Byggnadsantikvarisk dokumentation Bagerska kontoret Dokumentation inför och under ombyggnaden Fastigheten Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 Kerstin Börjesson
Byggnadsantikvarisk dokumentation Bagerska kontoret Dokumentation inför och under ombyggnaden Fastigheten Sankt Gertrud 18 Malmö stad, Skåne län
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Byggnadsantikvarisk dokumentation Bagerska kontoret Dokumentation inför och under ombyggnaden Fastigheten Sankt Gertrud 18, Malmö stad. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 Författare: Kerstin Börjesson Foto: Kerstin Börjesson, Carola Lund Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Bagerska kontoret, rum 107 mot väster. ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2006
Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Bagers kontor och Bagerska gården 6 Historiska data 6 Konstruktion 7 Funktion 8 Rumsbeskrivning 9 Rum 108 9 Rum 107 11 Rum 105 12 Rum 106 13 Rum 109 och 104 13 Sentida installationer 13 Ombyggnaden av Bagerska kontoret 15 Tekniska och administrativa uppgifter 15 Inledning 15 Dokumentation vid renoveringen 16 Rum 108 16 Rum 107 16 Rum 105 16 Rum 106 17 Tolkning av byggnadshistorien 18 1800-talets första hälft 18 Kontoret byggs 18 Källor 20 Litteratur 20 Opublicerat material 20 Årets rapporter 21 Bilagor Bilaga 1 Fotodokumentation Bilaga 2 Relationsritning
Tekniska och administrativa uppgifter Län:...Skåne län Kommun:... Malmö stad Fastighet:...Sankt Gertrud 18 Ägare:... Malmö stad 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013
Inledning I Bagerska gården, kvarteret Sankt Gertrud finns ett gammalt handelskontor, det så kallade Bagerska kontoret. I samband med en planerad ombyggnad till förskola blev kontoret föremål för en byggnadshistorisk inventering. Bagerska kontoret hade stått orört sedan 1970-talet och mycket lite hade förändrats interiört sedan början av seklet. Eftersom inventarier i form av möbler, tavlor och böcker fortfarande fanns kvar gjordes samtidigt en inventering av Malmö Museer. Alla lösa inventarier flyttades till museet och arkivalier togs om hand om av Stadsarkivet. Undersökningen av interiören gjordes under våren 2006 och omfattade synliga detaljer vid inventeringstillfället som på sina ställen även innebar färg- och tapetlager samt delar av byggnadskonstruktionen. Tapet- och färgprover togs där det var möjligt och fasta detaljer dokumenterades med digitalkamera. Under maj månad kom ombyggnaderna av kontoret igång och en del kompletterande undersökningar kunde göras på plats. Med inventeringen som grund har ett försök att redogöra för kontorets byggnadshistoria från 1800-talets början till nutid gjorts. Som bakgrundsmaterial har ritningar, fotografier och andra skriftliga källor använts. Inventeringen gjordes under februari- maj 2006 av Kerstin Börjesson, praktikant på Malmö Kulturmiljö vid tillfället. Isbergs karta över Malmö. Tomten 23 och 24, senare nr 10, är gråmarkerad och platsen för Bagerska kontoret markerad med en svart punkt (Bearbetning av Isbergs karta 1875, Malmö Stads Atlas). Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 5
Bagers kontor och Bagerska gården Bagers kontor utgör en del av fastigheten Sankt Gertrud 18. Den äldre fastighetsbeteckningen, nr 10, var en sammanslagning av gårdarna nr 23 och 24. Fastigheten ägs idag av Malmö stad och förvaltas av Stadsfastigheter. Hela kvarteret har beteckningen kulturreservat i detaljplanen från 1971. Kontoret ligger i en länga längs Bagersgatan vilken har beteckningen B inom fastigheten. Beteckningen gavs i samband med den renovering som gjordes på 1970-talet. I söder utmed Östergatan och mot gaveln på hus B ligger Bagerska bostadshuset, hus C. I vinkel mot den norra gaveln ligger hus A. Denna länga flyttades hit vid renoveringen på 1970-talet och ersatte en äldre länga, den så kallade lerlängan. Plan över byggnaderna A, B och C inom fastigheten Sankt Gertrud 18. Bagerska kontoret är markerat med ett ljusgrått fält. Historiska data 1801 Längorna A, B, C inom tomt nr 10 uppförs av dåvarande ägaren handelsmannen Jonas Lundin efter en brand som totalförstörde de äldre längorna. 1824 Kammarrådet Eberhard Quensel (1782-1851) köper fastigheten nr 10. 1846 Johan Peter Bager (1818-1888) får burskap som handelsman och köper gården nr 10 av sin blivande svärfar Eberhard Quensel. Han inreder ett handelskontor i byggnaden B och sin bostad på bottenvåningen av hus C som han behåller hela sin livstid. J. P. Bager ägnar sig huvudsakligen åt spannmålshandel i stor skala. Han äger också fastigheten inom kvarteret Humle som han köpt av sin far Emanuel Bager. Inom kvarteret Humle bedriver han en järn- och stenkolsrörelsen samt butiksverksamhet. Utöver sin handelsverksamhet är han aktiv i stadens affärer som ordförande i hamndirektionen och riksdagsman. 1847 J. P. Bager gifter sig med Amalia Quensel (1827-1904), dotter till Eberhard Quensel. De bosätter sig i C-husets nedervåning och Eberhard Quensel flyttar upp till andra våningen i huset. Paret får åtta barn men bara tre överlever i vuxen ålder. Bertha Maria Bager (1848-1918), Harald 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013
Bager (1856-1932), handelsman och verksam inom stadens affärer och Ernst Erhard Bager, född 1858, som blev lantbrukare i Södermanland. 1870 Bertha Maria Bager gifter sig med löjtnant Oscar Malmborg (1837-1907). De bosätter sig på andra våningen i hus C. 1904 Amalia Bager avlider 76 år gammal. Hon har då bott på gården i bottenvåningen på C-huset i hela sitt liv. 1930-tal Norra delen av bottenvåning i hus B omvandlas till verkstad. Hus C byggs om till kontor och i den östra hörnan mot Bagersgatan inrättas en butik. 1950-tal Andra våningen av byggnaden B omvandlas till kontor. 1969 Familjen Bager säljer byggnaderna inom tomt nr 10 till Malmö stad mot löftet att de bevaras. 1970 Bagerska gården genomgår tillsammans med andra byggnader i kvarteret en omfattande renovering. Hus C byggs om till förskola och hus A, lerlängan, rivs men ersätts av ett magasin i tegel från samma tid som flyttas från kvarteret Svanen. Delar av hus B och hus A byggs om till konferenscenter. Bagerska kontoret är den enda delen av fastigheten som förblir i stort sett orörd. I slutet av 1970-talet används kontoret fortfarande av konstnären och historikern Einar Bager (1887-1990). Det var Einar Bagers tanke att det gamla handelskontoret skulle bevaras åt eftervärlden (muntlig uppgift Anders Reisnert). Bagerska gården på 1890-talet. Bagerska kontoret till vänster i bilden. Akvarell från 1925 av Einar Bager. (Ur Modéer, 1973). Konstruktion Byggnaden B består av en korsvirkeslänga timrad i ek med en halv stens tegelfyllning och bjälklag av trä. Skiljeväggarna består av furutimmer med fyllning av bränt tegel (Brandförsäkringsbrev, 1828). Eventuellt är södra delen grundmurad utmed gatan då ingen timra syns på gamla bilder av denna del. Södra delen, där portöppning från gatan in mot gården tidigare har funnits, är grundmurad. Fasaden mot Bagersgatan är idag putsad och gårdssidan är oputsad. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 7
Funktion Under tidigt 1800-tal var nedre våningen av hus B inredd till körport, ett mindre rum med garderob, brygg- och mäskhus samt två packbodar (Brandförsäkringsbrev 1828). Någon gång under 1800-talet görs porten om till gårdskontor. Einar Bager har avbildat gården i en akvarell efter ett fotografi från 1890-talet. Porten är igensatt på denna bild. Gården finns också beskriven av Einar Bagers far grosshandlaren Harald Bager i en artikel från 1928 (Sjöbeck, 1928). Enligt honom var kontoret alldeles sådant som det varit då det först inreddes. Kontoret hade två ingångar, en från gården och en från Bagersgatan. Två bokhållare var anställda och bodde i ett litet rum bakom kontoret. De åt tillsammans med resten av familjen till skillnad från andra som var anställda på gården. Harald föddes 1856 och hans egna minnen av gården bör tidigast vara från 1860-talet. Efter Amalia Bagers död 1904 fotograferade Harald Bager alla rummen i bostaden. Ett av bilderna visar kontoret från öster. Långt in på 1970-talet användes kontoret fortfarande av konstnären och historikern Einar Bager (Anders Reisnert, muntlig uppgift). I rummet bakom kontoret (rum 105) hade han sitt arkiv där han förvarade avskrifter och rekonstruktioner efter bouppteckningar i svarta pappkartonger (Reisnert 1996, s. 63). Sedan dess har kontoret stått oanvänt. Bagerska kontoret, rum 107, mot väster. Fotograf troligtvis Harald Bager 1904 (Byggnadsarkivet Malmö Museer). 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013
Rumsbeskrivning I samband med inventeringen numrerades rummen i enlighet med deras identitet i bygghandlingarna. Korridor och entréutrymmet fick nummer 106, 104 och 109 men har ursprungligen varit ett sammanhängande utrymme. Texten nedan har delats in i en beskrivande del där utseendet idag beskrivs och en historisk del där information från källmaterialet återges. Relationsritning över Bagerska kontoret 2002-03-28 (Stadsfastigheter). Rum 108 Beskrivning Rummet har ett trägolv av obehandlade brädor av gran, ungefär 18 cm (6 tum) i bredd. Golvsocklarna utgörs av en låg sockelpanel bestående av en slät bräda mellan en övre och en undre profilerad list. Sockeln är cirka 18 cm (6 tum) hög och målad i kulör NCS S 2010-Y20R. Dörrar finns i söder, norr och i öster. Södra dörren mot rum 107 är en skjutdörr av trä som skjuts in i en utbyggnad i väggen mot väster. Dörren är en spegeldörr med tre fyllningar av en typ som var vanlig under 1800-talets andra hälft. Den har ett utfällbart draghandtag och låses med en hasp från insidan. Dörrfodret är rikt profilerat och omkring 11 cm (4 tum) brett. Dörren mot öster är en enkel spegeldörr med tre fyllningar av rokokotyp. Dörren som öppnas inåt är vänsterhängd med gångjärn av 1800-talstyp och har ett utanpåliggande kammarlås med ovalt dörrvred och en så kallad nattregel som låser dörren från insidan. Dörrfodret är snarlikt det kring dörren mot söder och 11 cm (4 tum) brett. Den Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 9
norra dörren är en modern dörr utan speglar. Dörrfodret består av en enkel oprofilerad trälist. I den västra väggen finns ett fönster som vetter mot gården. Fönstret är sexdelat med en korspost dvs. med en mittpost och tvärpost mellan fyra öppningsbara fönsterbågar. De två nedre bågarna har två glas med spröjs emellan. Ett innerfönster finns också som är uppbyggt på samma sätt förutom att den södra delen med tre glas sitter i en enda fönsterbåge. Ytterfönstren sitter i nitade gångjärn av en typ som blir vanlig under 1800-talets andra hälft och är ytterhängt det vill säga öppnas utåt. Innerbågarna öppnas inåt med gångjärn av sekelskiftestyp. En liten hasp finns nedtill på innerfönstret och vid mittposten låses fönstret med två gjutna vred. På de yttre bågarna finns haspar för låsning vid mittposten och stormhakar på sidorna. En del glasrutor är äldre och andra är utbytta till moderna glas. Fodret runt innerfönstret är en modern variant utan profilering. Från gårdssidan kan man ana sekundära ingrepp runt fönstret där fyllningen av tegelsten är annorlunda från resten av väggen. Samtliga väggar är klädda med masonitskivor målade i en ljus gul kulör (NCS S 1010-Y20R). Under skivorna finns ytterligare ett lager skivor målade i en gulbeige kulör (NCS S 2030-Y20R) med rester av tapet under (denna gick dock inte att ta fram). Skivorna sitter på reglar ovanpå äldre lager av tapeter och tidningar. Ytterst sitter en schablonmålad tapet på blå botten (NCS S 2020-R80B) med beige medaljongdekor (NCS S 1010-Y20R) och under den en tryckt tapet i brunt och lejongult med stiliserade blomornament i svart och rött. Direkt under denna finns en tidning från 1869 samt därunder en tapet som liknar den föregående med beiga och röda blommor i svart kontur på brun botten. Under detta lager finns ytterligare ett tidningslager, möjligtvis från 1867, som klistrats ovanpå puts i en grå nyans (NCS S 5005-Y80R). Under putsen skymtar väggarnas uppbyggnad av murbruk och tegelbitar. Taket är putsat och vitmålat. En kakelugn står i rummets sydöstra hörn. Kakelugnen är rund och har formen av en pelare. Den är uppbyggd från golv till tak av en slät sockel, fotsims, liv med släta odekorerade gulvita kakelplattor och en fris med blommotiv samt ett utskjutande profilerat krön. Ungefär mitt på ugnen finns en nisch. Luckan är av stål och sotluckor och spjälltofsarna som hänger ned i kedjor från spjället är av mässing. Uppmätningsritning över Bagerska kontoret från 1969 (Byggnadsarkivet Malmö Museer). 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013
Historiskt material Uppmätningsritningen från 1969 (se föregående sida) visar att en del förändringar gjordes av rummet i samband med renoveringen på 1970-talet. Den avdelning som fanns i rummets norra del, eventuellt en garderob, togs bort tillsammans med rummets norra vägg. Denna vägg ersattes av ny med ungefär samma placering som den förutvarande garderobsväggen. De gamla golvlisterna återanvändes på den nya väggen som är av skivmaterial. En garderobsdörr stod vid tiden för inventeringen i rum 106 och kan vara den dörr som suttit i norra väggen på rum 108. På ritningen från 1969 syns också en mindre öppning i norra väggen mot entrén, kanske ett litet kikfönster. Rum 107 Beskrivning Golvet är lägre i detta rum än i rum 108 och består av målade bräder i en grå kulör (NCS S 5005-Y20R). Golvbräderna i detta rum är kilsågade. Listerna runt golven är av samma typ som i rum 108 men något högre, ca 20 cm (7 tum). I den norra väggen finns tre dörröppningar. Den västra dörren är skjutdörren som leder till rum 108. Dörrfodret runt denna dörr är likadant som i rum 108. I mitten av norra väggen finns en dörr som leder till rum 106. Detta är en spegeldörr i trä med tre fyllningar av samma typ som den södra dörren i rum 108. Den översta fyllningen består av glas. Denna dörr är högerhängd med gångjärn av samma typ som östra dörren i rum 108. Mot rum 106 finns ett utanpåliggande lås i stål samt ett dörrvred med långskylt (plattan som dörrvred och nyckelhål sitter i) i mässing. Dörrfodret är rikt profilerat, 11 cm (4 tum) brett och av en annan typ än dörrfodret runt den västra dörren. Den östra dörren är en enklare bräddörr som är tapetserad och målad mot kontorssidan. Den är högerhängd i en enklare form av garderobsgångjärn och öppnas mot rum 106. Mot kontoret finns en nyckelskylt med nyckel som enda vred och på andra sidan finns ett infällt kammarlås med ett ovalt vred. Dörrfoder saknas mot rum 107. I södra väggen finns en spegeldörr av trä med tre fyllningar och samma utseende som spegeldörrarna i norra väggen. Den har haft ett vred som var avtaget vid inventeringen och nyckeltavlan var övermålad. Dörren är högerhängd i ett plattgångjärn av 1700-talstyp. Den sitter i nivå med golvet till skillnad från övriga dörrar i rummet som sitter en bit ovanför golvet. Dörrfoder runt den södra dörren är det samma som den mittersta dörren i norra väggen. Samtliga dörrar och dörrfoder är målade i kulör NCS S 1010-Y40R. På västra väggen sitter två fönster i djupa nischer med luckor som kan stängas för fönstret med en löstagbar regel. Luckorna kan vikas ihop på mitten och fällas in i nischen så att de blir som en panel med tre spegelfyllningar. Fönsternischerna är putsade och målade i en beige kulör (NCS S 1010-Y40R). Runt nischerna, som går ända ner till golvet, sitter ett rikt profilerat foder. Fönstren består av fyra ytterbågar av samma typ som det yttre fönstret i rum 108 men saknar innerbågar. Stormhakar och låshaspar på sidorna och mittposten är likadana som på fönstret i rum 108. Fönstersnickerierna är målade i samma vita kulör som övriga snickerier (NCS S 1010-Y40R). På den östra väggen sitter ett likadant fönster i en nisch som de två västra. Väggarna är målade i en ljusgul färg (NCS S 1010-Y20R) ovanpå äldre målning med ett nedre gult fält och ett övre vitt fält, cirka 40 cm brett, med en mörkare gul rand emellan (denna har bara iakttagits på fotografi, varför NCS-nummer saknas). Direkt under målning finns flera lager äldre tapeter utom på den norra väggen där man lagt ett skivmaterial emellan. Det yttersta lagret av tapeter består av en mörkgrön smårutig tapet och under den en bredrandig tapet i ljusa färger. Mellan den senare och nästa tapet av blommig jugendkaraktär finns en tidning med årtalet 1904. Därefter finns en brunrandig tapet på tidningspapper daterat till 1870-talet. Under detta lager är väggen putsad och målad i två omgångar, överst i kulör NCS S Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 11
1010-Y20R och därunder i NCS S 1010-Y40R. Under putsen i nordöstra hörnet av rummet syns revetering av vassrör ovanpå lersten och tegel samt en rödmålad timra. I taket sitter vitmålade skivor. Ungefär mitt på den södra väggen och väster om dörren finns en vitglaserad kakelugn. Den är rektangulär till formen och består nerifrån och upp av en slät sockel, fotsims, nedre liv med eldstadsluckor, mittsims, ett övre liv, fris med blomdekor och ett krön av bladverk. De övre och nedre liven har mönstrat kakel med en sexkantig reliefdekor (bikakemönstrad). Luckorna och spjälltofsar är av mässing. Denna typ av kakelugn var relativt vanlig under 1800-talets senare hälft och finns med i Rörstrands priskurant från 1885 nr 70 (Cramér 1991, s. 384.) Historiskt material På ändringsritningar på hus C från 1920-talet finns inte dörren in mot kontoret som motsvarar den södra dörren i rum 107. Från 1930-talet hyrs rummet i hus C söder om kontoret ut som butikslokal och någon dörr mot kontoret har säkerligen inte använts då. Vid inventeringstillfället var dörren mot hus C igensatt på den södra sidan väggen. Det är oklart om dörren var igensatt även vid renoveringen på 1970-talet. På uppmätningsritningen från 1969 finns dörren inritad som en öppning men någon igensättning av dörren finns inte dokumenterad från renoveringen. Väster om kakelugnen i väggen mot hus C har ett fönster suttit. Fönstret finns redovisat på ritningen från den senaste renoveringen och är fortfarande synlig från södra sidan i hus C. På kontorssidan är fönstret enbart täckt av en skiva och dess placering är tydlig i väggen. Harald Bagers fotografi från 1904 (se sidan 10) visar kontoret som det såg ut i början av seklet och i stort sett som det ser ut idag. På den övre glasrutan i den mittersta spegeldörren som nu är utbytt kan man läsa texten Kontor. Texten är spegelvänd mot kontoret och skulle alltså läsas från rum 106. Rum 105 Beskrivning Rummet har ett obehandlat kilsågat brädgolv. Golvsocklarna med en höjd på 18 cm (6 tum) är av samma utseende som rum 108 och 107. Dörrfodret är profilerat och skiljer från övriga dörrfoder i de andra rummen 11 cm (4 tum) brett. Snickerierna är målade i kulör NCS S 2005-Y samt därunder i NCS S 4005-Y20R. Mot Bagersgatan i öster finns ett fönster som är av samma typ som i rum 107 med djupa nischer och vikbara luckor. På den västra väggen finns ett litet högt placerat fönster ut mot korridoren. Fönstret har en fönsterbågen av trä med fyra rutor. Innanför fönstret finns ett galler av järn. Väggarna är putsade och målade i flera lager. Ytterst finns en ljusgul kulör (NCS S 1020-Y20R) med en mörkröd rand uppe vid taket, därefter i en grå kulör (NCS S 2010-R) samt där under en ljus lila kulör (NCS S 2010-R). Längs med hela den norra väggen finns en enklare form av lagerhylla. Taket är putsat och vitmålat. Historiskt material - 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013
Rum 106 Beskrivning Golvet består av ett målat brädgolv i mörkbrun kulör (NCS S 8505-Y80R). Golvet ligger på ett bjälklag av trä med fyllning av jord under. Golvsocklarna med en enkel profilering är av en typ som var vanlig redan under 1700-talet men används fortfarande under 1800-talet och tidigt 1900-tal. I den västra väggen finns dörren som vetter mot rum 108 och i den södra väggen finns dörren som leder in till rum 107. Dörrfodrens utseende är de samma som på den östra dörren i rum 108. Dörrfodret och socklarna är målade i kulör NCS S 3010-Y20R. I den östra väggen sitter det lilla fönstret från västra väggen i rum 105. Under fönstret syns en skarv i putsen som går ner till golvet. Den norra väggen är en modern vägg av gipsskivor. Väggen överlappar delvis dörrfodret till den västra dörren. Väggen är målad och uppdelad i ett undre och övre fält. Det nedre fältet är målat i en grön nyans (NCS S3020-G70Y) med ljusa svampmålade fläckar av ljusare grönt (NCS S 2020-G80Y). Fältet ovanför är målat i brutet vitt. Mellan fälten går en röd rand (NCS S 6020-R). Taket är putsat och vitmålat. Historiskt material På ritningen från 1969 finns inte den norra väggen med. Rummet fortsätter ut i korridorerna mot ytterdörren i öster och i väster. Rum 109 och 104 Beskrivning Golvet är belagt med rött tegel. Längs golvet finns moderna, oprofilerade och vitmålade socklar av trä. Rummen består av en lång korridor som avdelas i förlängningen av östra väggen i rum 108 med en modern slät dörr. Den avskiljande väggen består av korsvirke. Norra väggen utgörs av en korsvirkesvägg. Två moderna dörrar leder in till Bagersalen, den ena i östra delen av rum 104 och den andra från västra delen av rum 109. Övriga väggar som angränsar till rum 108, 105 samt 106 har beskrivits tidigare. Samtliga väggar är vitmålade. Överst på väggarna sitter moderna vitmålade taklister. I väster leder en dörr ut mot gården och i öster finns en dörr mot Bagersgatan. Båda dörrar är dubbla och består av stående bräder. De är inåtgående och hänger i smidda bandgångjärn. På den södra dörrhalvorna finns haspar upptill och nedtill. Dörrarna har ett äldre dörrvred samt ett modernt trycke och lås. Den östra dörren är brunmålad och den västra är rödmålad. Den östra dörren har också ett rektangulärt och spröjsat överljusfönster. Taket består av vitmålade skivor. Historiskt material Fotografier på västra fasaden visar förändringar vid senaste renoveringen. Ytterdörren flyttades då ett fack söderut. Tidigare satt dörren jämte det första fönstret i nuvarande Bagersalen. Väggarna mot norr flyttades till dess nuvarande plats. Uppmätningsritningen från 1969 visar det äldre utseendet. Den västra delen av väggen har förskjutits söderut medan den östra delen har flyttats längre norrut. Korridoren som tidigare gjort en krök mot söder rätades på så sätt ut. Mot söder är det bara väggen mot rum 105 som är äldre än 1969. Den östra väggen av rum 108 som skars av norrut vid renoveringen fortsätter tvärs genom korridoren. En modern dörr har tagits upp i denna vägg. Sentida installationer Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 13
I alla rum finns moderna installationer i form av radiatorer under fönstren och elkontakter. I rum 106 finns ingen radiator. Fotografi av Bagerska gården från 1904. Troligtvis taget av Harald Bager 1904. (Byggnadsarkivet, Malmö Museer). Bagerska kontoret, fasaden mot gården som den såg ut vid inventeringstillfället. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013
Ombyggnaden av Bagerska kontoret Tekniska och administrativa uppgifter Entreprenör:...NCC Konsult:...Teknikfunktion AB, Ingeniör Fredrik Hektor...New Line Arkitekter AB, Per Stöckel, SAR arkitekt... PQR Borgström, Fredrik Fondin...CLC Installationsconsult AB, R. Persson Arbetsbeskrivning:...New Line Arkitekter AB, Per Stöckel, SAR arkitekt Antikvarisk kontrollant:...carola Lund, Kerstin Börjesson Arkiverat material:...foto, tapetprover, putsprover, arbetsbeskrivning Inledning Under maj månad 2006 kom ombyggnaden av kontoret till förskola igång. Ombyggnaden omfattade rum 104-109 samt en handikappsanpassning av entrén i väster där en ramp byggdes. Renoveringen innebar också en del håltagningar i angränsande rum på andra och tredje våningen av hus B och källaren samt tredje våningen i hus C. I rum 108 togs östra väggens skivmaterial ned och putsen knackades bort. Dörren mot norr ersattes med en ny dörr och den södra dörren låstes i öppet läge. I rum 107 knackades putsen på östra delen av norra väggen och den östra väggen ned. En matlucka togs upp i den södra väggen, under den äldre igensatta fönsteröppningen mot det gamla boningshuset. Dörren i södra väggen togs inte upp utan lämnades som den var. Den norra mellersta dörren sattes igen på den norra sidan mot det nya våtutrymmet. Den östra dörren togs bort men kommer att förvaras för eventuellt framtida bruk på gården tillsammans med den förmodade garderobsdörren från rum 108. I rum 105 knackades all puts bort från väggarna och taket. Vägghyllan mot norr togs bort och en ny dörröppning togs upp i samma vägg. En ny dörr sattes in mellan rum 105 och rum 104. I rum 106 togs all puts bort utom på södra väggen som sattes igen med gipsskiva. Eftersom rum 106 skulle göras om till toalettutrymme innebar det dragning av vs-rör och avlopp. Det befintliga golvet och golvsocklar togs bort och ett nytt undergolv av masonitskiva lades med plastmatta ovanpå. Vid handfat och vask vid skötbordet sattes frimärke av kakel. Mellan rum 109 och Bagersalen, rum 103, i norr, togs befintliga dörrar och foder bort och ersattes med nytt. Dörren mellan rum 109 och 104 togs bort. Ett torkskåp installerades i rum 104 och dörren mot Bagersgatan fick ett nytt lås. I rum 105-108 lades ett skivmaterial med linoleumgolv ovanpå de gamla golven. I rum 108 gjöt man om golvet för att minska lutningen och i de andra rummen lades skivorna på reglar för att komma till rätta med lutningen. Höjdskillnaden mellan rummen blev därmed mindre. Eftersom större delen av golvsocklarna försvann under det nya golvet i rum 107 sattes nya profilerade golvsocklar ovanpå de gamla i detta rum. De väggar och taket där man tagit bort puts putsades om och målades. Samtliga väggar utom 109 och 104 målades i gul kulör (NCS S 0505-Y20R) och taket i vitt (NCS S 0500-N). Fönstersnickerier samt dörrar, dörrfoder och golvsocklar målades i kulör NCS S 1005-Y20R. Rum 107 och 105 fick nya innerfönster med fasta spröjsar som monterades på insidan av befintliga fönster. De nya och befintliga fönstren samt fönstersnickerierna målades i en ljusgul kulör (NCS S 0502-Y). Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 15
De befintliga radiatorerna målades och återplacerades tillsammans med två nya radiatorer. Renoveringen innebar också nydragning av el samt ventilation i samtliga rum. Vid tiden för färdigställandet av denna rapport återstod fortfarande en del målningsarbete samt att sätta in nya lås till toalettutrymmet samt till ytterdörren mot Bagersgatan. Kakelugnsluckorna skulle också ersättas av nytillverkade och låsas i ett stängt läge. De gamla luckorna sparas för framtida bruk på gården. Dokumentation vid renoveringen Rum 108 Inför renoveringsarbetet bedömdes den västra väggen vara viktig att dokumentera eftersom den dels skulle kunna ge svar på rummets ålder och även den äldre tvärväggens läge. Tyvärr hade större delen av putsen redan knackats ned vid tidpunkten för undersökningen och resterna låg i en hög på golvet. En liten bit av putsen återstod i väggens övre norra hörn med rester av väggmålning. Denna bestod av en girlang längst uppe vid taket med något som såg ut som akantusblad i svart kulör mot en vit bakgrund. Under girlangen fanns en avdelande svart rand. Under randen var putsen gråfärgad i den kulör som tidigare registrerats vid inventeringen (NCS S 5005-Y80R) Rester av puts i en gul kulör (NCS 3030- Y40R) fanns också bland resterna på golvet. Både den grå putsen och den gula fanns direkt under tapetlagren och tillhör samma period. Den gulfärgade putsen syntes också under fönstret. Runt fönstret fanns lagningar i putsen, utan väggmålning, vilket tyder på att det nuvarande fönstret är sekundärt. Flera nya tidningsbitar med datering fanns direkt ovanpå putsen. Alla med årtal runt 1860-talets slut. Några tydliga tecken på var den äldre garderobsväggen hade gått syntes inte i de äldsta putslagren. En linje med avsaknad av puts gick längs den befintliga norra väggen men denna kan ha skapats när den nya väggen byggdes. Eftersom de yngre lagren redan försvunnit vid undersökningen går det inte att närmare säga när den äldsta väggen kommit till och var den haft sitt läge. Under putsen syntes innerväggens konstruktion av diagonalt lagda plankor med murbruk och lertegel emellan. Runt fönstret var väggen delvis lagad med av bränt tegel. Rum 107 Golvet bestod av bjälkar på torpargrund med fyllning av ett lager bränt tegel emellan bjälkarna och under golvbrädorna. På den norra väggen öster om dörren mot rum 105 där all puts knackades bort syntes korsvirkeskonstruktionen. Fyllningen bestod av bränt tegel med dimensionen (längd x höjd) 25x7 27x8 cm. Samtliga timror i väggen var rödmålade utom avlastningsbjälken över dörren in mot rum 105. Denna tolkas därför som sekundär, dvs. efter det att porten satts igen. Under putsen i den östra väggen mot Bagersgatan fanns murad lersten av dimensionen cirka 26x7 cm. I den södra väggen där en ny öppning togs upp syntes bränt tegel av dimensionen 28x13 cm. Rum 105 Samtliga innerväggar, även väggen mot Bagersgatan, bestod av lertegel av dimensionen cirka 26x7 cm. Runt fönstret fanns förtagningar av bränt tegel. I fyllningen i västra väggen mot rum 106 fanns inga synliga tecken på att det skulle funnits en äldre öppning. Byggarbetarna vid ombyggnaden tolkade platsen i den norra väggen där den nya dörren togs upp som en äldre öppning, men eftersom avlastningsbjälken var klen och det saknades en äldre tröskel är också detta osäkert. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013
Eftersom all puts var nedtagen vid undersökningen fanns det ingen möjlighet att undersöka väggarna mer ingående i detta rum. Rum 106 Västra väggen i rummet var av lertegel men tvärbjälkarna var av kraftigare dimensioner än i rum 105. Eftersom putsen inte togs bort kring dörren mot rum 107 går det inte att närmare säga om denna öppning är ursprunglig. Dörren mot rum 108 tolkas som ursprunglig. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 17
Tolkning av byggnadshistorien 1800-talets första hälft Enligt de historiska källorna byggs samtliga gårdens längor upp 1801 efter en brand. Beskrivningen 1828 nämner ett rum med garderob vilket troligen är rum 108. De fynd av väggmålningar som gjorts i rum 108 tyder också på att detta rum är från byggnadens äldsta skede. Väggmålningen består av ett nedre fält i gulockra med ett grått fält ovanför och överst den svarta bården på vit botten. Stilen på måleriet kan dateras grovt till tidigt 1800-talet. Rummet kan då ha fungerat som en separat bostad på gården. Det var då något större och ingången var från rum 106 som har en äldre utformning än den södra dörren. Rum 106 kan då ha fungerat som entréhall eller förstuga till detta rum. Från rum 106 har den södra dörren lett vidare ut till porten. Denna tolkning bygger på att det inte funnits någon dörr i den ursprungliga norra väggen som revs 1970. Möjligheten att undersöka detta närmare gick förlorad i och med att väggen togs bort 1969. På andra sidan om förstugan låg rum 105. Eftersom dörren mot söder i rum 105 tolkas som sekundär måste rummet ha haft en annan ingång tidigare. Två alternativ finns på möjliga ingångar, antingen i norr eller i väster. En mindre dörr som speglat dörren mot rum 108 och lett ut till förstugan verkar troligt. Det lilla fönstret mot rum 106 fungerade i så fall som ett överljusfönster. Det har sedan fått sitta kvar efter att dörren tagits bort för att få ljus in i korridoren. Rummet saknar uppvärmning och inga tapetrester har påträffats. Det ger rummet en karaktär av en liten kammare eller förråd. Tyvärr går det inte att klargöra om väggarna haft någon dekorationsmålning likt rum 108 eftersom all puts är borttagen. Ytterdörrarna mot gården och mot Bagersgatan tolkas som ursprungliga. Dörren mot gården flyttades vid renoveringen 1970 men finns med på Einar Bagers målning av längan från 1890. Porten mot Bagersgatan har ett överljusfönster av tidigt 1800-tals karaktär. Kakelugnen i rum 108 kan dateras till andra hälften av 1800-talet då kakelugnarna från början av 1800-talet nästan alltid är vitglaserade. Färgat kakel blev vanligt först under seklets andra hälft (Margareta Cramér, 1991, s 175). Dekor i klassisk stil förekommer under hela 1800-talet, däremot gör betoningen vid det arkitektoniska och de relativt strama dekorativa elementen att den känns äldre än det sena 1800-talet. Kontoret byggs I samband med att kontoret byggs görs en genomgripande renovering av samtliga rum. Enhetlighet i golvsocklar och fönster tyder på detta. Eftersom lagningarna runt fönstret i rum 108 saknar målning måste tapetseringen av rummet ha skett i samband med att det nya fönstret sätts in. Den äldsta dateringen av tapeter i rum 108 ligger runt 1869. I rum 107 kan det äldsta lagret tapeter dateras till mitten av 1870-talet men här verkar väggarna till en början varit målade. Även Einar Bagers målning av kontorets utsida samt kakelugnens datering talar för att kontoret kommit till under 1800-talets andra hälft. Att rum 107 tidigare varit portgång och byggts senare än de norra rummen märks bland annat på den lägre golvnivån i detta rum. Kanske har golvet lagts på denna nivå för att kunna utnyttja befintliga dörröppningar (dvs. den södra dörren eftersom den ligger lägst i nivå). Den södra dörren kan också ha tillkommit när kontoret byggs som förbindelse till bostaden. Den östra dörren har troligtvis tillkommit efter att kontoret byggs. Det samma gäller för dörren till rum 108. Samtliga dörrar i rum 107 utom den mindre dörren mot rum 105 har enhetlig utseende. Fönstret i den södra väggen kan vara från porttiden men kan också ha tagits upp senare för att få in ljus i trappan i hus C. 18 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013