Miljöanalysenheten Rapport 2006:17. Elfiskeundersökningar i försurade och kalkade vattendrag

Miljöanalysenheten Rapport 6:7 Elfiskeundersökningar i försurade och kalkade vattendrag -

6

7

Elfiskeundersökningar i försurade och kalkade vattendrag i Värmland - Aquaticus HB 8

Innehåll Sid Länskarta över elfiskade lokaler - Sammanfattning 6 Inledning 7 Material och metoder 7 Resultat och diskussion 8 Referenser Alfabetiskt register 9 Vattendragsordning Oselva (no), Östervallskog Ivarsbyälven, Ivarsbyn N 6 Långebäck, Gate 8 Bubäcken, Boda N Torpedalsälven, Styckebron 6 Östergårdsbäcken, Ovan bron 7 Kroksälven, Kroken 6 8 Kroksälven, Us damm 8 9 Mossjöälven, Limansmyren Tarmsälven, Öjersbyn Tvärvattenbäcken, Nolby Åsebyälven, Fornminnet 6 Kyrkerudsbäcken, Kyrkerud NV 8 Orviksandsbäcken, Orviksand Sandaälven, E 8 bron 6 Sandaälven, Sannaneknatten N 7 Sandaälven, Grammerhult 6 8 Edsälven, Nära Tvängstjärn 8 9

9 Edsälven, Sanded 6 Höghultsbäcken, Tvängsmon 6 Mossbäcken, Vägbron 6 Karlsforsälven, Korsbyn fotbollspl 66 Magdebäcken, Kraftledningen 68 Älgåbäcken, Älgåna 7 Rökbäcken, Rök 7 6 Kasbäcken, Vägtrumman 7 7 Kvarnbäcken, Åsen 76 8 Rinnälven, Svartebråten 78 9 Buvattsälven, Ängåsen 8 Buvattsälven, Skjutbana 8 Hovdanebäcken, Vävik 8 Öjenäsbäcken, Hultängen 86 Torgilsrudsälven, Sågåsen 88 Billan, Billefalla 9 Dalsälven, Berg 9 6 Ekälven, Kroken 9 7 Lillekälven, Lillekens utlopp 96 8 Humsjöbäcken, Mången 98 9 Järperudsälven, Järperud Järperudsälven, Treskog Bruksälven, Fredros Mörtälven, Utlopp i Stor-Treen 6 Gårdsåsälven, St Gårdsås 8 Årtjärnsbäcken, Ö Klypen O Mörtebäcken, Uppströms vägen 6 Älgån, V Skyberg 7 Älgån, Kyrkan 6 8 Kallbäcken, m ovan vägtrumma 8 9 "Bäck från N.Örsjön till S.Örsjön", Utloppet Alkebäcken, Tvättstugan Masttakebäcken, Kvarndammen Sörbohedsälven, uppströms väg 7 6

Sörbohedsälven, nedströms Gladåker 8 Sörbohedsälven, Östra Mörtnäs (us Gladåkern) Barlindshultsälven, Ns Bergstjärn 6 Kopparebäcken, Us vägen 7 Barlindshultsälven, Hävden O 6 8 Greånsälven, Greåna 8 9 Laskerudsbäcken, Bäcken 6 Sågebäcken, Sätra 6 Rämånaälven, Uppströms Glatjärn 6 Bjurånaälven, Majendal 6 6 Söljeälven, Uppströms sjön 8 6 Stömneälven, Stömne 6 Bärhusälven, Övre lokalen 66 Stenbybäcken, Bråtarna 67 Gravälven, Rinterud N 6 68 Gullsjöälven, Belsingtorp 8 69 Lillälven, Brona 6 7 Lillälven, Syd kvarntorp 6 7 Svansjöbäcken, Utloppet 6 7 Örvattensbäcken, Utloppet 66 7 Slobyälven, Tomten 68 7 Tobyälven, Knaggen S 7 7 N bakälven, S Baksjön N 7 76 N bakälven, Mellanstugan 7 77 Slorudsälven, Gullesbyn V 76 78 Slorudsälven, Fångnäs 78 79 Mangsälven, Kraftverket 8 8 Mörttjärnsbäck, Haget 8 8 Svartånaälven, Västom 8 8 Vrångbäcken, Trollskogen 86 8 Finntjärnsbäcken, Finnebäck (väg 6) 88 8 Viggan mellan, Metbäcken 9 8 Viggan mellan, Bråten 9 86 Hasslan, Gammelhagen SV 9

87 Röjdan övre, Kvarnbacken O 96 88 Tvärån, Lill-Rännberg 98 89 Mangslidälven Övre, Bjurberget S 9 Mangslidälven Övre, Lidarönningen 9 Rattån, Sågbacken V 9 Ljusnan us Ackan, Marrhälldammen 6 9 Ljusnan us Sikvillen, Digerberget NO 8 9 Ackan, Kroksätern V 9 Sikvillen, Björbysätern O 96 Värån, Torsby 97 Ljusnan, järnvägsbron 6 98 Ljusnan ns Nedre Brocken, Ns Skansens krv 8 99 Ljusnan, Kollerudsforsen Sorkan, Kollerud Skallbäcken, Öv Skalltorp Lillån, Torkbäcken N 6 Stöpälven, Stöpafors kvarn 8 Stöpälven, Us damm Stöpafors Klättbäcken, Skinnerud N 6 Älgån, Kårarna/Fall 7 Tvärån, Kvarnåsen 6 8 Björka älv, Kyrksättersätern S 8 9 Tvällälven, Kristningstorp Fäbroälven, Kvarnen Honkamackbäcken, Ängbråten N Brattaälv, Sågabacken 6 Åshagsbäcken, Söderby 8 Bjälverudsbäcken, Ns vägtrumma Hynnan, Nedan flottledsarm 6 Höljan us Kvarnbäcken, Mogruvan 7 Höljan us Kvarnbäcken, Vid Mogruvan 6 8 Höljan us Kvarnbäcken, Tennåsfallet 8 9 Höljan us Hynnan,Prästbrännan 6 Tåsan, Gamla brofästet 6

Havån, Kvarnbäckens utlopp 6 Lill-Havån, Västra Havsjöberget O 66 Näckån, Hedgärdet 68 Näckån, Uppströms väg 7 Långlikan, Råbäckdammen 7 6 Långlikan, Uppströms Svartbäcken 7 7 Tvärlikan, Nedströms bro 76 8 Likan, Getalund 78 9 Likan, Tranåsen 8 Fämtan, Nolnäs N 8 Fämtan, Stenledaren 8 Fämtan, Vindskyddet 86 Fämtan, Virkesplanen 88 Fämtan, Nedan nya bron 9 Fämtan Övre, Bäntebyvadet 9 6 Vingån, Mynning 9 7 Vingån, Vingäng 96 8 Vingån, Övre lokalen 98 9 Värån, Värnäs Värån, Bäckelid Halgån, Halgå Halgån, Ennarbolssätern 6 Kölan, Pällsloberget S 8 Acksjöälven, Säljeheden Grundan övre, Tönnetsätern SV 6 Grundan, Hoforsen 7 Musån övre, Uppströms Mussjön 6 8 Musån nedre, Uppströms Knon 8 9 Gällälven, Nedan bron Svartån, Svartå Svartån, Knölen N Väjån, Dalåsen 6 Lovisebergsälven, Loviseberg S 8 Enån, Uppströms Ena (-)

Enån, Uppströms Ena (-) 6 Örbäcken, Örbacka 7 Enån, NV n:a Åhnberg 6 8 Enån, Nedströms Ena (-) 8 9 Enån, Nedströms Ena (-) 6 Mansån, Brattberget SV 6 Gårdsjöälven, Ålkärrsrud NV (-) 6 Gårdsjöälven, Ålkärrsrud NV (-) 6 6 Havsvallen, Asperforsen 8 6 Vångan, Högheden O 6 Byckelsälven, Uppströms väg 6 66 Prostgårdsälven, Uppströms järnväg 67 Horssjöälven, Ns vägtrumma 6 68 Igelälven, Kvarnen SV 8 69 Nordmarksälven, Bergmossen NO 6 7 Sandsjöälven övre, Ö Ladängen SO 6 7 Sandsjöälven nedre, Tången 6 7 Lahallälven, Uppströms Hyttsjön 66 7 Öbobäcken, Uppströms Fribosjön 68 7 Dammälven, Uppströms golfbanan 7 7 Stampbäcken, Vägen närmast sjön 7 76 Stampbäcken, Us vägen 7 77 Hättälven, Utloppet i Östersjön 76 78 Hättälven, Lilla Hättälvstorp O 78 79 Åsjöälven, Åsjöhyttetorp N 8 8 Svartån, Sågen,ns bron 8 8 Medskogsån, Heikila 8 8 Ytterbäcken, Mosinaho 86 8 Smörån, Bograngen 88 8 Avundsåsån, Uppströms Bograngstjärnet 9

Sammanfattning År och elfiskades sammanlagt 8 lokaler. Huvuddelen av dessa ingick i länsstyrelsens program för kalkeffektuppföljning och biologisk återställning. En mindre del, stycken, utgjordes av elfisken i okalkade vattendrag. Elfiskena i Vingån (okalkad) och Enån, vardera tre stycken, utfördes på uppdrag av Fiskeriverket inom det sk IKEUprogrammet. Elfisket i Stampbäcken () utfördes med Vägverket som uppdragsgivare. Merparten av de 8 lokalerna har fiskats vartannat år, en eller flera gånger tidigare. Undersökning har sin tonvikt lagd på skyddsvärda bestånd av öring, la och flodkräfta. Öring var den vanligaste förekommande arten (9% av lokalerna), följt av elritsa (7%), flodkräfta (%), gädda (%) och bäcknejonöga (%). Sammanlagt fångades arter. Det tycks inte finnas någon generell trend att fångsterna ökat eller minskat under de år elfiskena utförts men medelfångsten är högre under talet än under 99-talet. Elfiskeundersökningen, föregicks av en höst med liten nederbörd. Sommaren och den tidigare delen hösten, då elfiskena utfördes, var däremot mycket nederbördsrika. Tidigare undersökningar har visat att nyproduktionen av lafisk blir lägre året efter låga höstflöden pga av att fisken haft svårare att vandra upp till sina lekplatser. Fångsterna blir också lägre om man tvingas fiska vid höga vattenflöden. Följaktligen blev också fångsterna generellt (signifikant) lägre jämfört med medelvärdena från tidigare fisken på samma lokal. Vid elfiskeundersökningen var vattenflödena normala och den föregående hösten nederbördsrik. Fångsterna blev därför generellt större jämfört med tidigare fisken på samma lokal. Vid en jämförelse av medelvärdena på totalfångsten jämfört med senaste fångsten av öring på samma sträcka så var, märkligt nog, minskningen nästan eakt lika stor som ökningen, jämfört med den tidigare fångsten på respektive lokal. 6

Inledning I Värmland har kalkning pågått sedan 98-talet för att motverka försurningens effekter i sjöar och vattendrag. Under de senaste åren har kalk årligen spridits över ca sjöar, på ca 6 ha våtmark samt direkt i rinnande vatten med ca doserare. Som ett led i uppföljningen av kalkning genomförs undersökningar av vattenkemi, bottenfauna och fisk enligt länsstyrelsens löpande program. Vid sidan av kalkning, försurning och naturliga förutsättningar påverkas fisk av faktorer som reglering, fragmentering, rensningar, skogsbruk och utsättningar av främmande arter och populationer. Utslagna eller starkt reducerade populationer i Värmland finns belagt för bl a flodkräfta, öring, la, röding, ål, elritsa och mört (Fiskeriverket och Länsstyrelsen 998, Fiskeriverket och Naturvårdsverket 998, Länsstyrelsen ). I denna rapport redovisas elfiskeresultaten från 7 kalkade och okalkade lokaler under och. Många av lokalerna har elfiskats sedan 99. Fluktuationer i fångsterna är naturliga och endast större förändringar eller trender ska beaktas. Fångsten på en lokal i ett långt vattendrag säger ganska lite om hela populationerna i vattendraget så för att minska osäkerheten är det viktigt att eakt samma sträcka fiskas från år till år. Programmet har tonvikt på vattendrag med hotade och skyddsvärda bestånd av vandrande öring, flodpärlmussla, flodkräfta och la. Elfiskeprogrammets huvudsyfte utgörs av uppföljning av kalkning/biologisk återställning samt beståndsövervakning. Fältarbetet och rapporten har utarbetats av Aquaticus på uppdrag av Länsstyrelsen. Rapportinnehållet kan inte åberopas som Länsstyrelsens ställningstagande. Material och Metoder Vid elfisket användes en bensindriven generator (Honda 6) och en varierbar likströmstransformator, LUGAB (rak likström). Den utgående spänningen som användes varierade mellan - V beroende på vattendragets konduktivitet, flöde och temperatur. Inom lokaler där öring eller la påträffades utfördes kvantitativt elfiske enligt utfiskningsmetoden. Metoden innebär att man på varje lokal går uppströms i vattendraget och genomför en serie på - successiva elfisken där fångsten för varje art inom varje fiske redovisas separat, vilket gör det möjligt att skatta och följa beståndsförändringar hos fisken från år till år (Appelberg och Bergquist 99). Vid lokaler där ingen lafisk fångades vid första omgången utfördes endast ett kvalitativt fiske utan upprepningar. Lokalerna har valts ut subjektivt med en eller flera per vattendrag och är vanligen belägna i strömmande eller forsande partier som utgör lämpliga biotoper för lafisk. Samtliga fångade fiskarter längdmättes på individnivå med mm noggrannhet och vägdes (, g noggrannhet). Det totala antalet öring och la på en lokal skattades med Zippins formel (Bohlin 98). I övrigt registrerades samtliga obligatoriska parametrar som ingår i Fiskeriverkets protokoll för elfiskeinventering i strömmande vatten. För att förhindra spridning av sjukdomar och parasiter desinficerades all utrustning vid byte av vattensystem eller efter fiske i vattendrag med förekomst av kräftor. För att reducera effekterna av skillnader i vattenföring på skattade fisktätheter mellan olika år har tätheterna omräknats till en s.k. normalyta. Normalytan definieras vanligtvis som vad som kan anses vara lokalens normala sommarvattenyta. Till skillnad från registrerad yta i 7

Fiskeriverkets elfiskeregister reduceras inte ytan av torrlagda partier (block). Undantaget för beräkning av normalyta gäller nya lokaler eller lokaler där endast en del av vattendragets bredd avfiskats. Elfiskelokalerna position (lägeskoordinater) bestämdes med GPS (Garmin) vilket medförde att några av tidigare års angivna positioner korrigerades. Om felet var litet användes dock de gamla koordinaterna. Vattendragets utseende fotodokumenterades vid elfisketillfället. Vid andra årets redovisning försvann ett antal foton vid överföring till datorn varvid foton från tidigare elfisken har använts i redovisningen. För respektive elfiskelokal presenteras ett uppslag där vänster sida består av Fiskeriverkets inmatningsmall, och den högra en sammanfattande resultatgenomgång av position, foto, fångstdata, vattenkemi, bottenprovtagning och jämförelser med tidigare utförda fisken på lokalen redovisas. Uppgifter från senaste provtagningstillfället av bottenfaunan fanns inte tillgängliga vid rapportskrivningen och är således inte med i rapporten. Resultat och diskussion Under åren - elfiskades sammanlagt 88 lokaler. De flesta ingår i programmet för uppföljandet av kalkningens effekter på sjöar och vattendrag. Elfiskeprogrammet i Värmlands län utförs i intervaller om två år, vilket innebär att ungefär hälften fiskas jämna år och resten udda år. Elfiskeundersökningarna utfördes som brukligt mellan augusti och början av september. År fiskades 8 lokaler. Tonvikten av undersökning var förlagd till länets norra- och östra delar och i huvudsak i större vattendrag. På våren innan fiskena utfördes var det generellt mycket vatten och lokalt även översvämningar. Även sedan, när elfiskena utfördes, var det mycket vatten i bäckar och åar (Tab.). År fiskades lokaler med tonvikten lagd på de västra delarna och i huvudsak i mindre vattendrag. Vädret var bra och flödena i vattendragen var i allmänhet normala (Tab). År 997 998 999 Aug(m /s),,,,6,,9,,8, Sept(m /s),7,,8,6,7,,,,76 Tabell. Vattenföring i oreglerade Lysan (centrala Värmland) under augusti september, år 997-. Artförekomst Vanligast i fångsterna var öring som fångades på 9% av lokalerna. Därefter elritsa (7%), flodkräfta (,%), gädda (,%), bäcknejonöga (,7%), stensimpa (9,6%) bergsimpa (7,%). Av övriga lafiskar fångades la på - och harr på lokaler under de två åren. Ål fångades endast på två lokaler. Sammanlagt fångades arter. Vid resultatgenomgången för två år sedan, för fiskena och, fångades det också arter. Arterna fångades också i motsvarade omfattning förutom elritsa som fångades på drygt % av lokalerna. Skillnaden förklaras troligen med att fiskena - utfördes på 8

lågvatten och fiskena - utfördes i hög och medelvatten. Andelen elritsa i fångsterna var ca % åren -. Den ur bevarandesynpunkt och dessutom väldigt försurningskänsliga flodkräftan förekom i samma procentuella andel som tidigare, och där den fanns hade de snarast ökat i antal på de flesta ställena. Öring Eftersom öring är den valigaste fiskarten och dessutom den man bäst kan kvantifiera i vattendrag kommer övriga jämförelser göras på denna art. Vid tidigare sammanfattningar har det konstaterats att vandrande öringbestånd har större tätheter av öringar än stationära bestånd. En del bestånd betecknas som blandbestånd och har i genomsnitt intermediär täthet. Denna grupp består bl. a av populationer där en del fiskar kan vandra ut i ett större vattendrag och tillväa och på så sätt få en större kroppsstorlek än om de stannat i det lilla vattendraget hela tiden. Vidare att öringfångsterna är högre om vattendjupet på den elfiskade lokalen är tämligen grund, - cm, och att tätheten är högre i små vattendrag jämfört med stora (Sers & Degerman, 99). Dessa generella regler gäller även för de senaste två årens elfiske. Det ur försurningssynpunkt känsligaste stadiet för fiskar är yngelstadiet. Således är det viktigt att nyrekrytering på lokalerna konstateras. Sedan 997 har ca lokaler elfiskats i tvåårs cykler. Hälften fiskas udda år, hälften jämna. Nedanstående diagram visar förekomsten av årsungar 997-. 9 8 7 6 997 999 9 8 7 6 998 Figur. Den procentuella andel av lokalerna där årsungar (+) av öring fångades, udda respektive jämna årtal. Diagrammet redovisar endast resultaten för lokalerna som fiskats vartannat år sedan 997 (n~). Av diagrammet framgår att år fångades årsungar på 9, % av lokalerna vilket är det högsta värdet för fångsterna udda år. År fångades årsungar på 78% av lokalerna, vilket är det nästa högsta på fångsterna på lokalerna som fiskas jämna årtal. Om man i stället jämför fångsterna på alla lokaler som fiskat tidigare och dessutom inkluderar äldre fisk får man följande; 9

-, -, -,9 -,7 -, -, -,,,,,7,9 -, -, -,9 -,7 -, -, -,,,,,7,9 Figur. Sista elfisket jämfört med medelvärdet av tidigare fisken (kvoten av de logaritmerade totalfångsterna ), år (övre figuren) respektive (nedre figuren). Den vertikala linjen visar noll-linjen dvs. då senaste fångsten är lika stor som medelvärdet av de tidigare fångsterna på lokalen. Av den övre figuren, års fiske, framgår att totalfångsten är något sämre (signifikant) än medel fångsten (-.8, konfidensintervall -, till -,6). 8 stycken hade lägre värde och stycken lokaler hade högre värde än tidigare. Den nedre figuren visar att totalfångsten var något högre än genomsnittet på de tidigare fångsterna, dock ej signifikant. Medelvärde,, 9% konfidensintervall -.67 till,7. 6 stycken hade högre värde och 8 hade lägre värde än tidigare.

Om man istället jämför års fiske med det senaste fisket, det vill säga års fiske, kan man se om det finns någon mer nutida trend i fångsterna. På samma sätt jämför man års fiske med det senaste, huvudsakligen års fiske. Att det inte bara är års fiske beror på att några lokaler fiskades både och. -, -, -,9 -,7 -, -, -,,,,,7,9 -, -, -,9 -,7 -, -, -,,,,,7,9 Figur. Sista elfisket jämfört med det näst senaste på respektive lokal, (kvoten av de logaritmerade totalfångsterna ), (övre figuren) och (nedre figuren. Den vertikala linjen visar noll-linjen dvs. då senaste fångsten är lika stor som föregående totalfångst. Av års fiske framgår att fångsten var relativt lägre än fångsten och att det var en signifikant skillnad, -,7; med 9% konfidensintervall -,7 till -,8. stycken hade sämre, hade lika och 6 stycken hade högre totalfångster än vid föregående elfiske.

Vid års fiske rådde ett helt omvänt förhållande då det var en signifikant förbättring gentemot föregående elfiske,,67; 9 % konfidensintervall,8 till,6. stycken hade lägre, 8 hade lika och högre fångster. Jämför man första figuren (Fig.) som beskriver andelen årsungar, med de två senare (Fig. och ) verkar de två senaste årens fiske ha förhållandevis bra med årsungar men lite sämre med äldre öring, relativt tidigare elfisken. Det konkluderande resultatet av alla de sammanfattande figurerna för öringfångsterna är att förändringarna sett till hela länet, de senaste nio åren, är små men kan variera mycket på enskilda sträckor. Typeempel på detta är Enån (Nedströms Ena) och Gårdsjöälven (Ålkärrsrud) som båda fiskades och. Den förstnämnda hade drygt årsungar och äldre öringar per m år, och, respektive 7,6 öringar. I Gårdsjöälven fångades inga årsungar och, äldre, och 86,9 årsungar och inga äldre öringar. Sannolikt är en del av skillnaden mellan år beroende på skillnad i förutsättningarna vid fisket. Samtidigt är det så att en stor nederbördsmängd med surt nedfall sannolikt påverkar fisken negativt och fångsterna blir lägre. Det är därför viktigt att man kompletterar analysen med de provtagningar på vattenkemin och bottenfauna som görs i vattendragen för att utröna om skillnaderna kan förklaras av försurning. De områden som utmärkte sig negativt under års fiske var de flesta av vattendragen i Norsälvens avrinningsområde där fångsterna generellt sätt var låga och ofta sämre än tidigare. Även flera biflöden av Klarälven, främst på östra sidan, hade svaga fiskebestånd och bör bevakas noggrant. Fångsterna var ju generellt bättre och de flesta vattendragen hade höga eller högre tätheter av öring än tidigare. Undantaget var de mest västliga områdena i Upperudsälvens avrinningsområde där fångsterna var lägre än tidigare.

Referenser Appelberg, M. & Bergquist, B. (99). Undersökningstyper för provfiske i sötvatten PM : 99. Drottningholm. Bohlin, T. (98). Kvantitativt elfiske efter la och öring synpunkter och rekommendationer Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (). Bohlin, T., Hamrin, S., Heggberget, T.G., Rasmussen, G & Salveit, S.J. (989). Electrofishing - Theory and practice with special emphasis on salmonides. Can. Journal of Fish. and Aquatic Sciences 9, 99-998. Bohlin, T., Pettersson J & Degerman E. ().. Population density of migratory and resident brown trout (Salmo trutta) in relation to altitude: evidence for migration cost. Journal of Animal Biology. 7: -. Degerman, E. & Sers, B. (999). Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket Information 999:. Eklöv, A. G., Greenberg, L. A., Brönmark, C., Larsson, P. & Berglund, O. (999). Influence of water quality, habitat and species richness on brown trout populations. Fiskeriverket och Naturvårdsverket (998). Åtgärdsprogram för bevarande av flodkräfta. Fiskeriverket och Länsstyrelsen i Värmlands län. (998). La- och öringfisket i Vänern. Om återfångster av utsatt la och öring i Vänern, samt en beskrivning av situationen för de skyddsvärda stammarna av la och öring i Klarälven och Gullspångsälven. Fiskeriverket Information 998: 8. Länsstyrelsen i Värmlands län. (). Elfisken i kalkade och försurade vattendrag i Värmland 998-999. Rapport :7. Länsstyrelsen i Värmlands län. (). Undersökning av bottenfaunan i försurade och kalkade sjöar och vattendrag i Värmland. Rapport :7. Länsstyrelsen i Värmlands län.(a). Undersökning av bottenfaunan i försurade och kalkade sjöar och vattendrag i Värmland. Rapport :9. Länsstyrelsen i Värmlands län. (b). Elfiskeundersökningar i försurade och kalkade vattendrag i Värmland -. Rapport :9. Länsstyrelsen i Värmlands län. (). Elfiskeundersökningar i försurade och kalkade vattendrag i Värmland -. Rapport : Sers B och Degerman E. (99). Fiskfaunan i svenska vattendrag. Information från Sötvattenslaboratoriet : -.

Elfiskeprotokoll för Värmlands län län TOPOGRAFISK KARTA: B SV/SO VATTENDRAGSNAMN: Oselva-Rommenäsälven LÄNSNUMMER: 7 Kommun: Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: KEU Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 666 Y: 776 Biflödesnr: LOKALNAMN: Östervallskog Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Aquaticus ADRESS/TELE/E-POST: Dr. Heymansgat. Göteborg ; /889; Aquqticus@swipnet.se DATUM: -8- ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): J Avstängt fiske (Ja/Nej): N AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI VOLTSTYRKA (V): 6 Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (,, AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%), AVFISKAD YTA (m ): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,7,, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C): 8, VATTENFÄRG (sätt X): VATTENHASTIGHET:(sätt ) VATTENNIVÅ:(sätt ) Bottentopografi: (sätt ) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) (,-mm) (,-cm) cm) (- cm) (-cm)) (-cm) D (-cm) D FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG D FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): D LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. (>cm) BLOCK BLOCK BLOCK ARTIFICIELL D ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Al NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 6 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):, R ART ART ÖRING + ÖRING >+ STENSIMPA 8 ABBORRE FLODKRÄFTA OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

Oselva-Östervallskog-7ELF Uppperudsälven- Östen-Långebäck Fiskevårdsområde: Östervallskog Avr.omr. Km : (utfl. I Östen) Storleksfördelning Öringfångst (<mm) Åldersfördelning Antalöring/m,,, - 9 7-79 9-99 - 9-9 - 9 7-79 9-99 - 9-9 Serie Totalfångst Beräknat antal N/m P-värde Slut P-värde Öring +:,,7,, Öring> +:,,,67,89 8 6 99 99 99 99 997 999 + >+ Bottenfauna Bedömd försurningspåverkan (Älvhem) 99 Ej/Obetydlig 999 Ej/Obetydlig Ej/Obetydlig Vattenkemi ph-min Alk-min (Rommensälven, Rommenäs) 6,,9 6,7, 6,6, Öringform: Blandbestånd Biotopvärde: Kommentar: Rommensälven avvattnar Römsjöen i Norge och mynnar i Töck. Lokaler ligger alldeles nedan ett kraftverk och bottnen består av sprängsten. Oklart hur vattenregimen ser ut. Fortsatt låg beståndstäthet av öring vilket dock sannolikt inte är försurningsrelaterat.

Elfiskeprotokoll för Värmlands län län TOPOGRAFISK KARTA: B SV/SO VATTENDRAGSNAMN: Ivarsbyälven LÄNSNUMMER: 7 Kommun: Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: KEU Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 66 Y: 88 Biflödesnr: LOKALNAMN: Ivarsbyn Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Aquaticus ADRESS/TELE/E-POST: Dr. Heymansgat. Göteborg ; /889; Aquqticus@swipnet.se DATUM: -8- ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): J Avstängt fiske (Ja/Nej): N AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI VOLTSTYRKA (V): 6 Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (, 7 AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%), AVFISKAD YTA (m ): 7 MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,,, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C): 9, VATTENFÄRG (sätt X): VATTENHASTIGHET:(sätt ) VATTENNIVÅ:(sätt ) Bottentopografi: (sätt ) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) (,-mm) (,-cm) cm) (- cm) (-cm)) D (-cm) D (-cm) D FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG D FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): D LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. (>cm) BLOCK BLOCK BLOCK ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Al NÄST DOM.TRÄDSL: Björk BESKUGGNING: VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):, R ART ART ÖRING + ÖRING >+ FLODKRÄFTA STENSIMPA LAKE OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska. 6

Upperudsälven- Östen-Långebäck Ivarsbyälven, Ivarsbyn N-7ELF Fiskevårdsområde: Östervallskog Avr.omr. Km : (utl. I Östen) Storleksfördelning Åldersfördelning Öringfångst (< mm) Antal öring/m,,,,, - 9 6-69 9-99 - 9-9 8-89 - 9 Serie 6 99 99 997 999 + >+ Totalfångst Beräknat antal N/m P-värde Slut P-värde Öring +:,,9,, Öring> +:,, Bottenfauna Bedömd försurningspåverkan (Bottner) 999 Ej/Obetydlig Ej/Obetydlig Vattenkemi ph-min Alk-min (Ivarsbyn) 6,,7 6,6,8 7,,9 Öringform: Stationär Biotopvärde: Kommentar: Ivarsbyälven avvattnar flera sjöar på gränsen mot Norge och mynnar i sjön Östen. Lokalen ligger ca km uppströms mynningen. Låg förekomst av öring trots fin biotop. Tidigare provtagningar av bottenfauna och vattenkemi indikerar inga försurningsproblem. 7

Elfiskeprotokoll för Värmlands län län TOPOGRAFISK KARTA: B NO VATTENDRAGSNAMN: Långebäck LÄNSNUMMER: 7 Kommun: Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: KEU Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 667 Y: 8 Biflödesnr: LOKALNAMN: Gate Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Aquaticus ADRESS/TELE/E-POST: Dr. Heymansgat. Göteborg ; /889; Aquqticus@swipnet.se DATUM: -8- ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): J Avstängt fiske (Ja/Nej): N AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI VOLTSTYRKA (V): 6 Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD ( 8, 8 AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) 8, AVFISKAD YTA (m ): 7 MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,6, 6, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C): 6, VATTENFÄRG (sätt X): VATTENHASTIGHET:(sätt ) VATTENNIVÅ:(sätt ) Bottentopografi: (sätt ) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) (,-mm) (,-cm) cm) D (- cm) D (-cm)) (-cm) (-cm) (>cm) FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG D FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG D KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR D KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Björk NÄST DOM.TRÄDSL: Gran BESKUGGNING: VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):, R ART ART ÖRING + 7 ÖRING >+ GÄDDA OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska. 8

Långebäck, Gate-7ELF Upperudsälven- Östen-Långebäck Fiskevårdsområde: Östervallskog Avr.omr. Km : 6 (ovan Skårsälven) Storleksfördelning Öringfångst (>mm) Åldersfördelning Antal öring/m 7 6-9 - 9 7-79 9-99 - 9-9 - 9 7-79 9-99 - 9 Serie Totalfångst Beräknat antal N/m P-värde Slut P-värde 8 7 6 99 997 999 + >+ Öring +:,,8,6,96 Öring> +:,,8,8,99 Bottenfauna Bedömd försurningspåverkan (Gate) 996 Ej/Obetydlig 999 Ej/Obetydlig Ej/Obetydlig Vattenkemi ph-min Alk-min (Gate) 6,,6 6,,7 6,9, Öringform: Stationär Biotopvärde: Kommentar: Långebäck är som namnet antyder ganska lång och utgör gränsen mellan Sverige och Norge. Lokalen är belägen i vattendragets nedre delar. Fiskbeståndet ganska litet. Vattenkemin indikerar förbättrade villkor och förekomsten har i alla fall inte minskat de senaste året. 9

Elfiskeprotokoll för Värmlands län län TOPOGRAFISK KARTA: B SV/SO VATTENDRAGSNAMN: Bubäcken LÄNSNUMMER: 7 Kommun: Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: KEU Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 66 Y: 7 Biflödesnr: LOKALNAMN: Boda N Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Aquaticus ADRESS/TELE/E-POST: Dr. Heymansgat. Göteborg ; /889; Aquqticus@swipnet.se DATUM: -8- ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): J Avstängt fiske (Ja/Nej): N AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI VOLTSTYRKA (V): 6 Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (, 8 AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%), AVFISKAD YTA (m ): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,8,, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C): 6, VATTENFÄRG (sätt X): VATTENHASTIGHET:(sätt ) VATTENNIVÅ:(sätt ) Bottentopografi: (sätt ) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) (,-mm) (,-cm) D cm) D (- cm) (-cm)) D (-cm) FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK (-cm) (>cm) BLOCK BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG D LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Björk NÄST DOM.TRÄDSL: Al BESKUGGNING: 8 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ): 9,7 R ART ART ÖRING + ÖRING >+ 9 ABBORRE STENSIMPA OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

Bubäcken, Boda N-7ELF Upperudsälven- Töck-Torpedalsälv Fiskevårdsområde: Östervallskog Avr.omr. Km : 8,6(utl.Torpedalsälven) Storleksfördelning Öringfångst (<mm) Åldersfördelning Antal öring/m 9 8 7 6-9 - 9 7-79 9-99 - 9-9 - 9 7-79 9-99 - 9 Serie Totalfångst Beräknat antal N/m P-värde Slut P-värde 99 99 997 999 + >+ Öring +:,,7,9, Öring> +:, 9,8,9, Bottenfauna Bedömd försurningspåverkan (Boda) 999 Betydlig Ej/Obetydlig Vattenkemi ph-min Alk-min (Bubäcken) 6,,7 6,,7 6,8,7 Öringform: Blandbestånd Biotopvärde: Kommentar: Bubäcken är ett litet vattendrag som avvattnar Björketjärn och mynnar i Torpedalsälven. Måttligt med öring på lokalen vilket dock är en förbättring sedan den sist fiskades. Lokalen delvis påverkad av en nedanförliggande bäverdamm.

Elfiskeprotokoll för Värmlands län län TOPOGRAFISK KARTA: B SV/SO VATTENDRAGSNAMN: Torpedalsälven LÄNSNUMMER: 7 Kommun: Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: KEU Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 66 Y: 7 Biflödesnr: LOKALNAMN: Styckebron Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Aquaticus ADRESS/TELE/E-POST: Dr. Heymansgat. Göteborg ; /889; Aquqticus@swipnet.se DATUM: -8- ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): J Avstängt fiske (Ja/Nej): N AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI VOLTSTYRKA (V): 6 Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (, AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%), AVFISKAD YTA (m ): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,7,, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C): 9, VATTENFÄRG (sätt X): VATTENHASTIGHET:(sätt ) VATTENNIVÅ:(sätt ) Bottentopografi: (sätt ) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) (,-mm) (,-cm) cm) D (- cm) D (-cm)) (-cm) FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. D FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA D PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. D BLOCK (-cm) (>cm) BLOCK BLOCK BLOCK ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Gran NÄST DOM.TRÄDSL: Al BESKUGGNING: VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):,7 R ART ART ÖRING + 6 6 ÖRING >+ FLODKRÄFTA OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

Upperudsälven- Töck-Torpedalsälven Torpedalsälven, Styckebron-7ELF6 Fiskevårdsområde: Östervallskog Avr.omr. Km : 6 (utl. I Töck) Storleksfördelning Öringfångst (<mm) Åldersfördelning Antal öring/m 8 6 8 6-9 - 9 7-79 9-99 - 9-9 - 9 7-79 9-99 - 9 Serie + >+ Totalfångst Beräknat antal N/m P-värde Slut P-värde Öring +:, 6,8,6,9 Öring> +:,,7,78,99 Bottenfauna Bedömd försurningspåverkan (Bälserud) 996 Ej/Obetydlig 999 Ej/Obetydlig Betydlig Vattenkemi ph-min Alk-min (Bälserud),, 6,,7 7,, Öringform: Stationär Biotopvärde: Kommentar: Torpedalsälven utgör delavrinningens huvudflöde där bl. a. Bubäcken och Slabäcken, som också elfiskas, utgör tillflöden. Fångsten av öring var lägre vid årets fiske än elfisket två år tidigare. Fångsten av årsungar får ändå betraktas som tämligen god.

Elfiskeprotokoll för Värmlands län län TOPOGRAFISK KARTA: B SV/SO VATTENDRAGSNAMN: Östergårdsbäcken LÄNSNUMMER: 7 Kommun: Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: KEU Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 668 Y: 76 Biflödesnr: LOKALNAMN: Ovan bron Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Aquaticus ADRESS/TELE/E-POST: Dr. Heymansgat. Göteborg ; /889; Aquqticus@swipnet.se DATUM: -8- ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): J Avstängt fiske (Ja/Nej): N AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI VOLTSTYRKA (V): 6 Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (, AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%), AVFISKAD YTA (m ): 6 MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,,, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C): 7, VATTENFÄRG (sätt X): VATTENHASTIGHET:(sätt ) VATTENNIVÅ:(sätt ) Bottentopografi: (sätt ) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) (,-mm) (,-cm) cm) (- cm) D (-cm)) (-cm) (-cm) (>cm) D FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA D PÅV.ALG D FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. D ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Al NÄST DOM.TRÄDSL: Gran BESKUGGNING: 9 VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):, R ART ART ÖRING + 8 ÖRING >+ ELRITSA 6 OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

Upperudsälven- Töck-Torpedalsälven Östergårdsbäcken, Ovan bron-7elf8 Fiskevårdsområde: Töck-Hurrsjöarna Avr.omr. Km : (utl. I Töck Storleksfördelning Öringfångst (<mm) Åldersfördelning Antal öring/m 7 6-9 - 9 7-79 9-99 - 9-9 - 9 7-79 9-99 - 9 Serie Totalfångst Beräknat antal N/m P-värde Slut P-värde 99 999 + >+ Öring +:,,8,7,98 Öring> +:,,,, Bottenfauna Bedömd försurningspåverkan (Östergård) 999 Ej/Obetydlig Betydlig Vattenkemi ph-min Alk-min (Östergård) 6,, 6,, 6,6, Öringform: Stationär Biotopvärde: Kommentar: Östergårdsbäcken är ett litet kort vattendrag som rinner från Örevattnet till Töck. Årets fångst var den sämsta någonsin trots att vattenkemin var bättre än tidigare. Möjligtvis kan tidigare torka påverka öringen negativt.

Elfiskeprotokoll för Värmlands län TOPOGRAFISK KARTA: B SV/SO VATTENDRAGSNAMN: Kroksälven LÄNSNUMMER: 7 Kommun: Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: KEU Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 66 Y: 8 Biflödesnr: LOKALNAMN: Kroken Nr: Höjd över hav (m): 66 PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: ADRESS/TELE/E-POST: Aquaticus HB Dr.Heymansg., Göteborg DATUM: -9- ORGANISATION/AVD: Kons METOD: Kvantitativt Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): J Avstängt fiske (Ja/Nej): N AGGREGAT (MÄRKE): Honda/Lugab VOLTSTYRKA (V): 6 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): 7, LOKALENS LÄNGD ( 7 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) Pulsfrekvens (Hz): 7, AVFISKAD YTA (m ): 89 MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,6,, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C):,9 VATTENFÄRG (sätt X): VATTENHASTIGHET:(sätt ) VATTENNIVÅ:(sätt ) Bottentopografi: (sätt ) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK (<,mm) (,-mm) (,-cm) cm) (- cm) D (-cm)) D (-cm) D FINSED SAND GRUS STEN STEN VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. D FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG D FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG SUBSTRAT * (D, D, D): FÖREKOMST (-): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. D BLOCK (-cm) (>cm) BLOCK BLOCK BLOCK ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Björk NÄST DOM.TRÄDSL: Tall BESKUGGNING: VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):, R ART ART ÖRING + ÖRING >+ ELRITSA OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska. 6

Kroksälven, Kroken-7ELF9 Upperudsälven- Holmerudsälven Fiskevårdsområde:Sandsjön Avr.omr. Km : 9 Storleksfördelning Åldersfördelning Öringfångst Antal öring/m,,,, - 9-9 8-89 - 9-9 7-79 - 9 Frekvens 8 6 997 + >+ Totalfångst Beräknat antal N/m P-värde Slut p-värde Öring +:,,,,7 Öring> +:,,,, Bottenfauna Bedömd försurningspåverkan (Bråtarne) 996 Ej/Obetydlig 999 Ej/Obetydlig Ej/Obetydlig Vattenkemi ph-min Alk-min (Kroken) 6,8,8 6,, 6,7,8 Öringform: Stationär Biotopvärde: Kommentar: Kroksälven är ett relativt litet vattendrag som avvattnar Sandsjön och rinner ut i Kroksjön. Lokalen är belägen ca km uppströms Kroksjön alldeles uppströms en mindre väg. Högt vatten vid elfisketillfället. Öringfångsterna generellt minskande även om något fler årsungar fångades år. 7

Elfiskeprotokoll för Värmlands län TOPOGRAFISK KARTA: B SV/SO VATTENDRAGSNAMN: Mossjöälven LÄNSNUMMER: 7 Kommun: Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: KEU Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 669 Y: 899 Biflödesnr: LOKALNAMN: Limansmyren Nr: Höjd över hav (m): 8 PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: ADRESS/TELE/E-POST: Aquaticus HB Dr.Heymansg., Göteborg DATUM: -9- ORGANISATION/AVD: Kons METOD: Kvantitativt Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): J Avstängt fiske (Ja/Nej): N AGGREGAT (MÄRKE): Honda/Lugab VOLTSTYRKA (V): 6 VATTENDR.VÅTA BREDD(m):,7 LOKALENS LÄNGD ( TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): AVFISKAD BREDD (m):,7 Lokalens andel torra partier (%) AVFISKAD YTA (m ): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,,, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C):,6 VATTENFÄRG (sätt X): VATTENHASTIGHET:(sätt ) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: m/s VATTENNIVÅ:(sätt ) Bottentopografi: (sätt ) LÅG MEDEL HÖG Vattenföring: m /s Jämn Intermediär Ojämn SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) (,-mm) (,-cm) D cm) (- cm) (-cm)) (-cm) D (-cm) D FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK (>cm) VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE D ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Gran NÄST DOM.TRÄDSL: Al BESKUGGNING: VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):, R ART ART ÖRING + ÖRING >+ 6 ELRITSA + ELRITSA >+ OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

Upperudsälven- Holmerudsälven Mossjöälven, Limansmyren-7ELF Fiskevårdsområde: saknas Avr.omr. Km : (utl. Sandsjön) Storleksfördelning Åldersfördelning Öringfångst (<mm) Antal öring/m, 8,, - 9-9 8-89 - 9-9 7-79 - 9 Frekvens 7 6 998 + >+ Totalfångst Beräknat antal N/m P-värde Slut P-värde Öring +:,,9,, Öring> +: 6 7, 6,,8,97 Bottenfauna Saknas Bedömd försurningspåverkan Vattenkemi ph-min Alk-min (Mosjöälven, före Mögsjöbäcken)) 6,,6 6,,9 6,,6 Öringform: Stationär Biotopvärde: Kommentar: Inga lokalmarkeringar hittades vid elfisket. Elfisket utfördes sannolikt på eller alldeles intill den gamla lokalen. Fångsten är också likvärdig med tidigare resultat.

Elfiskeprotokoll för Värmlands län län TOPOGRAFISK KARTA: B SV/SO VATTENDRAGSNAMN: Kroksälven LÄNSNUMMER: 7 Kommun: Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: KEU Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 668 Y: 89 Biflödesnr: LOKALNAMN: Uppströms damm Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Aquaticus ADRESS/TELE/E-POST: Dr. Heymansgat. Göteborg ; /889; Aquqticus@swipnet.se DATUM: -8- ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): J Avstängt fiske (Ja/Nej): N AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI VOLTSTYRKA (V): 6 Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (, AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%), AVFISKAD YTA (m ): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,, 7, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C):,9 VATTENFÄRG (sätt X): VATTENHASTIGHET:(sätt ) VATTENNIVÅ:(sätt ) Bottentopografi: (sätt ) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) (,-mm) D (,-cm) cm) (- cm) (-cm)) (-cm) (-cm) (>cm) D FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN BLOCK BLOCK BLOCK VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. D FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): D LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Vide NÄST DOM.TRÄDSL: Björk BESKUGGNING: VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):, R ART ART ÖRING + 6 8 ÖRING >+ ELRITSA + ELRITSA >+ FLODKRÄFTA OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska. 8

Kroksälven, us damm-7elf6 Holmerudsälven Fiskevårdsområde: Avr.omr. Km : Foto saknas Storleksfördelning Öringfångst (<mm) Åldersfördelning Antal öring/m 6 8 6-9 - 9 7-79 9-99 - 9-9 - 9 7-79 9-99 - 9 Serie + >+ Totalfångst Beräknat antal N/m P-värde Slut P-värde Öring +: 6 6,9,,7,98 Öring> +:,6,6,7,8 Bottenfauna Bedömd försurningspåverkan (Bråtarne) 996 Ej/Obetydlig 999 Ej/Obetydlig Ej/Obetydlig Vattenkemi ph-min Alk-min (Kroken) 6,, 6,,8 6,7, Öringform: Blandbestånd Biotopvärde: Kommentar: Kroksälven avvattnar Sandsjön och mynnar i Kroksjön. Lokalen är belägen uppströms ett dammfundament stra uppströms Kroksjön. Sträckan fiskades för att dammen ska rivas ut och biotopåtgärder ska utföras. Tätheten av öring var god och fångsten högre än på stationen längre uppströms i vattendraget. Även flodkräftor fångades. 9

Elfiskeprotokoll för Värmlands län län TOPOGRAFISK KARTA: B NO VATTENDRAGSNAMN: Tarmsälven LÄNSNUMMER: 7 Kommun: Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: KEU Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 699 Y: 799 Biflödesnr: LOKALNAMN: Öjersbyn Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Aquaticus ADRESS/TELE/E-POST: Dr. Heymansgat. Göteborg ; /889; Aquqticus@swipnet.se DATUM: -8- ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): J Avstängt fiske (Ja/Nej): N AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI VOLTSTYRKA (V): 6 Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (, AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%), AVFISKAD YTA (m ): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,, 6, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C):,6 VATTENFÄRG (sätt X): VATTENHASTIGHET:(sätt ) VATTENNIVÅ:(sätt ) Bottentopografi: (sätt ) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). SUBSTRAT * FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK (D, D, D): (<,mm) D (,-mm) D (,-cm) cm) (- cm) (-cm)) (-cm) FÖREKOMST (-): FINSED SAND GRUS STEN STEN VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. D FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): D D LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. ARTIFICIELL BESKUGGNING: ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: VED I VATTNET (antal): R ART ART ÖRING + 6 ÖRING >+ BÄCKNEJONÖGA Al BLOCK (-cm) NÄST DOM.TRÄDSL: Ved i vatten (Antal/m ): (>cm) BLOCK BLOCK BLOCK, OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.

Tarmsälven, Öjersbyn-7ELF8 Upperudsälven- Foen Fiskevårdsområde: Foen Avr.omr. Km : (utl. I Foen) Storleksfördelning Öringfångst (<mm) Åldersfördelning Antal öring/m,,,,, - 9-9 7-79 9-99 - 9-9 - 9 7-79 9-99 - 9 Serie 6 997 999 + >+ Totalfångst Beräknat antal N/m P-värde Slut P-värde Öring +: 8 9,,,67,89 Öring> +:, 8,,, Bottenfauna Bedömd försurningspåverkan (Öjersbyn) 998 Betydlig Ej/Obetydlig Ej/Obetydlig Vattenkemi ph-min Alk-min (Östergårdsbäcken, Östergård)) 6,, 6,,6 7,, Öringform: Blandbestånd Biotopvärde: Kommentar: Tarmsälven är ett litet men relativt långt vattendrag som mynnar i sjön Foen. Vid de tre senaste elfiskena har fångsterna varit låga. Sannolikt har vandrande lekfisk inte kommit upp till denna långt upp liggande sträcka. Dessutom är elfiskesträckan igenvät och bottnen består främst av mjukbotten. Elfisket fick avbrytas efter andra fisket eftersom vattnet blev grumligt och flödet i stort sett var noll.

Elfiskeprotokoll för Värmlands län län TOPOGRAFISK KARTA: B NO VATTENDRAGSNAMN: Tvärvattensbäcken LÄNSNUMMER: 7 Kommun: Kommunnr: VERKSAMHET/SYFTE: KEU/BÅ Vattendragskoordinater: X: Y: Huvudflodomr: LOKALKOORDINATER: X: 699 Y: 96 Biflödesnr: 8 LOKALNAMN: Nolby Nr: Höjd över hav (m): PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: Aquaticus ADRESS/TELE/E-POST: Dr. Heymansgat. Göteborg ; /889; Aquqticus@swipnet.se DATUM: -8- ORGANISATION/AVD: METOD: Kvantitativt Kvalitativt ANTAL UTFISKNINGAR: AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): J Avstängt fiske (Ja/Nej): N AGGREGAT (MÄRKE): LUGAB TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN BATTERI VOLTSTYRKA (V): 6 Strömstyrka (A): Pulsfrekvens (Hz): VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (, AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%), AVFISKAD YTA (m ): 7 MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( C):,,, LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): LOKAL. MEDELYTA (m ): Grumligt Mycket grumligt Färgat Kraftigt färgat VATTENTEMP ( C): 8,6 VATTENFÄRG (sätt X): VATTENHASTIGHET:(sätt ) VATTENNIVÅ:(sätt ) Bottentopografi: (sätt ) LUGNT STRÖMT STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn m/s m /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D, näst domin.=d etc.) Förekomsten klassas även - (se instruktion). FINSED SAND GRUS STEN (- STEN BLOCK BLOCK (<,mm) (,-mm) (,-cm) D cm) D (- cm) (-cm)) (-cm) D FINSED SAND GRUS STEN STEN VEGETATION (D, D, D): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG D FÖREKOMST (-): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE ROSETT MOSSA PÅV.ALG SUBSTRAT * (D, D, D): FÖREKOMST (-): NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D, D, D): D BLOCK (-cm) LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. (>cm) BLOCK BLOCK BLOCK ARTIFICIELL D ANNAT DOMIN.TRÄDSLAG: Al NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: VED I VATTNET (antal): Ved i vatten (Antal/m ):,7 R ART ART ÖRING + 6 ÖRING >+ GÄDDA BÄCKNEJONÖGA 6 OBS! Alla fält med FETSTIL och VERSALER ska ifyllas. I de nationella programmen (IKEU m fl) är även fält med kursiv stil obligatoriska.