Beställningsnummer UF 23 SM 0101 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2000 Higher education Employees in Higher Education 2000 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistikansvarig myndighet Producent Högskoleverket SCB, Programmet för högskolestatistik Box 7851 701 89 ÖREBRO 103 99 STOCKHOLM fax 019-17 70 82 fax 08-563 085 50 Förfrågningar: Michael Karlsson, tfn 019-17 64 81, Kontaktperson: Onni Tengner, tfn 08-563 087 85 eller Kajsa Swenson, tfn 019-17 67 37 E-post: Onni.Tengner@hsv.se E-post: michael.karlsson@scb.se Från trycket den 30 juni 2001 Serie UF Utbildning och forskning ISSN 1404-5893 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
2 Innehåll Contents Sida/ page 3 Sammanfattning 4 Utveckling 1984 2000 5 Universitet och högskolor 6 Personaltäthet 7 Verksamhetsområden 8 Åldersfördelning 9 Könsfördelning 10 Utbildningsnivå 11 Rörlighet 12 Personal inom vård- och enskilda högskolor 13 Sveriges universitet och högskolor hösten 2000 14 Kvalitetsdeklaration 18 Engelsk sammanfattning 18 Svensk-engelsk ordlista 19 Tabellförteckning 108 Bilaga 3 Summary in Swedish 4 Development 1984 2000 5 Universities and university colleges 6 Students per employee 7 Fields of science 8 Age 9 Gender 10 Educational level 11 Mobility 12 Employees in university colleges of health sciences 13 Universities and university colleges in Sweden 2000 14 Quality declaration 18 Summary in English 18 List of terms 19 List of tables 108 Appendix
3 Sammanfattning Antalet årsverken totalt inom universitet och högskolor 2000 var 49 000 enligt Högskoleverkets NU-databas, vars uppgifter grundar sig på aggregerade data, som samlats in från samtliga universitet och högskolor. (NU=Nationell Uppföljning). I NU-databasens uppgifter ingår både statliga, kommunala och enskilda högskolor och uppgifterna avser kalenderåret 2000. Samtliga universitet/högskolor Årsverken 2000 Lärosäten med forskarutbildning 38 400 Högskolor 9 800 Konstnärliga högskolor 600 Vårdhögskolor 200 Totalt 49 000 Enligt SCB:s årliga undersökning, som omfattar den statliga högskolans personal vars uppgifter hämtats från Statliga löneredovisningssystemet (SLÖR-systemet) uppgick antalet heltidspersoner i oktober 2000 till 47 200. Uppgifterna bygger på individuppgifter, som bearbetats och räknats om till heltidspersoner. Statliga universitet/högskolor Heltidspersoner oktober 2000 Lärosäten med forskarutbildning 37 100 Högskolor 9 500 Konstnärliga högskolor 500 Övriga enheter 100 Totalt 47 200 Utveckling 1984 2000 Antalet anställda inom de statliga högskolorna var 55 700 personer i oktober 2000. Omräknat till heltidspersoner motsvarar detta 47 200 personer. Jämfört med 1999 är det en ökning med 1 200 respektive 1 400 personer. Personalstyrkan har ökat under perioden både avseende antal anställda och antal heltidspersoner. Jämfört med 1984 har antalet fysiska personer ökat med 13 100, omräknat till heltidspersoner är ökningen något större, 14 100 personer. Lärarnas och forskarnas andel av personalen har successivt ökat. År 2000 utgjorde de 61 procent av den totala personalen jämfört med 48 procent 1984. Högskoleenheter Av 55 700 anställda återfinns 43 800 eller knappt 80 procent på de tolv lärosätena med forskarutbildning. Störst är Lunds universitet med 6 700 anställda. 11 100 personer hör hemma inom kategorin högskolor, 19 till antalet år 2000, varav Mitthögskolan har flest anställda, därefter följer de konstnärliga högskolorna med 700 anställda och Institutet för rymdfysik med 100 anställda. Under år 2000 har en tidigare landstingskommunal vårdhögskola införlivats i den statliga högskolan, vilket påverkar ökningen av både antalet anställda och antalet heltidspersoner. Detta beskrivs närmare i kapitlet om jämförbarhet över tiden, sidan 15. Tjänstekategorier Antalet professorer har ökat med 22 procent mellan 1999 och 2000. De kvinnliga professorerna har ökat med 30 procent. Lektorerna har under samma tidsperiod minskat med knappt fyra procent. Den stora ökningen av antalet professorer beror främst på en reform som gör det möjligt för lärosätena att befordra lektorer till professorer. Forskarassistenterna har minskat med knappt sex procent medan forskarutbildningstjänsterna (utgörs främst av doktorander) har ökat med fem procent jämfört med 1999. Verksamhetsområden De tre största verksamhetsområdena inom lärosäten med forskarutbildning är teknik med 8 500, medicin med 6 900 och naturvetenskap med 5 100 heltidspersoner. Åldersfördelning Hälften av personalen är yngre än 45 år. Den personal, som arbetar med undervisning och forskning följer i stort samma mönster som personalen totalt, dock är drygt 55 procent yngre än 45 år. Av professorerna är tre av fyra 50 år och äldre. Bland lektorerna och adjunkterna befinner sig ungefär var femte i åldersgruppen 50 54 år. Gruppen administrativ personal består till drygt 60 procent av personer som är 45 år och äldre. Könsfördelning Könsfördelningen är ganska jämn inom den statliga högskolans personal alla tjänstekategorier sammantagna. Undervisnings- och forskningspersonalen består till nästan 60 procent av män. Av professorerna är 13 procent kvinnor och av lektorerna 27 procent. Utbildningsnivå Av professorerna har 92 procent forskarutbildning och motsvarande siffra för lektorerna är 89 procent. Bland forskarassistenterna är 94 procent forskarutbildade. Uppgifterna om utbildningsnivå är hämtade från SCB:s register Befolkningens utbildning. Lärosätena inom statliga högskolan redovisas fr.o.m. 1998 i följande kategorier: Lärosäten med forskarutbildning: tidigare benämning universitet och högskolor med fasta forskningsresurser Högskolor: tidigare benämning mindre och medelstora högskolor Konstnärliga högskolor Övriga enheter
4 Utveckling 1984 2000 Totalt I oktober 2000 var antalet anställda inom de statliga högskolorna 55 700 personer. Omräknat till heltidspersoner motsvarar detta 47 200. Jämfört med 1999 är det en ökning med 1 200 respektive 1 400 personer. En del av ökningen kan hänföras till att två vårdhögskolor har införlivats i den statliga högskolan. Utvecklingen av antalet anställda och heltidspersoner under perioden 1984 2000 framgår av följande tablå: År Antal anställda Heltidspersoner Index Index 1984 42 600 100,0 33 100 100,0 1985 42 300 99,2 32 700 98,8 1986 42 600 100,0 32 500 98,4 1987 43 300 101,5 32 900 99,5 1988 43 300 101,7 33 200 100,3 1989 43 100 101,1 33 600 101,6 1990 1 41 000 96,3 33 400 100,9 1991 42 900 100,8 35 200 106,4 1992 43 600 102,3 36 000 108,7 1993 2 45 400 106,5 37 400 113,0 1994 46 500 109,1 38 700 117,1 1995 3 48 500 113,9 39 500 119,3 1996 4 50 200 117,9 41 000 123,9 1997 5 51 100 120,0 42 000 126,9 1998 6 54 100 126,9 44 300 134,0 1999 7 54 500 128,0 45 800 138,3 2000 8 55 700 130,8 47 200 142,7 1) Ändrad mättidpunkt från mars till september. 2) Ändrad mättidpunkt från september till oktober. 3) Sex vårdhögskolor har tillkommit. 4) En högskola och en vårdhögskola har tillkommit. 5) En högskola har tillkommit. 6) En högskola och tio vårdhögskolor har tillkommit. 7) Fem vårdhögskolor har tillkommit. 8) Två vårdhögskolor har tillkommit. Fördelning av antal anställda på tjänstekategorier 1984-2000. Procent Avser antal anställda, omräknade till heltidspersoner 100 Under perioden 1984 2000 har antalet anställda ökat med 13 100 personer. Omräknat till heltidspersoner är ökningen något större, 14 100. Den största ökningen av antalet anställda har skett mellan 1997 och 1998. Andelen lärare och forskare ökar långsamt Lärarnas och forskarnas andel av personalen har successivt ökat under 1984 2000. Första året, 1984, utgjorde de 48 procent av den totala personalen jämfört med 61 procent 2000. Samtidigt har den del av personalen som svarar för olika typer av stödfunktioner, lokalvårdande personal, minskat och den administrativa och tekniska personalen ökat. De tjänstekategorier bland lärare och forskare som ökat mycket under perioden är forskarutbildningstjänster från 1 100 till 8 100, lektorer från 3 000 till 5 400 samt adjunkter från 4 000 till 6 900. Professorerna har fördubblats från 1 500 till 3 000. Gruppen särskilda forskningstjänster (forskare, forskningsassistenter etc.) har dock minskat från 3 500 till 2 900. Siffrorna ovan avser antal anställda omräknade till heltidspersoner. För närmare studium av utvecklingen under tidsperioden se tabellerna 1A och 1B på sidan 20 och 21. Förteckning över vilka tjänstebenämningar som ingår i de olika tjänstekategorierna framgår av bilaga, sidan 108. Tjänstebenämningen biträdande professor ingick i 1996 års redovisning i kategorin lektorer m.fl. År 1997 ingick den i kategorin professorer. Fr.o.m. 1998 redovisas den bland lektorer m.fl. Professorer Forskarassistenter 80 Lektorer Adjunkter 60 Särskilda forskningstjänster Forskarutbildningstjänster 40 Administrativ personal 20 Teknisk personal 0 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Lokalvård-/ekonomipersonal Timlärare/föreläsare
5 Universitet och högskolor Av 55 700 anställda återfinns 43 800 eller knappt 80 procent på de tolv lärosätena med forskarutbildning. I kategorin högskolor, som omfattar 19 universitet och högskolor, hör 11 100 hemma, 700 återfinns på de konstnärliga högskolorna och 100 på det till högskolesektorn knutna forskningsinstitutet för rymdfysik. För närmare studium av personalens fördelning se tabellerna 2A och 2B sidan 22 respektive sidan 27. Utvecklingen jämfört med 1999 framgår av följande tablå (med heltidspersoner avses antal anställda, omräknade till heltidstjänster): 1999 2000 förändring Lärosäten med forskarutbildning 1 Antal anställda 43 700 43 800 + 100 ( 0 %) Heltidspersoner 36 700 37 100 + 400 (+1 %) Högskolor 1 Antal anställda 10 000 11 100 +1 100 (+11 %) Heltidspersoner 8 500 9 500 +1 000 (+11 %) Konstnärliga högskolor Antal anställda 650 680 + 30 (+5 %) Heltidspersoner 480 470-10 (-1 %) Institutet för rymdfysik Antal anställda 110 110 0 (-3 %) Heltidspersoner 100 100 0 (-1 %) 1) En vårdhögskola har tillkommit. Lärosäten med forskarutbildning Antalet anställda år 2000 omräknat till heltidspersoner per högskola framgår av följande: Lunds universitet Uppsala universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Karolinska institutet Umeå universitet Sv. lantbruksuniv. Kungl. Tekn. högsk. Linköpings universitet Chalmers tekn. högsk Luleå tekn. universitet Högskolan i Jönköping Undervisnings- o. forskn.personal Övrig personal 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 I kategorin lärosäten med forskarutbildning ingår tolv universitet och högskolor. Karolinska institutet och Luleå tekniska universitet uppvisar de största ökningarna med 155 respektive 83 fler heltidspersoner jämfört med 1999. En minskning av antalet heltidspersoner har skett vid Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet. Vid KTH har delar av tidigare utbildning överförts till högskolan i Gävle under 2000. Antalet anställda har ökat något vid samtliga lärosäten utom KTH, Stockholms-, Lunds-, och Uppsala universitet. Professorerna står för den största procentuella ökningen, 19 procent, medan timlärare/föreläsare står för den största procentuella minskningen, 10 procent, jämfört med 1999. Högskolor I kategorin statliga högskolor uppvisar samtliga en ökning av antalet heltidspersoner jämfört med 1999. För en utförlig definition av kategorin högskolor se kvalitetsdeklarationen sid 15. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, högskolan i Skövde, högskolan i Gävle samt högskolan på Gotland svarar för de största procentuella ökningarna jämfört med 1999. Vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla har Hälsohögskolan i Vänersborg införlivats under 2000. Även Södertörns högskola och Blekinge tekniska högskola har ökat kraftigt avseende antal anställda omräknat till heltidspersoner. Antalet heltidspersoner per högskola framgår av följande: Mitthögskolan Malmö högskola Karlstads universitet Örebro universitet Mälardalens högskola Växjö universitet Högskolan i Kalmar Högskolan i Gävle Lärarhögskolan i Sthlm Högskolan Dalarna Södertörns högskola Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Blekinge tekniska högskola Högskolan i Skövde Hsk i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Idrottshögsk. i Sthlm När det gäller antalet anställda står högskolan i Trollhättan/ Uddevalla, Blekinge tekniska högskola, Södertörns högskola, Mälardalens högskola samt Malmö högskola för de största ökningarna. Karlstads universitet har minskat antalet anställda. För kategorin högskolor har antalet anställda år 2000 ökat med 11 procent jämfört med 1999. Konstnärliga högskolor I den statliga högskolan ingår också sju konstnärliga högskolor i Stockholm. Jämfört med 1999 har Dramatiska institutet, Kungl. Konsthögskolan och Operahögskolan ökat antalet anställda omräknat till heltidspersoner. Kungl. Musikhögskolan Konstfack Dramatiska institutet Kungl. Konsthögskolan Danshögskolan Teaterhögskolan Operahögskolan Undervisnings- o. forskn.personal Övrig personal 0 200 400 600 800 1000 Undervisnings- o. forskn.personal Övrig personal 0 100 200 Övriga enheter I redovisningen ingår också ett till högskolesektorn knutet forskningsinstitut, Institutet för rymdfysik, som har cirka 100 personer anställda. Drygt 40 heltidspersoner tillhör kategorin undervisnings- och forskningspersonal.
6 Personaltäthet Antal studerande per anställd Med personaltäthet avses här kvoten mellan antalet studerande och antalet anställda omräknade till heltidspersoner. Studerande definieras här som antal registrerade studerande inom grundläggande högskoleutbildning, oavsett studiernas omfattning, samt aktiva studerande inom forskarutbildning. De studerande har nettoräknats per högskola, dvs. även om de deltar i flera utbildningar inom grund- och/eller forskarutbildning räknas de endast en gång. De studerande redovisas på verkställande högskola fr.o.m. läsåret 1997/ 98. Vid de högskolor där vårdhögskolor införlivats fr.o.m. 1/1 2000 redovisas studerande endast för högskolan. Uppgifterna avser höstterminen 2000. Två kvoter har räknats fram i nedanstående tablå. Den första visar antalet studerande per heltidsperson på respektive högskola. Den andra visar antalet studerande per undervisnings- och forskningspersonal, dvs. exklusive administrativ, teknisk samt övrig personal. Antalet anställda är omräknade till heltidspersoner. Resultat Det använda måttet på personaltäthet är grovt. Många faktorer inverkar, bl.a. vilken typ av verksamhet respektive högskola bedriver samt att lärosäten med forskarutbildning har speciella medel för forskning, vilket de flesta högskolor i kategorin högskolor saknar. Högsta kvoterna har således kategorin högskolor. Genomsnittligt har dessa 20 studerande per undervisningsoch forskningspersonal och 12 studerande per heltidsperson. Dessa kvoter är i stort sett oförändrade jämfört med 1999 års värden. Högskolan på Gotland har flest registrerade studerande per undervisnings- och forskningspersonal medan högskolan Kristianstad har flest registrerade studerande per anställd omräknad till heltidsperson. Lärosäten med forskarutbildning har genomsnittligt 8 studerande per undervisnings- och forskningspersonal och 5 studerande per heltidsperson. Detta är i stort sett oförändrat jämfört med 1999 års värden. Högskolan i Jönköping har de högsta kvoterna med 23 studerande per undervisningsoch forskningspersonal och 14 studerande per heltidsperson. Registrerade studerande i relation till antalet anställda omräknade till heltidspersoner 1999 och 2000 Registrerade studerande avser hösterminen 1999 och 2000 Rangordning efter flest registrerade studerande per undervisnings och forskningspersonal 2000 Universitet/högskola Registrerade i Antal Registrerade Undervisnings- Registrerade stugrundutbildning o heltidsper- studerande o forsknings- derande per underforskarutbildning soner totalt per heltids- personal visnings- o forskhöstterminen oktober person oktober ningspersonal 1999 2000 1999 2000 1999 2000 1999 2000 1999 2000 Högskolan på Gotland 500 800 80 100 6 8 19 24 29 33 Högskolan Kristianstad 6 000 5 800 350 360 17 16 240 250 25 24 Högskolan i Jönköping 5 000 5 400 350 390 14 14 210 240 25 23 Lärarhögskolan i Stockholm 5 100 6 200 450 490 11 13 260 280 24 22 Högskolan i Halmstad 4 800 5 100 350 390 14 13 210 240 24 21 Högskolan i Gävle 6 600 7 000 410 500 16 14 270 330 23 21 Högskolan i Trollh/Uddevalla 3 400 4 400 200 330 17 13 120 210 23 21 Örebro universitet 8 700 9 300 700 760 12 12 400 450 23 21 Växjö universitet 7 800 7 900 530 600 15 13 340 380 22 21 Högskolan i Borås 5 800 5 800 390 420 14 14 260 280 21 20 Högskolan i Kalmar 5 800 5 800 510 550 11 10 250 290 21 20 Malmö högskola 9 600 9 600 740 830 11 12 440 490 20 20 Mälardalens högskola 8 900 8 900 630 680 14 13 420 460 20 19 Högskolan Dalarna 6 000 6 000 420 460 13 13 280 310 19 19 Mitthögskolan 10 700 10 800 930 990 12 11 530 570 19 19 Södertörns högskola 5 800 5 800 380 460 15 13 240 310 18 19 Karlstads universitet 8 600 8 900 790 820 11 11 520 520 18 17 Blekinge tekniska högskola 3 700 3 600 310 350 12 10 200 220 18 17 Högskolan i Skövde 3 400 3 800 270 340 13 11 190 250 17 15 Idrottshögskolan i Stockholm 500 500 60 70 8 8 40 40 13 12 Luleå tekniska universitet 8 300 8 900 1 200 1 300 7 7 720 760 12 12 Stockholms universitet 24 900 25 300 3 400 3 400 7 8 2 300 2 200 11 11 Göteborgs universitet 27 500 27 200 4 100 4 200 7 7 2 400 2 500 11 11 Linköpings universitet 17 600 18 200 2 700 2 800 7 7 1 700 1 800 10 10 Konstnärliga högskolorna 2 400 2 500 480 470 5 5 260 260 9 10 Umeå universitet 17 900 18 200 3 100 3 200 6 6 1 900 1 900 9 10 Lunds universitet 29 200 27 700 5 600 5 600 5 5 3 500 3 500 8 8 Uppsala universitet 23 900 23 100 4 700 4 700 5 5 3 000 3 000 8 8 Kungl. Tekniska högskolan 14 000 13 200 3 100 2 900 5 4 1 800 1 900 8 7 Chalmers tekniska högskola 9 000 9 100 2 400 2 500 4 4 1 500 1 500 6 6 Karolinska institutet 7 800 7 200 3 000 3 200 3 2 1 600 1 700 5 4 Sveriges lantbruksuniversitet 4 900 4 700 3 000 3 100 2 2 1 500 1 600 3 3
7 Verksamhetsområden Verksamhetsområden samt centrala funktioner Fördelning av personalen vid lärosäten med forskarutbildning på olika verksamhetsområden respektive central förvaltning och övriga centrala funktioner visas i nedanstående diagram. Verksamhetsområdena motsvaras i de flesta fall av universitetens fakulteter. Indelningen i verksamhetsområden bygger på den kod i Statliga löneredovisningssystemet (SLÖR) som anger organisatorisk hemvist. Några få anställda av undervisnings- och forskningspersonalen har sin placering vid den centrala förvaltningen, vilket beror på att de ej kan hänföras till något speciellt verksamhetsområde. Tabell 3B sidan 32 visar antal anställda omräknade till heltidspersoner i oktober 2000 efter verksamhetsområde, kön och tjänstekategori för riket totalt samt för respektive lärosäte med forskarutbildning. Grundmaterialet har inte gjort en indelning i verksamhetsområden möjlig för kategorin högskolor, förutom för Idrottshögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Stockholm. Dessa ingår med sin personal under verksamhetsområdet lärarutbildning, detta för att ge en så heltäckande bild som möjligt av verksamhetsområdet. För närmare studium av fördelningen av antalet anställda efter ålder per verksamhetsområde se tabell 4B sidan 85. Fr.o.m. 1997 redovisas också antal personer per verksamhetsområde i tabell 3A, som finns att tillgå på SCB. Teknik det största verksamhetsområdet De tre största verksamhetsområdena sett till antalet heltidspersoner är teknik med 8 500, medicin med 6 900 och naturvetenskap med 5 100 anställda. Datacentraler och farmaci är de minsta verksamhetsområdena med 210 heltidspersoner vardera. De största ökningarna jämfört med 1999 har skett inom central förvaltning, medicin och naturvetenskap. Vid dessa verksamhetsområden har antalet anställda ökat med 221, 144 respektive 73 heltidspersoner. En stor minskning av personal har skett inom verksamhetsområdet datacentraler, vilket beror på omklassificering av personal inom datacentraler till central förvaltning vid ett lärosäte. Om man ser på andelen undervisnings- och forskningspersonal i förhållande till övrig personal varierar den en hel del mellan de olika verksamhetsområdena. Det finns flera faktorer som bidrar till detta. Inom vissa områden krävs exempelvis mycket teknisk personal och denna personalgrupp tillhör gruppen övrig personal. Sådana områden är temaforskning/tvärvetenskap, odontologi samt veterinärmedicin. Störst andel kvinnliga professorer inom lärarutbildning De största andelarna kvinnliga professorer bland anställda heltidspersoner återfinns inom lärarutbildningen med 30 procent, temaforskning/tvärvetenskap samt humaniora och teologi båda med 26 procent. Inom teknik är endast 6 procent av professorerna kvinnor. Den största andelen kvinnliga lektorer har veterinärmedicin med 51 procent följt av lärarutbildning med 46 procent samt medicin och humaniora och teologi med 41 procent. De lägsta andelarna kvinnliga lektorer finns inom skogsvetenskap med 4 procent samt konstnärlig utbildning och teknik med båda 11 procent. Unga professorer inom teknik I tabell 4B sidan 85 redovisas antalet anställda efter ålder, kön och tjänstekategori för respektive verksamhetsområde inom lärosäten med forskarutbildning. Bland professorerna totalt sett är tre av fyra 50 år och äldre. Inom verksamhetsområdena lärarutbildning, veterinärmedicin, humaniora och teologi, samt temaforskning/tvärvetenskap är mer än 85 procent av professorerna 50 år och äldre. Vid verksamhetsområdet lärarutbildning är ingen av professorerna yngre än 50 år. Områdena konstnärlig utbildning, farmaci samt skogsvetenskap har betydligt lägre andelar professorer som är 50 år och äldre, 46, 47 respektive 60 procent. Inom teknik, naturvetenskap samt samhällsvetenskap återfinns de flesta professorerna som är under 40 år. Antal anställda vid lärosäten med forskarutbildning fördelade efter verksamhetsområde, år 2000 Avser antal anställda, omräknade till heltidspersoner Teknik Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Central förvaltning Humaniora och teologi Lärarutbildning Lantbruksvetenskap Universitetsbibliotek Skogsvetenskap Temaforskning, tvärvetenskap Veterinärmedicin Konstnärlig utbildning Odontologi Juridik Farmaci Datacentraler Undervisnings- o. forskn.personal Övrig personal 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000
8 Åldersfördelning Hälften av personalen yngre än 45 år Några större förändringar i åldersfördelningen bland personalen har inte skett under de senaste åren. Drygt hälften av all personal är yngre än 45 år. Åldersgruppen 50 54 år, som har flest anställda, utgör 15 procent av all personal. För närmare studium av åldersfördelningen se tabellerna 4A sidan 45, 4B sidan 85 och 4C sidan 106. Den sistnämnda tabellen är ett komplement till tabell 4A så tillvida att personalen redovisas efter födelseår istället för efter ålder. I detta SM redovisas endast anställda per födelseår för riket. Tabeller för respektive universitet/högskola finns att beställa hos SCB. Åldersfördelningen bland den personal som arbetar med undervisning och forskning följer i stort samma mönster som gäller för personalen totalt. Här är dock drygt 55 procent yngre än 45 år, 23 procent 45-54 år och resterande 55 år och äldre. De som innehar forskarutbildningstjänster är den grupp av anställda som har flest yngre, tre av fyra är yngre än 35 år, vilket är oförändrade uppgifter jämfört med de tre senaste åren. I tjänstekategorin timlärare/föreläsare är knappt hälften under 35 år. Här ingår även arvodister och skrivningsvakter. Av professorerna är tre av fyra 50 år och äldre. Endast tre procent är 39 år och yngre. Fyrtiotalisterna utgör 54 procent av professorerna, se tabell 4C sid 106. Av lektorerna befinner sig de flesta, 22 procent, i åldersgruppen 55-59 år. 41 procent av lektorerna är födda under 1940-talet. De flesta adjunkter befinner sig i åldersgruppen 50-54 år och utgör 19 procent. Forskarassistenter är en grupp av anställda där var fjärde är yngre än 35 år. Även när det gäller personer som innehar särskilda forskningstjänster finns en stark koncentration till samma åldersgrupp, 26 procent. Gruppen administrativ personal består till drygt 60 procent av personer som är 45 år och äldre. Av den tekniska personalen är knappt hälften yngre än 45 år. Anställda fördelade efter ålder, år 2000. Procent 80-34 år 35-44 år 45-54 år 55- år 60 40 20 80 0 Professorer Forskar- Lektorer Adjunkter Särskilda Forskarutbildassistenter forsknings- ningstjänster tjänster -34 år 35-44 år 45-54 år 55- år 60 40 20 0 Administrativ Teknisk Lokalvård/eko- Timlärare/- Totalt personal personal nomipersonal föreläsare
9 Könsfördelning Fortsatt hög andel män bland undervisnings- och forskningspersonal Könsfördelningen är ganska jämn inom den statliga högskolans personal alla tjänstekategorier sammantagna. Cirka 28 500 personer eller drygt hälften är män. Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor ökat med fyra procentenheter. Av de som arbetar med undervisning och forskning är 59 procent män. Andelen kvinnor har ökat med en procentenhet jämfört med 1999. Om man i en sammanräknad grupp studerar professorer, forskarassistenter, lektorer, adjunkter samt anställda med särskilda forskningstjänster under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor ökat från 28 till 37 procent. Ökningen sedan föregående år är en procentenhet. Studerar man däremot respektive tjänstekategori avseende 2000 är könsfördelningen mycket ojämn. Av professorerna är 13 procent kvinnor. Det är en ökning med en procenten- het jämfört med 1999. Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnliga professorer ökat från sex till tretton procent. Av de professorer som tjänstgör inom kategorin högskolor 2000 är 18 procent kvinnor. Det är en oförändrad andel jämfört med 1999. Även bland lektorer råder manlig dominans i hög grad. Av lektorerna är 73 procent män vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med 1999. Bland anställda med särskilda forskningstjänster samt anställda på forskarutbildningstjänster har männen minskat något sedan föregående år och utgör knappt 60 procent inom respektive tjänstekategori. Däremot är könsfördelningen bland adjunkter jämn, då 52 procent av adjunkterna är kvinnnor. För närmare studium av könsfördelningen se tabell 1A sidan 20, 4A sidan 45, 4B sidan 85 och 4C sidan 106 i tabellbilagan. Anställda fördelade efter tjänstekategori och kön, år 2000. Procent Professorer Lektorer Forskarassistenter Särskilda forskningstjänster Forskarutbildningstjänster Teknisk personal Timlärare/föreläsare Adjunkter Administrativ personal Lokalvård/ekonomipersonal Män Kvinnor 0 20 40 60 80 100 Låg andel kvinnor på tekniska högskolor Högst andel kvinnor finns på Lärarhögskolan i Stockholm, Karolinska institutet och högskolan i Borås. Lägst andel kvinnor har forskningsinstitutet, de tekniska högskolorna samt Blekinge tekniska högskola. Vid de lärosäten där vårdutbildning införlivats under 2000 har den kvinnliga andelen anställda ökat. Lärosäten med forskarutbildning Andel kvinnor (%) Karolinska institutet 64 Göteborgs universitet 56 Umeå universitet 51 Sveriges lantbruksuniversitet 50 Stockholms universitet 50 Linköpings universitet 49 Uppsala universitet 48 Lunds universitet 46 Högskolan i Jönköping 46 Luleå tekniska universitet 43 Kungliga Tekniska högskolan 32 Chalmers tekniska högskola 32 Högskolor Andel kvinnor (%) Lärarhögskolan i Stockholm 69 Högskolan i Borås 61 Högskolan Kristianstad 58 Malmö högskola 56 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 56 Karlstads universitet 54 Södertörns högskola 52 Örebro universitet 52 Högskolan i Gävle 51 Högskolan i Kalmar 50 Högskolan på Gotland 50 Högskolan i Halmstad 49 Mälardalens högskola 49 Mitthögskolan 48 Högskolan i Skövde 47 Högskolan Dalarna 46 Växjö universitet 46 Idrottshögskolan i Stockholm 45 Blekinge tekniska högskola 42 Konstnärliga högskolor i Stockholm 46 Institutet för rymdfysik 30
10 Utbildningsnivå Uppgiftsinsamling I syfte att beskriva utbildningsnivån inom den statliga högskolan har en sambearbetning gjorts med SCB:s register Befolkningens utbildning. Detta register innehåller uppgifter om högsta utbildning för alla i Sverige folkbokförda personer mellan 16 och 74 år och används i syfte att statistiskt beskriva utbildningsläget inom olika områden. Utbildningsnivå enligt utbildningsregistret innebär dock en smärre underskattning, bl.a. på grund av att en del utländska utbildningar saknas i utbildningsregistret. Diagrammet nedan visar den statliga högskolans personal oktober 2000 efter vissa utbildningsnivåer enligt registret Befolkningens utbildning per 1 januari 2001. Klassificeringen av utbildningsnivån är gjord enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Se SCB:s publikation Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 2000:1. I tabell 5 sidan 107 finns en mer detaljerad nivå på utbildningen liksom en redovisning på kön. Fr.o.m. 1995 års bearbetning delas forskarutbildningen upp på doktors-, licentiatexamen samt övrig forskarutbildning. Den sistnämnda kategorin innebär att vederbörande har forskarutbildning men att den är ospecificerad. Dessa uppgifter har oftast kommit in till utbildningsregistret via enkäter. Av de anställda i oktober 2000 har 690 inte återfunnits i registret Befolkningens utbildning. Huvuddelen av dessa torde vara personer som inte var folkbokförda i Sverige 2001-01-01 och 140 personer återfinns inte i utbildningsregistret då de är yngre än 16 år och äldre än 74 år. Övriga under Uppgift saknas, ca 380, finns med i registret men uppgift om utbildning saknas. Denna grupp domineras av personer födda i utlandet. Nio av tio professorer forskarutbildade Enligt registret Befolkningens utbildning har 92 procent av professorerna forskarutbildning. Andelen forskarassistenter med forskarutbildning uppgår till 94 procent. Andelen kvinnor med forskarutbildning bland professorerna uppgår till 88 procent, medan motsvarande andel för de kvinnliga forskarassistenterna är 95 procent. Av professorerna inom lärosäten med forskarutbildning saknar 7 procent forskarutbildning, vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med föregående år. Av professorerna inom kategorin högskolor saknar 12 procent forskarutbildning, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Av samtliga lektorer är 89 procent forskarutbildade. Inom lärosäten med forskarutbildning har 91 procent av lektorerna forskarutbildning. Skillnaderna mellan olika typer av högskolor är i detta avseende inte speciellt stora. Om man delar in kategorin högskolor i två storleksgrupper, < 499 anställda och > 500 anställda, finner man att bland lektorerna har 86 respektive 87 procent forskarutbildning i dessa grupper. Även inom tjänstekategorin särskilda forskningstjänster har en stor andel, 63 procent, forskarutbildning. Detta är en ökning med fyra procentenheter jämfört med 1999. Motsvarande andel för kvinnor i samma tjänstekategori är 51 procent, en ökning med fem procentenheter jämfört med föregående år. Om man i en sammanräknad grupp studerar professorer, forskarassistenter, lektorer, adjunkter samt anställda med särskilda forskningstjänster har 56 procent forskarutbildning. Bland kvinnorna i gruppen har 40 procent forskarutbildning. Anställda efter utbildningsnivå, år 2000. Procent Professorer Forskarassistenter Lektorer Adjunkter Särsk. forskningstjänster Forskarutbildningstjänster Administrativ personal Teknisk personal Lokalvård/ekonomipersonal Timlärare/föreläsare 0 20 40 60 80 100 Gymn. utb., förgymn. utb., uppg. saknas Eftergymnasial utb. Övrig forskarutb. Licentiatexamen Doktorsexamen
11 Rörlighet För att belysa rörligheten mellan tjänstekategorier och högskolor genomfördes en specialbearbetning i början av 2001. Denna bearbetning innebar att man jämförde den tjänstekategori och högskola som individen tillhörde ett år med den tjänstekategori och högskola som individen återfanns i året efter. I redovisningen i texten nedan ingår tjänstekategorierna: professorer, lektorer, forskarassistenter, adjunkter, övriga tjänster och annat. Definitioner av övriga tjänster och annat finns i tabellen nedan. Åren som redovisas här är 1998 och 1999. För denna studie användes registret över högskolans personal som baserar sig på de som var anställda vid lärosätet enligt Statliga löneredovisningssystemet (SLÖR). Mätmånad för den personal som ingår i denna redovisning är oktober. Registret över högskolans personal har matchats mot registret över totalbefolkningen (RTB) för att studera hur många individer som utvandrat. Av de som tillhörde tjänstekategorin professorer 1998 återfanns 91 procent i samma tjänstekategori 1999 och nästan samtliga var verksamma vid samma lärosäte. Endast två procent av professorerna hade bytt lärosäte mellan 1998 och 1999. Av de professorer som tillhörde gruppen annat hade tre procentenheter gått i pension. Knappt någon av professorerna hade utvandrat. När det gäller lektorerna 1998 var 84 procent kvar i samma tjänstekategori 1999. En mycket liten andel av lektorerna, som är kvar i samma tjänstekategori, två procent, har flyttat till ett annat lärosäte. Sex procent av lektorerna 1998 tillhörde tjänstekategorin professorer 1999. Bland lektorerna återfanns sju procent i gruppen annat varav fem procentenheter var inte yrkesverksamma inom högskolevärlden. Bland forskarassistenterna 1998 återfanns 72 procent i samma tjänstekategori 1999. Nästan samtliga forskarassistenter var kvar vid samma lärosäte. Nio procent av forskarassistenterna 1998 återfanns året efter i tjänstekategorin lektorer. I kategorin annat var åtta procentenheter av forskarassistenterna inte yrkesverksamma inom högskolevärlden och två procentenheter hade utvandrat. Mer än tre fjärdedelar, 78 procent, av adjunkterna 1998 tillhörde samma tjänstekategori 1999. En stor andel, 13 procent, av adjunkterna återfanns i gruppen annat under 1999 varav de flesta är inte yrkesverksamma inom högskolevärlden.tre procent av adjunkterna återfanns året efter bland lektorerna. Rörligheten är liten mellan tjänstekategorier, även rörligheten mellan lärosätena är mycket låg. Detta gäller för samtliga studerade tjänstekategorier. Studier av rörligheten vid lärosätena mellan 1998 och 1999 visar att den varierar en del. Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) återfanns 96 procent av professorerna 1998 vid samma lärosäte och tjänstekategori året efter. Motsvarande siffra för Karolinska institutet (KI) var 94 procent. Tre respektive två procent av professorerna hade gått i pension vid SLU och KI. Vid Luleå tekniska universitet återfanns 85 procent av professorerna 1998 vid samma lärosäte och tjänstekategori 1999. Sex procent av professorerna vid Luleå tekniska universitet 1998 tillhörde samma tjänstekategori men ett annat lärosäte året efter. Vid Karolinska institutet hade 20 procent av lektorerna 1998 blivit professorer under 1999. För Göteborgs och Stockholms universitet var motsvarande andel 11 procent. Rörligheten mellan lektor och professor ligger omkring fem procent vid de övriga större lärosätena. Rörlighet mellan tjänstekategorier åren 1998 och 1999. Procent Tjänstekategori 1999 Professorer Lektorer Forskarassistenter Adjunkter Övriga tjänster 1 Annat 2 Tjänste- Samma Annan Samma Annan Samma Annan Samma Annan Samma Annan kategori 1998 högskola högskola högskola högskola högskola högskola högskola högskola högskola högskola Professorer 89,0 1,6 1,6 0,3 0,1 0,0 0,1 0,1 1,1 0,4 5,6 Lektorer 5,2 0,4 81,4 2,1 0,4 0,0 0,9 0,1 1,9 0,4 7,1 Forskarass. 0,6 0,2 7,1 2,0 71,2 0,7 0,2 0,4 6,6 1,1 9,9 Adjunkter 0,0 0,0 2,4 0,3 0,0 0,0 77,5 0,9 5,2 0,8 12,7 1) I gruppen övriga tjänster ingår särskilda forskningstjänster, doktorander, övriga forskarutbildningstjänster, timlärare samt administrativ och teknisk personal. 2) Till gruppen annat hör bl.a. verksamhet utanför högskolan, avlidna, utvandrade och pensionerade.
12 Personal inom vård- och enskilda högskolor Alltsedan den första publiceringen av statistik över högskolans personal som avsåg åren 1984-1986 har ambitionen varit att belysa även den landstingskommunala delen av hög-skolans personal. Fr.o.m. 1993/94, det första verksamhetsåret efter 1993 års universitets- och högskolereform, samlar Högskoleverket in uppgifter till sin årsrapport. Uppgifter hämtas in såväl från de statliga universiteten och högskolorna som från de kommunala och enskilda. De lämnas på aggregerad nivå och läggs in i Högskoleverkets s.k. NU-databas (NU=Nationell Uppföljning). Uppgifterna avseende personal vid vårdhögskolor respektive enskilda högskolor som lämnats för åren 1993/94, 1994/95, 1995/96 samt kalenderåren 1997, 1998 och 1999 har publicerats i tidigare SM. För 2000 redovisas personalen vid de enskilda högskolorna och vårdhögskolorna i samma diagram och tabell. Tjänste-/personalkategorierna överensstämmer dock inte helt med den indelning som används i redovisningen över den statliga högskolans personal. Under 2000 har en tidigare landstingskommunal högskola införlivats i en statlig högskola. Personaluppgifter för de enskilda högskolorna och vårdhögskolorna 2000 grundar sig på redovisningar från nio enskilda högskolor och tre vårdhögskolor varav två är enskilda. Antal årsverken år 2000 för de tre vårdhögskolorna var 231 och för de nio enskilda högskolorna 425 årsverken. Som tidigare nämnts råder en jämn könsfördelning inom den statliga högskolans personal totalt medan det per tjänste-/personalkategori ser helt annorlunda ut. Till skillnad från lärosätena med forskarutbildning och kategorin högskolor består personalen vid vårdhögskolorna till övervägande del, 80 procent av kvinnor, en liten ökning jämfört med föregående år. Vid de enskilda högskolorna är könsfördelningen jämnare, 47 procent av personalen är kvinnor. Vad gäller personaltätheten för vårdhögskolorna 2000 är genomsnittet 15 studerande per undervisnings- och forskningspersonal eller 10 studerande per anställd omräknat till heltidspersoner. Antalet studerande på vårdhögskolorna avser höstterminen 2000. Samma definition och beräkningssätt har använts som beskrivs på sidan 6 för den statliga högskolans personal. För utförligare uppgifter och beskrivning av vårdhögskolornas och enskilda högskolors personaluppgifter hänvisas till Årsrapport för universitet och högskolor 2000 eller Högskoleverkets NU-databas. Årsverken vid enskilda högskolor och vårdhögskolor efter personalkategori och kön, år 2000. Procent Professorer Antal årsverken 1 vid enskilda högskolor och vårdhögskolor, år 2000 Högskola Årsverken Därav antal kv % Lektorer Adjunkter Annan forsk. o undervisande pers. Doktorandtjänst Administrativ personal Bibliotekspersonal Teknisk personal Gäst-/timlärare Män Kvinnor Ericastiftelsen 8 8 89 Ersta Sköndal högskola 51 40 77 Gammelkroppa Skogsskola 16 6 37 Handelshögskolan i Sthlm 245 107 44 Johannelunds Teol. högskola 16 6 36 Musikhögskolan Ingesund 46 17 37 Stockholms Musikped. institut 13 5 42 Teologiska högskolan i Sthlm 18 9 49 Örebro Missionsskola 12 3 28 Hälsohögskolan i Jönköping 158 119 75 Röda korsets högskola 37 35 93 Sophiahemmets sjuksk. högsk. 36 31 87 Summa 656 385 59 0 20 40 60 80 100 Procent 1) Antalet årsverken har avrundats till heltal.
13 Sveriges universitet och högskolor hösten 2000 Lärosäten med examensrätt forskarutbildning Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Växjö universitet Örebro universitet Högskolan i Kalmar Blekinge tekniska högskola Malmö högskola Chalmers tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Jönköping Högskolor med examensrätt grundutbildning Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Idrottshögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Mitthögskolan Mälardalens högskola Södertörns högskola Ericastiftelsen Ersta Sköndal högskola Gammelkroppa skogsskola Johannelunds Teologiska högskola Teologiska Högskolan i Stockholm Örebro Missionsskola Konstnärliga högskolor Danshögskolan Dramatiska institutet Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm Musikhögskolan Ingesund Stockholms Musikpedagogiska Institut Vårdhögskolor Hälsohögskolan i Jönköping Röda korsets högskola Sophiahemmets sjuksköterskehögskola Arvika Östersund Falun Borlänge Sundsvall Gävle Vänersborg Uddevalla Skövde Linköping Trollhättan 05 14 Göteborg Borås Jönköping Visby Halmstad Helsingborg Lund Malmö 13 17 23 20 Växjö 21 24 22 Kalmar 10 Karlskrona Ronneby Kristianstad 25 Härnösand Umeå Uppsala Filipstad 19 18 Västerås 01 Karlstad Stockholm Örebro Eskilstuna Huddinge 04 12 07 06 08 03 09 Boden Luleå Län 2000-01-01 01 Stockholms län 03 Uppsala län 04 Södermanlands län 05 Östergötlands län 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län 08 Kalmar län 09 Gotlands län 10 Blekinge län 12 Skåne län 13 Hallands län 14 Västra Götalands län 17 Värmlands län 18 Örebro län 19 Västmanlands län 20 Dalarnas län 21 Gävleborgs län 22 Västernorrlands län 23 Jämtlands län 24 Västerbottens län 25 Norrbottens län
14 Kvalitetsdeklaration 0 Inledning Syftet med statistiken över den statliga högskolans personal är att redovisa personalen vid de statliga högskolorna i oktober med avseende på tjänstekategori, verksamhetsområde, ålder, födelseår, kön samt utbildningsnivå. SCB gör detta på uppdrag av Högskoleverket, (HsV). Användare av statistiken om personal vid de statliga högskolorna är Högskoleverket, Utbildningsdepartementet, universiteten/högskolorna samt personer som arbetar med utredning, forskning, planering och utvärdering inom detta område. Arbetsmarknadens organisationer liksom massmedia och politiker har också ett intresse för denna statistik. Uppgifterna i föreliggande SM är framtagna genom en vidarebearbetning av strukturstatistiken över statsanställda. Denna statistik utarbetas av SCB i samarbete med Arbetsgivarverket (AgV). Ursprungligen är uppgifterna hämtade från Statliga löneredovisningssystemet (SLÖR). Uppgifterna har bearbetats och granskats på AgV. Därefter har ytterligare granskning och bearbetning utförts av SCB. Uppgifter om personalens utbildningsnivå är framtagna genom en sambearbetning med SCB:s register Befolkningens utbildning. 1 Innehåll 1.1 Statistiska storheter Detta SM beskriver antal anställda vid de statliga högskolorna med oktober 2000 som referensperiod. Indelningen görs efter tjänstekategori, verksamhetsområde, ålder, födelseår, kön och utbildningsnivå. 1.1.1 Objekt och population Populationen utgörs av anställd personal vid de statliga högskolorna i oktober 2000. 1.1.2 Variabler Antal anställda I de redovisningar som avser antal anställda ingår varje enskild person endast en gång (s.k. fysiska personer). Om en person innehaft flera tjänster har den med högst tjänsteomfattning valts. Vid lika tjänstgöringsomfattning har den med högsta arvodet fått gälla. Detta kan inträffa både inom och mellan myndigheter. Tjänstekategori Antalet tjänstebenämningar i grundmaterialet uppgår till drygt 900. Dessa har klassificerats i 10 huvudgrupper. Klassificeringen framgår av bilaga. De 10 huvudgrupperna har genomgående använts som fördelningsvariabel i detta SM. Verksamhetsområde Indelningen som gjorts i 20 verksamhetsområden bygger på den kod i SLÖR som anger organisatorisk hemvist. Ålder Personalen är indelad efter följande åldersgrupper: upp till 24 år, 25 29 år, 30 34 år, 35 39 år, 40 44 år, 45 49 år, 50 54 år, 55-59 år, 60 64 år samt 65 år och däröver. Födelseår Personalen är indelad i grupper efter följande födelseår: 1975 och senare, 1970-1974, 1965-1969, 1960-1964, 1955-1959, 1950-1954, 1945-1949, 1940-1944, 1935-1939, 1934 och tidigare. Universitet/högskola och kön är hämtade från grundmaterialet. Utbildningsnivå tas fram genom sambearbetning med registret Befolkningens utbildning. 1.1.3 Statistiska mått I huvudsak redovisas antals- och andelsuppgifter. I vissa tabeller redovisas antal anställda omräknat till heltidspersoner. 1.1.4 Redovisningsgrupper I detta SM görs framförallt indelningen efter kön, ålder, tjänstekategori och universitet/högskola efter högskolekategori. 1.2 Jämförbarhet med annan statistik Inom Högskoleverket finns delvis motsvarande statistik över personalen vid samtliga högskolor. Uppgifterna är lämnade av universiteten/högskolorna på aggregerad nivå i de s.k. årsredovisningarna och redovisas i HsV:s årsrapport respektive NU-databas. En sammanställning över de tre senaste årens uppgifter dels från SCB och dels från Högskoleverkets årsrapporter och NU-databas redovisas på sidan 17. 2 Tid 2.1 Referenstid Referensperioden är oktober 2000. 2.2 Framställningstid Cirka fyra månader efter oktober månads slut levereras ett beståndsband från strukturstatistiken över statsanställda. Därefter sker granskning, kodning och eventuella kompletteringar av materialet. Grundmaterialet innehåller uppgifter om organisatorisk hemvist endast i kodform. Därför matchas materialet mot ett band från Ekonomistyrningsverket (ESV) som innehåller organisatorisk hemvist både i kodform och klartext varefter kodning och dataregistrering sker av verksamhetsområde. Efter tabellframställning och sambearbetning med registret Befolkningens utbildning publiceras detta SM cirka 8 månader efter mätmånaden.
15 2.3 Punktlighet Enligt publiceringsplanen för Sveriges officiella statistik ska detta SM komma ut i juni 2001. 2.4 Frekvens Statistiken över personal vid statliga högskolor framställs en gång per år och ges ut i SM-form. 2.5 Jämförbarhet över tiden Mättidpunkt Under perioden 1984-2000 har ändringar av mättidpunkten skett. Mellan åren 1984-1989 var mars mätmånad. Fr.o.m. 1990 var september mätmånad. Den främsta orsaken till ändringen var att resultatet av de centrala löneförhandlingarna skulle komma med i statistiken över statsanställda. År 1993 byttes mätmånaden till oktober. Detta för att en del av personalen vid universitet och högskolor (främst arvodesanställda) börjar sin tjänst först i september och således inte erhåller lön förrän i oktober. Följaktligen ger redovisningen fr.o.m. 1993 en mer relevant bild av personalsituationen. Myndigheter I redovisningen ingår följande enheter: 12 lärosäten med forskarutbildning 7 konstnärliga högskolor i Stockholm 19 högskolor 1 forskningsinstitut (Institutet för rymdfysik). I myndighetskategorin högskolor ingår Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet som har generell rätt att utfärda forskarexamina. Även högskolan i Kalmar, Blekinge tekniska högskola och Malmö högskola som har rätt att utfärda forskarexamina inom ett vetenskapsområde ingår också i kategorin högskolor. Dessa sex högskolor klassificeras i denna myndighetskategori eftersom grundmaterialet från SLÖR inte medger någon indelning per verksamhetsområde för dessa högskolor. Under tidsperioden 1984-2000 har vissa högskoleenheter försvunnit eller organisatoriskt/administrativt förts till andra enheter. Det har också tillkommit några högskolor. I de uppgifter som avser åren 1984-1988 ingår Stockholms datacentral i redovisningen. Högskolan i Karlskrona/Ronneby tillkom 1 juli 1988 och ingår för första gången i redovisningen 1989. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla tillkom 1 juli 1990 och ingår för första gången 1990. Manne Siegbahninstitutet ingår från och med 1 juli 1993 i Stockholms universitet. Högskolan i Eskilstuna/Västerås bytte namn till Mälardalens högskola 1 juli 1993. Högskolorna i Östersund och Sundsvall/Härnösand slogs ihop till en högskola med namnet Mitthögskolan 1 juli 1993. Grafiska institutet ingår fr.o.m. 1 juli 1994 i Stockholms universitet. Högskolan i Jönköping och Chalmers tekniska högskola ombildades till stiftelser fr.o.m. 1 juli 1994. Högskolan i Jönköping har fr.o.m. 1995 förts till kategorin universitet och fackhögskolor från kategorin mindre och medelstora högskolor. Högskolan i Halmstad, Örebro universitet, Mitthögskolan samt Mälardalens högskola tog fr.o.m. 1 juli 1995 över vårdhögskoleutbildningen från landstingen i respektive län. Södertörns högskola tillkom under 1996. Endast administrativ personal redovisades 1996. Fr.o.m. 1 januari 1996 övertog Linköpings universitet vårdhögskoleutbildningen från landstinget i Östergötlands län. Malmö högskola tillkom 1 juli 1997. Tjänstebenämningen biträdande professor ingick i 1996 års redovisning i kategorin högskolelektorer m.fl. År 1997 ingick den i kategorin professorer p.g.a. bearbetningstekniska skäl. Fr.o.m. 1998 redovisas den bland högskolelektorer m.fl. Fr.o.m. 1 januari 1998 införlivades ett antal vårdhögskolor i de statliga högskolorna, nämligen Hälsohögskolan i Stockholm i Karolinska institutet, Hälsohögskolan i Umeå i Umeå universitet, Kalmar läns vårdhögskola i Högskolan i Kalmar, Vårdhögskolan i Uppsala i Uppsala universitet, Vårdhögskolan i Kristianstad i Högskolan Kristianstad. Fr.o.m. 1 april 1998 införlivades Vårdhögskolan Lund/Helsingborg i Lunds universitet. Fr.o.m. 1 juli 1998 införlivades Hälsohögskolan i Värmland i Karlstads universitet, Vårdhögskolan i Malmö i Malmö högskola samt Vårdhögskolan i Göteborg i Göteborgs universitet. Fr.o.m. 1 oktober 1998 införlivades Vårdhögskolan i Växjö Växjö universitet. Högskolan på Gotland tillkom 1 juli 1998. Fr.o.m. 1 januari 1999 införlivades Blekinge internationella hälsohögskola i Blekinge tekniska högskola, Hälsohögskolan Väst i Skövde i högskolan i Skövde, Vårdhögskolan Falun i högskolan Dalarna, Vårdhögskolan Gävle i högskolan Gävle och Vårdhögskolan i Borås i högskolan i Borås. Högskolan i Karlstad, Högskolan i Växjö och Högskolan i Örebro benämns fr.o.m. 1 januari 1999 Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet. Fr.o.m. 1 oktober 1999 införlivades Vårdhögskolan Boden Luleå tekniska universitet. Fr.o.m. 1 januari 2000 införlivades Hälsohögskolan i Vänersborg i högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Högskolan i Karlskrona/Ronneby bytte namn till Blekinge tekniska högskola 1 januari 2001.
16 3 Tillförlitlighet 3.1 Tillförlitlighet totalt Redovisningen grundar sig på de uppgifter som respektive universitet/högskola lämnar till SLÖR-systemet. Eftersom SLÖR-systemet används för löneutbetalningar bedöms kvaliteten åtminstone i uppgifter som har betydelse för löneutbetalningar vara god. Följande brister kan dock konstateras: på några universitet/högskolor förekommer det att anställda timlärare inte ingår i lönesystemet SLÖR. Dessa finns istället i särskilda redovisningssystem på sidan om. Det har tyvärr inte varit möjligt att få fram uppgifter om dem. Dessa saknas således i redovisningen. i vissa fall har ersättning för timarvoderad personal betalts ut till företag där läraren är anställd (ev. enmansföretag). I sådana fall ingår inte detta i lönesystemet SLÖR. Det förekommer bland annat inom de konstnärliga utbildningarna. indelningen i verksamhetsområden bygger på en kod i SLÖR som anger organisatorisk hemvist. Systemet för kodsättning varierar mellan högskolorna. Många av timlärarna inom verksamhetsområdet central förvaltning har förts dit på grund av att de inte kunnat hänföras till ett specifikt område. 3.2 Osäkerhetskällor 3.2.1 Täckning Populationen består av anställd personal vid de statliga universiteten/högskolorna oktober 2000. Ingen känd övertäckning förekommer. Undertäckning förekommer bland annat genom att vissa universitet/högskolor inte rapporterar samtliga timlärare i lönesystemet SLÖR. Ingen mätning av täckningsfelen har gjorts. 3.2.2 Urval Statistiken är totalräknad och därmed inte behäftad med urvalsfel. 3.2.3 Mätning Mätförfarandet i SM-statistiken kan beskrivas som en direkt överföring av observerade värden från SLÖR-registret, som i sin tur baseras på administrativa uppgifter från respektive universitet/högskola. Det som talar för att uppgifterna är av en god mätkvalitet är, precis som under 3.2.4, att uppgifterna ligger till grund för löneutbetalningar. 3.2.5 Bearbetning Fel kan uppstå i högskolornas material t.ex. vid databearbetningar och vid SCB:s hantering av datamaterialet. Även vid den manuella kodningen och dataregistreringen kan fel uppstå. Granskningen som görs leder ibland till kompletteringar och rättningar efter kontakt med högskolorna. Uppgifterna som hämtas från registret Befolkningens utbildning är kvalitetsdeklarerade, se (www.scb.se/statinfo/ pbesk/uf0506.asp). 4 Tillgänglighet 4.1 Spridningsformer Statistik om personalen vid de statliga universiteten och högskolorna publiceras i huvudsak i SM. Vissa tabeller redovisas också i Utbildningsstatistisk årsbok och Fickskolan. Dessutom förekommer en del uppgifter i Högskoleverkets NU-databas och årsrapport. 4.2 Presentation Framgår av SM:et. 4.3 Dokumentation Produkten finns dokumenterad i en produkthandbok daterad 1996-06-11, Personal vid universitet och högskolor. Dessutom finns produkten beskriven i SCB:s dokumentationssystem för statistikproduktionen som tidigare skedde i stordatormiljö. Fr.o.m. 1998 års statistikproduktion sker bearbetningen i PC-miljö. Särskild systemdokumentation finns för denna bearbetning. 4.4 Primärmaterial Specialbearbetningar kan göras på uppdragsbasis. 4.5 Upplysningar Michael Karlsson, tfn 019-17 64 81 och Kajsa Swenson tfn 019-17 67 37, Programmet för högskolestatistik, SCB, 701 89 Örebro. E-post: förnamn.efternamn@scb.se 3.2.4 Bortfall Uppgifterna som universiteten/högskolorna lämnar till SLÖR-systemet ligger till grund för löneutbetalning, varför det ställs stora krav på att uppgifterna är fullständiga. Som en följd därav torde även uppgifterna som lämnas vidare till SCB från AgV vara fullständiga.