EN RAPPORT FRÅN FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD FJÄRRVÄRMEN I NORRA OCH MELLERSTA SVERIGE
Den här rapporten visar hur priset på fjärrvärme stigit till oskäligt höga nivåer sedan 1996. 1 I vår granskning ingår 14 fjärrvärmeleverantörer i mellersta och norra Sverige. Vi menar att leverantörerna utnyttjar positionen som monopolister genom att successivt höja priset på ett i många fall oskäligt sätt. DEN SVENSKA FJÄRRVÄRMEN 1. 1996 års avreglering av elmarknaden innebar bland annat att kommunernas eloch fjärrvärmeverksamhet skulle drivas på ett affärsmässigt sätt. Innan 1996 fick kommunerna inte sätta högre pris än till självkostnad. Fastighetstidningen nr 9/2009) 2. Nils Holgersson-undersökningen är en studie där kostnaderna för ett typiskt flerbostadshus gällande VA, el, avfall och fjärrvärme jämförs. Bakom rapporten står bland annat Fastighetsägarna. 3. Värmemarknadskommittén består av Svensk Fjärrvärme, Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO. Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta fram som en av produktens främsta styrkor. Vår jämförelse visar, med fokus på koldioxidutsläppen från produktionen, att det inte alltid stämmer. Vi anser att fjärrvärme är en bra uppvärmningsform med hög leveranssäkerhet. Problemet är att prissättningen i många fall sker utan att leverantörerna tar hänsyn till sin roll som monopolister. Prismodellerna saknar dessutom transparens vilket kunderna upplever som ett problem i dialogen med leverantörerna. Fjärrvärmeproduktion är en trögrörlig verksamhet där effekten av nyinvesteringar dröjer, i många fall flera år. Investeringar som kan riskera att vara prishöjande för kunden, men som kan leda till mer klimatvänlig framställning av fjärrvärme måste betraktas i långt perspektiv. Vi kan dock inte se av rapporten att prisökningarna lett till mer klimatvänlig framställning av fjärrvärme. Prisuppgifterna i rapporten kommer från Nils Holgersson-undersökningen 2012. 2 Prisuppgifterna för 2013 är insamlade från respektive fjärrvärmeleverantör. Vi har också tittat på ägarförhållanden, antal anslutningspunkter/kunder och andra lokala förhållanden som kan spela roll för prissättningen. Vi redogör också för den prismodell för företagskunder som de olika leverantörerna använder samt hur stor del som är att betrakta som fast pris. Prismodellen har betydelse för eventuella besparingsåtgärder. Uppgifterna om utsläpp av koldioxid kommer från Värmemarknadskommitténs nya standard för redovisning av utsläpp av växthusgaser. 3 FJÄRRVÄRMEMARKNADEN I KORTHET Den vanligaste uppvärmningsformen av flerbostadshus och kommersiella lokaler är fjärrvärme. Åtta av tio hus i tätorter värms upp på det sättet. Inlåsningseffekterna är stora. Det innebär att en kund som använder fjärrvärme i dag har små möjligheter att på ett affärsmässigt sätt konvertera uppvärmningssystemet. Varje lokal fjärrvärmemarknad är ett naturligt monopol. I kombination med inlåsningsgraden har kunderna små, för att inte säga inga, möjligheter att påverka prissättningen på den lokala marknaden. 2
De vanligaste orsakerna till prishöjningar är bränslekostnad, infrastrukturens kondition, kundtäthet, avkastningskrav, markförhållanden, anslutningsavgift, servicegrad samt priset på konkurrerande uppvärmningsformer. Det råder inga tvivel om att antalet kunder på respektive lokal fjärrvärmemarknad har betydelse för leverantörens möjligheter att hålla ett skäligt pris trots monopol. Mälarenergi i Västerås har drygt 13 000 anslutningspunkter och håller näst lägst pris. Värmevärdens verksamhet i Hudiksvall har bara drygt 1 000 anslutningspunkter och har också rapportens högsta prisnotering. 4 Däremot blir förhållandet omvänt när vi jämför klimatpåverkan. Mälarenergis verksamhet släpper ifrån sig drygt 200 gram koldioxid per kilowattimme medan Värmevärdens produktion i Hudiksvall släpper ifrån sig 28 gram koldioxid. Siffrorna kan jämföras med utsläppen från eldningsolja (EO1). Om enbart eldningsolja används som bränsle vid produktionen av fjärrvärme släpps 270 gram koldioxid per kilowattimme ut. 5 Utsläppen av koldioxid är den enskilt största orsaken till klimatförändringarna. Samtliga leverantörer i rapporten, samt deras intresseorganisation Svensk Fjärrvärme, beskriver fjärrvärmen som miljövänlig. Rapporten visar att det är stor skillnad mellan de olika leverantörernas klimatpåverkan beträffande utsläppen av koldioxid, så mycket som 18 gånger. PRISUTVECKLINGEN PÅ FJÄRRVÄRME Uppvärmningskostnaden för ett flerbostadshus som använder fjärrvärme ligger vanligtvis på mellan 15 20 procent av hyresintäkten räknat per kvadratmeter. Vi lägger ingen värdering i vilken ägare som står för fjärrvärmeproduktionen i respektive kommun, men konstaterar att där kommunerna själva äger verksamheten tenderar priset att vara lägre än i kommuner med externa ägare. Första diagrammet nedan visar hur mycket det kostar i kronor att värma upp en kvadratmeter av ett flerbostadshus per år. Det andra diagrammet visar prisökningen från 1996 till 2013 i procent hos varje enskild leverantör. Mälarenergi i Västerås håller ett förhållandevis lågt pris men har höjt sitt pris med 114 procent sedan 1996. Den allmänna prisutvecklingen under samma period (konsumentprisindex) har stigit med 23 procent. FJÄRRVÄRMEPRIS I KRONOR PER KVM OCH ÅR PRISÖKNING I PROCENT SEDAN 1996 4. Antalet anslutningspunkter är inte detsamma som antalet kunder. Anslutningspunkterna visar däremot hur många olika anläggningar som företaget levererar fjärrvärme till och är ett bättre mått på hur stor marknaden är lokalt än kundantalet. 5. Överenskommelse i Värmemarknadskommittén 2012. 3
FJÄRRVÄRMENS KLIMATPÅVERKAN 2011 var ett aningen varmare år än 2010 och sammantaget har koldioxidutsläppen från fjärrvärmeproduktionen i Sverige minskat med 16 procent. Det är också ett resultat av att kunderna köpte mindre fjärrvärme 2011 än 2010. Fjärrvärmen har potential att vara ett miljöoch klimatsmart uppvärmningsalternativ och är det också i flera av de kommuner vi tittat på. Men några undantag finns. Det handlar främst om Uppsala och Västerås där utsläppen av koldioxid från produktionen 18 respektive 15 gånger högre än i Falun med mest klimatvänlig fjärrvärmeproduktion. Orsaken är att bränslemixen till största delen består av torv, avfall och fossila bränslen. Diagrammet intill visar relationen mellan rapportens olika leverantörer. CO 2 -UTSLÄPP GRAM/kWh 6. Överenskommelse i Värmemarknadskommittén 2012. 7. Energiutvinning av avfall är ett resurseffektivt sätt att göra fjärrvärme på eftersom en resurs som annars skulle gått till spillo tillvaratas. Det är alltså ett lågt användande av primära energiresurser. Energiutvinning från avfall är mindre lönsamt i mindre fjärrvärmenät än i större på grund av investeringskostnaden. En viktig sak att ta hänsyn till är att fjärrvärmebranschens sätt att mäta klimatpåverkan har samordnats och beräknats enhetligt de sista åren. Statistiken gällande fjärrvärmens miljövärden tar tid att sammanställa och den mest aktuella kommer från år 2011. Svensk Fjärrvärme har sista tre åren använt sig av Lokala miljövärden som bygger på en samsyn mellan branschens parter i den så kallade Värmemarknadskommittén. Lokala miljövärden består av tre huvudsakliga parametrar: Resurseffektivitet mäts som använd primärenergi i förhållande till levererad energi till slutkund. Klimatpåverkan mäts som emitterade koldioxidekvivalenter i förhållande till levererad energi till slutkund. Andel fossila bränslen mäts som insatt energi i form av kol, fossil olja och naturgas i förhållande till totalt använd energi i fjärrvärmeproduktionen. 6 Flera saker påverkar hur varje leverantör påverkar miljö och klimat. Exempelvis så behövs mera spetslastproduktion när det är riktigt kallt och då används ofta fossila bränslen. Fjärrvärmenät som har kraftvärmeproduktion, ofta större nät, har möjlighet till effektivare produktion med både el- och värmeproduktion. Det ger högre verkningsgrad och mindre klimatpåverkan per kilowattimme. Även val av bränsle har betydelse för klimatpåverkan från fjärrvärmen, om fjärrvärmeleverantören exempelvis har en avfallsanläggning där avfall omhändertas för el- och värmeproduktion resulterar det i högre utsläpp av koldioxidekvivalenter än om producenten använder biobränslen 7. Det gör att exempelvis E.ON:s anläggning i Norrköping, där stora mängder avfall hanteras, får höga siffror gällande klimatpåverkan. En av fjärrvärmens styrkor är att resurser som normalt sett skulle gå till spillo används för att producera värme. Ett exempel är spillvärme från industrin, ett annat är avfall. Redovisningen av genomsnittliga miljöprestanda för ett fjärrvärmenät görs genom att leverantören tillhandahåller en faktor, exempelvis koldioxid per levererad kilowattimme som en fastighetsägare kan använda för att mil- 4
jövärdera sin energianvändning. Mängden använd energi från fjärrvärme ska multipliceras med samtliga tre parametrar ovan. Det ger ett mått på totala värden för klimatpåverkan, primärenergianvändning och andel fossilt från uppvärmningen av fastigheten. Även fastighetens energieffektivitet påverkar byggnadens totala miljöpåverkan. Ett alternativt sätt är att se hur stor klimatpåverkan kundens använda fjärrvärme har på omgivningen, det vill säga hur mycket koldioxid som släpps ut per producerad (eller använd) kilowattimme. I rapporten har vi valt att använda just denna modell. IDÉER FÖR EN BÄTTRE FUNGERANDE FJÄRRVÄRMEMARKNAD Fastighetsägarna MittNord ställer sig positiva till fjärrvärme som uppvärmningsalternativ eftersom det i många fall är ett miljö- och användarvänligt alternativ. Vi är för en stark fjärrvärmemarknad men inte utan hänsyn till kundernas trygghet. Det finns många faktorer som uppges orsaka prisutveckling på fjärrvärme, allt från bränslemix till avkastningskrav. Men måste alltid en prishöjning vara lösningen på ökade kostnader? Vi tycker inte det. På en fungerande marknad tvingas aktörerna att pröva fler vägar än höjda intäkter för att kompensera för ökade kostnader. Den primitiva affärslogiken vi ser på fjärrvärmemarknaden är också den dessvärre ett direkt resultat av monopolliknande marknadssituationen. Om fjärrvärmen även fortsatt ska kunna förespråkas brett som en bra uppvärmningsform krävs strukturella förändringar av marknaden, för att få till stånd en bättre prissättning och minskad inlåsningsgrad. Att som värmekund välja fjärrvärme före andra uppvärmningsformer måste löna sig. Om kunden dessutom lyckas minska klimatpåverkan genom att dra ner på sin konsumtion ska det också löna sig. Våra förslag för bättre fjärrvärme: 1. Klimat- och kundvänlig prismodell: Fjärrvärmebolagen använder idag en uppsjö av olika prismodeller. De flesta har det gemensamt att de är krångligt konstruerade och gör det svårt för kunden att tänka energisnålt och klimatvänligt. Vi efterfrågar därför prismodeller för fjärrvärme som gynnar klimatet och som är begriplig för kunden. Syftet är också att så lite som möjligt av fjärrvärmepriset ska härledas till fasta kostnader. Detta främjar kundens möjlighet att påverka sin uppvärmningskostnad i jakten på minskad klimatpåverkan. 2. Fjärrvärmenäten bör förberedas för konkurrens både ur ett produktions- och distributionsperspektiv. En möjlig lösning på det är ett så kallat tredjepartstillträde. Att konkurrensutsätta fjärrvärmen skulle minska inlåsningsgraden och riskerna för oskäliga prishöjningar. Den här rapporten visar hur priset på fjärrvärmen över tid har stigit till i det naturliga monopol som gäller oförsvarbara nivåer. Fastighetsägarna MittNord anser att fjärrvärmebolagen sedan marknadens avreglering 1996 har utnyttjat sin position som monopolister på ett oetiskt sätt gentemot sina kunder. En av fjärrvärmens främsta sidor anses vara den ringa påverkan på miljö och klimat som uppvärmningsformen orsakar. Vår granskning visar att det är långt ifrån alla fjärrvärmebolag som håller vad fjärrvärmeförespråkare lovar i klimatsammanhang. Vi efterfrågar och föreslår formerna för en nödvändig omreglering av fjärrvärmemarknaden, som sätter stopp för oskäliga prisstegringar och som tillgodoser fjärrvärmekundernas situation på ett bättre sätt. LEVERANTÖR FÖR LEVERANTÖR I SIFFROR CO2-utsläpp CO2-utsläpp Andel fossilt Andel fast del Antal anslut- Leverantör 2010 g/kwh 2011 g/kwh bränsle % av prismodell % ningspunkter Ägarform Falun Energi & Vatten 30 14 3 35 1 000 Kommun Luleå Energi 32 19 6 30 10 000 Kommun Jämtkraft, Östersund 41 35 1 35 4 500 Kommun Katrineholm Energi 26 20 3 35 1 000 Externt Söderhamn Nära 37 43 4 30 1 000 Kommun Värmevärden, Hudiksvall 20 28 3 50 500 Externt Eskilstuna Energi & Miljö 42 71 11 40 5 500 Kommun Umeå Energi 75 68 6 30 7 000 Kommun Skellefteå Kraft 101 94 5 40 4 000 Kommun Sundsvalls Energi 134 89 21 35 3 800 Kommun E.ON, Norrköping 87 108 16 0 5 000 Externt E.ON, Örebro 90 115 16 0 5 000 Externt Mälarenergi, Västerås 208 211 24 35 13 000 Kommun Vattenfall, Uppsala 228 254 14 0 eller 50 8 500 Externt 5
FALUN Falu Energi & Vatten är det företag som enligt förra årets rapport bäst klarat att leverera klimatvänlig fjärrvärme till kunderna till ett pris som ligger kring rikssnittet. Också prishöjningen från 1996 fram till i dag måste betraktas som relativt låg. Företaget försvarar positionen i årets rapport. Falu Energi & Vatten har lyckats halvera utsläppen från en redan låg nivå. Företaget släpper ut minst koldioxid av samtliga i rapporten. Antal anslutningspunkter: 1 000 Prismodell: 65/35 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 30 gram/kwh Klimatpåverkan 2011: 14 gram/kwh FALU ENERGI & VATTEN, ÄGARE FALUNS KOMMUN LULEÅ Luleå har rapportens absolut lägsta prisnotering, till stor del tack vare att företaget kan använda spillvärme från SSAB:s tillverkning av stål. Dessutom är antalet kunder stort. Luleå Energi lyckas också producera klimatvänlig fjärrvärme och släpper endast ut 19 gram koldioxid per kilowattimme. Prismodellen har tre delar, en flödesdel, en effektdel och en energidel. Antal anslutningspunkter: 10 000 Prismodell: 70/30 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 32 Klimatpåverkan 2011: 19 LULEÅ ENERGI, ÄGARE LULEÅ KOMMUN 6
ÖSTERSUND Jämtkraft har 90 procent biobränsle i mixen vilket ger låga utsläpp av koldioxid. Priset är lågt, ett av de lägsta i rapporten. Däremot har prisökningstakten varit relativt snabb sista åren, nästan 60 procent på sju år. Antal anslutningspunkter: 4 500 Prismodell: 65/35 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 41 Klimatpåverkan 2011: 35 JÄMTKRAFT, ÄGARE ÖSTERSUNDS KOMMUN KATRINEHOLM Från och med 1 januari 2013 byter Katrineholm Energi prismodell. Den nya prismodellen består av två delar, ett energipris och ett effektpris. Effektdelen bygger på dygnsmedeltemperatur. Meningen med modellen, som möjliggjorts genom installationer av fjärravlästa mätare, är att intäkten bättre ska spegla produktionskostnaden. Sannolikt innebär modellen att kunder med jämn förbrukning gynnas. Den nya prismodellen ska innebära intäktsneutralitet. Antal anslutningspunkter: 1 000 Prismodell: 65/35 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 26 gram/kwh Klimatpåverkan 2011: 20 gram/kwh KATRINEHOLM NÄRA, ÄGARE TEKNISKA VERKEN I LINKÖPING 7
SÖDERHAMN Söderhamn Nära ligger i nivå med Falu Energi & Vatten när det gäller att leverera klimatvänlig fjärrvärme, men når inte riktigt lika långt. Priset relativt högt och prisökningstakten relativt snabb, särskilt sista tioårsperioden. Prismodellen innehåller tre delar, en fast, en effektdel och en energidel. Antal anslutningspunkter: 1 000 Prismodell: 70/30 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 37 gram/kwh Klimatpåverkan 2011: 43 gram/kwh SÖDERHAMN NÄRA, ÄGARE SÖDERHAMNS KOMMUN HUDIKSVALL Priset på fjärrvärme i Hudiksvall är det högsta som noteras i rapporten. Däremot är klimatpåverkan från produktionen låg. Nätet är det minsta i rapporten med endast 500 anslutningspunkter, vilket kan vara en förklaring till det höga priset. Fortum ägde tidigare produktionen men sedan ett par år tillbaka är Värmevärden ny ägare. Prismodellen är relativt komplex och innehåller fem delar. Antal anslutningspunkter: 500 Prismodell: 50/50 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 20 gram/kwh Klimatpåverkan 2011: 28 gram/kwh HUDIKSVALL, ÄGARE VÄRMEVÄRDEN AB 8
ESKILSTUNA Eskilstuna Energi & Miljö byter från under 2013 prismodell från att 85 procent av priset tidigare varit rörligt till 60 procent rörligt pris. Anledningen enligt företaget är att prismodellen ska motsvara kostnadsmassan på ett bättre sätt. Kunder med regelbunden och jämn förbrukning kommer att gynnas av den nya prismodellen. Utsläppen av koldioxid har ökat relativt mycket mellan 2010 och 2011 vilket troligtvis beror på företaget använt mer fossila bränslen i produktionen. Antal anslutningspunkter: 5 500 Prismodell: 60/40 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 42 gram/kwh Klimatpåverkan 2011: 71 gram/kwh ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ, ÄGARE ESKILSTUNA KOMMUN UMEÅ Umeå Energis prismodell består av en abonnemangsdel och en förbrukningsdel. Företaget kommer att införa en ny prismodell inom kort. Kunden kommer att abonnera på en effekt som mäts med timavläsning jämfört med i dag då effektdelen mäts med schablon. Kunden ska kunna reducera de kraftigaste uttagen och på så sätt påverka både förbrukning och kostnad. Förbrukningsdelen kommer att finnas kvar. Negativt är att priset stigit med nära 40 procent sista femårsperioden. Antal anslutningspunkter: 7 000 Prismodell: 70/30 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 75 Klimatpåverkan 2011: 68 UMEÅ ENERGI, ÄGARE UMEÅ KOMMUN 9
SKELLEFTEÅ Skellefteå Kraft har ett relativt högt pris på sin fjärrvärme, trots att företaget inte justerat priset sista åren. Prisökningstakten är relativt snabb och utsläppen av koldioxid relativt höga. Antal anslutningspunkter: 4 000 Prismodell: 60/40 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 101 Klimatpåverkan 2011: 94 SKELLEFTEÅ KRAFT, ÄGARE SKELLEFTEÅ KOMMUN SUNDSVALL Sundsvalls Energi använder en prismodell med en effektdel och en energidel. Företaget kommer förbättra och utöka spillvärmen från SCA Ortviken, vilket i sin tur innebär att det stora oljeberoendet (20 000 kubikmeter/år) kommer att minskas väsentligt. Detta skall vara klart i december 2013. Mellan 2010 och 2011 har koldioxidutsläppen minskat med en tredjedel och förhoppningen är att den utvecklingen ska fortsätta, till viss del tack vare spillvärme. Antal anslutningspunkter: 3 800 Prismodell: 65/35 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 134 gram/kwh Klimatpåverkan 2011: 89 gram/kwh SUNDSVALL ENERGI AB, ÄGARE SUNDSVALLS KOMMUN 10
NORRKÖPING E.ON byter 2013 till helt rörlig prismodell i Norrköping. Modellen har tre komponenter varav energipriset 70 procent, flödespriset och effektpriset resterande delar. I slutet av 2010 installerades en ny förbränningspanna i Norrköping som i huvudsak eldar biobränsle. Detta har haft positiv effekt gällande klimatpåverkan vilket inte hunnit slå igenom på noteringen för koldioxidutsläpp. De stora mängderna avfall i bränslemixen drar upp siffran. E.ON har försökt upprätta samverkansavtal med kommunen i hållbarhetsfrågor men något avtal finns inte i dag. Däremot samverkar parterna i hållbarhetsfrågor i specifika stadsutvecklingsprojekt. Antal anslutningspunkter: 5 000 Prismodell: 100/0 rörlig/fast Klimatpåverkan Norrköping 2010: 87 gram/kwh 8 Klimatpåverkan Norrköping 2011: 108 gram/kwh 9 E.ON VÄRME AB ÖREBRO E.ON byter 2013 till helt rörlig prismodell i Örebro. Modellen har tre komponenter varav energipriset 70 procent, flödespriset och effektpriset resterande delar. E.ON installerade i slutet av 2012 en ny förbränningspanna i Örebro som i huvudsak kommer att gå på biobränsle. Eftersom statistiken släpar med ett par år har installationen inte slagit igenom när det gäller utsläpp av koldioxid. E.ON har upprättat ett samarbetsavtal med Örebrobostäder om hållbar utveckling. Med kommunen samverkar E.ON i hållbarhetsfrågor i specifika stadsutvecklingsprojekt. Antal anslutningspunkter: 5 000 Prismodell: 100/0 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 90 gram/kwh 8 Klimatpåverkan 2011: 115 gram/kwh E.ON VÄRME AB 8. Noteringen gäller enligt tidigare metod för redovisning av koldioxidutsläpp. 9. Den nya mätmodellen lägger större vikt vid omhändertagandet av avfall mot tidigare användningen. Det gör att Norrköping ser ut att ha en betydligt sämre siffra när nya pannan istället innebär nästan en halvering av koldioxidutsläppen jämfört med 2010. 11
VÄSTERÅS Mälarenergi arbetar med att ställa om produktionen från stor del fossil bränslemix (25 procent exklusive torv) till avfallsbaserad bränslemix (avslutat i slutet av 2014). Kostnaden beräknas bli 3 miljarder kronor. Fjärrvärmepriset i Västerås har stigit med 42 procent sedan 2007 och prognosen visar fortsatt ökning omkring 8 procent årligen till och med 2015 för att därefter plana ut. Antal anslutningspunkter: 13 000 Prismodell: 65/35 rörlig/fast Klimatpåverkan 2010: 208 gram/kwh Klimatpåverkan 2011: 211 gram/kwh MÄLARENERGI, ÄGARE VÄSTERÅS STAD UPPSALA Vattenfall i Uppsala erbjuder företagskunder att välja mellan helt rörlig prismodell som påverkas av energipriset, eller en prismodell med hälften fast avgift. Då kopplas fasta delen till föregående års normalårskurva. Det gör att kunden blir vinnare vid kallt år och förlorare vid varmt år. Vattenfall har påbörjat arbetet med att frångå användnigen av torv och övergå till biobränslebaserad framställning. Målsättnigen är att ha ett nytt kraftvärmeverk på plats år 2020. Företaget har också påbörjat City Partnership Concept, ett samarbete med näringslivet och kommunen i Uppsala för ett hållbart samhälle. Antal anslutningspunkter: 8 500 Prismodell: 100 procent rörlig eller 50/50 fast/rörlig Klimatpåverkan 2010: 228 gram/kwh Klimatpåverkan 2011: 254 gram/kwh VATTENFALL AB 12
"Sämst betyg i rapporten får Mälarenergis verksamhet i Västerås samt Vattenfalls i Uppsala" VÅR SAMMAN- FATTNING Falu Energi & Vatten och Luleå Energi måste anses vara vinnare jämfört med de övriga leverantörerna i den här rapporten. Anledningarna är flera. Falun Energi & Vatten släpper ut minst koldioxid av samtliga leverantörer. Prisnivån måste anses vara acceptabel för en så pass liten leverantör och prisökningen sen 1996 är blygsam. I Luleås fall är det kombinationen mellan det låga priset och den låga klimatpåverkan. Givetvis måste hänsyn tas till att Luleå Energi har stor nytta av SSAB:s spillvärme samt det stora antalet kunder. En bit efter dessa två kommer Jämtkraft, Katrineholm Energi och Söderhamn Nära. Klimatpåverkan är relativt sett låg från dessa tre och andelen fast pris liten. Negativt för Jämtkraft i Östersund är att företaget höjt priset med nära 60 procent på sju år. Även Söderhamn Nära har höjt priset kraftigt, drygt 50 procent på tio år. I Katrineholm är prisnivån att betrakta som relativt hög. Ytterligare en bit bakom de fyra nyligen nämnda placerar sig Värmevärden i Hudiksvall, Eskilstuna Energi & Miljö och Umeå Energi. I Hudiksvalls fall är den låga klimatpåverkan positiv men prisnivån, rapportens högsta, negativ. När det gäller Eskilstuna så dras betyget ner av att koldioxidutsläppen mellan 2010 och 2011 ökat markant, antagligen på grund av stor andel fossilt bränsle. Dock håller företaget att relativt lågt pris. I Umeå är prisökningstakten blygsam men prisnivån relativt hög för en så stor leverantör. Umeå behöver också minska andelen fossilt bränsle för att kunna reducera koldioxidutsläppen ytterligare. Skellefteå Kraft, Sundsvalls Energi och E.ON i Norrköping samt Örebro hamnar på nedre halvan i rapporten. I Skellefteå har prisökningstakten avtagit sista åren men är ändå nära 80 procent sen 1996. Dessutom hamnar Skellefteå på nedre halvan sett till koldioxidutsläpp. Sundsvalls betyg dras främst ner av den stora andelen fossilt bränsle, trots att koldioxidsiffran reducerats mellan 2010 och 2011. E.ON:s verksamheter i Örebro och Norrköping släpper ifrån sig relativt mycket koldioxid men framtiden ser bättre ut när företagets två nya förbränningspannor för biobränsle kommer att reducera siffran. E.ON har också relativt hög andel fossilt i bränslemixen och prisökningstakten i Norrköping är ett bekymmer. E.ON har försökt upprätta samverkansavtal med kommunen i hållbarhetsfrågor men något avtal finns inte i dag. Däremot samverkar parterna i hållbarhetsfrågor i specifika stadsutvecklingsprojekt. E.ON har upprättat ett samarbetsavtal med Örebrobostäder om hållbar utveckling. Med kommunen samverkar E.ON i hållbarhetsfrågor i specifika stadsutvecklingsprojekt. Sämst betyg i rapporten får Mälarenergis verksamhet i Västerås samt Vattenfalls i Uppsala. Även om Västerås håller näst lägst pris så har prisökningen sen 1996 till i dag varit 114 procent. Dessutom släpper verksamheten ut 211 gram koldioxid per kilowattimme och den fossila delen av bränslemixen är nära en fjärdedel. Även andelen fast pris är hög. Mälarenergi har påbörjat arbetet med att ställa om från en bränslemix med hög andel fossilt och torv till större del avfall. Omställningen väntas vara klar 2014. Vattenfall i Uppsala har rapportens högsta notering för koldioxidutsläpp, 254 gram per kilowattimme. Dessutom tillhör prisnivån de högsta och prisökningen från 1996 till i dag är drygt 70 procent. Arbetet med att bli kvitt användningen av torv har påbörjats. Målsättnigen är att ha ett nytt kraftvärmeverk på plats 2020. Företaget har också påbörjat City Partnership Concept, ett samarbete med näringslivet och kommunen i Uppsala för ett hållbart samhälle. 13
För mer information om innehållet i denna rapport, kontakta marknadsansvarig Andreas Sjöberg, telefon 070-654 03 22, eller e-post andreas.sjoberg@mittnord.fastighetsagarna.se. FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Kristinagatan 14, 724 61 Västerås Telefon: 016 17 22 50 E-post: info@mittnord.fastighetsagarna.se Besök oss på www.fastighetsagarna.se/mittnord Produktion: Fastighetsägarna MittNord 2013. Faktainsamling, analys och text av Andreas Sjöberg. Grafisk form av Eva Jonsborg.