkivet.
Det planerade besöket i Lycksele ägde rum den 9 januari 1714. Om Grubb förrättat visitation är ovisst. Något protokoll föreligger icke,men Grubb har avfattat en promemoria för prästerna. Pro Memoria för Kyrkioherden Erewördige H Nills Gran i lycksele och hans Comminister i Sorsele H Schiul Granberg. 1. Effter Kongl Maijt kyrkiolags cap. 2. 2 och c. 24 XI etc. fliteligen drofv/a Catechismi lära, och derutinnan särdeles det som mast angelägit är till deres christendomb,som om en san omwändelse,bot och bettring samt tron på christum,hwilken som den giör hela wär christendomb, böra de grannerlrn underrättas hwad hon är,eller hwaruti hon består och huru en menniska henne bekomma skal,och när de sådant förstå måste de trol. förmanas,att med all flit sträfwa dereffter lockandes dem dertill med gudz nåd och den Ewiga saligheten för de bot- och rättferdige och förskräckandes dem med Gudz wrede och det Ewiga helfwetit öfwer obotferdiga. 2. Och som Lapalmogen sällan kommer till kyrkian särdeles långwägade ty böra de altid då tagas under Catechismi förhör,när de mestedehlen eller alla komma till kyrkian som Juhl Påsk och Pingst men särdeles på store Böndagar då de om lördagen derpå,kunna tagas under förhör och information både förr och effter middagen. 3. I följe af Kyrkioord. c.24. 8. formeres' en längd med 3 colomner, derutinnan annoteres hwars och ens förkofring i sin christendomb, hwareffter de ett annat åhr will gud skola examineras. 4. Allmogen tilsäyes att der de detta förhör försumma skola de warda annoterade och wid nästa ting angifwas att böta effter K«M:tz Kyrkiolagz c. 2. <>9o 5. Såsom man förmerker och hos dem som äro komne till sina åhr och altså och tilförne begåt Herrens Iiögwärd: Nattward en stor okunnighet uti deres christendomb; ty böra deras själasörjare här effter ingen
till detta höga werket admittera utan föregångne noga förhör och information om det Hel. sacramentetz retta bruk samt huru de sig dertill rättelo skickel. och wärdel. bereda skola,effter Kyrkiolags c«11..lo undantagandes att de om den som sig angifwer fulkombligen e försäkradt äro att den derom tilförne en så arklair kunskap har,att han både wet och v/ill sig derti.1]wärdel. bereda, detta är så mykit c nödwändi^arel som der åhörarena genom någon siälasörjarenas försumelse skulle owärdel. äta och dricka sig sielfwom domen i den H. Natwarden gud dock intet lärer försumma i sinom tijd at kräfja åhöjjaijnas blod utur deras händer. 6. Och på det detta så myckit beqwemligare må låta sig göra böra siälasörjarne publicera i församblingen att alla som hereffter v/illia begå sine salighetsmedehl skola effter Kyrkolags c. 8o.2. något förut hos Predikanten sig angifwa,och på det de så äyckit bättre må see om alla wederbörl begå sine salighets medehl efter Kyrkolags c.xi 1. 3 eller 4 gånger om åhret,är rådelit att de haf wa en der till giord beqwäm bok uti hwilken de uptäkna deras nambn som sig angifwa med datum der wid. 7. De som då motwillegen hålla sig öfwer åhr och dag derifrån med dem procederes effter Kyrkiolags c.xi.2. & c.x* o2. 8. Dhe som på store böndagarne och de trenne store åhrsens högtider kunna komma till kyrkian,och det doch försumma skola annoteras och wid nästa ting framhafwas att der effter Kongl. Maij:tz strenge för ordningar afstraffas som lag och rätt förmår. 9. Comminister II Schiul G-ranberg förbiudes att hereffter påläggia lapparne emoth sin wilja at läggia sina döda i Kyrkian och derföre låta dem till Kyrkian betala 1 rd och sedan betala sig för likpredi kan utan sådant måste lemnas i deras friheet effter derom ingen för ordning af höga öfwerheten utan böör han eljest låta betala till kyrkian för hwart lik testamentet fast de allenast begrafwas på kyr kiogården som är Kongl. Maijts förordning likmätigt.
10. 1 lijka måtto bör och bemälte H Schiul förskaffa sig en Kyrkiobok hwarutinnan han på ena sidan inskrifwer kyrkiones inkomster och på andra sidan des utgiffter ordentel: 11. Så bör och wid bäggie f cr samblingårne nu straxt inrättas en ordentl. bok som delas i trenne delar,och sedan i första dehlen alla brudfoleks nambn etc» i den andra dehlen alla christnade barns nambn etc. i den tridie dehlen de dödas och begrafnas nambn och alt sådant punctuelt effter Kyrkiolags c. 24..8» 12. Böör särdeles H Schiul effter han både ung och frisker är,flitigt resa ikring hoos åhörarna och underwisa dern i sin christendomb,förmana dera till en san gudz fruchtan samt undersökia deras lefvverne, och lära kanna och åtskilja de onda ifrån de goda effter Kyrkioordningen förmår att siälasörjaren skal resa huuss från huss hos sine åhörare. Nästkommande åhr will gud skal iag wid min hitkomst undersökia om alt detta wederbörlo effterlefwat är. Lyksele d 9 Jan: 1714 Nils G-rubb Hösten 1,14 uppvaktade prosten G-rubb domkapitlet rned en skrivelse rörande förhållandena vid Lycksele lappskola. G-rubb ville veta, orn skolan skulle ta emot nybyggarbarn och tiggarlappars barn i den utsträckning skett tidigare och om barnen fick stanna i skolan 10 a 12 åro Skrivelsen är icke bevarad,men svaret kan utläsas ur domkapitlets konceptboko Lycksele kyrkoarkiv: Visitationshandlingar 1714-1847. KLA Den Nils Graan som omnärnnes var kyrkoherden i Lycksele Nicolaus 01ai Graan. Han innehade kyrkoherdetjänsten 1701-1714.
Ärewyrdig och Högl» H. Prost. 6 Det hafwer för en liten tid sedsn Consistorium bekommit Ho Prostens bref och upgifne förslag om information wid lappscholan i lyxele dato Umeo 21 oct; hwaruti H Prosten ibland annat kla^garj öfwer en oordning wid bern:te Schola der af Besynnerl o härrörande at och finnegåssar(?) sig ter infinnao Hwar på Consistorium - - - resolverat, lo at scholan är fullan endast inrättat för fjäll Lap pars] barn skull, rnen så kunna doch likwäll jjfinnajrna om de willja låta sina barn informera och så hafwa dern wid samma Schola, med den condition,at de förse dem med nödigt underhåld,då det ey synes obilligt at de niuta information i samma lappscholan. Påminner och Ho Prosten 2:o jjrtj ibland discentes wid lappscholan är nu allenast en skattlaps sohn,de andra alla [tig]gare lappars barn,som sädan effter någrajåhr) fara ut på landet,med sine föräldrar at tiggia. Thär till swaras (Resolo) Om en eller annan tiggarelaps sohn kommjvjr i scholan och wisar godt förstånd och qwickhet samt har lust med studierna conti- ^cholaey nuera så må han wäll antagas, hwilket lemnes under JnspectorTsy^ompröfwande. 3:o Klagar h. Prosten der öfwer at disciplarne äro 10 a 12 åhr i Scholan utan någon särdeles information och tilltagande i studier, der emot en gåsse på 3 åhr bör informeras i sin nödigste christendom och i så måtto flere efter hwarandra kunna antagas och niuta undcrwisning. Sesol. Consistorium finner och detta II. Prostens förslag för giltigt at lappe barnen må eij öfwer 3 a 4 åhr uppehållas wid Scholan at underwisas i sin christendom men om någon är af den capacitet at han kan och wjillj blifwa wid studierne må han qwprhållas] och der till animeras» 4:o Hwad försummelsen angår s[omj af den förra inspectoren wid Scholajfn förjandra sine embetzsyslor skull,beklagar consistorium det men hafwer dock derjämte det förtroende till H Prosten at han här effter bättre opseende med information uti lapscholan hafwer» 'J \ Härnösands domkap. arkiv: Konceptbok 1714-16 under d. 19.11.1714 HLA
% Samtidigt med denna skrivelse utfärdade domkapitlet i enlighet med Kungl. Maj:ts resolution fullmakt för Grubb att vara inspektor vid lappskolan. Fullmacht för Prost Grubb på inspection wid lappscholan i Lyxeleo Såsom inspectionen wid lapp scholan i Umeå eij kommer genom landssecreteraren dersarnmastädes H. Johan Dubb at förrättas och consistoriurn nödigt finner till bem:te tidiga inspection en förswarlig man anordna, i ty warder i anledning af Hennes Kongl. Höghetzkrf Princessans och den Höga Konglo Senatens nådigste Resolution gifwen Stockholm 10 febr 0 1714 der till förordnadt Prosten och Kyrkoherden i Umeo ärewördige och högl 0 H Mag Nils Grubb (fö] rm j^od] andes Consistorijum] at Han den fö? fal ne lappscholan jefter s^ na ingifne förslag med flit jsöker]at uprätta och information med lappebarn troligen låta förwalta Hafwandes här wid at ni urta de n löhn och förmån MMKftXgXXM&pXX KXMMåäXgXX som Hans antecessorer efter wanlighet en jwarit föj rundt. Hernösand 20 Now. 1714 o U Genom sin nitiska tillämpning av kyrkolagen råkade prosten Grubb i konflikt rned åtskilliga ståndspersoner, bland dem landshö vdingen 0 Grubb skriver i sin självbiografi» ^'J Straxt derpå kom iag i disput med då varande H:r Landshöfdinge Mannerburg så wäl som åtskillige andra betiente,emädan iag wille uprätta den förfallna kyrkio-disciplin,men sedan kom iag i en uprichtig wänskap rned berörde landzhöfding,hwilken wid slutet på samma åhr reste herifrån,och kom i hans stelle H:r Landshöfd. A.EäRamse,med hwilken iag åter i begynnelsen hade åtskilliga förtretlighet er,som herrörde af en och annans betientes falska och arga berättelser,så at I Härnösands domkftap. arkiv: Konceptbok 1714-16 HLA il Grubbs egenhändiga levnadsteckning förvaras i Umeå landsförsamlings arkiv (nu i HLA) och har tryckts v Henrik >Schuck i "Äldre svenska biografier" nr 6,1917.
bemälte herre anklagade mig i V» Consistorio,hwar emot iag insende min förklaring,då V* Consist. rådde H:r Landshöfd. att sökia förlikningysom ocjji skiedde» Förnämsta tilfälle till sådana klagornåhl togs deraf,at iag höll en sträng disciplin i församblingen effter kyrkiolagen och sökte at uprätta d^n her förfalne Christendomen,både i lära och lefwerne,ty när iag hit kom,woro mesta dehlen ganska fåkunnige och oförståndige i de aldeles nödwändiga Christtndornbs stycken och förde et gudlöst lefwerne serdeles rned fylleri, swordorn,hat och trätor etc. Sedermehra lefde iag i god harmonie med merbemälte Hr Landshöfdingeo Kontroversen med landshövding Ramse handlades vid flera av domkapitlets sessioner. Protokollen saknas,men XXX domkapitlets övriga handlingar innehålla en del dokument i saken» År 1715 råkade prosten Grubb i konflikt med befallningsman Petter Gadde på grund av en krog som den senare inrättat vid Umeå landskyrka. Prosten Grubb vände sig till Högste Ombudsmannen för att få bort krogen. Gadde försvarade sin åtgärd och landshövdingen stödde Gaddes begäran att få behålla krogen«, Grubb vädjade till Kunglo Maj:t, men utgången är icke kändo ^ Samma år hade Grubb en kontrovers med landssekreteraren Dubb,som före Grubb varit inspektor för Lycksele lappskola» Tvisten gällde inspektorsarvodet. Domkapitlet skriver den 20.5 <>1715 till Dubbo Ädel och Högachtad H :Secreterare Utaf Hoosgående copia lärer H. Secreto inhämta huru Prosten i Urneo Ärewördige och högl Ho Mago Nils Grubb sig i underdånighet hoos Hans Kongl May:tt beswärat öfwer det H Secret. innehållit Hans löhn han borde hafwa för inspection wid lappscholan pro A:o 1714 ifrån 1 maj till 1715 samma dato som utföll i sidstl decembriso Hwarföre blifwer bcm:t Supplique H. Sekreteraren effter nådigst befallning 1 Werrncrantz, a.a«s<>77 ff.
communicerat,med tienstl begäran H. Secret. behagar med det allra första som görligt är inkomma här i consistorio med sin förklaring» förblif:r - - - Samtidigt skrev domkapitlet till landshövdingen och begärde hans och medverkan för att få saken ordnad,att G-rubb kunde få hand om lapp skolemedlen, "kunnandes och Ho Befallningzman Gadde wara honom till hielp som och järnte honom en nyckel till kistan jrher uti medlen är, innehafwer och tillseer at alt richtigt inlefwereras och utgår". Den 27 juni påminde domkapitlet sekreterare Dubb om lappskole & och besparingsmedlen vid Umeå lappskola och den 24 juli har i konceptbokens marginal antecknats "communicerades rned Prosten Grubb H Secreterarens Dubs förklaring mot honom»" Y/ y/ en** *} Den 4---ju3Ä har följande utslag införts i konceptboken: Uti saken emellan Prosten och Kyrkoherden i Umeo ärewördige och Högl Mago Nils Grubb och landzsecreto der sammastädes ädel och högachtad H. 01. Dubb angående twistighet orn 1714 års lön för inspec tionen wid lappscholan,är dömt effter Hennes Höghetz arfprinsessans och Högl Kongl Senatens befallning af 26 apr sistl. consistorii Her«no sand resolution och dornb d. 31 aug. 1715. 2. Consistorium igenomläste bägges skriffter och inkomne förklarningar så H Secreteraren Dubs som H Prostens Grubs,med der till hörande allegater,och funno wähl at H..Secret dubb warit upföre till Lappmarken at litet afhöra lappepiltarnas förkofring och derföre påstår löhnjför hela åhret men såsom prosten mag Grubb på andra sidan klarl vvisar,det Han effter sin fullmachts lydelse iu så stort bekymmer hafft om benämda schola det året,ty håller consistorium skäligt, at secreto Dubb må niuta löhnen neml 4 månader och för de öfriga 8 \j Härnösands domkap. arkiv: Konceptbok 1714-16 fol» 123 HLA. " " " " "X 21o5ol715,f0lol23 3/ " " " " " 27.6 0 1715,fol.l29v V 24.7 o1715,fol.136v
månader har H Prosten Grubb sig för samma åhr löhnen at tilltaga,hörandes hädan effter den wanan ophäfwas at lönen ter rninen skal räknas från det ena nyåret till det andra. ffterj såsom scholeinspectionen är ett raunus eccles synes det jjdilligtj at och lönen beräknas ifrån Maj o till maj«! Om prosten Grubb fullföljt sin avsikt att besöka Lycksele 1715 är ovisst. Inga handlingar ge besked härorn. År 1716 var han emellertid där. Enligt tingsprotokollen har han vid tinget framfört några ärenden rörande kyrka och skola. Tingsprotokoll i Lycksele den 2-5 januari 1716. 3 o Hr Probsten i Umeå Magister Nils Grub företrädde och påminte Allmogen deras tröghet med Barnens sättiande i Skolan,hwarigenom dhe icke allenast förskiuta gudz synnerlige wälgerningar,utan och Konungens Nådh och goda intention som en wis Staat för 8:ta st:n lapppiltar inrättat till deras kläder och föda årligen; Allmogen wille fuller här emot inwända att them skulle falla till afsaknatt,när dhe kommo med sine Barn hit,och äfwen till Norjet,hwarest till Scholans inrättande anstalter berättas giorde wara,rnen häremot förehölz allmogen bewekeligen detta ärendets angelägenhet,och blefwo dhe alfwarligen pålagde att lemna deras Barn wedh Skolan åtminstone i 2:ne åhr 0 4. Sedan påminte H:r Proubsten allmogen deras elacka beredelse till guds Bordh, begiärandes här öfwer HäradzRättens handräckning, hwarpå, samtelie Allmogen alfwarligen före höltz,att der någon till åhren kommen Persohn så wårdslös funnes,det han icke någerlunda kun- / Härnösands domkap 0 arkiv: Konceptbok 1714-16,fol» 151v HL A
z o de giöra redo för sig i Christendomen så hafwer Prästen macht i följe af Kyrckioordningens 8 Cap: 3 att förhålla honom den heliga nattwarden till dess han sig bättrar,hwilket närwarande Prästerskap antyddeso 9 o J anledning af Högwälborne Hr Baron och Landzhöfdingens befall- 13 ning till Befallningzman wälbe:de Eric Biur af den Decemb: nästledit åhr 1715 som för Rätten upwistes,företogz en laglig ransakning, huru wida Nybyggarne kunna komma med skiutz att ansees widh Justitiariens och Lappfogdens fortskaffande samt Lapprästernes och Lapp skole spannemåhls framförande med rnehra; och sorn dett befans att Nämbdemannen Lars Olsson i örträsket med Samul Samuelsson ibidern förmåt sig högwälborne H:r Landzhöfding Mannerburgs resolution af den 27 Martij 1713 så lydande,att der Nybyggarne erläggia sin skafttionde till kyrkioherden sorn andra Bönder, och dhe inga Renar hafwa som nödwändigt behöfwes der man något i Loppmarken skall framskiutza,så böra dhe blifwa befriade ifrån spanmåls förslorne åt kyrkioherden i Lappmarken item högwälborne H:r Landzhöfding Ramses confirmation af den 26 May 1715; Men som berörde Bönder och Nybyggare sig der hoos förklarade att i anseende till konungens och öfwerhetens Nådh, sorn dhe skiönligen finna igenom dhe dhem allernådigst förunte Privilegier utj hwilka dhe med Lapparne lika uti skatt och skulld ansedde warda samt niuta lika handräckning och Justice widh dheras angelägenheter; alt fördy willia dhe intet undan draga sig den skiutz som på dhem för betienterne löpa kan,utan giärna der till nu som tillförne jernte lapparne effter förra wanligheten Contribuera,rnen för Präste och Scholaespannemålens fortskaffande förmoda dhe sig blifwa efft er ofwannämbde höga Resolutioner befriade: Här widh anförde Befallningzman wäl:de Eric Biur, att sorn uti wapste och Urneå Byn alenast 42 lappar befinnes,som effter des berättelse skola wara befogade utan Ran- och
Granbyn att skiutza Lappskolans och Prästernas spanmåhl med Betienternas saker,så att af dhem årligen öfwer 100 Renar kommer att utgå, så förmenar han Allmogen sådant alt för swårt falla,der Nybyggarne som äro siu till antalet finge tillståndh sig Lapparnes onera så undandragao Resolverades. Fördenskull som Nybyggarena effter egen utlåtelse med rätta finna sig befogade till skiutzens utgiörande widh betienternes laga resor,i anledning till deras i Nåder förunte privilegia med lappallrnogen, så pröfwe och denne Rätten intet skäligt dett mehra nämbde Nybyggare aldeles undgå söka Scholae spenmålens framskaffande i proportion af deras wilkor och förra praxin,emedan dhe med dhen öfriga Allmogen niuta lika förmån v/ed barnens uptucktelse och lärdom; Men belangande Rräste spanrnålens förande, hafvva dhe att åtniuta höga wederbörandes gifne Resolutioner till godo af den 27 Martij 1713,och den 26 May 1715,så länge dhe erlägga sin skafttionde till Siälesörjaren som andra Bönder,och inga Renar sielfwa äga,något i Lappmarken att framskiutsa. som Högwälborne Hrr Landzhöfdingens gådtfinnande i ödmiukhet hemställes o - - - _ 18 o Elliest påmintes Allmogen uppå Kyrkioherdens föreställande att dhe anskaffa till sina Siälasörjares resande widh Chatecissimi examine goda och förswarlige renar,på dett dhe icke måtte widh sina Embetes förrättningar komma att stå på wägarne,hwilket ocke torde utan näpst aflöpa 0 / Under hösten 1716 har prosten Grubb vänt sig till domkapitlet i ett ärende rörande Lycksele lappskola o Vad det rörde äg om framgår icke av det korta meddelande som domkapitlet enligt konceptboken sände Grubb: ij Dombok, Västerbottens län nr 15,fol. 567v RA
Consistorium har H Prostens innlychte bref med des allegater gienom läsit och funnit rådeligt at Ii Prosten sielf opsätter en supplique till H:s Kongl. Maj: t orn Lyxele Lappscolas tillstånd, samt sine förslag i underdånighet anförer som H Prosten h- - - omrördt den H Prosten sädan till Consistorium insänder då det will densamma till Ho Konglo Maj:t låta wara sig angelägit at befordra. ' Någon hänvändelse till Kungl. Maj:t i enlighet med domkapitlets förslag har icke anträffats o Härnösands domkapo arkiv: Konceptbok 1714-16 under d. 20.11»1716, fol o 185v HLA
ey Under år 1716 råkade prosten Grubb illa ut på grund av en ny att ok från landshövding Ramses sida. Den 5 juni anmälde landshövdingen till domkapitlet, act högmässotexten på andra böndagen icke blivit förklarad i Umeå stad. Sedan landshövdingen jämte församlingen väntat pä gudstjänst till kl. 10,hade stadskomminister Per Sebrelius allenast utlagt aftonsångstexten. %% Församlingen hade tagit illa vid sig av denna oordning. En vidlyftig skriftväxling med berörda präster följde, varvid prosten G-rubb fritog sig från ansvaret för gudstjänstförsummelsen i stöd av en muntlig överenskommelse rned komministern,under det att Sebrelius försvarade sig med protokollet från ett råd st ugur ättsförhör som han påkallat. Domkapitlet erinrade prosten G-rubb orn sin skrivelse den 5 oktober 1713,varav framgick att högmässopredikningarna på storböndagarna hörde honom till,samt vädjade till Grubb att göra upp med landshövdingen för att saken icke måtte komma inför högre forum. För att komma till säkrare bedömning av frågan inkallade domkapitlet både prosten Grubb och komminister Sebrelius till överläggning. Den ägde rum den 6 december 1716 och leddes av biskop Wallin. Protokollet upptar de frågor som ställdes och svaren på dem. Bland annat ville domkapitlet veta,huru det gick till,då predikan på andra böndagen försummades. Prosten Grubb sade sig ha fått landshövdingens befallning att icke duplicera på sön- och storböndagar, emedan landshövdingen var en gammal man som icke steg upp så tidigt emedan att han kunde komma i kyrkan klockan 8 och x&xxxxx; gudstjänsten i bondeförsamlingen genorn duplicerandet skulle dragas ut för långt, "]3mot denna Hr Landshöfdingens befalning hafv/er Hr Probsten intet understådt sig at giöra, och al t så kunde han icke mera än i rnoderkyrkian på denna andra Bönedagen predika". På frågan "Hwilken bör hafwa Högmässopredikan i staden?" svarade Sebrelius : "Hr Probsten bör prädika Högmässopredikan i staden, v/il jandes allenast han bl i f v/a wid sin aftonsångspredikan." Prosten Grubb var av annan mening: "När pastor predikar i rnoderkyrkian måste Capellan predika i annexan, -oastor kan icke simul et sernel wara på twå ställen,uthan när pastor predikar i den ena Kyrkian Högmässan måste Capelian predika i den andra,- -at Umeå stadskyrkia icke är rnoderkyrkian wisas der af at alle borgarena hollit den för en annexa,efter kyrkioherden af ålder allenast predikat i stahn hwar tredie söndag,alt derföre måste stadsförsarnblingen wara en annexa til Umeå bondkyrkia och försambling". Efter slutat förhör avlämnade domkapitlets ledamöter sina vota.de flesta ansågo att prosten Grubb borde hålla högmässan^: "och alt så står större skulden hos Hr Prosten".Lektor Plantin tyckte,att bägge gjort fel och ansåg ]d "Hr Pähr så skyldig som Hr Pro b st en, häl st som Hr Probsten här v/id icke orngås dolo malo,uthan förlit sig på Hr Pährs redelighet,och Hr Probsten sielf predikat samma dag uti rnoderkyrkian".lektor Wallin menade,att brevet år 1713 icke var förpliktande för prosten nu.när det utfärdades var Umeå stad behål- 1 en,det var staden icke längre. JJ l v Härnösands dornk. arkiv: Protokoll 1716,Konceptbok 1714-16. HLA
% Något Beslut är icke fört till protokollet,men en sida har lämnats blank. Vid domkapitlets sammanträde den 20,2.1717 påminde lektor '.Vallin orn att resolution borde utfärdas i Grubbs sak "rned det aldraförsta", men ingenting tyder på att det blivit av. ' Lektor V/allin torde ha föranletts till sin påminnelse av prosten Grubb, vilken varit honom följaktig till Lycksele i januari månad. Av W<?llins berättelse Vlsi^.tjc&rih^1) framgår,att lappskolan nu hade enbart lapska elever.de finska nybyggarnas barn frekventerade icke längre skolan. Vid tinget i Lycksele det året föredrogs ett ärende som belyser hur proviant eringen vid skolan även omfattade lappmarksförnödenheter: / Såssom Befallningöman Wäl:de Petter Gadde uppå Lappskolans wägnar begiärade,att till Piltarnes behoff och nödtorfft,måtte af allmogen för betalning som han strax erbödh,anskaffas 20 st:n slacktrenar: fördenskull blef effter giordh repartition,länssmännerne af dhe förmögne Rehnbyar anbefalte att skaffa Nembl:n af Ran 8:tta st:n af Gran 8 st:n och Wapste by 4 st:n C/ hwilka dhe skulle jämka på dhe af allmogen som tilförne intet utgiort,sorn o der hoos anskaffade 7 Parrlapphanskar och 7 p:r skoor dito. Ar 1718 var prosten Grubb åter i Lycksele.Han har säkerligen inspekterat lappskolan och kanske även visiterat församlingen,ehuru inget protokoll är bevarat därom.vid tinget har han gjort sig påmind beträffande intagningen av nya elever: Uppå Hr Probstens Höglärde Magister Nils Grubbs begiäran tillsades fölliande Lappar at skaffa /V deras barn till Scholan till Kyndermesso,nembl. f Anders Bengtssons 'son Christopher i Wapsten,unga Siuhl Jonssons son Sven $ / ibid: Olof Mårtenssons son Olof i Umeå by. Jon Anderssons son Påhl i Ranby, hwilcket de uthan försummelse böra efterkomrna,actum ut supra. 3 1 Härnösands dornk arkiv:protokoll d. 20.2.1717. KLA < /" MXDombok Västerbottens län nr 16, tingsprot.lycksele'/1717 och [1718. RA
I sin självbiografi har Grubb under år 1718 antecknat: "I november resu te iag till Stockholm".Ärendet uppges icke 1. Under Grubbs vistelse i huvudstaden inträffade konung Karl XII:s död. En riksdag inkallades för att utse ny regent,och till herrdagsman för Västerbottens prästerskap utsågs prosten Grubb.Riksdagen sammanträdde den 20 januari 1719«Prosten Grubb har icke gjort någon märklig insats under riksdagen.han var med i den deputation som avlade sedvanlig hälsningsvisit hos borgarståndet och insattes i den deputation som skulle behandla kontributionssättet,d.v.s. skatterna.."den 7 februari blev han medlem i den deputation som behandlade frågan orn arvprinsen som medregent, och tillsammans med prosten Herman Schröder avsändes han den 10 mars för att inför kröningen avhöra "H.K.Maj :ts hrn ^ifna försäkran". I prästeståndet har han,såvitt framgår av protokollen, icke tagit till orda.han var med vid revision av Härnösands stifts besvär. I besvären från Härnösands stift ingår ett antal punkter särskilt för Västerbotten och det kan antagas att prosten Grubb stod för dem.mxftx&x En av dessa punkter syftar till avskaffandet av krogar vid kyrkorna och två gälla Lappmarken.De återges här: 5} ^, - - Såsom 2Cen dehl icke allenast af borgerskåpet,utan förnämligast af.bet iente hålla Krogar wid Kyrkor och ther wid ålrnogens ankomst til kyrkan r sällja särdeles brénwin,hwaraf k i/ bönderne -V supa / sig fulla, och således ofta obeskedlig.e komma in i fyrkan. Enär nu présten therpå talar, drager han öfwer sig bet ient ernås hat och lllyjll j ajhar han bonden til' tinget, får han me cl hål i p gj. t -.. af bet ient erna som hålla krog, och föregifwer, at v han eljest blifwit siulc i kyrkan,/.ltt^erföre är Prästerskap etjä underdånige ansökning,at alt Krogerj wid Kyrkor och på Presteborden måtte blifv/a förbudit. 6. Berättes huru lappscholan i Uhmeo lapprnarck medelst de till des underhåld anslagne hemmans ödeläggande till en stor dehl är så kommen i lägerivall at där nu intet öfwer 4 högst 5 gåssar kunna hållas,där likwähl så frarnt christendommen i Lappmarcken skall rätt blifwa fortplantad ibland ett så widt folck,högstnödigt är at där kunna åhrligen underhållas 30 å 40 gåssar; och altså en 10 ifrån hwar lapprnarck,och som intet billigare är,än at the som sielfwa hafwa nytta af Scholan,och sielfwa till hennes underhållande bijdraga,särdeles som the thet wähl kunna; ty skulle man högel:n önska och i underdånigheet begiära at Hennes Maij:tt wille Nådigast foga den anstalt n at hwar skattlapp contribuerade helften sa, myckit till Scholan sorn han gifwer till Oronan,ex g:a den som gifwer i skatt 1 Rå: till Cronan,må gifwa ^ Rd' till Scholan,hwilket wore för lappen en ringa afsaknad,men för den oy studerande ungdommen en stor hielp. 7. Wijd detta tillfelle gifwes i underdånigheet wid handen,huru Nya Testamentet på lapperska språket är transfererat,hwaraf för en tijd sedan en I' H.Schuck:äldre svenska biografier 6, 1917 L Sv.Prästeståndets prot. från år 1719,utg.av C.G.Wahrenberg I,Uppsala 1921 3 Härnösands stifts prästerskaps riksdagsbesvär R 5213 RA
Lector i Hernösand låtit ett Prof utgå,wore therföre högstönskeligit och for Lapparne en mackta stor uplysning utj deras christendomb,om det samma - fr antingen nu el'r framdeles kunde blifwa med Kongl: bekåstnad publicerat. Nills Grubb. Georgius Vallin Jöran Wallin fil. På dessa punkter resolverade Kungl.Maj:t den 25.3.1719: 6. På hwad sätt den förargelse som skier med Krö^eri.j och besynnerligen rned brännewins sälliande wid Kyrkior och på Prästeborden rnå aldrabäst stå at hindras och förekommas,besynnerligen på de ställen där allmogen det sielfwa åstunda och begiära,det will Kongl. Maij:tt hafwa hänstält till Landzhöfdingens där i orten öfv/erläggiande och betänkiande,hwilken och i öfrigit bör hålla alfwarsam hand däröfwer,at utgångne förre Kongl:»Stadgar, Resolutioner och befallningar,enkannerligen af år 1672 d. 10 Decembr: och 1698 d: 22 Octobr: angående Krögerier besynnerligen rned brännewins sälliande som skier wid Kyrkorne,icke på ett eller annat sätt warda öfwerträdde. 7:o. Kongl. Maij:tt will i lika måtto hafwa lämnat till landzhöfdingens och wederborande Gonsistorii goda försorg,at de anstalter måge med det aldraförsta blifwa giorde, hwarigenom lapp Schollan uti Uhmeå Lappmark kan aldrabäst och snarast uphielpas och sättias uti godt stånd,hwarofwer de jemwäl hafwa at corresponderá rned Cammar Col legio orn nödige medel till bem:te Scholas underhåld och uprättelse. 8. At nya Testamentet, som på Lappiska Språket är öfwersatt,rnå till lapparnes större uplysning uti deras Christendorn af trycket utgå,därtill gifwer Kongl. Maij:tt des nådige samtycke; kunnandes Prästerskapet ju förr ju heldre inkomma med tienlige Förslag på nödige medel därtill. Ulrica Eleonora Härnösands domk.arkiv:kungl.brev 1701-30. HLA
Under prosten Grubbs vistelse i Stockholm år 1719 -den varade enligt hans egen uppgift i självbiografin u in till september månad" - uppstod i Umeå församling en andlig rörelse som spred sig till angränsande församlingar och vållade stor uppståndelse. En student från trakten av %% Stockholm, Alexander Holmqvist,vistades sedan år 1718 p prosten Gpubbs hus som informator för prostens brorson Karl Grubb. Prosten Grubb lät Holmqvist leda de dagliga andaktsstunderna i prästgården och var själv mestadels närvarande vid dem. Under prostens vistelse i Stockholm år 1719 ökade och intensifierade Holmqvi st andaktsövningarna och lät också utomstående bevista dern. Sedan man varit i kyrkan och bevistat gudstjänst en,samlades man i prästgården till läsning, sång och bön. Holrnqvist ledde sammankomsterna och brukade därvid "långa och ovanliga böner". Det ivriga läsandet,sjungandet och bedjandet upptände mångas hjärtan,så att de samlades till andakt med bön Köch och sång även på andra platser. Några höllo till i ladorfliknande avsides belägna ställ en. När prosten Grubb kom hern från riksdagen, avstyrde han de mest uppseendeväckande yttringarna av detta uppflammande religiösa nit. Denna andliga rörelse,"oväsendet i Umeå",hade emellertid blivit en visa i trakten,och ryktet härom nådde omsider domkapitlet. Den 28 september infordrade domkapitlet uppgifter från häradshövding Bostadius i Umeå samt prästmän där i orten om "det oväsende i religion" som uppkommit i Umeå. De tillfrågade upplyste,att sammankomster hållits,varigenom i synnerhet den gemena hopen och barn blivit förförda,råkat i villfarelse och själavåda samt den sannskyldiga rena gudstänsten kommit i förakt.med anledning av dessa uppgifter utfärdade domkapitlet den 19 oktober en varningsskrift att uppläsas i de kyrkor,där oväsendet vunnit ingång. Domkapitlet förmanade "alla i gemen och hvar och en i synnerhet,att de afhålla sig från ofvan bemälta enskilda och förbudna sammankomster,vare af hvacl namn och hvad sken de helst vara må". Skrivelsen tillställdes landshövdingen för att genom hans försorg publiceras i Umeå och dess grannförsamlingar. Prosten Grubb,som hela tiden hållits utanför denna aktion,begärde,när han fått veta huru varningsskriften kommit till,att få inkomma med förklaring över det rykte som legat till grund för domkapitlets åtgärd eller att domkapitlet måtte pröva hans lära och de frukter den avsatt bland hans åhörare i kunskap och leverne. På sin framställning fick Grubb inget svar. I stället ingick domkapitlet den 30 november 1719 till Kungl.Maj:t men en anmälan om det "owäsende i religion och kyrkiodisciplin" som uppkommit i Umeå. Stor oreda hade vållats i orten,och domkapitlet ville att Kungl. Maj:t skulle skärskåda,"huru thermed vidare fortfaras skal". I skrivelsen nämner domkapitlet att prosten Grubb efter sin hemkomst från riksdagen "bestraffat och afskaffat alt det oskick och osed,som han kunde erfara och befant vara både ernoth Guds heliga ord och kyrkiolagen,så at nu intet mehra,effter thes uthlåtelse,skal höras af sådant,mindre at hemliga sammankomster hollas".