Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Relevanta dokument
Kartering av marina arter och naturvärden

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Kartering av habitat med undervattensvideo

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

Bevarandeplan för Natura område

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Marin Modellering i Södermanlands län

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Naturreservatsplan Horssten 1:1 m.fl

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Marin Modellering i Stockholms län

SKÖTSELPLAN Dnr

Marin inventering och modellering i Blekinge län och Hanöbukten

Bilaga 2 Kartering av biotiska ekosystemkomponenter Antonia Nyström Sandman, Hedvig Hogfors och Frida Fyhr

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Naturreservatet Hällsö

Metodbeskrivning för framtagande av GIS-karta för en nationellt övergripande bild av marin grön infrastruktur

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Ni är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen?

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Miljödepartementet STOCKHOLM

Användarfall för lidarmätningar av grunda bottnar och strandmiljöer längs Sveriges kuster

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk. Martin Isæus, Karl Florén och Sofia Wikström

Information om reservatsprocessen

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Kartunderlag för marin grön infrastruktur

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

BESLUT. Björkelunds stugförening. Tupanvägen Järfälla

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

Ordningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm

Utveckling av planeringsunderlag för båtturism och rörligt friluftsliv i Upplands och Gävleborgs skärgårdar

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000


Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Bevarandeplan Natura 2000

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Naturvärdesbedömning

Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark

Att formulera bevarandemål

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det?

ANSÖKAN om strandskyddsdispens

Bevarandeplan Natura 2000

Lustigkulle domänreservat

Svenska Björn SE

Naturvärdesbedömning. Vaxholms kustvatten. En sammanfattning av AquaBiota Report 2014:05

Strandskyddet i Uppsala kommun

Miljösituationen i Malmö

Maringeografisk biologikalender version 1

Nacka kommuns marina kustområde:

Planering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet,

Waxholmspartiet borgerligt alternativ MOTION

Sveriges miljömål.

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Planering av GIS-modellering av rekryteringsmiljöer för gädda, abborre och gös i Gävleborgs kustområden

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län

Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

Grön infrastruktur från källa till hav

Naturreservatet Strömsholm i Falköpings kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Beskrivning av ärendet

Syftet med naturreservatet

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden Motala kommun

ANSÖKAN om strandskyddsdispens

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Pontonbryggor vid Cedergrenska stranden, Stocksund

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Modellering av Västernorrlands marina habitat och naturvärden

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad

Transkript:

Marin modellering som underlag för kustförvaltning Umeå 2014-04-03 Antonia Nyström Sandman AquaBiota Water Research Ingrid Nordemar Länsstyrelsen Stockholm

MMSS Marin Modellering i Södermanland och Stockholm Ett samarbetsprojekt mellan AquaBiota (Projektledare) och länsstyrelserna i Stockholm och Södermanland. Finansierat av först Naturvårdsverket, sedan Havs- och vattenmyndigheten. Baserat på tidigare insamlad data, och på nya inventeringar (AquaBiota, Svenska vattenekologerna, Loude) och satellitbildsanalyser (Brockman geometrics)

Syfte med länsmodelleringsprojekten Att ta fram underlag i kartform för förvaltning av marin miljö Slutmål 1. Utbredningskartor för bottenlevande flora och fauna för länens totala marina miljö. Kartorna skall ha en geografiskt beskriven kvalitetsnivå. 2. Utbredningskartor för fiskrekryteringshabitat och adult fisk för länens totala marina miljö. Kartorna skall ha en geografiskt beskriven kvalitetsnivå. 3. Naturvärdeskartor för länens kustvatten. Dessa är baserade på artoch habitatkartorna, och framtagna i diskussion med forskare och myndigheter.

Rumslig modellering Statistiska samband mellan artförekomst och olika miljövariabler Använda den statistiska modellen för att prediktera förutsättningen för förekomst i ett rumsligt sammanhang Dropvideo: Ca 1000 stationer i Stockholms län, 300 punkter undanhållna för att validera kartorna Arter som förekommer i tillräckligt stor mängd för att vara möjliga att modellera

Miljövariabel Rumslig modellering Fältdata 1. Statistisk analys GAM, random forest Maxent Abundans Kvalitet prediktion 4. Extern validering Modell 2. internvalidering Kvalitet modell 3. Prediktion

Modellerade arter eller artgrupper Vegetationsklädda bottnar (0-30 m): Åtta arter eller artgrupper av alger, tre arter av kärlväxter, blåmusslor, hydroider, pungräkor samt svavelbakterier. Några av arterna är även modellerade med täckningsgrad över en viss % Djupa mjukbottnar (9-108 m): 15 arter av bottenlevande djur (några av arterna även modellerade med abundanser över ett visst antal) samt Benthic Quality Index (BQI) baserat på huggdata från tidigare undersökningar. Ej externvaliderad. Pelagisk fisk: Fyra storleksklasser baserade på hydroakustiska transekter samt trålning Kustnära fisk (yngel): Spigg och varmvattenlekande arter (abborre, gädda, gös, mört mfl)

Prediktion

Naturvärdesbedömningar - vegetation

Syfte med länsmodelleringsprojekten Att ta fram underlag i kartform för förvaltning av marin miljö

Exempel på ärenden Sjunkbombsövningar Strandskydds- & vattenverksamhetsärenden Reservatsbildning Oljeskydd

Sjunkbombsövningar Modellerade underlag Försvarsmaktens maringeografiska biologikalender Generalläkaren är tillståndsmyndighet, Länsstyrelsen får komma med synpunkter

Sjunkbombsövningar

Strandskyddsärenden Strandskydd (båthus, bryggor, muddermassor) Vattenverksamhet (muddringar, kabeldragningar)

Fåglarö Strandskyddsärenden Pågående ärende Fastighetsägaren har byggt ett stort bryggdäck

Strandskyddsärenden

Strandskyddsärenden

Strandskyddsärenden MMSS Modell över rovfiskyngel + 3 modeller av rekryteringsmiljöer för abborre och gös från Prehab

Strandskyddsärenden På vilken detaljnivå kan man använda kartorna? Naturvärdesbedöming. Gröna områden: Slingor + vass, röda områden: även andra kärlväxter (samt blåstång längs ytterkant)

Strandskyddsärenden Är till exempel djupinformationen tillräckligt bra?

Reservatsbildning Stora Nassa Bevarandemål för olika habitat Skötselområden kopplade till naturtyp

Stora Nassa Sammanfattningsvis görs bedömningen att de marina miljöerna i Stora Nassa har höga naturvärden. Bedömningen baseras framförallt på djuputbredningen av rödalger, områdets kraftiga blåstångsbälten och den artrika bottenfaunan med flera störningskänsliga arter. Med lämpligt skydd och lokala åtgärder bedöms värdena dessutom kunna öka ytterligare.

Stora Nassa

Stora Nassa Syftet med reservatet är att skydda och bevara ett storslaget ytterskärgårdsområde med höga naturvärden och värdefulla representativa ekosystem på land och i vatten. Områdets värde för friluftslivet ska tillvaratas i den mån detta inte äventyrar naturvärdena. I synnerhet värnas ett hänsynsfullt friluftsliv. Stora Nassa utgör ett viktigt område i det framtida nationella nätverket av skyddade marina miljöer.

Stora Nassa Syftet uppnås genom att det typiska ytterskärgårdslandskapet skyddas och bevaras, bebyggelse eller större anläggningar på land eller vatten inte ska tillkomma, betydelsefulla häckningsområden ska vara fågelskyddsområde, och störning av övrig fågelhäckning ska minskas, de marina miljöerna skyddas och stärks, områdets tysta och rofyllda karaktär bibehålls genom föreskrifter och rekommendationer som minskar störande aktiviteter, Ökad kunskap om arter och naturmiljöer i området eller anslutning till området ska särskilt beaktas i områdets löpande skötsel.

MMSS www.aquabiota.se

Tack skall ni ha! Tack skall ni ha! Tack skall ni ha! Tack skall ni ha! Tack skall ni ha! Tack skall ni ha! Foto: Karl Florén Antonia Nyström Sandman 08-5223 0252 www.aquabiota.se