Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Relevanta dokument
Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Universum 1a. Astrologi Astronomi

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

En rundvandring i rymden

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Astronomi, kraft och rörelse

Lokal pedagogisk plan

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Min bok om Rymden. Börja läsa

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Rymden HT Namn: Klass: 7A

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Min bok om Rymden. Börja läsa

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Min bok om Rymden. börja läsa

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Min bok om Rymden. Börja läsa

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Min bok om Rymden. Börja läsa

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Stjärnors födslar och död

Min bok om Rymden. Börja läs

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Min bok om Rymden. Börja läsa

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Min bok om. planeterna. Namn:

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Pedagogisk planering Målkort

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Grundläggande fakta om stjärnor

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Min bok om Rymden. Börja läsa

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån

Bli klok på himlen och stjärnorna

Upptäckten av gravitationsvågor

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Lärarhandledning COSMONOVA

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

ASTRONOMI. Centralt innehåll Lgr 11. Fysik 4-6

ASTRONOMI. Filminfo Speltid: min Målgrupp: åk 1-3 Ingår i serien: Astronomi

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

Kosmologi - läran om det allra största:

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet

Vår galax, Vintergatan

DE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM. Ahmad Sudirman

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmö. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. fördelning i Vintergatan. Den neutrala vä.

Biologi. Livet på jorden

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Kosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU

Bild Anna Bergdahl Gustafsson

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Introduktion till Kosmologi

FINALTÄVLING SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

Transkript:

Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum

Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och 8 planeter samt några dvärgplaneter.

Vårt solsystem

Solen Är ca 4,6 miljarder år gammal Vanlig typ av gul stjärna men relativt liten Består av heta gaser, mest väte och helium Temperatur Kärnan: 15-20 miljoner C Ytan: 6 000 C Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden Solen rör sig runt vintergatans centrum (omloppstid ca 240 miljoner år)

Planeter Planet: Himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna Är nästintill sfärisk (runt) på grund av sin egen gravitation Dominerar sin omgivning Närmast solen i vårt solsystem finns fyra stenplaneter som består av sten och metall och har fast ytan som man kan gå på. Längre ut finns fyra jätteplaneter som består av gas (troligtvis en liten kärna av sten, metall och is.

Jorden Tredje planeten från solen och ligger på ett lagom avstånd från solen (150 miljoner km) Är ca 4,6 miljarder år gammal Jorden rör sig i en omloppsbana kring solen och ett varv tar 1 år Jorden roterar också kring sin egen axel och ett varv tar ett dygn Jordaxeln lutar och det ger oss årstiderna

Måne En satellit är ett mindre objekt som roterar runt ett annat, större objekt Måne är en naturlig satellit, en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem Vår måne rör sig i en omloppsbana runt jorden, ett varv tar en månad (29,5 dygn) Månen ligger 380 000 km från jorden Månen med bunden rotation vilket innebär att månen alltid vänder samma sida mot jorden 1969 Landade Neil Armstrong och Edwin Aldrin på månen, den första bemannade månlandningen Temperaturen på månen växlar mellan + 130 C till 170 C Tyngdkraften är en 1/6 av jordens tyngdkraft

Ljusår Avstånden i rymden är så stora att använda míl och kilometer vore för besvärligt. Istället använder man sig av ljusår. Ett ljusår är så lång väg som ljuset hinner gå på ett år, ca 900 000 000 000 mil. Avståndet från vår närmsta stjärna förutom solen är 4,2 ljusår. Ljuset behöver alltså 4,2 år för att nå oss. Vintergatan har en diameter på 100 000 ljusår.

Stjärnor Alla stjärnor är runda gasklot (plasma) och de föds i enormt stora gasmoln som kallas nebulosor Genom att studera ljuset från en stjärna med en spektrometer kan man ta reda på vad stjärnan består av Inuti alla stjärnor sker en kärnreaktion (fusion) som gör att de lyser och reaktionen behövs inget syre

Nebulosor Mellan stjärnorna finns mycket gas och dammpartiklar. På en del ställen bildas det tätare moln som kallas nebulosor Det är i inne i nebulosor som det bildas nya stjärnor då gas och damm dras samman av gravitationen När molnet blir tätare stiger temperaturen När det blir 10 miljoner grader inne i mitten börjar väteatomkärnor slås ihop till helium. Det kallas fusion. En ny stjärna är född

Stjärnornas liv Stjärnor lyser bara en viss tid och när de slocknar beror på hur stor stjärnans massa är Små stjärnor lever längst Olika stjärnor lyser med olika färg Kallast röd gul vit blå Varmast

Röda jättar och vita dvärgar När en stjärna åldras förändras den. När vätet är nästan slut börjar den slå ihop heliumatomer istället temperaturen i centrum stiger till över 100 miljoner grader Samtidigt blir stjärnan svalare på ytan och blir då röd När bränslet i små stjärnor tar slut faller de ihop och blir en vit dvärg

Nebulosor Nya stjärnor Röd jätte Vit dvärg (liten stjärna) Supernova Neutronstjärna Svart hål

Galaxer En galax är en stor ansamling av materia. En galax kan innehålla flera hundra miljarder stjärnor, men dessutom finns där stora moln av stoft, gas och plasma. Och denna synliga materia tycks bara vara en liten del av all materia i en galax. Av allt att döma är större delen av galaxens materia i form av en osynlig så kallad "mörk materia". Troligtvis finns ett supermassivt svart hål i galaxens centrum -- så är det till exempel i vår egen galax, Vintergatan. En galax hålls samman av den ömsesidiga tyngdkraften mellan all dess materia. Det finns hundratals miljarder galaxer i den del av universum vi kan se.

Livets historia Ca 13,7 miljarder år sedan bildas universum genom Big Bang Ca 4,6 miljarder år sedan bildas jorden Drygt 4 miljarder år sedan bombas jorden med kometer som tillförde vatten och koldioxid Ca 4 miljarder år sedan uppstod liv i form av bakterier. Det finns också en möjlighet att celler förs till jorden med meteoriter Drygt 3 miljarder år sedan bildades syrgas av blågröna bakterier Ca 2 miljarder år sedan bildas celler med cellkärna (t.ex. urdjur) Drygt 1 miljard år sedan uppstod flercelliga organismer (växter och djur)

Teorier om livets uppkomst Liv har spridits från någon annan himlakropp Liv uppstod under jorden Liv uppstod i heta källor på havsbotten