Förslag till lag om vissa äldre sedlar mm.

Relevanta dokument
Upphörande av vissa betalningsmedel (2003/04:RB4)

Lag om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel

F örslag till riksdagen 1987/88:24

Ogiltigförklarande av vissa sedlar och mynt

Lag om femtioöresmyntets upphörande som lagligt betalningsmedel m.m.

ADM Christina Wejshammar/Leif Jacobsson

Vissa sedlars och mynts upphörande som lagliga betalningsmedel

Lag om femtioöresmyntets upphörande som lagligt betalningsmedel m.m.

Tidplan för introduktionen av den nya sedel- och myntserien

Behovsprövning av 50-öresmyntet

Vissa ändringar i lagen om Sveriges riksbank (2004/05:RB3)

Förs. 1981/82: 19. Förslag : 19. Till Riksdagen

FiU 1981/82: 39. Finansutskottets betänkande : 39

Rutiner för att låna sedlar och mynt från den nya sedel- och myntserien för anpassning av maskinell utrustning

Riksbankens författningssamling

Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Lag om att vissa äldre sedlar ska upphöra som lagliga betalningsmedel

Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA!

Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Framställning till riksdagen. Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k

Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA! S V E R I G E S R I K S B A N K

ADM/Enheten för kontantförsörjning Christina Wejshammar

Kontantanvändningen i Sverige

BESLUTSUNDERLAG. Föreskrifter för nya sedlar och mynt. PROTOKOLLSBILAGA E Fullmäktiges protokoll , 8

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Valörer och fördelningen på sedlar och mynt

Riksbankens författningssamling

Budget för Riksbanken 2014

Förnyelse av sedel- och myntserien

Ny sedel- och myntserie

Regeringskansliet (Finansdepartementet) Stockholm

Svensk författningssamling

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Riksbankens författningssamling

Riksbankens föreskrifter (RBFS 2006:[X]) om kontantförsörjning

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Budget. Budget för Riksbanken Protokollsbilaga A-3 Direktionens protokoll , Inledning. 2. Sammanfattning. 3.

Betalning [SW /8]

ersättningsgrundande tillfälle: varje enskilt inlämnings- eller uthämtningstillfälle, eller gottskrivningstidpunkt,

Remiss av rättschefspromemorian, Riksbankens ställning, analys av behovet av grundlagsändringar

Fullmäktiges revisionsfunktion. Inledning. Bestämmelser i riksbankslagen. Bestämmelse i riksbankslagen Lagändring 2003

Budget för Riksbanken 2008

Svensk författningssamling

Ny sedel- och myntserie

Svensk författningssamling

Sammanfattning och utvärdering

Budget. Budget för Riksbanken Inledning. 2. Sammanfattning. 3. Budgetförslag. Stabsavdelningen

Svensk författningssamling

Ny sedel- och myntserie

Budget för Riksbanken 2012

Promemoria. Näringsdepartementet. Kontroll av alkolås och tillsyn. 1 Inledning

U2012/1253/UH

Promemoria om stämpelskatt i samband med företagsinteckning

Arbetsordning och Instruktion för Sveriges riksbank

EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 13 december 2010 om utgivningen av eurosedlar (ECB/2010/29) (2011/67/EU)

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

Internbudget och uppföljningsplan

Swensk författnings-samling Nº 31. Lag om Rikets Mynt.

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Översyn av Riksrevisionen grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Nu fortsätter utbytet av sedlar och mynt

Regeringens proposition

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman.

Ansökan om deltagande i RIX BlueStep Finans AB ABK

Vad gör Riksbanken? Studiehandledning

Nu fortsätter utbytet av sedlar och mynt

DAGLIG ÄRENDELISTA. Registreringsdatum Mottagare. Diarienummer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser

(EGT L 337, , s. 52) nr sida datum M1 Europeiska Centralbankens beslut ECB/2003/23 av den 18 december L

Regeringens proposition 2003/04:23

Promemoria. Förbud mot och begränsningar för terrängkörning i en kommun. Promemorians huvudsakliga innehåll

Regeringens proposition 2015/16:177

Steg-för-steg omställning i CashGuard

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

SEDLARNA I EUROPASERIEN

Ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer

Personuppgiftslagen baseras på det s.k. dataskyddsdirektivet (95/46/EG). Inom EU har det beslutats att detta direktiv ska ersättas av

Stämpelskatt i samband med företagsinteckning (skr. 2003/04:107, prop. 2003/04:165)

Svensk författningssamling

Protokollsbilaga E Direktionens protokoll , 10

Ändringar i Riksbankens arbetsordning samt instruktion med bilaga

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen

Behöver vi en e-krona?

Ändring i fartygssäkerhetslagen

Svensk författningssamling

SFS 1998: a

RBFS 2002:4 Utkom från trycket den

Det föreslås att reglementet för Finlands Bank skall ändras så att till listan över bankfullmäktiges

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Regeringens proposition 2014/15:87

Ändring i patientdatalagen (2008:355)

Svensk författningssamling

Framställning till riksdagen

Svensk författningssamling

Protokollsbilaga B2 Direktionens protokoll

Upphävande av EFTA-konvention om ömsesidigt godtagande av provningsresultat m.m.

Transkript:

Riksdagen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg l l) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 reglstratorn@rlksbank.se www.riksbank.se DNR 2004-504-DIR w.n n - d Förslag till lag om vissa äldre sedlar mm. " 5 1. Sammanfatining 2 VI u I denna skrivelse föreslår Riksbanken att vissa äldre sedlar ( den större 20- konorssedeln samt de 100- och 500- kronorssedlar som inte uppgraderades år 2001) samt det äldre silverfärgade 5Göresmyntet skall upphöra att vara lagliga betalningsmedel den 31 december 2005. 2. Bakgrund Enligt 9 kap. 14 regeringsformen har endast Riksbanken rätt att ge ut sedlar och mynt. Av 5 kap. 1 5 lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. Vidart framgår av 5 kap. 2 5 samma lag att sedlar får ges ut med valörerna tjugo, fembo, etthundra, femhundra och ettusen kronor och att mynt får ges ut med valörerna femtio öre, en krona, fem kronor och tio kronor. Riksbanken har således ensarinratt både att ge ut sedlar och mynt och att bestamma utformningen av dessa. Eftersom bestämmelserna om penning- och betalningsväsendet i övrigt skall meddelas genom lag har Riksbanken dock inte befogenhet att bestämma att gallande sedlar och mynt inte längre skall vara lagliga betalningsmedel. Det ankommer på riksdagen att ta stäilning och fatta erforderliga beslut omi demonitarisering, dvs. att föreskriva att en viss sedel eller ett visst mynt skall upphö~ia att vara lagligt betalningsmedel. En demonitarisering av äldre sedlar gjordes senast 1996 där det i en lag om vissa äidre sedlar som ttädde i kraft den 1 april 1996 föreskrevs att alla sedlar som inte ingick i den nuvarande sedelserien skulle upphöra att vana lagligt betalningsmedel den 31 december 1998. Dessförinnan dernonitariseradesi 10 000-kronorssedeln som upphörde att vara lagligt betalningsmedel den 31 december 1991 genom en lag om äldre sedlar på tiotusen kronor som trädde i kraft iden l januari 1989. Tioöresmyntet demonitariserades genom lag om tioöresmyntets upphörande som lagligt beialningsmedel som utfärdades den Il juli 1991 och som trädde i kraft den 1 september 1992.

1 3. Skälen för Riksbankens förslag 3.1 De äldre 20-, 100- o& 500-kronorssedlarna Det ar viktigt att uppratthalla god kunskap bland alimaaheten om utseende och säkerhetsdetaljer i våra sedlar. Detta underlättas om äldte utgåvor dras bort från cirkulationen. Det föreslås darför att den äldre större 2Wkronorssedeln och de äldre, inte uppgraderade 100-och 500-kronorssedlarna skall efter en rimlig overgangstid upphöra att vara lagligt betalningsmedel. Riksbanken förordar att riksdagen utfardar en lag om atit vissa äldre sedlar skall upphöra att vara lagligt betalningsmedel. I denna lag skal1 de tre ovannämnda sedlarna uttryckligen beskrivas med hänvisning till aktukllt RBFS eller SFS- nummer, För de sedlar som demonetariserades vid utgången av 1998 framkom av den lag om vissa ddre sedlar som trädde i kraft den l april 1996 att de angivna sedlarna i lagen skuile upphöra att vara giltiga den 31 december 1998. Allmänheten fick således nästan we år på sig att ta till sig denna information och se till att lösa in sina aldre sedlar på bankerna innan dess. En sådan lång framförhållning bör inte behövas denna gång. Det främsta argumentet för detta är Riksbankens praxis vid begäran om imlösen av äldre sedlar. Riksbanken tolkar kravet i riksbankslagen på särskilda sua1 för inlösen av sedlar som upphört att vara lagliga betalningsmedel generöst. bet finns inte heller någon bestämd tidpunkt för sista dag för inlösen av äldre sedlar utan alla ärenden om inlösen kommer att pröva med stöd av aktuell lagbestämmelse oavsett när sedlarna upphört att gälla som lagliga betalningsmedel. Riksbanken avser dessutom att se över rutiner och regler för de nu aktuella sedlarna så att de på ett användarvänligt satt kan lösas in av Riksbanken aven efter år 2005. Eftersom denna generösa praxis finns bär det räcka med att allmänheten får ett år på sig från det att lagen om att vissa äldre sedlar skall upphöra att gälla träder i kraft till dess att sedlarna upphör att gälla som lagliga betalningsmedel. Med hänsyn till de samordningsvinster som finns att göra ur informationssynpunkt om indragningen av de äidre sedlarna sker samtidigt som uppgradering sker av de tre sedelvalörerna 1000- kronors sedel, 50-kronorssedel samit 20-kronorssedel bör tidpunkten för när dessa sedlar skall upphöra att gälla varavid utgången av december 2005. Detta innebär att det bör finnas en författning fkdig att träda i kraft senast den l januari 2005. 3.2 Det afdre silverfkgade 50iiresmpntet Argumentet att antalet versioner av betalningsmedel i aktivt bruk skau hållas nere kan också användas för att förorda indragning av den äldre silverfärgade 504ringen. Även denna bör med hänsyn till samordnade infdrmationsinsatser upphöra att gälla i samband med utgången av 2005. Även för 5Odresmyntet är det Mktigt att allmänheten och handeln far tid att förbereda sig. Det är därför lämpligt att indragningen av detta mynt sker samtidigt som indragningen av de ovan nämnda aldre sedlarna.

Riksbanken förordar därför att riksdagen utfärdar en lag om att det dildre silverfärgade 504resmyntet skall upphöra att vara lagligt betalningsmedel, 4. Förslag till ny lag Riksbankens förslag till lagtext framgår av bilaga 1 och 2. Av förslagen framgår att de två lagarna bor träda i kraft den l januari 2005. 5. Förslag tiil riksdagens beslut Riksbanken föreslår med hänvisning till det ovan anförda att riksdagen antar Riksbankens förslag till lag om vissa äidre sedlars upphörande som lagligt betalningsmedel samt förslag till lag om äldre femtioöresmynts upphörande som lagligt betalningsmedel enligt vad som sägs i bilaga l och 2.

Förslag till Lag om vissa iildre sedlars upphorande som lagliga betalningsmedel Härigenom föreskrivs följ ande. Av Sveriges riksbank utgivna sedlar enligt nedan angivna författningar skall upphöra att vara giltiga betalningsmedel den 3 1 december 2005. Sedlar på 20 kronor enligt Riksbankens föreskrifler (1991: 1499) om sedlar på tjugo kronor. Sedlar på 100 kronor enligt Riksbankens kungörelse (RBFS 1987:3;A:17) om utgivande av sedlar p% etthundra kronor. Sedlar på 500 kronor enligt Riksbankens föreskrifter (1989':716) om utgivande av sedlar på femhundra kronor. Om inlösen av sedlar som upphört att vara lagliga betalningsmedel finns bestafnmelser i 5 kap. 4 9 lagen (1988: 1385) om Sveriges riksbank. Denna Iag trader i kraf? den 1 januari 2005.

Förslag till Lag om aldre femtiöresmynts upphörande som lagligt betalningsmedel Härigenom föreskrivs följande. Mynt på femtio öre enligt Riksbankens föreskrifter (1989:61) om rikets mynt skall upphöra att vara lagligt betalningsmedel den 3 1 december 2005. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.