Avskrift av Hembygdsföreningens dokument Ortnamn ingen referens angiven.

Relevanta dokument
BIDRAG ÅR Kommunstyrelse. Socialnämnd. Glöte Snöskoterklubb Herrö Byalag Härjedalens Automobilklubb

BIDRAG ÅR Kommunstyrelse. Socialnämnd. Dominoz Glöte Snöskoterklubb Härjedalens Automobilklubb

BIDRAG ÅR Socialnämnd. Kommunstyrelse. Glissjöbergs o Mosätts Byalag Glötegårdens Folketshusförening Herrö Byalag 1 800

BIDRAG ÅR Kommunstyrelse. Socialnämnd. Dominoz Roadrunners Glötegården Glöte Snöskoterklubb 4 000

BIDRAG ÅR Socialnämnd. Kommunstyrelse

BIDRAG ÅR Kommunstyrelse. Socialnämnd. Glötegårdens FH Glöte Snöskoterklubb Härjedalens AK

BIDRAG ÅR Kommunstyrelse. Kulturnämnd. Filadelfiaförsamlingen Glissjöbergs-Mosätt Byalag Glötegårdens FH 6 000

BIDRAG ÅR Kommunstyrelse. Kulturnämnd. Byalaget i Överberg Glissjöbergs-Mosätt Byalag Glötegårdens FH

BIDRAG ÅR Kommunstyrelse. Kulturnämnd. Bäckedals Folkhögskolas elevkår Glissjöbergs-Mosätt Byalag Glötegårdens FH

BIDRAG ÅR Kommunstyrelse. Socialnämnd. Glötegårdens FH Glöte Snöskoterklubb Herrö Byalag Härjedalens AK

RMM=ãáä=Éäå í=á=kçêêä~åçk dê åëä ë=âçããìåáâ~íáçå=á=e êàéç~äéåk

BIDRAG ÅR Kommunstyrelse. Kulturnämnd. Byalaget i Överberg Glissjöbergs-Mosätt Byalag Glötegårdens FH 4 000

BIDRAG ÅR Kulturnämnd. Kommunstyrelse. Byalaget i Överberg Filadelfiaförsamlingen GF-Björnen 5 440

Övriga fjällområden med planerad utökning av antal bäddar är Vemdalen, Tänndalen och Funäsdalen där ett ökat behov av dricksvatten kan förväntas.

Skogsstyrelsens författningssamling

BIDRAG ÅR Kulturnämnd. Glissjöbergsgården Glissjöbergs-Mosätt Byalag Glötegårdens FH Gymnasieskolans Berlinresa 3 500

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 142/ Myn 2

BIDRAG ÅR Fritidsnämnd. Kommunstyrelse. FMLS - Härjedalen 360. Glissjöbergs-Mosätt Byalag Glissjöberg SPF avd

Linnebjörke rote i Dädesjö socken. Berättelsen om en stor by i ett gammalt kulturlandskap som nästan helt försvunnit in i

HUR FÅR DU REDA PÅ ATT ETT DAMMBROTT SKETT? KAN DET HÄNDA I VÅR KOMMUN? Risken för dammbrott är mycket liten men det går heller inte att utesluta.

Enkla frågor. Interpellationer. Motioner. Sakärenden. Ärendet behandlas av kommunstyrelsen Ej färdigberedda medborgarförslag, rapport

Äntligen Härjedaling E N L I T E N P R E S E N T A T I O N A V D I N N Y A H E M K O M M U N

Sveriges dödbok (utgiv. 2010), Begravda i Sverige (utgiv. 2009), Inventerade gravstenar i Jämtland (läget 2010) Begravda i Sveriges Dödbok

Ytterhogdals- Överhogdals- och Ängersjö Församling.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Råvattenledning Hällungen-Stenungsund

Dädesjö Hembygdsförening. Böcker

TID Onsdag 13 september 2017, kl (gruppmöten från 09.00)

Information och boende

Ett öppet nät som erbjuder en modern infrastruktur för TV, telefoni och bredband i Härjedalen.

Årby- Färjegårdarna- Fagersta- Tyllsnäs.

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

Fokusområden, befolkning och bebyggelse, riksintressen, kommunikationer, ras och skred, översvämningsområden och torvtäkter.

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Knektgården, Hedeviken

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Ekalyckan och Klockarebolet

Årsmötesprotokoll 2011 Härjedalens SnöSkoterförening, HSSF. Lofsdalen

Lägga in en karta i DG 8.2!

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

KATSAFISKET I KATTISTRÄSK

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

U P P T Ä C K U P P L E V Ö V E R R A S K A S

Eurotourism

ENKEL Sveriges landskap 13

Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

RASRISK FÖRELIGGER! VI AVRÅDER DÄRFÖR FRÅN ATT GÅ IN I GROTTAN!

BIDRAG ÅR Kommunstyrelse. Socialnämnd. Glissjöbergs o Mosätts Byalag Glötegården 418. Glöte Snöskoterklubb Herrö Byalag

mark De svenska ortnamnen på mark.

67 Skrivelse angaende befintliga broar over Harjean mot Sunnana i Lillhardal. 69 Ansokan om gatubelysning vid Vemdalsvagen/Kolvagen i Vemhan

IV distriktet. Järpenlinjeii. Föreståndare: Stationsföreståndaren, Järpen. Östersundslinj erna. Föreståndare: Trafikinspektören, Östersund.

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Skräpgrop i Husby 7:2

NAMNET KVAVED. Av E. Per Söderlind

Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne.

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.

Elnät vid Skedevi kyrka

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne

Hansta gård, gravfält och runstenar

Märlax användning i historisk tid

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN I HÄRJEDALEN. I n n e h å l l. Välkommen till förskolan...3. Förskolans uppdrag...4. Förskolans organisation...

Planstudie över Gällinge. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Ny elkabel mellan Gylltorp och Ullstorp

Vindkraftprojektet Skyttmon

Riktlinjer för namnsättning

Södra Mjönäs Bönderna under 1500-talet

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

Fornleden genom Fryksdalen

Vikar Bladet Vinter & vår 2015

Årgång Gäller 15/3-22/3 NR 8

Sammanfattning dialogdagen

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

Från Abborrabacken till Turkiet

>> aktion : Mönsterås kommun

Ett axplock ur naturen runt Suseån Anteckningar hösten 2012, Ingrid Lönn

FORD ST _ST_Range_V2_ MY.indd FC1-FC3 27/06/ :24:01

S:t Olof. delandeo. bekymmersloshet. enkelhet. Pilgrimsleden. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Planbeskrivning Utställningshandling april 2011

Samrådshandling Kulturmiljöprogram för Härjedalen

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Bynamnen i Nyland Om den geografiska utbredningen av byar med namn på -by, -böle och -skog

Härjedalens hembygdsgårdar

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Härjedalens kommun

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Studiehäfte LADANS LOV. Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader. Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson

ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR HÄRJE- DALENS KOMMUN

HÄLSOCENTRA L Fjällhälsan Hede har drop in mottagning för akuta åkommor 8-16 alla vardagar. Helgen 28-29/1 öppet ADRIANS BIL.

Skogsfinnarnas uppgång och fall

Byn Lia. (utdrag ur Vessige och Alfshög, två socknar i Ätrans dalgång, Sven Larsson 1996)

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Transkript:

1 Avskrift 2012-10-12 av Hembygdsföreningens dokument Ortnamn ingen referens angiven. Ortnamn Ortnamnen betyder alltid något. De har förändrats under tidernas lopp bl a av de nitiska skrivare som skötte kungarnas jordeböcker eller förteckning över skattehemman. Det finns två huvudtyper av ortsnamn. De som betecknar gårdar, byar, städer och landskap kallas bebyggelsenamn. Naturnamn är sådana som anger sjöar, berg, åar och öar. Typiskt för Härjedalen är att de flesta ortnamnen slutar på dal. Att tyda ortsnamn är en uppgift för experter, för ortnamnsforskarna.

2 Provinsens vapen och sigill (Bild av Sigillum Herieådalense) Härjedalen 1273 Heriardal 1372 Heireiadal 1406 Herdal 1426 Haeriadal 1461 Herjedall 1524 Herrdal 1628 Herrdallen 1645 Herredal 1650 Herredalen 1662 Herredalarne 1667 Herrjedalarne 1668 Herjeådalen 1672 Herrjodalen 1675 Häredal 1688 HärrjoÅdahlerne 1708 Härjoådalarne Enligt den första tydningen så ska bygden ha blivit benämnd efter den man, som först bosatte sig här och han ska ursprungligen ha hetat Härjulfs-dal, som sedan skall ha dragits ihop till Herdal eller Härjedalen. Från att till början ha betecknat endast bygden i Härjåns dalgång skulle det senare övergå till en benämning på hela landskapet.

3 Ljusnedal På äldre tid skrivet Ljusnedalen med uttalet Lussendalen, har sedan gammalt avsett den del av Ljusnans dalgång som sträcker sig ifrån Gröndalen eller trakten för Ljusnans upprinnelse. Messlingen Förr skrivet Messlinge eller Mässlinge, uppkom 1673. Orten fick sitt namn av sjön Messlingen som tidigare blev kallad för Mittlingen. Namnet uttalas Misslingen. Mässlingebruk bildades 1688 då man hittade stora kopparmalmsfynd. Lillhärdal Efter byn har så Ljusnans biflod fått sitt namn av Härjån, där efter bygden där omkring Litla Heridal år 1430 som nu kallas Lillhärdal. Glöte 1564 Glöthe 1600 Glötöö Glöte var tidigt bebodd, det visar ett stenåldersfynd 1939 vid Glöte ån. Omtalades första gången i ett pärmebrev 1420 och i ett brev daterat 29 juni 1465. 1564 års troendeskattelängd upptages Glöte i Lillhärdals socken till år 1695 då Glöte registreras in i Svegs socken. Glöte betyder trång öppning. Lofsdalen Lofsdalen är en av de yngsta byarna i Härjedalen som blev bebodd. Lofsdalen och Glöte tillhörde tidigare Lillhärdals socken. Namnet förekommer i en skattelängd från 1812 där det skrevs Loffzdalen. Lapt eller Laft kommere från isländskan och betyder loftbyggning eller stockar till timmerstugor. Namnet kan också komma från ån som rinner vid byn Lafta, senare Llofsen. Man har då tagit lofs i ån och dalen som byn ligger i och fått Lofsdalen.

4 Linsell Linsell tillhörde Svegs socken ända till år 1778. Då blev Linsell en egen socken. Namnet tror man kommer från ån som rinner ut i Ljusnan 1 km nedanför Linsell, Linån eller Lina, Lin-selet, blev slutligen Linsell. Namnet förekommer första gången i bondskattelängden år 1564. 1606 Lindtzell 1696 Linssäll 1699 Linssell 1797 Lindsäll (på Hermelins karta över Härjedalen) 1807 Linself Glissjöberg 1460 Clegedbergh (ej säkert) 1564 Glijsbergh 1677 Glisberge 1698 Glissisberg Ordet glis kommer från isländska och betyder lysa igenom, glänsa. Sjö kommer ifrån en utgrävd sjö Glis-sjön. Vemdalen Vemdalen har fått sitt namn från den å som flyter genom området, Veman. Vemdalen betyder Vemans-dal. Vamb är isländska och betyder trång dal. 1403 Wemodall 1442 Weimodal, Wemadal 1480 Veamedal 1480 Vimdal Wämdalen, Wimdalen, Wimeådalen.

5 Ytterhogdal 1273 Hoadalenn 1412 Hodhal, Hodahlae sochn 1432 Ytra Hoodall 1531-1560 Hodal 1560 Hougdahl, Hogdahl 1539-1628 Hoffdall 1692 Hogendahl 1701 Nederhogendahl Hodal syftar på Ho-åns dalgång. Hoga älvens namn Hoga Yttre delen av Hoån, Hoans dalgång = Ytterhogdal Sveg Sveg socken var och är det folkrikaste området i Härjedalen. Sveg omnämns första gången 1403 i ett skattebrev. 1273 Sueig 1372 Sweigh 1403 Sueig 1426 Suegh 1460 Szeig 1461 Sveigh 1463 Sveg 1532 Sweiger, Sveig, Sweeg 1564 Swirgh 1573 Svej 1592 Swig 1628 Sveij 1628 Sveg Svegs namn har samband med isländskans sveigr som betyder sväng, krökning, i detta fall är det Ljusnan som svänger. Andra säger att Sveg kommer från Sweit som betyder härad och landskap. Svegs socken har tidigare hört till Dansk- Norska väldet men fördes tillbaka till Sverige 1645 och då fick det bli en del av Dalarna.

6 Herrö 1463 Herrö Häröö Härrö Härrö Herrö ligger i Svegs socken väster om Ljusnan på det ställe där ån från Lillhärdal (troligtis Härjeån) rinner ut i Ljusnan. Folk ön kallas Herrö men man anser att namnet Herrö kommer från ett personnamn t ex Hergrim eller Hertaugr som är isländska namn. Härrögården, flyttad från Härrö till Gammalgården i Sveg. Hede 1403-1442 Hedhe 1461 Hede 1479 Heide 1488 Hydhae 1563 Heedheen 1590 Hede Namnet Hede kommer av isländska heidr som betyder obebott på svenska hed. (Bild: Sonfjället, Härjedalens hjärta, sett från Hede) Hedeviken 1407 tidigare känt som Wygh 1563 Wijken 1548 Hedewykin 1855 Norrviken 1548 Hedeviken Namnet kommer från de äldsta gårdarnas läge vid en vik av den s.k. Vikarsjön. Sjön har tydligen fått namnet av byn (vikar är en gammal genitivform av vik). Vid mitten av 1500-talet var Hedeviken Hede sockens folkrikaste by.

7 Tännäs 1407 skrevs det som idag heter Tännäs, Tendenes. 1450 Thendenes 1460 Thennenaes 1461 Ternes 1507 Tennanes 1627 Tinnes och från 1696 till nu, Tännäs. Namnet har otvivelaktigt sin grund i det näs, som Tännån bildar med Ljusnan genom bådas utflöde i sjön Lossen där Tännäs ligger. Namnets första del kommer från det tänn som ingår i socknens och åns namn. Långå 1506 Langhae 1563 Långåå 1600 Lang-Aa Redan före digerdöden 1350 var det åboar här. Som den första boplatsen utpekas Sörsätervallen och därifrån skedde utflyttning till Nesätre, längre ned efter även. Men när en stor vårfod svämmade över där flyttade man til en högre belägen plats, Sönnate Älvens utseende var på den tiden ett annat än nu. Ett större spakvatten tick inåt stranden, där Långå nu ligger. Vid en ovanligt hög vårflod bildades en s.k. ave eller ett vattendränkt gräsbärande lågland. Detta fick namnet Langave. Den by som uppstod där erhöll samma namn, vilket under tidens lopp har förändrats till Långå.