Tungan på vågen? Medelklassen, väljarrörligheten och regeringsmakten i Sverige

Relevanta dokument
Valdeltagande i Sverige

Valdeltagande i Sverige

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skoloch utbildningsfrågor Per Hedberg

Kompletterande material till Den svenska klassröstningen på reträtt Gör ett nytt klasschema någon skillnad? av Erik Vestin och Maria Oskarson.

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor

VALFORSKNINGSPROGRAMMET

Väljarnas partier 2014

GENERATIONSLARMET THOMAS DENK OCH JOACHIM ÅSTRÖM

Kommunala väljare? Röstdelning i svenska riksdags- och kommunval

Viskningar och rop om samband mellan klass och politik

Statsvetenskapliga institutionen

Unga väljare i Sverige Mikael Persson & Henrik Oscarsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

Väljarnas partier Malin Forsberg Per Hedberg Henrik Oscarsson

Själviska och framåtblickande väljare Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen?

Rapport 2018:5. Partival 2014 i olika befolkningsgrupper. Henrik Oscarsson. Valforskningsprogrammet

Valens mobiliserande kraft

Demokratidagen 2019 Det delade Sverige?

OSKARSON PRESENTATION SNS 13 APRIL Hur väljer vi parti? Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Svensk flyktingopinion fortsätter att bli allt mer generös. I 2010 års SOMundersökning

Rubrikerna.

Varför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna

Refereed articled and book-chapters (in English)

Att skriva vetenskapliga rapporter och PM på A-nivå

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

Är det partiledarna som avgör valet?

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

This is a published version of a paper published in Forskningsrapporter i statsvetenskap vid Umeå universitet ; 2012:1.

Sverige är fortfarande ett starkt partiorienterat politiskt system. Väljarna röstar

7. Socialt kapital i norra Sverige

Arbete och industri [Rudolf Antoni]

Den så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Kristna i det politiska rummet. Magnus Hagevi

15SK Prefekt

Motiv för svenska soldater att vilja åka på utlandsmission

Som grupp röner ungdomar ofta uppmärksamhet. En förklaring kan vara den

AVVECKLA KÄRNKRAFTEN

Nadia Bednarek Politices Kandidat programmet LIU. Metod PM

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg

Bakgrund. Frågeställning

Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv

Stad-landskiljelinjen - Finns den? HENRIK EKENGREN OSCARSSON Professor i statsvetenskap Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

Information om Sören Holmberg (for information in English, please see below)

MER VINDKRAFT MER NEGATIVA ELLER POSITIVA BEDÖMNINGAR?

Under det senaste decenniet har termen utanförskap kommit att bli centralt i

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

En god utbildning gör livet bättre och längre!

En knegares val: En Studie om klassröstningens betydelse för Socialdemokraterna

Att lära välja. Högre utbildning och framtidsvägar. Goran Puaca Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER

ÄH, VEM BRYR SIG OM POLITIK?

Analys väljarrörlighet sedan valet

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

FOLKETS UPPSKATTNING, PARTILEDARNAS BELÖNING?

STRATEGISK RÖSTNING TILL VÄNSTER (OCH HÖGER) I RIKSDAGSVALET 2018

Partipopularitet. Sören Holmberg

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

Upplevelser av makt i riksdag och kommun

Rapport 2018:9. Väljarnas önskeregeringar Elisabeth Falk Henrik Oscarsson. Valforskningsprogrammet

Den svenska klassröstningen på reträtt Gör ett nytt klasschema någon skillnad?

Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011

Kan Kristdemokraterna räddas av taktikröster. Kristdemokraternas stöd i valmanskåren

SKOP:s väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Statsvetenskapliga institutionen

Vill ni vinna tjänstemännens röster i valet 2018?

Alla röstar inte på partiet närmast hjärtat

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

Statsvetenskapliga institutionen

Värderingsmönster bakom alkoholopinionen Tabellbilaga

Politisk teori Viktoria Stangnes 733G Politisk teori 2 promemoria

en resurs i vård och omsorg

Vill ni vinna tjänstemännens röster i valet 2018?

Väljaropinion i samarbete med Metro Juni 2013

400 Referenser. Bjereld, Ulf, Marie Demker, Jan Ekecrantz & Ann-Marie Ekengren Red Det hyperindividualiserade

Älska din nästa! Partiernas sympatikapital och strukturen i svenska folkets partipreferenser inför 2018 års val

Svensk flyktingopinion har blivit mer generös. I 2008 års SOM-undersökning är

Vägning för politiskt intresse med hänsyn taget till svarsbortfallet i Valundersökningarna

En politisk struktur i förändring. Björn Kullander, Martin Lidhamn

Kartellisering i nytt ljus: Slutsatser

Rapport 2019:3. Väljarnas viktigaste skäl för röstning Kajsa Evertsson Maja Sörebro. Valforskningsprogrammet

Vad är MaFldaskolan? Barnsyn. Förskoleplanen e( lus,yllt lärande

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009

Tror Du att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att bli bättre, sämre eller vara oförändrad under det kommande året?

Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Socioekonomiska skillnader

Väljaropinion i samarbete med Metro Januari 2013

Handlingsplansworkshop

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Väljaropinion i samarbete med Metro Juni 2012

Transkript:

Tungan på vågen? Medelklassen, väljarrörligheten och regeringsmakten i Sverige 1976-2010 Erik VesFn Doktorand i statsvetenskap, Göteborgs universitet erik.vesfn@gu.se

Frågans relevans Utomvetenskapligt: Strategiskt vikfg fråga för socialdemokrafn. Inomvetenskapligt: Ger det polifska systemets sär ar fungera olika grupper olika vikt i valen? (På samma sär som vissa parfer kan ha en sådan roll i det parlamentariska spelet.)

AR denna medelklass väger tyngre idag än förr är i någon mån självklart ewersom den har blivit större som andel av befolkningen. (Men, dera gäller enbart i den mån den är en grupp med enhetliga intressen, vilket är omdiskuterat.) Frågan här är snarare om den är särskilt vikfg i proporfon Fll sin storlek.

Den moderna medelklassen Ordet medelklass var vid 1900- talets början en synonym Fll bourgeoisie. Vid samma Fd användes löntagare och arbetarklass i princip synonymt (Przeworski 1985: kap. 2). Diskussionen om den nya medelklassen uppstod uffrån observafonen ar alla löntagare inte var av samma sort.

DebaRen om den nya medelklassen De är egentligen arbetare med falskt medvetande. De är egentligen en del av bourgeoisien. De är er mellanfng. De är en ny klass. EWer Mann (1983), se även Castro (1993) för en översikt över den teorefska debaren.

Svårt ar urskilja gruppen exakt, men anknyter Fll tre empiriska trender Expansionen av den högre utbildningen Expansionen av servicesektorn En uppgradering av anställningarnas kvalitet, eller i alla fall en större andel bra jobb

Teorier om medelklassens betydelse Lipset (1964) och Lipset & Rokkan (1967): Den nya medelklassen mellan arbete och kapital. Inglehart (1977): Den nya medelklassen i ewerkrigsgenerafonen som ny bas för vänstern (pga. dess postmateriella värderingar). Dalton (1984): Den ökade väljarrörligheten förklaras av en mer välutbildad, kunnigare väljarkår.

Teorier om medelklassens betydelse Korpi (1980, 1981) och Therborn (1992) rär opfmisfska om SAPs möjligheter ar vinna dessa människors röster. Oskarson (1990): Tillsammans tycks socialdemokraterna och vpk ha lyckats anpassa sig Fll den transformering av samhället som övergången Fll er alltmer posfndustriellt samhälle innebär.

Tänkbara invändningar Mot Lipset & Rokkan (1967): ParFsystemen torde ackommodera dessa förändringar ewer hand. Mot Inglehart (1977): Den postmateriella trenden finns visserligen, men har den haw så stor betydelse? Mot Dalton (1984): Sambandet mellan polifsk sofisfkafon (kunnighet) och stark parfidenffikafon är snarare posifvt (Allbright 2009, Ohr et al. 2009). DärFll få direkta empiriska belägg för ar väljarna blivit kunnigare (Oscarsson & Holmberg 2013: kap. 13; Delli- Carpini & Keeter 1996).

Sverige som fall Karaktäriseras vanligen som starkt vänster- högerdominerat. Om inte här så inte någon annanstans. Fenomenet i dess mest renodlade form.

OperaFonaliseringar De svenska valundersökningarnas klasschema har åra grupper, som jag har slagit samman Fll tre: Industriarbetare Working Class Övriga arbetare Lägre tjänstemän Middle Class Tjänstemän i mellanställning Högre tjänstemän och storföretagare Other Classes Småföretagare Jordbrukare Studernade De flesta av grupperna i Other classes är rär små, men de är samtliga höger- snarare än vänsterlutande. Med block åsywas förutom de regeringsalternafv som ställdes mot varandra 2010, även stödparfer - sådana som inte röstade emot regeringen vid riksdagens öppnande (och därmed avgjorde regeringsfrågan). Därmed räknas Ny demokraf 1991, och Sverigedemokraterna 2010 Fll det borgerliga blocket.

Är medelklassen mer rörlig överlag? 0,50 0,50 0,45 0,45 0,40 0,40 0,35 0,35 0,30 0,25 0,20 0,30 0,25 0,20 Working class Middle class Other classes Total 0,15 0,15 0,10 0,10 0,05 0,05 0,00 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 0,00 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 Andel parfbytare Andel blockbytare

Rör sig medelklassen mer enhetligt? Abs (Byten RG - Byten B ) / (Byten Tot ) 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 Working class Middle class Other classes Total 0,30 0,20 0,10 0,00 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010

Vad händer om medelklassen röstar som alla andra? Block Choice NaFonal ElecFons, all included Block Choice NaFonal ElecFons, without the Middle Class ElecFon Year Bourgeois Redgreen Total Bourgeois Redgreen Total Difference in difference ShiWing majority? (+ = Redgreen) 1976 50 50 100 48 52 100 4 Yes 1979 50 50 100 47 53 100 6 Yes 1982 47 53 100 44 56 100 6 No 1985 49 51 100 48 52 100 2 No 1988 43 57 100 44 56 100-2 No 1991 55 45 100 55 45 100 0 No 1994 42 58 100 42 58 100 0 No 1998 45 55 100 45 55 100 0 No 2002 45 55 100 46 54 100-2 No 2006 51 49 100 50 50 100 2? 2010 52 48 100 53 47 100-2 No Total 48 52 100 47 53 100 2

(Mycket) Preliminära slutsatser Svårt ar säga ar medelklassen skulle vara rörligare överlag. Inte heller rör den sig på er mer enhetligt sär. Medelklassens röster har bara vid två, ev. tre Fllfällen skiwat om majoritetsförhållandena i riksdagen. Dessa tre punkter talar emot idén om ar medelklassen skulle ha särskild vikt i valen.

Vidare arbete: Olika definifoner av medelklass RegeringsskiWe som beroende variabel Lägga Fll data Fllbaka Fll 1968. Föra in inkomst, utbildning, generafon och boende i analysen Skulle medelklassen bestämma om inte högerpopulismen fanns?

Källor Castro, Freddy (1993) Bortom den nya medelklassen. Diss. Stockholm: Symposion Graduale. Dalton, Russell (1984) CogniFve MobilizaFon and ParFsan Dealignment in Advanced Industrial Democracies, s. 264-284 i Journal of PoliFcs, vol. 46(1). Inglehart, Ronald (1977) The Silent Revolu8on. Princeton: Princeton University Press. Korpi, Walter (1980) Arbetarklassen i välfärdskapitalismen. Stockholm: Tiden Korpi, Walter (1981) Den demokra8ska klasskampen. Stockholm: Tiden Lipset, Seymour M. (1964) The Changing Class Structure and Contemporary European PoliFcs, s. 271-303 i Daedalus, vol. 93(1). Lipset, Seymour M. och Stein Rokkan (1967) Party Systems and Voter Alignments: Cross- Na8onal Perspec8ves. New York: The Free Press. Mann, Michael (1993) The Sources of Social Power Vol. 2. The Rise of Classes and Na8on- States. Cambridge: Cambridge University Press. Oscarsson, Henrik och Sören Holmberg (2013) Nya svenska väljare. Stockholm: Norstedts Juridik Oskarson, Maria (1990) Klassröstning på reträr i Mikael Gilljam och Sören Holmberg (red.) RöL, blål, grönt En bok om 1988 års riksdagsval. Stockholm: Bonniers Przeworski, Adam (1985) Capitalism and Social Democracy. Cambridge: Cambridge University Press Therborn, Göran (1992) Swedish Social Democracy and the TransiFon from Industrial to PosFndustrial PoliFcs, s. 101-123 i Piven (red.) Labor Par8es in Pos8ndustrial Socie8es. Oxford: Oxford University Press.