Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan. Marken runt byn var uppdelad mellan gårdarna och man ägde remsor på både bra och mindre bra mark. Remsorna kallas tegar. Det krävdes mycket samarbete av bönderna både vid sådd och skörd. Byn fick sitt namn efter ordet scraeplingi som betydde bäcken med det rasslande ljudet och omnämns i skrifter från 1300-talet som Westra Skraeplinge. Under 1500-talet skedde reformationen. Malmö var Danmarks näst största stad och här var man mycket aktiv när det gällde att genomföra reformationen. I Malmö föddes Claus Mortensen Tönnebinder 1499. Han utbildade sig till präst och fick ett år efter sin prästvigning, 1525, kontakt med reformationens idéer i Köpenhamn. Han kom att blir Malmös reformator och var den första lutherske kyrkoherden i S:t Petri församling. Mortensen kom på kant med magistraten och borgmästaren om bl.a. sin lön och lämnade S:t Petri och blev istället kyrkoherde i Husie och Västra Skrävlinge församling. I vapenhuset finns en förteckning över alla kyrkoherdar som funnits i församlingen sedan reformationen. Först i listan står Claus Mortensen. Har förblev kyrkoherde här fram till sin död 1575. 1772 skedde storskiftet i byn och enskiftet 1803. Dessa jordreformer förändrade livet i kyrkbyarna och bönderna. Under storskiftet skulle den gemensamt ägda marken delas upp mellan jordbruken och att det skulle bli större markområden för varje ägare. Under enskiftet skulle varje gårds ägor ligga på ett ställe och bönderna tvingades flytta från bytomten och bygga nya gårdar på den mark de blev tilldelade.
Många gårdsnamn som finns ännu idag tillkom efter enskiftet och laga skiftet från 1800-talets början och framåt. När de nya gårdarna byggdes fanns det tillfälle att namnge dem. I vissa fall fick de nya gårdarna namn som hänvisar till marknamn i bymarkerna som funnits i århundraden. Så kan t.ex. namn som Ängagården vara en gård som byggts inom byns gamla ängsvång, eller Källegården efter en källa som fanns där gården uppfördes. I andra fall gavs de nybyggda gårdarna namn efter ägaren eller i vissa fall efter ägarens hustru. Till exempel är Ulricedalsgården uppkallad efter Svedin Karströms första hustru Ulrica Dahl som dog 1799 Rosengård uppstod av ett par gårdar i V. Skrävlinge by efter enskiftet 1804. Namnet finns skriftligt belagt från 1811. Förleden Rosen- var vanlig på olika adliga huvudgårdar som Rosenlund, Rosendal och Rosensäte. Möjligen är det dessa gårdar som stått som förebild när man namngav Rosengård. Även före skiftena fanns det gårdar i byar som hade namn. Ibland kallades de bara efter byns namn, men ibland säger namnen något om gårdens karaktär i byn. I Burlöv fanns t.ex. en gård kallad Storegård, och gården var också den största i byn. Andra namn var Norregård, Södregård eller liknande som åsyftade gårdens placering inom bytomten sett i relation till byns övriga gårdar. Av Västra Skrävlinge by finns idag bara kyrkan och kyrkogården kvar. Västra Skrävlinge kyrka Handelsmannen Svedin Karström köpte Rosengård vid Västra Skrävlinge kyrka 1811. Han rev den gården och byggde istället Herrgården som då fick heta Rosengård. Marken där den ursprungliga gården har legat blev en del av Västra Skrävlinge kyrkogård. Karström begravdes 1834 väster om kyrkan på den plats där den gamla gården legat. Det sägs att han önskade ligga där spiskammaren varit. I vapenhuset kan man också se en Jesus-staty. Statyn är från 1800-talet och är en gåva till kyrkan från familjen Kockum. Den kyrka vi kan se idag byggdes mellan åren 1862-1864. Det hade tidigare funnits en medeltida stenkyrka byggd i början av 1200-talet. Den kyrkan hade blivit för trång eftersom Västra Skrävlinges befolkning hade ökat så mycket. Den gamla kyrkan hade också förfallit. Det hade inte funnits tid eller ork hos bönderna att sköta underhållet av kyrkan efter många år av militära belägringar av danskar och svenskar. Det äldsta som finns kvar i kyrkan är lillklockan från 1526 Svedin Karströms gravsten och storklockan från 1772 som ringer i klocktornet. De gjöts i mässing och det har huggits ut flisor på utsidan av lillklockans nedersta kant. Förr trodde folk att metall från en kyrkklocka var läkande och en sjuk som rörde vid den metallen skulle bli frisk.
Ritningar över Västra Skrävlinge kyrka i Malmö. Godkänt av Karl XV 1860 Överintendentsämbetets arkiv Riksarkivet Familjen Kockum hade en egen väg till kyrkan. Den gick ungefär där cykelvägen förbi S:ta Maria kyrka mot Västra Skrävlinge kyrka ligger idag. Inne i kyrkan var också bänkarna längst framme till vänster reserverade för familjen Kockum. Familjen Kockum som bodde och brukade jorden på Rosengård har en familjegrav på Västra Skrävlinge kyrkogård. Här är bl.a. Peter Kockum, fru Hilda Kockum och systrarna Ida och Hilda Kockum begravda. Peter Kockums grravsten Ida och Hilda Kockums gravstenar
Övningar att göra vid Västra Skrävlinge kyrka: Leta efter Peter Kockums, Hilda Kockums, Ida Kockums och Svedin Karströms gravstenar. Använd bilderna och/eller kartan för att söka upp dem. Västra Skrävlinge kyrka Svedin Karströms gravsten
Västra Skrävlinge kyrka Peter Kockums gravsten Västra Skrävlinge kyrka Ida och Hilda Kockums gravstenar
Bingo Låt eleverna arbeta i par och få en bingolapp tillsammans. De behöver också pennor och något skrivunderlägg. Låt dem gå runt på kyrkogården och hitta platserna och kryssa för dem. Återsamla dem och gå runt tillsammans och diskutera vad ni hittade var. Finns något på flera platser? Peter Kockums gravsten Vapenhuset Församlingshemmet Ett yrke som står på en av gravstenarna Ida Kockums gravsten minneslunden En trädallé En urnlund Svedin Karströms gravsten Titta runt på kyrkogården och läs på gravstenarna. Vilka andra personer skulle kunna vara knutna till Rosengård under jordbrukstiden? Andra övningar som kan göras på platsen: Tankar kring döden Tidslinje Jämföra olika kartor, Malmö Stadsatlas.