Kempestiftelsernas historia Den rika änkan Lotty Bruzelius

Appendix 3 05-11-15 18.04 Sida 225 Appendix 3 Kempestiftelsernas historia Den rika änkan Lotty Bruzelius Den 17 oktober 1872 avled Johan Carl (JC) Kempe nära 73 år gammal ombord på ångfartyget Ångermanland på väg till Stockholm från Härnösand. Med på resan var bland andra hans dotter Lotty, född 1855. JC var gift tre gånger. I det andra äktenskapet med Fanny Franzén, dotter till den välkände biskopen i Härnösand, Frans Michael Franzen, föddes Frans som formade och utvecklade Mo och Domsjö. När Fanny avled gifte sig JC med hennes två år yngre syster, Charlotte. I det äktenskapet föddes Lotty och den två år yngre brodern Seth. De var alltså halvsyskon till Frans. Vid 25 års ålder gifte sig Lotty med professorn och Oscar II:s livsmedikusen, Ragnar Bruzelius, änkling efter Lottys tio år äldre halvsyster Helena. Ragnar var också bland annat styrelseledamot i Töre AB i Norrbotten. Frans och halvbrodern Seth ägde Mo & Domsjö AB med verksamheter i Västernorrland och Västerbotten. Seth ägde och drev Robertsfors sulfitfabrik och sågverk i Västerbotten. De ägde gemensamt Töre sågverk i Norrbotten. Paret Bruzelius fick en dotter vars liv utvecklades tragiskt. Hon tog sitt eget liv vid vuxen ålder. Lotty blev tidigt änka när hennes 23 år äldre man avled 1902.. Hon ägnade sig under resten av sitt liv åt välgörenhet av olika slag. Lotty Bruzelius, välgörerskan och skaparen av Kempestiftelserna. Professorskans testamenten Lottys förmögenhet var i slutet av hennes levnad, i dagens penningvärde mycket stor. Det rörde sig om cirka en halv miljard kronor, trots att hon delat ut relativt stora summor under nästan 40 års tid. Det är fascinerande att läsa hennes första testamente som undertecknades den 31 mars 1933 liksom tilläggen undertecknade den 23 november 1935 och den 11 december 1936. Till några väninnor, trotjänarinna, kusk och trädgårdsmästare avsätter hon kapital på mellan 20 000 och 200 000 kronor hos Skandinaviska Bankens notarieavdelning för vård och förvaltning. Avkastningen efter avdrag för förvaltningskostnader ska utbetalas kvartalsvis till livräntetagarna. Efter deras död ska kapitalet tillfalla Arbetsstugor respektive Jordbrukarnas Ungdomsförbund i Norrbottens och Västerbottens län. Nära släktingar, som systerdöttrar, systersöner och kusiner erhåller 100 000 150 000 kronor, villan eller delar av lösöret. En jordbruksegendom går till arrendatorn. Arvsskatten ska tas ur dödsboets kapital. Ålderdomshem och andra vilohem får sin beskärda del. De Mo och Domsjö-aktier som finns i boet får lösas in av systersonen Karl Salin och brorsönerna Erik och Ragnar Kempe till det värde de har i bouppteckningen. Allt vad som sedan återstår av kvarlåtenskapen doneras till en stiftelse, vilken till åminnelse av fadern ska bära namnet Stiftelsen Johan Carl Kempes minne. APPENDIX 3 225

Appendix 3 05-11-15 18.04 Sida 226 Tillägget och ändringarna av den 23 november 1935 rör en reglering av donationen till några damer. Tillägget och ändringarna av den 11 december 1936 berör dels en utökning av fröken Alice Grimms livförsäkringsanstalt genom inköp av en livränta. Arvskatten för denna livränta bekostas av boet så länge hon lever. Dessutom upprättas en ny stiftelse: Allt vad i 9 av berörda testamente stadgas om rätt för min systerson Karl Salin och mina brorssöner Erik Kempe och Ragnar Kempe att lösa i mitt bo vid mitt frånfälle befintliga aktier i Mo och Domsjö Aktiebolag upphör att gälla. Med upphävande av alla de dispositioner, varom jag i 10 av sagda testamente förordat till förmån för en stiftelse, som där benämnts Johan Carl Kempes minne, förordar jag såsom min yttersta vilja följande: Till en stiftelse som till erinran om min nu levande broder Bruksägaren Seth M. Kempe skall benämnas Seth M. Kempes minne närmare bestämt till denna stiftelses fonder, vilka var för sig äro att anse såsom särskilda rättsobjekt testamenterar jag härigenom i mitt dödsbo vid mitt frånfälle befintliga aktier i Mo och Domsjö Aktiebolag, att förvaltas i enlighet med följande härigenom av mig faställda. Stadgar för Stiftelsen Seth M Kempes minne Stiftelsen skall inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län fullfölja religiösa, välgörande, Sociala, vetenskapliga, konstnärliga eller eljest kulturella syften samt främja jordbruket inom dessa län. Härefter följer stadgar och den första styrelsen anges. Den första styrelsen skall bestå av tre ledamöter för vilka skola finnas tre suppleanter. Stiftelsens första styrelse skall utgöras av följande ledamöter: Bruksägaren Seth M. Kempe, vice Häradshövding Gustaf Smith och Disponent Karl Salin. Suppleanter för dem skola vara: Fil.dr. Erik Kempe, Civilingenjör Ragnar Kempe och Avkastningen av det till stiftelsen sålunda testamenterade kapital sedan en tiondedel (1/10) därav lagts till kapitalet skall komma välgörande eller allmännyttiga ändamål till godo; och överlåter jag åt här nedan av mig nämnda förtroendemän att med samma verkan som om jag själv i detta testamente därom ordat, utan klander eller intrång från något som hälst håll bestämma angående användningen av donationskapitalets avkastning i ovan angivna syften, huvudsakligen till förmån för Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland, dock företrädelsevis för de begge förstnämnda länen. Till förtroendemän i berörda hänseende förordar jag min broder Seth Kempe, min avlidne mans systerson vice häradshövding Gustaf Smith, min systerson Karl Salin och min brorson fil.dr. Erik Kempe; ägande, därest någon av dem är förhindrad att emottaga uppdraget, de övriga att utse annan förtroendeman i den avgångnes ställe. Åt bemälde förtroendemän vilka efter mitt frånfälle äga att, i egenskap av målsmän för stiftelsen, föra dess talan och bevaka dess intressen, intill dess särskild styrelse för densamma hinner att i vederbörlig ordning utses, anförtror jag att för stiftelsen upprätta stadgar, vari närmare skola fastställa de ändamål för vilkas främjande donationskapitalets avkomst må komma till användning, samt de former under vilka stiftelsens verksamhet skall bedrivas. Då det är min avsikt, att denna stiftelse må kunna, genom att äga och förvalta aktier i Mo och Domsjö Aktiebolag, befordra detta bolags lugna fortbestånd och utveckling samt bidraga till att sammanhålla aktieägarintresset i detta företag och sålunda åt familjen och släkten trygga inflytandet över och ledningen av Mo- och Domsjöverken i den anda och enligt de grundsatser, som hittills uppehållits, förordar jag härigenom angående de i min kvarlåtenskap ingående aktierna i Mo- och Domsjö Aktiebolag att, därest eller i den mån de i 9 av detta testamente nämnda personer icke begagna sig av den, dem medgivna lösningsrätt till aktierna i fråga, dessa skola, såvitt i övrigt är möjligt, tillföras Stiftelsen Johan Carl Kempes minne och ingå i dess donationskapital. Om det för befordrande av företagets sammanhållning befinnes lämpligt, att stiftelsen förvärvar ytterligare aktier i Mo- och Domsjö Aktiebolag eller å sin sida avyttrar sådana aktier till medlemmar inom släkten eller, om så anses av förhållandena påkallat, åt andra personer, för vilka stiftelsens styrelse hyser förtroende, må sådant vara stiftelsen medgivet; dock må aktierna icke köpas över och icke säljas under deras verkliga värde. 226 APPENDIX 3

Appendix 3 05-11-15 18.04 Sida 227 Direktör Carl Kempe att vid ledighet eller förfall inkallas i styrelsen i nämnd ordning. Vid någon av ovannämnda ordinarie styrelseledamöters avgång inträder förste suppleanten automatiskt såsom ordinarie ledamot i den avgångnes ställe. Vid suppleantens avgång skall styrelsen utse ny suppleant och bestämma ordningen mellan suppleanterna. Varken styrelseledamot eller suppleant äger i denna sin egenskap åtnjuta något arvode. Styrelsen, som inom sig väljer ordförande, är beslutsmässig när minst två ledamöter äro närvarande och om beslutet ense. I övrigt gäller såsom styrelsens beslut den mening varom de flesta ledamöterna förena sig. De testamenterade aktierna fördelas i Stiftelsens fonder sålunda, att fyra tiondedelar (4/10) av dem skola tillfalla Seth M. Kempes fond I och sex tiondedelar (6/10) därav tillföres Seth M. Kempes fond II. Alltså upprättades två stiftelser, en till JC Kempes minne och en till Seth M. Kempes minne. Tydligen fick, ville eller kunde inte Karl Salin, Erik Kempe och Ragnar Kempe lösa in de i dödsboet befintliga Mo och Domsjö-aktierna, utan de omvandlades till att bilda basen för en stiftelse. Styrelsen i stiftelserna Det var en påfallande enkel styrelse och enkla regler för beslutsrätten som donatorn upprättade. Ingen utslagsrätt för ordföranden. Enkla, klara regler för ledamöter och likaså för suppleanternas inträde. Under de följande åren följde successionen dessa regler utan problem fram till 1959 när Erik Kempe avled och skulle ersättas som VD i Mo & Domsjö AB. Fransgrenen med Frans dotter Fanny Carlgren, mor till Matts, i spetsen stred för att Matts skulle besätta VD-posten. Hon stöddes av sin bror Carl Kempe I. Sethgrenens företrädare med Ragnar Kempe som talesman förordade vice VD Bengt Lyberg. Matts Carlgren var vid den här tidpunkten oprövad och inte mogen att axla det tunga VD-ansvaret. Fransgrenen fick ge sig och Bengt Lyberg utnämndes till VD. Carl härjade på sitt burdusa sätt i Kempestiftelserna vilket förde med sig att styrelsearbetet lamslogs. Det beslutades att Carl Kempe I skulle lämna styrelsen och Tore Browaldh, VD i Handelsbanken togs in för att gjuta olja på vågorna, så också i MoDos styrelse. Carl Kempe I tog revansch genom att lyckas lotsa systersonen Matts Carlgren till ordförandeposten i MoDo när han själv avgick några år senare. Ordinarie ledamöter efter 1959 var Ragnar Kempe (ordförande), Stig Kempe (Carls son) och Tore Browaldh. Stig Kempe avgick senare till förmån för sin pesonliga suppleant, dottern Viviann, som blev ordinarie ledamot med sin bror Frans som suppleant. Ragnar Kempe gick bort 1979 vid 78 års ålder. Han efterträddes på ordförandeposten av sonen Carl II, som valde sin yngste bror Anders till suppleant. När Tore Browaldh avgick 1992 övertog Anders Kempe hans plats med Harry Diedrichs som suppleant fram till dess att Anders valt sin bror Sven som suppleant. Då avgick Harry ur styrelsen men kvarstod som revisor. Vid samma tillfälle utnämndes Carl II:s hustru Margareta till Carls personliga suppleant. Efter bataljen 1959 flöt styrelsearbetet någorlunda lugnt fram till 1991 när Matts Carlgren var tvungen att sälja sina MoDo-aktier. Matts blev aldrig ordinarie ledamot och fick aldrig pröva den maktposition för utvalda medlemmar i Kempefamiljen som Lotty Bruzelius skapade. Carl Kempe I hördes vid flera tillfällen yttra att den tanten skapade verkligen ett irritationscentrum för Mo & Domsjös ledning. Sprickan mellan Frans- och Sethgrenens ättlingar förstärktes redan när pappa Frans tillsatte sin ekonomiske bror Seth som förmyndare för sin son Carl I när denne i slutet av 1910-talet överinvesterade i sitt slott Ekolsund och befarades komma på obestånd. Det sved i själen. Antagligen lika hårt som det sved i Carl II:s själ när Matts Carlgren fastslog att denne var direkt olämplig att ta över MoDo-kronan. De kritiska åren när MoDo vacklade I början av 1990-talet bestod Kempestiftelsens styrelse av ordförande Carl Kempe II, Viviann Kempe och Anders Kempe med suppleanterna Margareta Kempe, Frans Kempe och interimistiskt Harry Diedrichs, senare Sven Kempe. Statliga ledamöter var Sven Köhler och Hans Dau. Harry var normalt styrelsernas rådgivare och revisor. Matts Carlgren hade då insett att hans förhoppning om att behålla familjen Kempes kontroll över MoDo inte skulle infrias. Förhållandet till Seth-ättlingen Carl II försämrades ytterligare. Hösten 1990 var röstfördelningen i MoDo i procent: Lundbergs 25,2; Matts Carlgren 20,8; Kempestiftelserna 18,9 APPENDIX 3 227

Appendix 3 05-11-15 18.04 Sida 228 och Marieberg 18,9. Matts Carlgren hade inlett samtal med SCA om samverkan. Lundberg satte sig emot ett samröre med SCA understödd av Carl Kempe. SCA köpte Mariebergs aktier och något senare Matts Carlgrens. I början av 1991 hade SCA 36 procent av rösterna och var den störste aktieägaren i MoDo. Nu inleddes en segsliten maktstrid om MoDo där Kempestiftelsernas aktier fick en avgörande cornerposition. Carl Kempe, understödd av sin hustru Margareta, tog en ställning för att Kempestiftelserna skulle liera sig med Lundberg. En av de statliga ledamöterna, Hans Dau, var känd för sin antipati mot SCA. Viviann Kempe liksom Carls bror Anders Kempe hade preferenser för SCA. De tyckte att industristrukturen och Norrlandsidentiteten skulle förstärkas med en SCA-lösning. De var säkert också påverkad av Matts Carlgrens tydliga uppfattning att en internationellt kraftfull svensk industrikoncern skulle kunna skapas med SCA. Motsättningarna mellan de två ordinarie Kempeledamöterna och Carl Kempe ökade drastiskt i och med att ordföranden med stöd av de offentliga ledamöterna Sven Köhler och Hans Dau drev linjen att Holmen var den enda och bästa famnen för det sargade MoDo. När styrelsen 1992 beslutade att Kempestiftelserna för att förstärka sin roll i maktspelet om MoDo skulle ta upp ett lån på 93 miljoner och köpa MoDo aktier protesterade Viviann Kempe och Anders Kempe och reserverade sig. De ansåg att den finansiella risken var för stor. Räntan på lånet översteg utdelningen vilket skadade destinatärerna. Sverige var inne i en depression och ingen kunde förutse börsutvecklingen. Stiftelsens kapital pendlade mellan 600 och 400 miljoner kronor. Vidare hade MoDo tidigare både sänkt och slopat utdelningen. Lånet togs upp i den av Lundberg ägda Östgötabanken. Genom en rad manipulativa stadgeändringar hade de två ordinarie Kempeledamöterna förvisats till bänken utan att kunna delta i spelet. Lottys geniala konstruktion där ordföranden inte hade någon utslagsröst hade totalt skurits sönder. Införandet av statliga syrelseledamöter som skedde 1979 i socialismens fotspår fick till följd att en stadgeändring blev nödvändig. Med fyra ledamöter i styrelsen måste stadgarna ändras så att ordförande fick utslagsröst i låsta beslutslägen. När kravet på statliga styrelseledamöter togs bort 1994 framförde Seth Kempes i Sverige levande barnbarn i ett brev till stiftelsernas ordförande att de förordade ett återgående till den stadgekonstruktion som gällde före 1979, alltså den som donatorn angivit i sitt testamente. I stället ansökte stiftelserna, ledd av falang Carl Kempe, i ett brev till utbildningsdepartementet om att regeringen skulle utse de två ledamöterna till fortsatt tjänst i tre år till. I detta brev nämndes naturligtvis inte att två ordinarie Kempeledamöter protesterade och att de statliga representanterna hade röstat på sig själva. Ordförandes utslagsröst behölls därför i stadgarna. Ett märkligt drag kan man tycka men i själva verket var det ett väl genomtänkt schackdrag i den maktkamp som pågick för fullt. Fyra stadgeändringar med sikte på utrensning Den första ändringen infördes i mars 1991 och fastslog att beslut om nyval av ledamot eller suppleant kräver biträde av tre ledamöter vilket innebar att ordföranden och exempelvis en offentlig ledamot skulle kunna avstyra valet. Det begränsade också en ledamots val av sin personliga suppleant på ett sätt som avvek från donators vilja. Ändring nummer två genomfördes i oktober 1992 och innebar att varken ledamot eller suppleant får vara äldre än 75 år. Genom den ändringen tvingades Matts Carlgren att avgå som personlig suppleant för Viviann Kempe. Vidare skulle inte längre suppleanterna kallas till styrelsemötena vilket tidigare varit en grundprincip. Den tredje ändringen gjordes i mars 1993 då styrelsen beslöt att, när lagen om offentliga ledamöter upphört vid halvårsskiftet 1994, i brev till utbildningsdepartementet anhålla om att regeringen för en treårsperiod skulle utse två ledamöter. Kvalificerad majoritet vid inval slopades. Ordförande hade fortsättningsvis utslagsröst eftersom styrelserna består av fyra ledamöter. Man slopade också personliga suppleanter och rangordnade dem istället. Ordförande föreslår nu sin hustru Margareta, tillika kamrer och administrativt ansvarig i stiftelserna, till första suppleant för att hon, när Sven Köhler vid 75 års ålder avgår, ska kunna ersätta honom som ordinarie ledamot. Detta ändrades sedermera. Den fjärde ändringen genomfördes i september 228 APPENDIX 3

Appendix 3 05-11-15 18.04 Sida 229 1994 och gällde möjligheten för styrelsens majoritet att entlediga ledamöter och suppleanter, förutom dem som utses av regeringen. Nu blev det möjligt för Carl Kempe-falangen att rensa ut de ordinarie Kempeledamöterna Viviann Kempe och Anders Kempe, samt suppleanterna Frans Kempe och Sven Kempe. När Matts Carlgren avgick som ordförande i MoDos styrelse 1991 steg Vivianns bror Frans tillbaka som suppleant och förordade Matts Carlgren att gå in i sitt ställe. Tanken var att Matts med sin kraft och erfarenhet skulle balansera Carls dominans. Det löste maktfalangen genom att införa 75- årsregeln och ut åkte Matts. Donatorn Lotty Bruzelius skulle ha spärrat upp ögonen och rynkat sin panna. Hennes motiv med stiftelserna var att de skulle bidra till att hålla ihop Kempefamiljen. I själva verket visade det sig att de blivit en plattform för en bitter släktfejd. Bakgrunden till fejden Viviann och Anders Kempe hade ju tagit ställning för att stiftelserna skulle stödja MoDos samverkan med SCA. När majoritetsbeslutet pressade igenom att ett lån på 93 miljoner skulle tas upp för att stiftelserna skulle kunna delta i MoDos nyemission reagerade de kraftfullt emot. De ansåg, efter legal rådgivning, att det var olagligt att en offentlig, skattebefriad stiftelse skulle utsätta sig för risken att med lånade pengar köpa aktier. De anmälde beslutet till tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Härnösand. Länsstyrelsen fastställde 1994-05-05 att åtgärderna att låna medel för köp av aktier inte kan anses innefatta förvaltning av stiftelsernas förmögenhet i enlighet med bestämmelserna i lagar om tillsyn över stiftelser. Med beaktande härav föreligger skäl att förelägga stiftelserna att avveckla lånen. Med hänsyn till de stora belopp som lånen fortfarande uppgår till bör en lång avvecklingstid föreskrivas. Det genomfördes på cirka ett år. Det bör tilläggas att stiftelserna inte förlorade pengar på att man deltog i nyemissionen med lånade pengar. I ett andra tillsynsärende hävdar anmälarna Viviann och Anders Kempe att jäv för ordföranden förelegat i och med hans ställning som anställd direktör och styrelsemedlem i MoDo. De påstod också att ordföranden vid de tillfällen som avses (avstående från hembud, avstående från option, kvarblivande vid placering i MoDo-aktier samt förbjudet lån) haft syftet att tillgodose andra - delvis egna intressen än sådana som skulle gagna stiftelsernas ändamål. Destinatörerna hade därigenom blivit lidande. Länsrätten avvisade dessa anklagelser och sa att rent allmänt donator genom förordnaden, innebär att släktingar med personliga intressen i MoDo skulle vara styrelseledamöter i stiftelsernas styrelser kan nå personliga fördelar till följd av att MoDo går bra. Det var förvisso Lottys förhoppning att så skulle bli fallet. Senare avstod Kammarrätten i Sundsvall trots anmodan att granska ärendet. I och med detta hade Carl Kempe-falangen gått segrande ur striden. Det avgörande schackdraget var att de såg till att de offentliga ledamöterna stannade kvar i styrelserna. På så sätt kunde övriga Kempeledamöter och suppleanter rensas ut. Såväl bröder som systrar och andra nära släktingar kördes över brutalt. Styrelsen i stiftelserna bestod 2004 av följande ordinarie ledamöter, ordförande Carl Kempe, hans hustrus bror Johan Kempff och P-H Norberg. De offentliga ledamöterna var Toivo Hofslagare och Ulla Löfgren. De alternerar som ordinarie och suppleant i de två stiftelserna. Den ene är bosatt i Norrbottens län och den andre i Västerbottens län. De antas känna till förhållandena i sina respektive län. Övriga suppleanter är Alice Kempe, dotter till Carl och Margareta, Hans Thofelt, släkting till Margareta Kempe, samt Michael Peppler, dotterson till Erik Kempe. Makten över Kempestiftelserna har koncentrerats till Kejsarinnan och Kejsaren (som en nära släkting uttryckte sig) i Kempesläktträdets högra hörn. Sethgrenen i rakt nedstigande led från Lottys mamma Charlotte är ensamma på tronen. Tronföljden inom den familjeklicken är säkrad även i nästa generation. Om man efter 1994, som de nära släktingarna förordade, återgått till Lotty Bruzelius tre-ledamotssystem hade styrelsen med stor sannolikhet sett annorlunda ut. Då hade nog i första omgången Sethättlingen Anders Kempe varit ordförande och Fransättlingen Viviann och Sethättlingen Carl varit ordinarie ledamöter. Viviann och Anders diskuterade även en ordning där ordförande posten kunde alternera mellan ledamöterna. Kapitalplaceringarna hade säkert varit mera spridda för APPENDIX 3 229

Appendix 3 05-11-15 18.04 Sida 230 att maximera tillväxten. Att hänga kvar i ett gammalt mönster när MoDo inte längre fanns kvar hade inte varit gångbart för en sådan styrelse. Men nu blev det inte så. Kempefamiljens sista släktfejd splittrade dem för all framtid. Det bekräftar att Kemparnas storstilade industriera är förbi. Kempestiftelserna är dock nära knutna till Holmen AB. Holmens styrelse utser den ene av de två revisorerna och Carl Kempe är vice ordförande i bolaget. Kempestiftelserna kommer sannolikt att domineras av Carl Kempe tillsammans med hustru Margareta fram tills dess att de faller för -årsstrecket. Carl har utnämnts till hedersdoktor vid både Umeå Universitet och Luleå Tekniska Universitet som tack för de stora penningbidragen från Kempestiftelserna. Helt nyligen har han dessutom tilldelats den prestigefyllda Ekmanmedaljen för sitt djupa intresse och Kempestiftelsernas stora stöd till svensk forskning och utbildning med skogsindustriell inriktning. Lottys vilja Man slås av klarheten och stringensen i Lottys testamente. Hon måste ha varit en mjuk men kraftfull och intelligent person som om hon varit man säkert skulle ha kastat sig in i Kemparnas maktstrider. Kamper som hela tiden pågått under ytan och fortsatt mer eller mindre öppet in i våra dagar. I stället formade hon stiftelserna som ett verktyg för att hålla ihop den stora släkten, bland annat i syfte att behålla kontrollen över Mo och Domsjö AB. Det gick inte som hon tänkt sig. MoDo är borta men de stora bidragen till välgörenhet och allmännyttiga ändamål i de tre nordligaste länen fortsätter med all kraft. Vad stiftelserna har åstadkommit I Lottys första testamente anger hon att stiftelsekapitalet ska komma välgörande eller allmännyttiga ändamål till godo. I det testamente som reglerar fonden till Seth Kempes minne anger hon de områden som fondens avkastning ska stödja som religiösa, välgörande, sociala, vetenskapliga eller konstnärlig samt för främjande av jordbruket i de tre nordligaste länen. JC Kempes fond fick via stadgarna samma direktiv. Stiftelserna har följt dessa intentioner i stort, men man kan se i anslagslistorna att med tiden har stödet till vetenskapen 230 APPENDIX 3 Carl Kempe tagit en allt större andel. Hundratals ansökningar behandlas varje år av styrelserna för de två stiftelserna eller formellt de fyra fonderna. Man har medverkat till att finansiera samlingslokaler, idrottsanläggningar och i övrigt gjort ett stort antal kultursatsningar främst i Norrlands inland. Sameföreningar och forskningsprojekt har fått anslag. Jordbruksnäringen har på senare år främjats till exempel genom stöd till ett agrofiberlaboratorium i Rörbäcksdalen i Umeå. Kempestiftelserna har också satsat på musikutbildning genom att stödja Musikskolan i Framnäs och Musikhögskolan i Piteå samt genom stipendier, rese- och kursbidrag för musiker. Medel har anslagits till Kapellsbergs Musikskola i Härnösand. Umeå Universitet stöddes redan från början och man anslog medel till en stipendiefond: JC Kempes Akademiska fond, satsningar gjordes på lokaler till skoglig produktionslära, ekologisk botanik och skogshögskolan som lokaliserades till Umeå. Skogsmuseet i Lycksele och skogsbiblioteket i Umeå är andra satsningar inom skogsområdet. Tusentals anslag av mindre dignitet har getts till föreningar och privatpersoner för studieresor,

Appendix 3 05-11-15 18.04 Sida 231 studier, reparationer av och inventarier till föreningslokaler, utgivning av böcker, köp av instrument, dansfestivaler Ett stort antal forskningsanslag har delats ut till enskilda forskare, vid främst Umeå och Luleå universitet. Utrustning till ett flertal musikkapell, Karesuandos studieresa till Jokkmokk, studieresa till sydsamiska bosättningar, resa för döva till Lycksele och så vidare i en lång, lång rad. Som ett exempel på hur ett verksamhetsår kan gestalta sig bryter jag ut året 1999, 200 år efter JC Kempes födelse. Marknadsvärdet av Stiftelsernas förmögenhet var nästan 1,5 miljarder kronor. 91 procent var placerade i Holmen A aktier. Intäkterna det året uppgick till 196 miljoner varav till utdelningsbara medel tillfördes 159 miljoner kronor. Under 1999 utdelades totalt 62 miljoner. Antalet beviljade anslag var 65, med ett genomsnittligt belopp av 950 000 kronor. Av dessa gick 23 miljoner kronor till Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå för stödjande av Trä- och fiberlaboratoriet, Masspektrometrisk utrustning till Genetiska och Växtfysiologiska institutionen och specialinstrument till Skogsekologin. Till Umeå Universitet anslogs 21 miljoner kronor, i första hand för ett samverkanshus, samt till Umeå Plant Science Centre, datorutrustning till Designhögskolan och en pulverröntgendiffraktometer till Organisk Kemi. Luleå Tekniska Universitet fick 13 miljoner kronor, varav de största anslagen gick till en sporthall, ett produktutvecklingslaboratorium, ett matematiskt bibliotek, en multimediastudio vid Musikhöskolan i Piteå och en termoanalytisk utrustning till Metallurgin. Sett över fyra år (1996-1999) har stiftelserna delat ut 158 miljoner kronor, varav 46 miljoner till Luleå Tekniska Universitet, 45 miljoner till Umeå Universitet, 43 miljoner till SLU och Skogsforsk tillsammans och 11 miljoner till Mitthögskolan. Vidare hade motsvarande stipendiefonder som redan fanns vid Umeå Universitet (40 miljoner kronor) börjat att byggas upp vid Luleå TU och Umeå SLU genom en satsning på 3 miljoner kronor i varje fond. Viktiga spetskompetensområden som Stiftelserna hjälpt till att bygga upp är: Växtfysiologi, bioteknik, industridesign, trä- och träfiberteknik samt bearbetningsteknik. För att ytterligare ge en uppfattning om Kempestiftelsernas imponerande stödverksamhet till forskning och utbildning kan anföras de anslag som beviljats under år 2001 till forskare vid Umeås Universitet och Institutet för rymdfysik i Kiruna på totalt 8,5 miljoner kronor: Klusterbaserade högpresterande datorresurser 5 miljoner. Beräkningsresurserna avser i första hand att tillgodose partners i den norra regionen inom bio-, data-, livs-, natur-, skogs- och teknikvetenskap. Jonosondering 890 000 kronor. Jonosonden används för direkta mätningar av hur förändringar i solens utstrålning och aktivitet påverkar jordens atmosfär och därmed klimat. Fotosyntetisk syrgasutveckling 828 000 kronor. Den molekylära mekanism genom vilken syrgas genereras till atmosfären är fortfarande en av naturens mest förborgade hemligheter. Forskningen ska leda till bättre förståelse av de molekylära mekanismer som leder till ljusdriven sönderdelning av vatten till syrgas i en modellväxt. Utrustning för analys i vatten 790 000 kronor. Anslaget ska användas för inköp av tre instrument som ett led i att bygga upp ett analyslaboratorium för miljörelaterad forskning om insjöar och vattendrag. Inköp av FTIR -mikroskop 2 miljoner kronor plus ett tilläggsanslag på 400 000 kronor. Instrumentet är det första i sitt slag i Sverige och kommer att utnyttjas för noggrann kemisk karakterisering av olika partikelytor. Förslitningsreumatism (Artros) 300 000 kronor. Projektet syftar till att få ny kunskap om ledbroskets uppbyggnad. Utrustning för malariastudier 285 000 kr. Institutionen för molekylärbiologi ska köpa utrustning för att studera betydelsen av ett speciellt proteins repetativa domäns betydelse vid infektion, då antikroppar mot detta protein är av betydelse vid vaccinframställning mot malaria. Det här var bara några axplock ur den otroligt digra bidragslistan som växt fram under de snart 65 åren som stiftelserna existerat. APPENDIX 3 231