SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (67) Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 13.00-16.45 Beslutande Övriga deltagande Bert Öhlund, ordförande Harriet Classon Philip Cohen Eva Enqvist Tore Gabrielsson Agneta Hansson Håkan Lindh Janeth Lundberg, närvarande t.o.m. kl. 16.30 Bo Nilsson Britta Rådström Anna-Lena Stenwall Torvald Stefansson Kenneth Vidmark Jens Wikström, närvarande t.o.m. kl. 16.30 Joakim Wallström, tjg. ersättare för Hans-Eric Wallin Närvarande ersättare Birgitta Burström Gunilla Hedström Lena Håkansson Anders Hård, närvarande t.o.m. kl. 16.00 Bo Larsson Herbert Lundberg Övriga deltagare Göran Åström, bygg- och miljöchef, kl. 13.30-13.45 Hans Andersson, teknisk chef, kl. 14.55-15.40 Tore Isaksson, ekonomichef, kl. 15.00-16.45 David Nyberg, kommunchef, kl. 13.00-16.45 Lars Björklund, sekreretare, kl. 13.00-16.45 Utses justera Janeth Lundberg med Tore Gabrielsson som ersättare Paragrafer 248-283 Underskrifter.. /Bert Öhlund, ordförande/ /Lars Björklund, sekreterare/.. /Janeth Lundberg, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har ss upp Anslaget tas ner efter 2004-08-24 2004-08-31 2004-09-21 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 KS 248 AU 505 Dnr 2004.396 090.480 Deltagande i projektet Service i glesbygd samordning och delaktighet, länsstyrelsen Länsstyrelsen anför Västerbotten är nationell samordnare i ett projekt som syftar till testa nya lösningar för service i länets lands- och glesbygder. Projektet är ett interreg-projekt inom Norra Periferin och de medverkande länderna är Skottland, Finland och Island. De deltagande nationerna ska vidareförmedla goda exempel på hur man arbetar med lösa servicefrågan i glest befolkade områden. Det kommer vara möjligt för fyra kommuner aktivt delta i projektet som kommer pågå till juni 2007 med start hösten 2004. Från Norrbotten kommer ytterligare några kommuner delta. Tillväxtkontoret anför de ser positivt på projektet. Kontoret arbetar aktivt för underlätta och förbättra privat och offentlig service på lands- och glesbygd. Kontoret har bland annat varit en aktiv part vid framtagandet av det lokala programmet för kommersiell service med inriktning mot lands- och glesbygd. Skellefteå kommun var som enda kommun från Västerbotten med i det arbete som föregick starten av projektet som länsstyrelsen nu erbjuder kommunerna delta i. Inom Skellefteå kommun finns ca 200 orter med varierande befolkning. Tillväxtkontoret tror inte det är möjligt arbeta samtidigt med alla dessa utan vill från början koncentrera krafterna till orter med 200 1 000 invånare med ett visst fungerande serviceutbud. Tillväxtkontoret vill stödja orter som har ett intresse av utveckla privat och offentlig service och ge invånarna möjlighet fundera i nya banor för även i framtiden möjliggöra för service på landsbygden. Projektet är fullt finansierat och kommunens insats är avsättande av behövlig arbetstid för berörda tjänstemän och politiker. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beslutar förklara kommunen beredd delta i interreg-projektet Service i glesbygd samordning och delaktighet.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 KS 249 AU 512 Dnr 2004.497 090.900 Kommunikationsstrategi för Skellefteå kommun Kommunledningskontoret anför under vintern 2003 2004 har förvaltningarnas informationsansvariga tillsammans formulerat en kommunikationsstrategi. Informationsbyrån har svarat för ledning och samordning av de grupper som arbetat med dokumentet. Strategin är utformad med kommunens kommunikativa plform som ledstjärna. Dokumentet ska vägleda kommunens medarbetare till ett öppet, nära och enkelt förhållningssätt till alla former av masskommunikation. Informationsbyrån svarar för dokumentet kungörs och levandegörs på webbplatsen och kompletteras med bl.a. instruktionstexter (som arbetsgrupperna också tog fram i samband med strategidokumentet). Dessutom kopplas aktiviteter till de olika målen. Kommunikationsstrategin är indelad i kategorierna övergripande strategi, skriftspråk, massmedia och opinionsbildning samt grafisk profil. Målen för den grafiska profilen kan sammanfas i en mening: Det ska vara enkelt identifiera kommunal verksamhet. I ett allt brokigare samhälle är grafisk tydlighet avgörande för den kommunala identiteten. Det grafiska profilprogrammet antogs i kommunstyrelsen 1999-11-02, 481, och kommunfullmäktige 2000-02-29, 39. I dessa beslut medges vissa undantag från det grafiska profilprogrammet. I samband med införandet av en öppen, nära och enkel kommunikationsstrategi bör en renodling eftersträvas och följaktligen bör antalet undantag minska. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beslutar godkänna kommunikationsstrategin som kommunalt styrdokument och uppdra till informationsbyrån initiera tillämpningar, aktiviteter, utbildningar m.m. kopplade till målen alla kommunala sympboler och emblem, liksom alla former av visuell masskommunikation, ska vara anpassade till det grafiska profilprogrammet inom en treårsperiod med avslut 2007-07-01
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 de nuvarande logotyperna för Skellefteå camping, Byske havsbad och Expolaris kongresscenter samt räddningstjänstens åttauddiga stjärna kan användas även fortsättningsvis och när så är möjligt tillsammans med profilenligt emblem uppdra till informationsbyrån löpande ompröva och revidera både kommunikationsstrategi och grafisk profil samt tillkännage förändringarna uppdra åt kommunledningskontoret lämna förslag till hur kommunens hemsida kan spegla den politiska processen. Kommunstyrelsen beslutar bifalla arbetsutskottets förslag uppdra åt kommunledningskontoret komplettera strategin med ett avsnitt om andra media, bl.a. telefon.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 KS 250 AU 524 Dnr 2004.491 090.386 Ombyggnad av Björnåkersskolan, nyttjande av investeringsmedel 2005 Fritidskontoret anför ombyggnationerna av Björnåkersskolan i Burträsk pågår för fullt. Enligt planerna skulle fritidsgården flytta in i dessa lokaler vid årsskiftet 2004/2005. På grund av den dåliga miljön i den gamla fritidsgården har fritidskontoret i samråd med skolan konstaterat det redan i september 2004 är möjligt ta största delen av de tilltänkta lokalerna i anspråk. I samband med budgetarbetet 2003 äskades totalt 438 000 kronor till investeringar i samband med bytet till nya lokaler. Dessa medel finns också tillstyrkta i ram för 2005. Eftersom behovet av dessa investeringar uppstår redan under hösten 2004 vill fritidskontoret redan under andra halvåret ha möjlighet disponera cirka 75 % av detta anslag. Fritidsnämnden beslutade 2004-06-09, 171, ansöka om maximalt 328 500 kronor under hösten får tas i anspråk för inventarier till fritidsgården Argus. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna arbetena påbörjas och finansieras ur anslag i 2005 års budget. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 KS 251 AU 526 Dnr 2004.478 003.312 Upphävande av generalplan för Kågedalen Bygg- och miljökontoret anför följande: Bakgrund Generalplanen för Kågedalen upprättades 1976 och baserades på bl.a. Strukturanalysen för Skellefteå centralort och ortsklassificeringen för kommunen där Ersmark Kåge kom benämnas serviceorten Kågedalen. I Strukturanalysen klassades Kågedalen som lämpligt utbyggnadsområde för den närmaste 20-årsperioden, dvs. fram till 1996. I planförslaget antogs en utbyggnad från 2 500 invånare 1975 till upp mot 8 000 invånare 1995. Av den summan föreslogs ca 2 700 bosätta sig i ett nytt område mellan Ersmark och Kåge benämnt Storänget. Förslaget innebar en bandstadsbebyggelse på norra sidan av Kågeälven längs Jörnsvägen som graderades ned till sekundärled. Som primärled för bl.a. tung trafik till industrin i bl.a. Ersmark föreslogs i stället vägen västerut söder om älven. Marken mellan bebyggelsekoncentrationerna lades ut som bestående jordbruksmark. Befintlig bebyggelse längs t.ex. Jörnsvägen har ingen redovisning. Efter generalplanens antagande har fördjupade översiktsplaner, dispositionsplaner, upprättats för både Ersmark och Kåge. I dess följdes generalplanens intentioner och förslag upp. Utvecklingen fram till 2004 En del av planerna fullföljdes i både Ersmark och Kåge med några toppår kring 1980 och 1990, men inte alls i den utsträckning som förutspåddes i generalplanen. Storänget kom inte bebyggas alls. Den förväntade befolkningstillväxten har inte infriats, i stället har den de senaste åren minskat och är i dag ca 3 500. Genom åren har bygglov släppts längs Jörnsvägen mellan orterna på ett sätt som inte var tanken i generalplanen. I samband med utbyggnaden av E4 förbi Kåge i slutet på 1990-talet togs en ny dispositionsplan för Kåge fram, där bl.a. utbyggnadsområden i de tidigare planerna togs bort mot bakgrund av den förväntade utvecklingen inte blivit av. I den nya planen föreslås också Jörnsvägen ska utgöra primärleden västerut längs Kågedalen i stället för den tidigare föreslagna söder om Kågeälven. I översiktsplanen för kommunen 1991 ansågs planen dock tillräckligt aktuell för kunna antas som fördjupning av denna.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Bedömning och förslag Utvecklingen i Kågedalen har inte blivit den som förväntades i generalplanen. Dessutom har planens förslag gjorts inaktuella genom senare planering, framför allt dispositionsplanen för Kåge med bl.a. en annan väghierarki, minskat bostadsbyggande m.m. Bygglov har beviljats för nybyggnad längs Jörnsvägen i strid mot generalplanen. Generalplanen har genom åren och senare planering och allmän praxis i lovhantering m.m. kommit bli allt mer inaktuell och används i praktiken inte som underlag vid ärendehantering i kommunen. Den finns dock som gällande plan (omantagen 1991, se ovan) hos statliga myndigheter. För få en likartad syn på Kågedalen i dag hos såväl kommunen som länsstyrelsen bör ett arbete med upphävande av planen initieras. Byggnadsnämnden beslutade 2004-06-14, 139, hos kommunstyrelsen begära generalplanen för Kågedalen upphävs. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige upphäva generalplanen. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 KS 252 AU 527 Dnr 2004.479 090.480 Ansökan om bidrag till mineraljakten 2004, SGU Norrlands mineraljakt ansöker om bidrag med 10 000 kronor för verksamheten under 2004 användas till kommunpriser och resor för de kommunala kontaktmännen. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen lämnar ett bidrag om 10 000 kronor till Mineraljakten finansieras ur anslaget för näringsfrämjande åtgärder. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 KS 253 AU 529 Dnr 2003.388 016.900 Motion om öppna möjligheten till intraprenad för kommunens anställda (19/03) Kommunfullmäktigeledamoten Håkan Lindh anför i motion 2003-04-10 följande: I tidningen Kommunaktuellt (10/4) står läsa Skellefteås kommunanställda har den högsta sjukfrånvaron i landet. Detta är ett dystert och fullständigt oacceptabelt förhållande. Det finns säkert många samverkande orsaker till kommunens höga sjuktal, men en sak kan vi dock vara helt säkra på. Det beror inte på just de människor som jobbar åt Skellefteå kommun skulle vara klenare fysiskt eller mentalt och därigenom oftare och lättare bli sjuka. Felet står istället finna hos kommunen som arbetsgivare. Jag är övertygad om den främsta orsaken ligger i hur kommunen leder och organiserar arbetet. Vi har alla ett starkt behov av känna delaktighet, se sammanhang och ha ett stort mått av egenkontroll i vårt arbete. Vi är villiga ta ett stort ansvar på jobbet, men detta ansvar måste följas av motsvarande befogenheter, självbestämmande, frihet och förtroende från arbetsgivaren lösa uppgiften. Ges vi det förtroendet växer vi som människor. Får vi inte detta förtroende däremot - lastas ständigt nya arbetsuppgifter och ökat ansvar på våra axlar utan verktygen och befogenheterna följer med - leder det till utbrändhet och sjukskrivning. I det lilla företaget lyckas man ofta skapa dessa goda arbetsförhållanden medan man i stora organisationer, främst i offentlig sektor med långa beslutsvägar, ofta misslyckats. Sjuktalen är ett tydligt tecken på detta. Intraprenad - en ny möjlighet för kommunens anställda Intraprenader är ett sätt för den stora organisationen vinna det lilla företagets fördelar. Intraprenad innebär i korthet personalen på t.ex. en avgränsad kommunal enhet erbjuds driva sin verksamhet som om det vore ett eget företag. Men till skillnad från entreprenader är det fortfarande en kommunalt ägd och driven verksamhet, med en personal som fortfarande är anställd av kommunen. Att erbjuda anställda driva sin verksamhet som intraprenad har blivit allt vanligare inom offentlig sektor. Landstinget i Västerbotten gör det redan. I
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Umeå kommun har man just startat ett projekt där man gått ut med erbjudande till de anställda och fått ett positivt gensvar där personalen på ett 20-tal enheter anmält sitt intresse för detta (se även bifogat material från Umeå kommun). I Umeå har man tills en särskild projektgrupp som leder utvecklingsarbetet. Gruppen består av arbetsgivareföreträdare och fackliga företrädare. Till gruppen har även knutits ett antal resurspersoner från olika verksamheter. Man har hållit ett antal informationsmöten under hösten 2002 och i januari 2003. Nu pågår en diskussion om formerna och hur ett avtal skulle kunna se ut. Förhoppningen är ett första avtal ska vara klart under våren. Mitt förslag: Jag anser Skellefteå kommun snarast bör erbjuda de kommunanställda samma möjligheter som bl.a. Landstinget i Västerbotten och Umeå kommun. Inte minst mot bakgrund av kommunens höga sjuktal. Kommunen bör lägga upp arbetet i nära samarbete med de anställda och deras organisationer och nyttja de goda erfarenheter av intraprenadprojekt man har i andra delar av landet, samtidigt som man undviker eventuella misstag som gjorts. - Det är dags pröva möjligheten till intraprenader, även här i Skellefteå kommun. Med anledning av ovanstående föreslår jag fullmäktige besluta Skellefteå kommun öppnar möjligheten för kommunens anställda driva sin verksamhet på intraprenad uppdra åt kommunstyrelsen i samråd med de olika verksamhetsnämnderna och de fackliga organisationerna bilda projektgrupp, ta fram riktlinjer, genomföra informationsmöten med personalgrupper och i övrigt vidta erforderliga åtgärder för intraprenader skall möjliggöras. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2003-04-29, 386, remittera motionen till kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen har 2004-06-23, 240, lämnat förslag till kommunfullmäktige anta styrprinciper för alternativa driftsformer i form av intraprenad. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionens syfte är uppfyllt genom kommunstyrelsens förslag (2004-06-23, 240) om intraprenaddrift. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 KS 254 AU 530 Dnr 2004.69 016.600 Motion om erbjuda skolor organisera sig som intraprenader (2/04) Kommunfullmäktigeledamöterna Stina Engström och Lars Åhman anför i motion 2004-01-27 följande: Barn är jämlika, men olika. Elever, föräldrar och skolans personal har olika uppfningar om vad som kännetecknar en bra skola. Man efterfrågar olika prioriteringar, olika pedagogiska och metodiska modeller och alternativa sätt organisera skolan. Både skollagen och läroplanen för grundskolan öppnar för förnyelse och ökad mångfald. Möjligheterna till profilering har dock inte tillåtits i vår kommun. Olikheterna inom Skellefteås skolor svarar därför inte mot bredden av elevernas och föräldrarnas önskemål. Ett uttryck för önskemålens mångfald är tillväxten av fristående skolor. Dessa hade inte kunnat uppstå och överleva om de inte erbjöd något som elever, föräldrar och lärare saknar inom den kommunala skolan. Ett sätt åstadkomma ökad frihet kunde vara ombilda kommunala skolor i Skellefteå kommun till kommunala friskolor, vilket i ren formell mening skulle betyda intraprenader. Det betyder kommunen även i fortsättningen är huvudman för verksamheten, men skolan själv kan svara för planering, utveckling, administration och ekonomi. Skolan bestämmer också i vilken utsträckning brukarna ska involveras. Den styrning som tillämpas för den kommunala friskolan blir den statliga skollagen respektive läroplanen. Det finns säkert olika tekniska och juridiska lösningar för åstadkomma kommunala friskolor. Det är viktigt inte låsa sig för en enda modell. Skoloch kulturkontoret bör därför ges i uppdrag utforma ett antal möjliga alternativa lösningar. Förhoppningsvis kan den kommunala friskolan sättas i sjön i samband med den organisationsöversyn som nu är inne på slutvarvet träder i kraft. Med stöd av vad som anförts ovan föreslår vi kommunfullmäktige beslutar uppdra åt kommunstyrelsen utreda och ta fram olika modeller för kommunala friskolor i motionens anda
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 erbjuda samtliga kommunala skolor i Skellefteå kommun få organisera sig som kommunala friskolor/intraprenader. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2004-02-17, 121, remittera motionen till kommunledningskontoret för yttrande efter samråd med barn- och grundskolenämnden. Kommunstyrelsen har 2004-06-23, 240, lämnat förslag till kommunfullmäktige anta styrprinciper för alternativa driftsformer i form av intraprenad. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionens syfte är uppfyllt genom kommunstyrelsens förslag (2004-06-23, 240) om intraprenaddrift. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 KS 255 AU 547 Dnr 2004.492 062.870 Anslag till projektledning för folkhälsopolitiskt program, fritidsnämnden Kommunfullmäktige beslutade 2004-01-27, 6, uppdra åt folkhälsorådet i samarbete med övriga aktörer upprätta förslag till folkhälsopolitiskt program. Folkhälsorådet och dess beredning har senare behandlat frågan hur detta arbete ska ske. Utifrån detta konstaterar fritidskontoret, som ansvarig för folkhälsorådets administration, resurser för en projektledare motsvarande en halvtidstjänst under sex månader måste tillskapas. Kostnaden beräknas till ca 105 000 kronor. Fritidsnämnden beslutade 2004-06-09, 149, hos kommunfullmäktige hemställa om ett tilläggsanslag på 105 000 kronor för projektledning när det gäller utarbetandet av ett folkhälsopolitiskt program. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beviljar fritidsnämnden tilläggsanslag om 105 000 kronor till projektledning finansieras ur anslaget för tillfälliga utredningar. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 KS 256 AU 548 Dnr 2003.923 003.313 Ändring av detaljplan inom Alhemsområdet för Boviksvägen med anslutning till väg E4 Tekniska nämnden har från närboende fått framställning om öka trafiksäkerheten längs Boviksvägen. Tekniska kontoret anför följande: Boviksvägen fungerar som en länk i huvudvägnätet och förbinder E4 med Torsgatan. Boviksvägen löper genom Alhem och samlar upp trafiken inom området. Gatan har en ca 7 m bred körbana och 2 m breda gångbanor på vardera sida. Trafikmängden på Boviksvägen uppgår enligt tekniska kontorets mätningar till ca 1 000 fordon per dygn. Under den senaste tioårsperioden har det polisrapporterats 13 olyckor på Boviksvägen varav sex stycken med personskador som följd. Det är framförallt i korsningarna med E4 (fem stycken) och Torsgatan (sex stycken) som olyckorna inträffat. Boviksvägens korsning med E4 har i dag en undermålig standard ur trafiksäkerhetssynpunkt. Trafikvolymen på E4 vid aktuell korsning är drygt 15 000 fordon per dygn. I dag förekommande vänstersvängande trafik in på Boviksvägen från E4 är en säkerhetsrisk då det på E4 saknas både trafikdelare och särskilt körfält för vänstersvängande trafik. I anslutning till korsningen passerar även en gångoch cykelväg Boviksvägen. Såväl Vägverket Region Norr som tekniska kontoret anser det angeläget åtgärder vidtas för förbättra trafiksäkerheten. Tekniska kontoret bedömer efter samråd med Vägverket Boviksvägens anslutning mot E4 kan stängas av för motorfordonstrafik. Boviksvägens anslutning mot E4 fyller i dag inte någon viktig funktion i huvudvägnätet. Att stänga av Boviksvägen vid E4 innebär en viss försämring av tillgängligheten till Alhemsområdet och till viss del Mullbergsområdet och Morön. I och med Boviksvägen går genom ett bostadsområde är den av såväl trafiksäkerhetsskäl som miljöskäl inte lämplig som väg för exempelvis tung trafik till och från Mullbergets industriområde. För trafik från E4 till Mullberget finns två alternativa vägar via antingen Torsgatan eller via Östra leden/torsgatan. Efter en stängning av Boviksvägen vid E4 kan angöringen till Alhemsområdet ske från Torsgatan via Alhemsgatan och Boviksvägen. Genom stänga av Boviksvägen vid E4 styrs all genomfartstrafik bort från Alhemsområdet och biltrafiken
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 i området blir i huvudsak lokal trafik, vilket innebär bilförarna är väl förtrogna med förhållandena på plats. Boviksvägen trafikeras i dag av bussar i linjetrafik omfande tre turer per dag. Bussarna färdas norrut på Boviksvägen och ut på E4 och vidare till Slalomvägen. En avstängning av Boviksvägen begränsar lokaltrafikens möjligheter försörja Alhemsområdet på ett rationellt sätt och kräver förändringar av vissa busslinjer. Föreslagen åtgärd ger en positiv effekt på trafikmiljön i området och tekniska kontoret bedömer det för närvarande inte finns anledning vidtaga ytterligare trafiksäkerhetsåtgärder. Tekniska nämnden beslutade 2003-10-27, 215, hemställa om detaljplanen för Alhemsområdet från 1960 ändras så en avstängning av Boviksvägen vid E4 för motorfordonstrafik kan möjliggöras. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2003-12-09, 959, remittera ärendet till bygg- och miljökontoret för redovisning av förutsättningar och konsekvenser av föreslagen planändring. Bygg- och miljökontoret redovisar 2004-02-02 en konsekvensbedömning av två alternativ: Alternativ 1: Boviksvägens anslutning med E4 stängs av för biltrafik. Alternativ 2: Boviksvägens anslutning till E4 begränsas, korsningen byggs om så vänstersvängande trafikrörelser elimineras. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2004-03-23, 232, uppdra åt bygg- och miljökontoret informera boende om de alternativa trafiklösningarna. Bygg- och miljökontoret redovisar ett samrådsmöte 2004-04-29 har hållits med boende i Alhemsområdet. De tänkbara trafiklösningarna presenterades. Diskussionen kretsade runt genomfartstrafiken av personbilar och tung trafik på Boviksvägen. Att hastigheten var för hög samt hur en stängning skulle påverka färdvägen till vissa platser, t.ex. den nya etableringen av handel på Solbacken. Samrådsmötet föreslog de två alternativa trafiklösningarna skulle ställas mot varandra och en omröstning skulle genomföras. Omröstningen gav resultatet ca 80 % av deltagarna förordade alternativ 1: Boviksvägen stängs helt vid E4. Bygg- och miljökontorets bedömning är alternativ 1 är en optimal trafiklösning när Vägverket tar bort Boviksvägens anslutning mot E4. Vänstersvängande
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 trafik försvinner i korsningen Boviksvägen/E4, vilket förbättrar trafiksäkerheten radikalt. I dag förekommer vänstersvängande trafik in på Boviksvägen från E4, vilket är en stor säkerhetsrisk då det på E4 saknas både trafikdelare och särskilt körfält för vänstersvängande trafik. I anslutning till korsningen passerar i dag även ett större gång- och cykelstråk över Boviksvägen. Trafiklösningen medför konflikter mellan oskyddade trafikanter och fordonstrafik helt elimineras. Trafiklösningen medför också befintligt bullerplank kan förlängas söderut och ytterligare förbättra boendemiljön i Alhemsområdet. En särskild utredning kommer belysa hur långt söderut bulleråtgärden är nödvändig. Trafiksäkerheten förbättras internt i området då all genomfartstrafik tas bort. Biltrafiken i Alhemsområdet blir i huvudsak lokaltrafik när trafiklösningen är genomförd, vilket innebär bilförarna är väl förtrogna med förhållandena på platsen. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen uppdrar åt byggnadsnämnden ändra detaljplanen så Bovikenvägens anslutning mot E4 stängs. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 KS 257 AU 550 Dnr 2004.517 073.681 Samlad ansökan om statsbidrag till lokal och kommunal naturvård Regeringen beslutade under 2003 om en satsning på lokal och kommunal naturvård genom ett särskilt program för 2004 2006 som omfar totalt 300 miljoner kronor. Bidrag kan ges till upp till 50 % av kostnaderna av projekten. Västerbottens län tilldelades 4,18 miljoner kronor för 2004 vilket motsvarar nära 8,4 miljoner till naturvårdsinsatser i länet för detta år. Sista ansökningsdag för kommunerna är 2004-09-13. Projekten kan med fördel röra integrering av friluftsliv, naturvård och kulturmiljö. Andra viktiga åtgärder kan röra tätortsnära natur, tillgänglighet av den och folkhälsa. Projekten ska bidra till uppfylla ett eller flera miljökvalitetsmål som har koppling till naturvård. Satsningen innebär möjligheter för såväl kommun som för lokala aktörer (föreningar/organisationer etc.) ansöka om bidrag för naturvårdsprojekt. Alla ansökningar ska gå genom kommunen som projektägare och har det formella ansvaret för genomförande och uppföljning. Kommunen gör en samlad ansökan till länsstyrelsen som slutgiltigt bedömer, godkänner och fördelar medlen bland projekten. Det finns möjlighet söka bidrag för åtgärder inom följande kategorier: - Kunskapsuppbyggnad - Framtagande av underlag till t.ex. kommunala naturvårdsprogram - Processen kring områdesskydd - Vård och förvaltning av områden - Återskapande/restaurering av områden - Information, folkbildning och annan kunskapsspridning Sammanfning av de projekt som inkommit till Skellefteå kommun och som avser ingå i ansökan för 2004 Ansökan Gröna gruppen, kommunens samrådsgrupp för naturvårdsfrågor, har informerat föreningslivet i Skellefteå om satsningen samt mottagit ansökningar från kommunen och lokala aktörer. Gruppen har gjort en grov prioritering av de projekt som inkommit efter kopplingen till de nationella miljömål som rör naturvård/ friluftsliv samt projektens betydelse för friluftsliv och naturvård i kommunen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 Ansvar och framtida skötsel och underhåll De föreningar som via Skellefteå kommun söker medel för olika former av byggnationer m.m. är själva ansvariga för all framtida underhåll och skötsel. De projekt som rör andra fastigheter än de egna ska vara förankrade genom skriftliga avtal med respektive markägare. Kommunen avser skriva avtal med de föreningar som beviljas medel från de statliga medlen. Följande projekt har inkommit till kommunen t.o.m. 2004-05-24. Projekten har klassats grovt och står inte i prioriteringsordning: Sökande Projekt Totalt belopp Varav statliga Prioritet (kr) medel (kr) 1. KFUM m.fl. Inventering älvar, 418 275 267 000 A kanotleder 2. Skellefteå Långfärdsskridskobana 300 000 150 000 A fritid 3. Skellefteå Natur-, kultur- och 780 000 390 000 A kommun friluftsguide 4. Friluftsfrämjandet Friluftsliv och hälsa 700 000 350 000 A i skolan, naturstigar 5. Byaför. Fjälbyssa Fågeltorn/ led 62 000 31 000 A 6. Bissjöns byaförening Led till fågeltorn 19 000 9 500 A 7. SNF Restaurering av 40 000 20 000 A våtmarker 8. Svenska Återuppbyggnad av 1 270 000 * B Kryssarklubben pir, Gåsören Ansökan totalt 3 589 275 (kr) * Finansieringsplan har till dags dato inte redovisats. Byggnadsnämnden föreslår 2004-06-14, 181, kommunstyrelsen hos länsstyrelsen ansökan om bidrag till lokal och kommunal naturvård enligt redovisat förslag. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen godkänner ansökan. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 KS 258 AU 551 Dnr 2004.518 073.681 Anslag till Internetbaserad natur-, kultur- och friluftslivsguide Kommunen kan erhålla statsbidrag till lokal och kommunal naturvård. Bygg- och miljökontoret föreslår kommunen tar fram en guide som ökar människors vistelse i naturen. Koppling till miljömål En guide som leder till ökad vistelse och ett mer utbrett intresse för natur och kultur uppfyller flera av de nationella miljömålen, bl.a. Levande skogar, Myllrande våtmarker, Levande hav, kust och skärgård i balans samt En god bebyggd miljö. Dessutom bidrar den till en förbättrad folkhälsa, ju mer den nyttjas desto friskare och sundare kommuninnevånare. Guiden marknadsför Skellefteå En natur-, kultur- och friluftslivsguide kan beskriva vad kommunen har erbjuda i form av upplevelser och sevärdheter i naturen. Det främsta syftet är sporra Skellefteborna besöka naturen som erbjuder rekreation och många intressanta och spännande platser. Inom skolan och utbildningsverksamhet kan guiden vara en viktig kunskapsbas och inspirationskälla. Turismen är viktig i Skellefteå och för den regionala utvecklingen kan guiden vara en morot. En guide visar vad man kan uppleva och göra som tillfällig besökare. Platser som ger vistelsen i kommunen ett mervärde är t.ex. kanot- och vandringsleder, speciella växtlokaler, fiskeven och fågellokaler, utkiksplatser, vackra miljöer, kulturhistoriska miljöer och lämningar. Dessa kan vara svåra hitta till och går därför ofta denna målgrupp förbi. Invandrare och utländska gäster har än svårare ta del av utbudet. Guiden kan kompletteras med information om allemansrätten och beskrivningar på engelska. Områden som är särskilt lämpade för människor med speciella behov kan belysas. Internetbaserad guide Skellefteå kommun gav i slutet på 1980-talet ut en bok om utflyktsmål som heter Mål i Skellefteå. Sedan dess har utvecklingen gått framåt i utförande, men framförallt i innehåll. En mängd nya aktiviteter, skyddade områden, kulturella besöksmål och upplevelsebaserade verksamheter har tillkommit.