ANTIKENS GREKLAND ATHENS ÖDESTIMME

ANTIKENS GREKLAND ATHENS ÖDESTIMME Hybris är grekernas ord för övermod, och sådant straffas hårt av gudarna. Det är precis vad det antika Athen drabbas av då stadsstaten år 415 f.kr. skickar en väldig invasionsarmé till Sicilien. Under ett två år långt fälttåg sätts inte bara athenarnas anseende på spel, utan även stadsstatens överlevnad. Athen havets drottning Antikens Athen var centrum i ett sjöfartsimperium som omfattade kusterna och öarna i Egeiska havet. Imperiet kunde hållas samman tack vare den starka galärflottan, vars vältränade besättningar ansågs vara de bästa i hela den kända världen. Och med sitt herravälde på havet kunde Athen ingripa precis var som helst. LEGENDARY PICTURES/WARNER BROS. P erserriket Sic 18 Världens Historia 14 2015 ili en Athen S yr akusa M edel h av e t Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) S parta

Print: cyt815 - PDF PROCES Layout: cyt Red.sek: emk Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)

ANTIKENS GREKLAND AV TROELS USSING Flottan är på väg ut. Athens stolthet, de smäckra galärerna, ska ännu en gång lära främmande folkslag vad det kostar att sätta sig upp mot Greklands ledande stat. Ryppapai! Ryppapai! hörs det taktfast från den främsta galären då roddarna doppar årorna i vattnet och driver fartyget framåt med väl inövade tag. Skepp efter skepp följer efter. Folket i hamnen jublar. Hela staden är på benen för att se den storslagna avresan. Under den varma junisolen år 415 f.kr. stävar 134 så kallade trierer, troligen uppkallade efter att man satt tre på varje bänk, ut till havs. Sextio av dem är snabba krigsgalärer, de övriga 74 är av en grövre typ, avsedd för soldattransporter. Flottans sjömän och 10 000 krigare ska delta i kampen mot den grekiska staden Syrakusa på Sicilien. På däck står 5 000 infanterister med glänsande bronsrustningar och färgsprakande hjälmprydnader av tagel. De så kallade hopliterna ska utgöra athenarnas främsta linje när striden börjar. 5 000 spjutkastare, bågskyttar och soldater med slungor ska utgöra flankerna. Denna armé som seglade iväg var sannerligen den dyraste och mest storslagna hellenska styrka som dittills skickats ut av en enda stad, bedömde den athenske historikern Thukydides som troligen själv bevittnade avresan. De stolta athenarna på kajen står kvar tills det sista skeppet försvunnit bortom horisonten. Ingen tänker på de grekiska hjältesagorna, där övermod alltid straffas hårt av gudarna. Athen gjorde klart för stormaktskrig När år 415 f.kr. inleddes rådde en spänd fred i den grekiska världen. Athenarna och deras dödsfiender i Sparta hade efter ett långvarigt krig om makt och pre Rutin avgjorde första slaget Stridsvana athenska trupper stod mot amatörkrigare från Syrakusa när de båda härarna möttes för första gången utanför staden. Resultatet invaggade athenarna i en falsk trygghet. Athen hade just avslutat det första skedet av ett långvarigt krig mot fiender på grekiska fastlandet år 415 f.kr. Syrakusa däremot, var en liten stat som höll på att växa sig starkare än sina grannar på Sicilien. Styrkeförhållandet var ungefär jämbördigt när de båda arméerna möttes för första gången, men i kvalitet var skillnaden stor. Grekiska slag utkämpades av hopliter som bar bronspansar och ryckte fram till fots. Formationen var så tät att de stora sköldarna överlappade varandra och gjorde krigarna nästan osårbara framifrån. De mer sårbara flankerna skyddades av ryttare, snabba spjutkastare, Slaget vid Anaposfloden 415 f.kr. Ryttare SYRAKUSANER bågskyttar och män med slungor. I slag mellan grekiska härar pressade sig de båda formationerna mot varandra medan krigarna stack med sina spjut över sköldarna. Segrade gjorde oftast den sida som kunde få motståndaren ur balans så att formationen upplöstes. Kamp och i synnerhet framryckning i tät formation krävde mycket träning, och här var athenarna överlägsna i början av kriget. Syrakusanerna hade emellertid fler ryttare och krigare med kast- och skjutvapen, och de användes för att plåga belägrarnas patruller med. Grupper som lämnade lägret för att skaffa proviant drabbades hårt. Syrakusanerna rycker fram 2 Stadens här marscherar mot athenarna på 16 led. Den djupa formationen ska uppväga att de otränade krigarna är mindre rutinerade än motståndarna. Spjutkastare Spjutkastare ATHENARE Anfall avgör slaget 3 Situationen förändras tvärt då athenarna anfaller och tvingar fienden på flykten efter en kort kamp. Athenarna väntar 1 Efter landstigningen ställer athenarna upp sig på åtta led, redo att försvara sig mot utfall från Syrakusa. Hälften av athenarna skyddar mat och materiel. SYRAKUSA Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)

stige lyckats hålla vapenvilan i sex år. Nya strider kunde blossa upp när som helst och folkförsamlingen i Athen beslöt att stärka stadens position genom ett förebyggande anfall mot Syrakusa. Denna grekiska koloni låg visserligen långt västerut, men tack vare en ökad handel och en växande armé skulle staden snart kunna påverka maktbalansen i Grekland. Och invånarna i Syrakusa sympatiserade med Athens fiender. Det fanns en risk för att de en vacker dag skulle komma med en stor trupp och hjälpa peloponnesierna med att knäcka den athenska krigsmakten, skrev Thukydides om anledningen till det stora fälttåget. Genom att erövra Syrakusa hoppades athenarna kunna eliminera hotet och samtidigt hindra Sparta från att komma över vete från Sicilien. En enda athenare avrådde från angreppet, men hans varningar resulterade bara i att ännu fler soldater avdelades att delta inklusive han själv. Nikias, som han hette, skulle dela kommandot över styrkan med två andra män. Fältherrarna hade vitt skilda åsikter Hopliten var stommen i alla grekiska arméer. Han stred till fots och och bar en stor sköld. DEAN STOLPMANN om strategin, och under sjöresan mot Sicilien tvistade de om hur Syrakusa borde besegras. Åsikterna varierade från en blixtsnabb attack mot staden, till Nikias förslag om att vända hem igen utan strid. Oenigheterna minskade en aning efter ankomsten då den ene befälhavaren kallades hem till Athen. Den tredje fältherren hette Lamakos och var en erfaren soldat. Motvilligt lyssnade Nikias till hans råd om att möta fiendens armé i öppen kamp. Trots alla onda aningar vann athenarna en enkel seger när de båda härarna möttes i ett slag vid floden Anapos utanför Syrakusa. Efteråt ville Lamakos storma staden direkt innan invånarna hann organisera ett försvar. Men det vägrade Nikias att gå med på. Han ansåg att murarna var för kraftiga. Den enda lösningen var att belägra Syrakusa tills invånarna gav upp. Den försiktiga strategin skulle visa sig bli ödesdiger för athenarna. Murar skulle stänga in Syrakusa Efter segern vid floden Anapos försökte athenarna skaffa sig allierade på Sicilien innan de i början av år 414 f.kr. återvände för att omringa Syrakusa. På Epipolai-platån som tornade upp sig utanför Syrakusas stadsportar började athenska soldater att bygga en fästning som de kallade Syke grekiska för cirkel. Innanför murarna skulle belägringsarméns huvudstyrka inkvarteras. Ungefär tre kilometer därifrån byggde de flitiga arbetarna även en mindre fästning som fick namnet Labdalon. Tillsammans skulle de båda anläggningarna störa trafiken till och från Syrakusa medan athenarna reste en belägringsmur runtom hela staden. Ute på havet patrullerade athenska galärer, redo att ramma vartenda fartyg som försökte föra in förnödenheter till Syrakusa. Taktfasta rop från de athen ska roddarna hördes ända in till staden och påminde om att undergången var nära. Situationen såg mörk ut för Syrakusas invånare, när athenska belägringsmurar började sträcka sig ut från båda sidor av fästningen Syke. Stora stenblock fördes fram från öns inre och staplades till drygt två meter höga murar. Ett bröstvärn av flätade grenar på toppen skyddade vakterna mot fiendens pilar och spjut. De desperata Syrakusa-borna började också plocka fram spadar och yxor. De byggde en kontramur som skulle förhin Thukydides skrev ned allt Athenarna sade dygdigt att de skulle hjälpa sina allierade, men sanningen var helt enkelt den att de ville härska över Sicilien. Historiker skrev om sin samtid Athenaren Thukydides var omkring 30 år gammal när det peloponnesiska kriget mot Sparta bröt ut år 431 f.kr. Han var själv soldat, men skrev parallellt om konflikten som med tiden spred sig till hela den grekiska världen och ledde till athenarnas invasion av Syrakusa. Enligt Thukydides var expeditionen till Sicilien ett stort misstag. Han skrev utan pardon om alla de blundrar som förde armén mot katastrofen. dra att athenarna reste murar söderut från Syke. De belägrade hade inga stenar, utan lastade i stället brädor från staden på sina kärror för att bygga palissader. Försvarslinjen förstärktes med små torn, byggda av träd från omkringliggande olivlundar. Men athenarna lät sig inte avskräckas av fiendens motdrag. Bågskyttar och pansarklädda hopliter gick till angrepp, och efter en kort, blodig strid var palissaden under athenarnas kontroll. Dagen därpå gjorde syrakusanerna ett nytt försök. De reste en ny palissad denna gång nere i marsklandet där athenarnas belägringsmur skulle nå kusten söder om Syrakusa. Framför försvarsverket grävde de ett djupt dike. Fältherren Lamakos ledde athenarna när de i gryningen stormade fram i ännu ett angrepp. De tog sig över diket och palissaden, men den bakre delen av styrkan överrumplades av ett våldsamt motangrepp från syrakusanerna. Lamakos såg vad som skedde och skyndade till undsättning, skrev Thukydi des. Han blev dock avskuren från de övriga, och stupade tillsammans med fem eller sex andra. Strax därefter nådde athenska förstärkningar fram och kunde avgöra slaget. Spartansk fältherre vände läget Så här långt hade athenarna vunnit samtliga strider. Men nu var den AKG IMAGES & SHUTTERSTOCK Print: cyt815 - PDF PROCES Layout: cyt Red.sek: emk Världens Historia 14 2015 21 Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)

ANTIKENS GREKLAND osäkre Nikias ensam befälhavare, och på sommaren 414 f.kr. kom ett sändebud med goda nyheter till de omringade i Syrakusa: hjälp var på väg från Sparta. I slutet av sommaren landsteg 700 spar tanska krigare norr om Syrakusa utan att upptäcktas av de athenska skeppen. Styrkan smög sig över Epipolai-platån, anförda av Gylippos som trots låg rang utsetts till befälhavare. Athenarnas be lägringsmur nådde nu ända ned till kus ten söder om Syrakusa, men i andra änden låg byggandet stilla. Gylippos tog sig förbi utanför den ofärdiga muren och anslöt sig till syrakusanerna som mar använde stenarna till att resa en ny kontramur, på tvären mot fiendens. Om inte bygget stoppades av athe narna skulle det bli omöjligt att innesluta staden, konstaterade Thukydides. Men brutala strider uppe på platån slutade oavgjort och athenaren Nikias gav tillfäl ligt upp sina försök att tvinga motståndar na tillbaka mot Syrakusa. Förnödenheter kunde nu obehindrat föras in i staden. Efter ett år fullt av missmod återfick Syrakusas invånare hoppet. Varje dag hördes vapenskrammel från soldater som tränade inför kommande strider, och i hamnen byggdes nya galärer. scherat ut för att möta honom. Sparta nen, som skulle visa sig vara en stor fält herre, tog genast kommandot. En trupp soldater avledde athenarnas uppmärk samhet medan Gylippos angrep fortet Labdalon: Han intog stället och dödade alla han fann däri, skrev Thukydides. Nu var det en öppen fråga vem som skulle ta kontrollen över platån. Sparta nen beordrade sina allierade att börja bygga. På väg in mot staden hade han sett högar med stenar som athenarna skulle använda till sin belägringsmur. Gylippos erövrade byggmaterialet och Härarna byggde i kapp i två år Athenska fältherrar ville tvinga Syrakusa till underkastelse med en lång belägring. En snabb stormning kunde kanske ha förhindrat den annalkande katastrofen. N FÖRSTA FASE Athenarna intar platån Sicilien 1 3 1 Athenarna går i land, anlägger två fort på platån över Syrakusa och börjar bygga en belägringsmur. 2 Trupper från Syrakusa försöker stoppa dem med en tvärsgående palissad. 3 Belägringsarmén går till anfall och bryter igenom syrakusanernas ställningar. SYKE LABDALON 2 Syrakusa 10 Stadsmur Sjöblockad CLAUS LUNAU/HISTORIA N ANDRA FASE Spartanerna kommer till undsättning LABDALON SYKE 4 5 Syrakusa Stadsmur 9 Sjöblockad CLAUS LUNAU/HISTORIA 22 I stället för att belägra Syrakusa tvingas athenarna nu slåss för livet. 110 galärer stävar ut för att bryta genom blockaden, men i ett stort sjöslag tvingas de tillbaka till stranden av en jämnstark syrakusansk flotta. Sicilien 4 Athenska trupper bryter igenom ännu en kontramur och når fram till havet. 5 På andra sidan tar sig en liten undsättningsstyrka från Sparta, Athens ärke fiende, in i Syrakusa via platån. Där är belägringsmu ren inte färdig. Spartanerna smyger sig in mellan forten. Utbrytningen misslyckas Världens Historia 14 2015 Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook) Hålet täpps igen Syrakusanerna stänger in den athenska flottan. De blockerar inloppet till viken med uppankrade fartyg. V S N Ø

och därför bör ni antingen kalla hem oss eller skicka hit ytterligare en armé och en flotta. Athenarna hörde hans budskap men de lät honom inte komma hem vilket varit Nikias högsta önskan. I stället för att ge upp fälttåget mot Syrakusa för dubblade folkförsamlingen insatsen med 73 galärer, 5 000 hopliter och mot svarande antal lätt beväpnade soldater. Print: cyt815 - PDF PROCES Layout: cyt Red.sek: emk På andra sidan fronten störtdök mo ralen. Nikias såg sina onda aningar in för fälttåget förverkligas, och han skick ade bud hem till Athen för att be invå narna att kalla hem armén från Sicilien. Vi som skulle bli belägrarna, är nu de belägrade, skrev Nikias. Athenska soldater som gav sig inåt landet för att skaffa förnödenheter, attackerades av fiendens ryttare. Och till sjöss var Syra kusas flotta numera jämbördig med den athenska åtminstone när det gällde antal skepp. De soldater vi har här kan omöjligen hålla stånd mot våra nuvarande fiender, Thukydides skrev ned allt Nikias fann läget så allvarligt att om inte athenarna genast kallade hem armén eller sände stora förstärkningar, var hären förlorad. Avgörandets timme närmade sig Innan förstärkningarna från Athen hann fram, utspelades ett drama i viken söder om Syrakusa. På våren 413 f.kr. gav sig spartanen Gylippos ut på vattnet med 80 galärer från Syrakusa och möttes av 75 athenska skepp. SEN TREDJE FA Murar en athensk specialitet De athenska soldaterna känner segervittring men då får de plötsligt smaka sin egen medicin. Fiendesoldater stjäl stenar som athenarna huggit ut och lagt fram för att bygga med, och reser en tvärsgående mur. Med hjälp av athenarnas byggmateriel kan den nya kontramuren göras starkare än de två tidigare, som bara var gjorda av trä. 8 OSPREY PUBLISHING Athenarna var kända för att svälta ut sina fiender till kapitulation med långa beläg rings murar. Inga andra grekiska stater hade råd med så långvariga fälttåg. När de anlänt till Syrakusa började athe narna bygga en stenmur som enligt planen skulle bli drygt två kilometer lång. De an vände inte murbruk utan staplade stenen utanpå en kärna av jord. Överst gjorde de ett bröstvärn av hopflätade grenar. Belägrarna blir de belägrade Misslyckad stormning Athenare stormar kontramuren i en djärv nattlig attack men jagas genast bort. LABDALON CLAUS LUNAU/HISTORIA & WARNER BROS. SYKE 6 Athenskt fort faller Syrakusanerna stormar athenarnas fort Labdalon. Blockaden mot staden är bru ten och athenarnas skepp måste föras till Syrakusaviken. Epipolai-platån Syrakusa 7 Syrakusanerna försöker igen Stadens försvarare bygger en tredje mur som ska stoppa athenarna innan de fullstän digt innesluter Syrakusa. M e d e l h a v e t Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)

ANTIKENS GREKLAND Athenarna hade massor av erfarenhet och ansågs vara världens bästa sjöfolk. Å andra sidan var skeppen från Syrakusa helt nya och byggda för att bättre kunna stå emot frontalkollisioner i det trånga farvattnet. Sjöslaget varade i tre dagar, innan Nikias flotta tvingades till en kaotisk reträtt till sin bas på stranden. Nederlaget kom som en chock för athenarna, som ansåg sig vara oövervinneliga på haven, och sjöblockaden mot Syrakusa bröts. Men snart, då de athenska förstärkningarna anlände österifrån, tvingades Gylippos framgångsrika flotta att söka skydd i Syrakusas hamn. Galär efter galär från Athen gled in i viken mellan alla lik som flöt i vattnet. Roddarna drog upp de nyanlända skeppen på stranden så att de kunde torka, och samtidigt gick hopliter, bågskyttar och slungkastare i land. De anfördes av Demosthenes, en rutinerad krigare som deltagit i många strider. Demosthenes blev rasande över den syn som mötte honom. Nikias hade inte Athenarna tar till flykten Omkring 40 000 athenska soldater drar sig tillbaka. De försöker nå en vänligt sinnad stad i norr. Efter fem dagar med fientliga nålsticksangrepp ger de athenska fältherrarna upp och vänder i stället söderut. Den ena hälften av armén blir avskuren. 14 000 man stupar och de resterande 6 000 kapitulerar. Reträtten slutade i ett dödsläger bara förlorat ett sjöslag, vilket ingen stolt athenare kunde acceptera hans belägringarmé var dessutom i ett uselt skick. Den stolta armé som två år tidigare lämnat Athen under pompa och ståt hade omvandlats till en demoraliserad och odisciplinerad skara. Någonting måste göras innan missmodet spred sig till de nyanlända soldaterna. Demosthenes beslöt att storma syrakusanernas mur för att återta kontrollen över platån och kunna bygga färdigt belägringsmuren. Än var det inte för sent för en athensk seger. Stormning skulle avgöra kriget I skenet från fullmånen tog sig nyanlända soldater upp från stranden och uppför de branta sluttningarna till Epipolai. De mos the nes ville överraska fienden med ett angrepp i skydd av mörkret. Försiktigt klättrade de tungt utrustade hopliterna upp mellan stenblock och torra träd, tills de stod inför en liten skara syrakusanska soldater. Med en Athenarnas flykt från Syrakusa blev en katastrof. De flesta stupade de överlevande önskade att de hade mött samma öde. 4 1 Syrakusa Redan när athenarna år 413 f.kr. började dra sig tillbaka från Syrakusa blev de jagade av fiendens ryttare, spjutkastare och bågskyttar. Efter fem dagar i snigelfart ändrade härförarna Demosthenes och Nikias kurs, men förgäves. På den sjätte dagen blev Demosthenes och eftertruppen avskurna, och i timmar haglade spjut och pilar över hans omringade soldater. Bara en tredjedel var vid liv då styrkan slutligen överlämnade sig till förföljarna. Nikias hade flytt söderut med förtruppen. Han vägrade att kapitulera, men två dagar senare bröt disciplinen samman bland de törstiga och trötta soldaterna. Endast Nikias och en liten del av truppen överlevde massakern då syrakusanerna gick till angrepp. Fångarna visades ingen nåd när de återvände till Syrakusa. Demosthenes och Nikias avrättades och de cirka 7 000 övriga athenarna och deras allierade mötte ett grymt öde, inlåsta i ett stenbrott. Ett fåtal tursamma såldes som slavar, men resten dog av svält och sjukdomar inom åtta månader. 2 3 Härens förtrupp hinns upp och massakreras. Thukydides skrev ned allt Athenarna vägrade tro på att deras armé hade utplånats fullständigt, trots att det bekräftades av soldater som lyckats undkomma. snabb attack tvingade athenarna sina fiender på flykt tillbaka mot kontramuren och de tre fort där resten av styrkan var inkvarterad. När athenarna strax därefter gick till anfall i mörkret, med sänkta spjut och i skydd bakom stora sköldar, uppstod kaos i fiendelägret. Skräckslagna syrakusaner flydde från en stor sektion av kontramuren, med de vrålande angriparna hack i häl. Athenarna fortsatte framåt, berättade Thukydides. De var fast beslutna att inte slösa bort en enda sekund, eller avvika från målet innan de uppnått det. Hela muren skulle erövras, och syrakusanerna skulle jagas tillbaka till sin stad innan de hann samla sig till motattack. Men i mörkret föll anfallarnas slag ordning sönder och förvirrade athenare kämpade snart i smågrupper utan någon övergripande ledning. Samtidigt var spartanen Gylippos på väg med trupper som ännu inte varit i strid. Hans motangrepp skapade en djup kil in mellan de segerrusiga athenarna, och i mörkret hördes stridsbuller och skrik från de sårade. Sedan började Demosthenes främre trupper att ge vika för de välorganiserade motståndarna. Athenarnas reträtt övergick snart i en kaotisk flykt som drog med sig enheter som ännu inte varit i strid. Tusentals hopliter rusade nedför Epipolais förrädiska branter. I takt med att athenarna kom längre ifrån sina fiender lugnade de ned sig lite, och krigare från Nikias armé återvände till sitt läger. Men några av Demosthenes män, som inte kände till trakten, irrade omkring i öppen terräng när gryningen kom, och de höggs ned av syrakusanska ryttare. Demosthenes storstilade anfall hade slutat i ett förödmjukande nederlag. Motgång övergick i katastrof När dagen grydde och Demosthenes återvände till de athenska ställningarna, planerade han redan inför nästa drag. 24 Världens Historia 14 2015 Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)

Redan när han kom till Sicilien hade han bestämt sig för att inte slita ut sina soldater under en utsiktslös blockad. Eftersom hans nattliga attack misslyckats tänkte Demosthenes vända Syrakusa ryggen och resa hem meddetsamma. Nikias hade varit emot fälttåget redan från början, men han fruktade för sitt liv om han gav upp utan seger eller utan ett tillstånd från folkförsamlingen. Därför gjorde han allt för att förhindra återtåget. Han fick oväntad hjälp i form av en månförmörkelse; arméns siare tolkade himlafenomenet som ett dåligt omen, som tvingade Demosthenes att vänta i tre gånger nio dagar. När athenarna till slut steg ned i sina skepp på sommaren år 413 f.kr. var det för sent. Vid det laget hade syrakusanerna lagt en rad skepp tvärs över inloppet till viken utanför athenska flottans bas. Demosthenes och Nikias skickade ut sammanlagt 110 galärer för att försöka bryta igenom. Men Gylippos var förberedd och lämnade kajen i Syrakusa med motsvarande styrka. Kamp i formationer och ramningar visade sig vara omöjligt i det trånga farvattnet där mer än 200 fartyg försökte manövrera runt. Detta var förhållanden som gynnade syrakusanernas nya, tåligare skepp. Deras besättningar hade dessutom fler skyttar med slungor och pilbågar, och de åsamkade athenarna stora förluster. Efter en hel dags kamp tvingades de utmattade athenarna att ge upp och återvända till sina läger. Tragedins sista akt Nederlaget på vattnet beseglade den athenska arméns öde. Det var omöjligt att fly över havet, och när Nikias och Demosthenes försökte fly över land jagades de av sina skoningslösa fiender. All kontakt med hären på Sicilien bröts, och först efter flera månader nåddes Athen av nyheten om soldaternas öde. Alla hade dött under den hopplösa reträtten, eller av svält i fångenskap. Det stolta Athen hade sänt ut den största flottan i grekisk historia och lidit det värsta nederlag som drabbat någon stadsstat. Ingen grekisk tragediförfattare kunde ha skrivit en bättre historia om högmod och fall. Samtidigt enades Athens fiender för att knäcka Athen en gång för alla. Läs mer Donald Kagan: The Peace of Nicias and the Sicilian Expedition, Cornell University Press, 1981 Nic Fields: Syracuse 415-413 BC, Osprey Publishing, 2008 Syrakusa blev början till slutet för Athen 413 f.kr.: Spartanska trupper ockuperar Attika, landet runt Athen. Staden tvingas ta in alla förnödenheter via havet. 412 f.kr.: Sparta ingår en allians med perserriket. Perserna finansierar byggandet av en stor spartansk flotta. 411 f.kr.: Med en knapp seger över Sparta i sjöslaget vid Cynossema vinner Athen tid till att återuppbygga lite av sin styrka. 405 f.kr.: I ett katastrofalt slag vid Aegospotami utplånas Athens flotta och det slutliga nederlaget är oundvikligt. 404 f.kr.: Spartanska skepp seglar in i Athens hamnstad Pireus, och stoppar alla transporter in till staden. Athenarna tvingas kapitulera, och tiden som grekisk stormakt är förbi. Print: cyt815 - PDF PROCES Layout: cyt Red.sek: emk På Sicilien förlorade Athen många skickliga sjömän som inte gick att ersätta. Efter det var till och med landkrabborna från Sparta överlägsna till havs. OSPREY PUBLISHING Denna PDF är endast för privat bruk och får inte kopieras till andra eller spridas via länkar på nätet (t.ex. via e-post eller på Facebook)