Pris: 125 kronor/10 nr Vi är idag 150 medlemmar som samlar: Svenska och utländska mynt och sedlar, medaljer, polletter och mycket annat. Vi har 10 månadsmöten per år, i egna lokaler. Intressanta auktioner varje möte. Som medlem betalar köparen ingen provision! Icke medlemmar betalar 20% i provision. Stora möjligheter att köpa bra mynt av övriga medlemmar. Medlemstidning hem i brevlådan / via e-mail före varje möte. Medlemsavgiften är låg, 125:- per år!! Kaffeservering och lotteri vid varje möte. Du är varmt välkommen till vår klubb. / styrelsen 8 januari 12 februari 12 mars 9 april 14 maj 11 juni MÖTESDAGAR 2014 10 september 8 oktober 12 november 10 december 31 januari 2015 Myntmässa MÖTESTIDER: Styrelsemöte kl. 17.00 Lokalen öppnas kl. 18.00 Medlemsmöte kl. 19.00 Reservera dessa dagar för ditt deltagande. www.sigtunamyntklubb.se Januari 2014 Årgång 28 Nr 1
Resultat från auktionen 11 december 2013 Gåvoauktionen och kvalitetsauktion: 6000 kronor, rakt ned i klubbkassan! Tack alla givare och köpare. Ordförande Mats Hellman 08-754 50 95 matsotto@yahoo.se 0730 246 499 Vice ordförande Janerik Berg 070-53 83 286 Sekreterare Mats Persson 0737-707847 Kassör Ulf Ulveback 0563-72 005 Vice kassör Magnus Lindell 08-37 91 52 Auktionsgrupp Bengt Granath 08-581 714 29 Anders Tullberg 08-531 914 18 Cristian Vogeler 0174-303 39 PG Carlsson 073-714 95 07 P-H Iggström 070-9946408 Redaktions- Kay Hörnstedt 08-590 350 85 grupp Kent Forss 08-592 592 59 kent.forss@bredband.net 076-110 30 36 Web-master P-H Iggström 070-9946408 Suppleanter Reino Tamminen 0709-81 74 76 Elisabeth Åqvist-Ekström Tony Kamil 070-7436187 Klubbmästare Kay Hörnstedt 08-590 350 85 Postiljon Sigvard Almström 08-590 357 77 Klubblokal Nyborgsvägen 10, Rosersberg Postadress c/o Almström, Nyborgsvägen 8 195 71 Rosersberg Medlemsavgift 125:- / år Medlemstidning ingår med 10 nr / år Plusgiro 44 72 59-3 Org nr 814800-6284 - Fan va bakis jag är! Berra hade födelsedagsfest igår. - Jaha. Fyllde han trettio eller fyrtio? - Nej för tusan, han fyllde alla. - Men Gustav, du är ju full! - Icke. Jag är sprit nykter. Jag tog mig hem som en blixt från festen igår. I sick-sack, liksom. Papperslapp brann i Nässjö Smålandsposten... En papperslapp som låg på marken brann i centrala Nässjö på fredagskvällen. Någon hade antänt papperslappen och lämnat den brinnande på marken. Det brinnande pappret hittades och släktes av en person som bodde i ett hus i närheten. - Ursäkta, jag har tänkt köpa en bok till en vän som ligger på sjukhus. - Jaha, skall det vara något lättare kanske? - Det spelar ingen roll. Jag har bilen utanför. Sedelförfalskning ett utdöende hantverk? EN MILJARD EURO avsett för brobygge i Italien har stulits av maffian. Och nu menar jag den alltså den olagliga maffian. Mutor till tjänstemän är icke inräknade. Hur stor del av den totala summan EU skänkt till Italien genom åren som hamnar i maffians fickor är oklart. Det är inte EU:s problem, utan den italienska statens anser Eu:s byrå för bedrägeribekämpning (OLAF) Av de 140 miljarder euro som EU:s institutioner betalade ut till olika projekt och stödprogram 2012 gjordes 4,8 procent på felaktiga grunder. Det kanske inte låter så mycket men det är hela 6,7 miljarder euro. Dvs. 63 miljarder kronor (63.000.000.000) 2012 var det 19:e året i rad som revisionsrätten har hittat väsentliga fel i budgeten. Lägg inte energi på att förfalska 50-lappar, Åke. Sök EU-bidrag! Medlemsavgift 2014 (125 kronor) betalas till Plusgiro 44 72 59-3. Glöm inte att skriva ditt namn. Låna bara pengar från pessimister, för de räknar inte med att få tillbaka dem. Optimism är en lyckomagnet. Om du alltid är optimistisk dras det goda till dig, både människor och händelser. Hos frisören: - Ska jag ta med maskinen där bak? - Nej tack, men gärna i nacken. Advokater är ofta feta, för de äter mellan målen.
71, 72 73, 74 79 77 78 28 75 76 Knatte, Fnatte och Tjatte. Det blir väl tre? Kallelse Tabberas har tagits på julbordet. Bland de avätna faten kan man hitta skinkbenet, dags att få lite nytt kött på benen. Så, mina vänner, tid för möte i Sigtuna myntklubb. Enl. rutinen håller vi till i klubblokalen på Nyborgsvägen 10 i Rosersberg den 8 Januari. Styrelsemöte 17.00 Lokalen öppen 18.00 Medlemsmöte 19.00 *************************************************************** Julmötet gick som vanligt i högt tempo. Förtjänstfullt öppnade Nathalie kvällens tillställning, sanslöst härlig tös som vi räknar in i klubbfamiljen. Mackan gick ner utan större besvär och därpå vidtog gåvoauktionen, prick 6000 rakt ner i kassan. Tack alla ädla givare och köpare. - Jag låter alltid några lampor vara tända under natten för tjuvarna. - Men de brukar väl ha med sig ficklampor? Vad är det för skillnad på en diktatur och en demokrati, morfar? - Doktorn, jag sover så dåligt på nätterna. - Det låter som du har drabbats av maran. - Nej, hon sover i ett annat rum. I en diktatur är det oftast en idiot som styr. I en demokrati är det flera. - Vilken hund är på modet just nu? - Trendsetter. - Varför är det fotavtryck på skärmen?? - Morfar försökte komma ut på nätet. NYÅR *************************************************************** Trotjänaren Åke Ekström dammades av för att ombesörja ceremonin med 30-årsnålarna. En värdig stund, dock kunde den gamle skämtaren inte låta bli att skoja med en jubilar som trodde han skulle bli utan nål. Så gör ett proffs för att lätta upp stämningen när det blir lite väl seriöst. Tack för din fina insats, Åke. Det är ju faktiskt lite imponerande att hela 16 medlemmar var berättigade till utmärkelsen. Nu dröjer det till 2015 innan det är dags igen. *************************************************************** Julmötet var fullsatt trots att många ringt återbud drabbade av årets flunsa. Vi som var friska saknade er och önskar god bättring. Fokus är nu inriktat på den 25 Januari och mässan som nu är fullbokad t.o.m. lite drygt. Alla som har möjlighet att hjälpa till med markservicen ombedes fundera över detta fram till Januarimötet då vi pratar igenom detta. Det gäller då iordningställandet av lokalen på fredagkvällen samt funktioner i kök och mottagning på lördagen, naturligtvis även röjning lördag kväll. Ser fram emot att få börja 2014 tillsammans med er alla. Friska tag Styrelsen g/m Mats
Forum i Märsta. Stockholmsvägen 25 Den 25 januari 2014 kl. 10-15 Vi har mer än 25 utställade inbokade. Över 40 bord fulla med läckerheter: Mynt, sedlar, medaljer, polletter, sparbössor, litteratur och mycket, mycket mer. Lotteri och servering. Entré 20 kronor Har du möjlighet att hjälpa till i köket eller vid klubbordet ett par timmar under mässan? Hör gärna av dig till ordf. Mats snarast. Tack. Troligen får vi även använda en skolas parkeringsplats mitt emot Forum till våra besökare och utställare. Vi skyltar i så fall dit.? Hej tomten. Förra året fick jag bara mjuka julklappar. GÖR INTE OM DET! Sara Kära Tomten! Du blir säkert förvånad att jag skriver till dig så här dagen efter julafton. Men det är så att jag gärna vill reda ut ett par saker som hänt sedan jag, fylld av förväntan, sände min önskelista till dig. Jag önskade mig en cykel, ett elektriskt tåg, ett par rollerblades och en Spidermandräkt. Jag ljuger inte när jag säger att det inte finns någon som uppförde sig bättre än mig av alla: mina föräldrar, min syster, mina vänner och grannar i hela mitt kvarter. Jag gick ärenden och jag hjälpte till och med gamla tanter över gatan. Det fanns inget som jag inte skulle ha gjort för mänskligheten. Hur har du mage att ge mig en jäkla JoJo, en dum visselpipa och ett par sockor. Vad sjutton tänkte du på, din fete djäkel? Trodde du att du skulle komma undan genom att ge mig sådan här skit. Och som om du inte gjort mig illa nog, så gav du den lille grisen på andra sidan gatan, Tommy Nilsson, så många leksaker att han inte ens kan komma in genom dörren. Så kom inte och tryck ned ditt feta arsle i min skorsten nästa år. Då lappar jag till dig. Jag kommer att kasta sten på dina dumma renar och skrämma iväg dem så att du får gå tillbaka till Nordpolen, precis som jag måste göra nu eftersom jag inte fick någon cykel. Dra åt pepparn Tomten. Nästa år ska du få reda på hur illa jag kan bete mig, din fete djäkel. Med vänlig hälsning, Axel Saxat ur Karlshamns mynttidning oktober 2013 Plåttmynt från "Schimmelmanvraket" Grev Ernst Schimmelmann, med ett deplacement om ca 687 ton, avseglade från Danmark år 1780 med destina-tion Trankebar i danska Västtindien. Den 24 april 1781 kom fartyget för nära ett ökänt rev vid ön Maio och havererade. Besättningen kunde dock räddas till siste man, liksom stora delar av lasten. Exportvarorna bestod normalt av metaller, vapen och ammunition, vin och sprit samt silver i form av mynt eller tackor. Metallerna dominerades av kopparen, vilken huvudsakligen var av svenskt ursprung. Efter 1776 års myntrealisation var ju dessutom de svenska plåtmynten i koppar ogiltiga som betalningsmedel. Dessa, som präglats ända sedan år 1644, fanns nu i stora mängder i såväl privata händer som i Riksbankens rymliga källarrvalv. Plåtmynten hade ju den fördelen att de lämpade sig väl för handel och export, tillverkade som de var i hanterbara och standardiserade vikter. Många mynt låg dessutom fortfarande förpackade i de trälådor som de ursprungligen levererats i från myntverket i Avesta. Det är således inte förvånande att Danmark var den i särklass viktigaste mottagarnationen för vår plåttmynts-export under åren efter 1776. Av 11.668 skeppund i plåtar som exporterades åren 1777-1782 gick 62,5% till Danmark ca 992.000 kg Totalt påträffades 846 plåtmynt vid dykningar på vraket, som upptäcktes 1999 av ett portugisiskt företag specialiserat på denna typ av projekt. Även det för svenska numismatiker välkända "Nicobar", som havererade några månader senare strax efter det att hon rundat Afrikas sydspets. "Nicobar" var ett något mindre fartyg men innnehöll uppenbarligen en större last av plåtmynt. Totalt påträffades inte mindre än 5.183 mynt från tids-periooden 1710-1759; även här var alla fyra nominaler representerade. En ytlig jämförelse ger vid handen att mynten från "Grev Ernst Schimmelmann" verkar ha stått emot tidens tand på havsbottnen bättre. Ett slutomdöme i denna fråga kan ges först om och när resterande mynt utbjuds till försäljning. Bengt Hemmingsson
skånska landskapen åt Sverige. Därmed kom Karl X Gustav att ge, vad han själv egentligen inte avsett, "naturliga gränser" åt det egentliga Sverige. Karl X Gustavs begravning firades med stor högtidlighet den 4 november 1660 i Stockholm, där hans lik först nedsattes i det Gustavianska gravkoret i Riddarholmskyrkan, för att senare flyttas till det Carolinska. Barn med drottning Hedvig Eleonora: Karl XI (1655-1697), kung av Sverige 1660 1697 Barn före äktenskapet: Carolus Wenzeslaus Jankoffsky; mor: Ludmilla Jankowska von Lazan Gustaf Carlson; mor: Märta Allertz Nils Carlsson; mor: troligen ladugårdspigan Valborg Staffansdotter Samuel Carlsson; mor: Sidonia Johansdotter Anna Carlsdotter; mor: "Svana-Lilla" Lobjörn 8 januari: Erland har namnsdag. Före 1901 Erhard 1107 Edgar, kung av Skottland, avlider 1324 Marco Polo avlider. 1642 Galileo Galilei avlider. 1678 Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Warksow. 1912 Det sydafrikanska ANC grundas. 1926 Arabhövdingen Abdul-Aziz ibn Saud ändrar landets namn till Saudiarabien. 1934 Georg Riedel föds 1935 Elvis Presley föds. 1937 Shirley Bassey föds. 1958 14-årige Bobby Fisher vinner amerikanska mästerskapet i schack. 1974 Bensinransonering införs i Sverige under den pågående oljekrisen. 1986 Fermentas vd Refaat El-Sayed och Volvos Pehr G. Gyllenhammar tillkännager att de båda företagen ämnar gå samman. Denna fina skjorta fick jag i julklapp av mina kära grannar, och tillika systerson med fästmö. Dvs. Bilden finns på omslaget till boken MON Y TALK$, av Lars Melin. Ur boken tänker jag olovandes knycka några meningar då och då. // Kent Dansen kring guldkalven. Någon gång i historien bytte vi byteshandeln mot pengahandeln, det var dumt gjort, för från två aktöter (de som bytte med varandra) har det blivit ett helt marknadstorg, köparen, säljaren, mäklaren, banken, staten - och alla andra.... 1. Babels torn. Visst talar managementfolket konstigt; det är Guds vilja. Det började med Babels torn, det mest spektakulära skrytbygget under byggboomen efter syndafloden. Ett gäng överlevare från Noaks akr-tiden slog sig samman och satsade stenhårt på att bygga ända upp till himlen. The sky s not the limit, sa man kaxigt och lade våning till våning. Till och med Gud var imponerad, ja han kände sig faktiskt en smula hotad där han satt strax ovan molnen. Dysterkvistarna pratade förstås om fastighetsbubbla, hög belåning, usel time to market och osäker uthyrningsgrad. Men det var inte läge att ställa frågor nu när det blåste sådan medvind att floden torkade upp i rekordfart. I det här läget tappade Gud tålamodet och sade, och jag citerar Moses som nästan var med då: Låt oss stiga ner och skapa förvirring i deras språk så att den ena inte förstår vad den andre säger. Vips talade gästarbetarna ett annat språk än arbetsledningen, och det vet ju varenda villaägare vad det leder till. Men Gud stannade inte vid detta utan gjorde språksplittringsjobbet ordentligt. Han ordnade till och med så att olika avdelningar talade olika.... R&D talar om nya nivåer, medan ekonomerna vill få ner over head, PR försöker tala om hållbarhet, och marknadsavdelningen talar om penetration. VD vill lägga en ny plattform, men CFO vill ta höjd för nysatsningar.... Det var ett tungt och konjunkturkänsligt projekt de försåkte hålla uppe. Och fallhöjden var enorm....den företagskultur (som satt i väggarna) rasade ner i Syndafloden.... Gud var ganska belåten: inga torn ovan molnen. Han har heller inte ändrat strategi de senaste fem tusen åren. Olika grupper kommer aldrig förstå varandra och the sky is the limit. Rörd, inte vispad. Det var ett stolt gäng herrar i sin bästa ålder som emottog klubbens guldnål med krans på decembermötet. Då det är första året nålen utdelades hade många av dessa varit med betydligt längre än de trettio år som är utmärkelsens nedre gräns. Närmare bestämt är snittet för dessa sexton herrar 38,5 år i klubben. Inte illa. - Jag hörde att Jansson blev biten av sin hund igår. - Ja, han kom hem nykter så den kände inte igen honom. Hjärtliga gratulationer till er som fyllt år sedan förra mötet eller skall fylla år fram till nästa möte. Orvar L, Christian S, Bo J, Curt E, Mats P, Bengt G, och Christer K. Höjden av glömska är att ta bussen till bilbesiktningen. - Vet fröken Lundh inte när vi börjar här på kontoret? - Nej, hur skulle jag kunna veta det? Alla är ju redan här när jag kommer.
Sedelförfalskning i svensk press 1944-1950. C-uppsats av Taru Seeger (Forts. från föregående nummer) KÄLLMATERIAL OCH KÄLLKRITIK Det källmaterial som utgör grunden i denna uppsats är den samling av pressklipp som finns i Tumba Bruksmuseets egna samlingar. Pressklippen är samlade i pärmar, där Riksbankens bibliotek har använt sig av pressbevakning och samlat in tidningsurklipp rörande; sedlar, Riksbanken, Riksbankens sedeltryckeri, räntor, valutor, Tumba Bruk och sedelförfalskningar. Klippen är kronologiskt samlade i pärmar och även utländska artiklar finns med, som via utrikesdepartementets pressbyrå vidarebefordrats till Riksbanken. Artiklarna och notiserna som valts ut berör alla sedelförfalskningar, sedlar- och dess säkerhet eller kvalité. I uppsatsen används fyrtioen olika tidningsurklipp från tjugofem olika tidningar. Artiklar kommer ur dagstidningar, kvällstidningar och några artiklar från veckotidningar, med en blandning av huvudstadstidningar och landsortstidningar. Hur är pressmaterial som källa? Boken Historisk teori och metod beskriver pressen som historikerns viktigaste publicerade primärkälla. Dagstidningar beskrivs ha ett trefalt värde. För det första återges politiska och sociala synsätt som har störst inverkan den aktuella tiden. För det andra sker rapporteringen varje dag, och för det tredje redogör tidningar ibland egna undersökningar som bortom den rutinmässiga nyhetsrapporteringen. Tidningarna kommer att vara viktiga källor för framtida historiker. Vad gäller källkritik förekommer faktafel i pressmaterialet. Sachsenhausen skrivs som Buchenwald i en artikel och finska förnamn är felstavade. Nyhetsartikeln som genre har en skyldighet att ge en bild av sanningen, men dessa skrivs fort, ofta samma dag då nyheten fortfarande är ny och fel kan därmed förekomma innan journalisterna och polisen har hunnit samla all korrekt fakta. Därför kan man inte utgå ifrån att en helt korrekt bild av sanningen återges i tidningarna. Uppsatsens analyser bygger på den bild som tidningarna har skapat och kompletteras med tidigare forskning kring sedelförfalskning. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen är en kvalitativ kulturhistorisk studie. Metoden grundas på närläsning av pressmaterialet på plats på Tumba Bruksmuseum. Till analysen av tidningsurklippen används tidigare forskning som berör uppsatsens teoretiska perspektiv vilka implementeras till ämnet sedelsäkerhet och sedelförfalskning. Övergripande görs en innehållsmässig analys av pressmaterialet samt analys på vilka ord som använts, det lexikala. Den litteratur som används har införskaffats via Vitterhetsakademiens bibliotek i Stockholm, inom vilken Myntkabinettets egna bibliotek ingår. Böcker med numismatiska teman har insamlats därifrån som annars är mycket svåra att få tag på i Sverige i dag. Tidsbegränsningen år 1944-1950 är aktuell för undersökningen, då nyhetsrapportering kring sedelförfalskning är stundtals intensiv. Uppsatsen består uteslutande av det pressmaterial som finns presenterat i Tumba Bruksmuseets samling som enligt bedömning ter sig vara heltäckande material samlat av Riksbankens bibliotek. Den statistik som presenteras på fall av sedelbrottslighet är likvärdig med det material som finns presenterat i museets samling, därav bedömningen. Studien har ej kompletterats generalissimus i Tyskland. Där hann han inte uträtta mycket innan freden slöts i oktober 1648, men fick i stället leda de stora värvade arméernas avdankning och likaså de invecklade förhandlingarna om fredens "exekution", som intill juni 1650 fördes i Nürnberg. För Karl Gustav som kung öppnade sig stora och svåra uppgifter. Det gällde att konsolidera den nygrundade svenska stormakten både inåt och utåt. Inåt att knyta samman erövringarna med hemlandet, omorganisera förvaltning, krigsväsen och finanser efter de nya krav som följt med erövringarna, och på samma gång lösa ståndsstriden, utåt att befästa stormaktsställningen och skapa en politik som målmedvetet kunde befordra dess intressen. Om Karl Gustav klart uppfattat dessa uppgifter vet vi inte. Säkert är att hans regering kom att röra sig i andra banor. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, förde han Sverige in i krig mot Polen. Karl Gustav höll sig några månader avvaktande, men när bud kom att ryssarna oemotståndligt trängde fram och hotade kringgå svenska Livland beslöt han, i slutet av 1654, att kasta sig in i striden. Anfallet mot Polen avsåg sålunda att göra upp räkningen med en gammal fiende och, framför allt, bevaka Sveriges intressen i Östeuropa och förekomma Ryssland. Men närmare tycks Karl Gustav inte ha klargjort vad han ville vinna i Polen. När framgångarna till en början, hösten 1655, lät han av polska magnater hylla sig som kung. En möjlighet dök upp att knyta hela Polen vid den svenska stormakten, liksom det varit på tal under Gustav II Adolfs sista år. Efter några månader kom bakslaget: i Polen började en folkresning, och de som hyllat Karl Gustav avföll. Då tog han upp en annan tanke: att dela Polen med dess övriga fiender. Olika delningsförslag avlöste varandra under 1656. Gemensamt för dem alla var att Sveriges andel skulle omfatta "sjökusten" och från den gå mer eller mindre djupt in i landet, med Preussen som kärna. Därmed kom förslagen att te sig som en fullbordan av Sveriges "Östersjövälde". I kriget visade sig snart stora svårigheter. Andra länders intressen hotades av Sveriges ingripande i Polen, och en efter annan drogs de in. Det var Karl Gustavs stora missräkning att han trodde sig kunna hindra detta genom ett nät av diplomatiska föreställningar och förespeglingar. Kurfursten Fredrik Vilhelm av Brandenburg blandades först in, då han som hertig av Preussen under polsk överhöghet var direkt oroad av Karl Gustavs företag. Han tvingades till en början att hylla Karl Gustav som länsherre för Preussen och genom ett fördrag i Königsberg i januari 1656 även att ställa upp med hjälptrupper, men avböjde till sist. Genom fördraget i Libau i november 1656 frigjorde han sig från länshögheten och närmade sig Polens kung. Ryssland måste känna att Karl Gustavs ingripande var riktat mot dess framgångar, och i juni 1656 föll ryssarna in i Livland. Kejsaren, Sveriges gamle motståndare i Tyskland, kände sig hotad av dess framgångar i Polen och beredde sig att gripa in. Nederländerna fruktade för sina handelsintressen och gjorde starka påtryckningar. I Karl Gustavs rygg hotade Danmark. Han vann dock segrar i Polen, flodövergången vid Sandomierz och hans segrar i öppna fältslag, främst tredagarsslaget vid Warszawa 1656, förde hans rykte över Europa. Men polackernas uppror kunde inte kvävas, och segrarnas frukter blev ringa. I början av 1657 var Karl Gustavs ställning i Polen allvarligt undergrävd. Kurfursten drog sig definitivt undan, ryssarna härjade Livland, kejsaren slöt i maj samma år sitt förbund med Polen, och till sist kom, i juni, Danmarks krigsförklaring. Det polska företaget var inte bara misslyckat, det hade framkallat en hel koalition mot Sverige. Karl X Gustav rycktes bort från ett läge vars faror röjer att han spänt sina och Sveriges krafter för högt. Hans drömmar att bygga ut den svenska stormakten över Polens östersjöländer eller över de danska öarna hade strandat. Men det var å andra sidan på grund av hans vapens styrka som hans sons förmyndare, när de avvecklade de stora krigen, kunde behålla de
Karl X Gustav, född 1622, död 1660, var kung av Sverige från 1654. Den förste av de tre karolinska krigarkungarna. En energisk och risktagare med fältherre-begåvning. Hans korta tid som svensk kung präglades av krig, och han tillbringade större delen av sin regeringstid som ledare av den svenska armén i Polen, Tyskland och Danmark. Armén var mycket framgångsrik och tåget över Stora Bält som ledde till freden i Roskilde är en av Sveriges största krigsframgångar någonsin. Han var son till pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och prinsessan Katarina av Sverige, dotter till Karl IX. Karl X gifte sig 1654 med Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp. Karl X Gustav återinförde furstehuset Wittelsbach i Sverige, grundlade dess pfalziska gren som svensk kungaätt och var den förste kungen under den karolinska eran, vilken brukar anses utgöras av hans egen, hans son Karl XI:s samt hans sonson Karl XII:s regeringstider. Karl X Gustav föddes den 8 november 1622 på Nyköpings slott. Hans föräldrar hade tagit sin tillflykt till Sverige undan trettioåriga kriget, och de kom aldrig att återvända. Karl Gustav växte sålunda upp i Sverige, och hans uppfostran blev svensk, övervakad bland annat av rikskanslern Axel Oxenstierna. Från sitt arv ärvde han vissa tyska traditioner, det tyska språket som sitt andra modersmål och starka personliga intressen för det tyska rikets förhållanden, bland annat på grund av de arvsanspråk som tillkom hans släkt. Då Johan Kasimir och hans familj efter Gustav II Adolfs död behandlades med köld och misstroende av drottning Kristinas förmyndarregering, särskilt Oxenstierna, så blev den unge pfalzgrevens ställning från början ganska oklar. Han var på samma gång svensk arvfurste och landsflyktig tysk greveson. Från barndomen lärde han därför att röra sig i osäkra och prövande förhållanden. Efter studierna i hemmet tillbringade Karl Gustav några månader vid Uppsala universitet och genomförde 1638 en utländsk studieresa, som varade till hösten 1640. Största delen av dessa år tillbringade han i Frankrike, huvudsakligen vid hovet i Paris. Det trettioåriga kriget Vid hemkomsten möttes Karl Gustav av allvarliga svårigheter. Motsatsen mellan Axel Oxenstierna och den pfalzgrevliga familjen hade skärpts. Johan Kasimir hade alltid haft vänner i olika kretsar, även inom rådet, och inom dessa kretsar började en opposition röra sig mot den aristokratiska förmyndarstyrelsen. Karl Gustav var möjlig tronarvinge efter den unga drottningen och önskade han inträda i Sveriges tjänst, men förmyndarregeringen vägrade länge. Till sist, sommaren 1642, fick han dock resa ut till hären i Tyskland, och här lärde han nu under Lennart Torstensons befäl kriget, deltog i slaget vid Leipzig 1642 och slaget vid Jankov 1645 samt deltog i tåget mot Danmark 1643 1644 och fick då lära sig att detta land kunde erövras från söder. År 1645 återvände Karl Gustav till Sverige, och en ny utsikt öppnade sig: han sökte vinna sin kusin drottning Kristinas kärlek. Under ett par år stod saken och vägde, och Karl Gustav blev mer än någonsin en huvudperson i de politiska striderna. Till sist avböjde Kristina hans frieri, men hon gav honom ersättning. I januari 1648 utnämndes han till svensk med rättsliga protokoll, rättegångshandlingar, eller polisregister. Därför kommer uppsatsen inte heller att ge svar på rättsliga påföljder om det inte specifikt angivits i pressmaterialet. Uppsatsen fokuserar i delen enstaka fall av sedelförfalskning i Sverige på nio korta historier kring sedelförfalskningar i Sverige och gör en avgränsning till dessa nio fall. I delen ligaförfalskning av svenska sedlar redogörs för ett längre händelseförlopp kring sedelförfalskning, där en och samma liga tillverkar falska svenska sedlar fram till år 1949. Tidningarna fortsätter att skriva kring fallet med ligan fram till 1950. Det finns en möjlighet att ligan ligger bakom någon av de falska sedlarna i den del som handlar om enskilda förfalskningar. Avgränsning bygger även på ett urval av artiklar som på något sätt beskriver sedelförfalskaren eller sedelutprånglaren. Det finns också artiklar som fokuserar på historiska händelser och straff för sedelförfalskning, målande beskrivningar finns på hur man förr i tiden hängde sedelförfalskare eller amputerade bort diverse kroppsdelar. TEORETISKA PERSPEKTIV OCH CENTRALA BEGREPP I de insamlade tidningsartiklarna målas en bild av sedlar, som en nationell symbol och en identitetsmarkör för landet. Motiven på sedlarna, är inte minst, Moder Svea och Gustav Vasa. Tidningarna vill gärna framhäva de svenska sedlarna som mycket bra i kvalité och gör det genom att jämföra de svenska sedlarna med andra länders sedlar. Sedelförfalskning utmålas i pressen som en nationell angelägenhet och folket uppmanas hålla utkik efter falska exemplar av sedlar. Den teoretiska ramverk som omger denna uppsats är tanken kring ett vi och de perspektiv, där Sverige beskrivs som en motsats till utlandet. Ester Pollack som forskat kring kriminalitet och medier, beskriver hur de svenska journalisterna gjorde åtskillnader mellan Sverige och världen omkring under folkhemstiden. Utlandet beskrevs som något närmast hotfullt. Bilden av den både hotfulla och kaotiska omvärlden fyllde uppenbarligen en viktig ideologisk funktion i konstruktionen av et svenska folkhemmet. Ett exempel på det är att brottsligheten i Sverige beskrevs vara mer begränsad och hanterbar, än vad den framställdes vara i utlandet. I Sverige var problemen små i jämförelse med utlandet, enligt det material Pollack studerar. Journalisterna fokuserade på kaos och oreda i utlandet och valde att jämföra sig med värre exempel från utlandet. Fanns det problem i Sverige var de garanterat värre i andra länder. I ett motsatsförhållande låg också den avvikande kriminella, som inte passade in i den svenska normen av hederliga medborgare. Det blev Sverige emot utlandet och den hederliga medborgaren emot den avvikande kriminella. Journalistik och det nationella Det finns flera olika teorier som diskuterar och understryker medias vikt i att skapa och upprätthålla bilden av Sverige. Gunilla Hultén som skriver om nationalism och främlingskap i medier, diskuterar hur den svenska journalistiken var delaktig i formandet av nationalism samt konstruerade och förmedlade tanken om folkhemmet. Hultén menar även att det finns en dubbelhet kring synen på nationalism i Sverige i dag. Nationalism förknippas som något otidsenligt som finns i andra länder men som Sverige nu har lämnat bakom sig, men trots den frånstötande synen finns nationalism trots allt kvar i medier, menar Hultén. Under tidsbegränsningen för uppsatsen 1944-1950 finns starka drag av nationalism i Sverige. Det finns betydande föreställningar om att kultur och territorium hör samman och som vidmakthålls. Kulturell delaktighet och folkgemenskap knyts samman. Forts i nästa nummer
AUKTION 1 / 2014 1 Johan III 1 Fyrk 1578 1?/1 300:- 2 LOT 5 st. ½ - 2 Öre 1573-1616 v.k. 200:- 3 1600-tal 1 Öre SM 1? 125:- 4 LOT 20 mynt 1600-1800-tal. Fyndchans v.k. 100:- 5 Kristina 1 Öre 1635/36. Göteborgsöret 1? 500:- 6 Karl XI 1 Öre 1666 1 75:- 7 Portugal 5 Reis 1737. Vacker 1+ 100:- 8 Hamburg 1 schilling 1758. Silver 100:- 9 Gustav III 1/6 Riksdaler 1779 1 150:- 10 LOT 8 silvermynt 1800-talet. Besikta 1-1+ 150:- 11 Oscar I 1/16 RDR 1850 1 50:- 12 Rysstia Falsk 10-krona 1991 150:- 13 Drygt 500 begagnade myntramar i hårdplast. 300:- 14 Drygt 250 begagnade kapslar i hårdplast. Olika storlekar. 150:- 15 Myntskåp i hårdplast med 8 brickor. Sammetsinlägg. Begagnat. 60:- 16 2 stycken myntskåp i hårdplast med 4 brickor vardera. Begagnade. 60:- 17 Mynträknebricka för 8 valörer 1 ö - 2 kr. Ofta använd av banker. 50:- 18 Svensk myntförteckning 1818-1988. Nyskick 100:- 19 Myntboken 2008 + Samlarboken 2005. Tonkin. Ungefär nyskick 50:- 20 Mevius. Nederlandse munten 2010. Lätt beg. Enstaka anteckningar. 40:- 21 Gadoury. Monnaies Royales Francaises 1610-1792. Ed 2001. Lätt beg. 50:- 22 Spink. Coins of england. Ed 2011. Lätt begagnad 50:- 23 Ahlströms auktionskataloger nr 54-63. 10 ex i nummerföljd 150:- 24 Holger Hedes samling. 3 st auktionskataloger 60:- 25 Svea auktionskataloger nr 1, 3, 8 och 1o. Ovanliga 100:- 26 Sveriges mynt 1719-1776. Torgny Linggren. 1953. Variantförteckning. 50:- 27 Svenska aktiebrev före 1850. Nytryck 50:- 28 Kina Bank-övningssedlar : Svenska 20, 50, 100, 500 och 1000 kr. 80:- 29 Kina Bank-övningssedlar : Engelska 5, 10, 20 och 50. 80:- 30 Kina Bank-övningssedel : Japan 1000 yen, Bank-övningssedlar : Hongkong $10, $20, $50 och $100 80:- 31 Karl XI 2 Öre 1664 1/1+ 100:- 32 K XIV J 1/8 RDR 1832 1/1+ 90:- 33 Karl XV 25 Öre 1871 god 1 90:- 34 Oscar II 20 kronor 1889 Guld 01 2700:- 35 Oscar II 2 kronor 1892. Oflagad 1 125:- 36 Minnesmynt Karl XV med samtliga silvervalörer. 925 silver 01/0 100:- 37 Minnesm. Oscar II och Sophia 25 år guldfärg 01 50:- 38 Minnesm. Oscar II och Sophia jub 1907 01/0 100:- 39 Gustav V 2 kronor 1934 01 100:- 40 Gustav V 1 krona 1937 01/0 100:- 41 Gustav V 1 krona Åub 1+/01 200:- - Vart leder stigen bakom dansbanan? - Den leder mest till tråkigheter. - Doktorn, min man snusar då han sover. - Då måste ni väcka honom till varje pris. Berra Hamrin Roffe? Åke AUKTION 1 / 2014 42 C XVI G 50 kr. Astrid Lindgren 01/1 100:- 43 C XVI G 200 kronor 2006. Järnvägen. Svår 0 400:- 44 Sedel Kotia 1915 1+ 100:- 45 Sedel 10 kronor 1936 1+ 40:- 46 Sedel 10 kronor 1937 1+/01 40:- 47 Rom 307-337. Constantinus I 1 50:- 48 Tyskland 5 Reichmark 1939. 90% silver 1+/01 100:- 49 Preussen 2 Mark 1913 jub. 01 125:- 50 Danmark 1 Rbsk 1818 och 5 öre 1874 25:- 51 Ryssland 2 kopek 1812. Koppar 10:- 52 USA 5 cent 1867. (WC $18) 50:- 53 Estland 2 kroon 1930 50% silver 01 150:- 54 Norge 4 st 5 Öre + 1 st 2 Öre 1876, -77, 78, 99 och 1902 1+ 75:- 55 Polletter Karlstad. Sprit 1 lit, 1 lit.(två olika) 1+ 100:- 56 Pollett Rånäs Mejeri. 3 lit. mjölk 1+ 30:- 57 Pollett Risinge. 2 lit. 1+ 10:- 58 Pollett Hjalmar Svensson 1 l. Ost Mjölk 01 25:- 59 Pollett Göteborg Färjetrafik 01 10:- 60 Polletter ca 25 stycken, måste ses 01 50:- 61 Finland 29 st. 1 Mark 1964-1969, 35% silver 1/1+ 150:- 62 Norge Lot. Bl.a 4 st. 5 kr. 1978 jub 1-01 50:- 63 Danmark Lot. Tot 197 danska kroner 150:- 64 Schweiz Lot. Tot 268 francs 1500:- 65 Tyskland Lot. Tot 102 D.Mark 400:- 66 Lot Sverige. Plaketter mm. 370 gr. 50:- 67 Lot Förtjänsttecken. Sverige / Tyskland (bl.a 3 nazi) Bör ses. 400:- 68 Lot 14 st mynt-plaketter. Bör ses 50:- 69 Lot 8 st. Bronsplaketter (Intresanta) 100:- 70 Kilo-mynt 9 kilo utländska mynt. Många fynd. 450:- Leuchtturm. Stapelbara myntbrickor/lådor med transparant hölje. 71 Myntbricka med plats för 20 st ø 40 mm. 30:- 72 Myntbricka med plats för 20 st ø 40 mm. 30:- 73 Bricka med flyttbara fack. 23 x 29 cm. 20 mm djup. 30:- 74 Bricka med flyttbara fack. 23 x 29 cm. 20 mm djup. 30:- 75 Litteratur Spelpenningar avsedda för kortspel. G. Holst 1977. Nyskick 30:- 76 Litteratur Räknepenningar. Gunnar Holst 1977. Nyskick 30:- 77 Litteratur Sv. polletter genom tiderna. I. Ehnbom. 1975. Nyskick 30:- 78 Litteratur Militärpolletter. Magnus Widell. SNF 1998. Nyskick. 30:- 79 Litteratur Sv. Medaljer präglade i aluminium. Tommy Gustafsson 2011 30:- Det satt ett räcke i korridoren fram till toaletten så att man kunde hålla sig tills man kom dit. - Jag söker en man av medellängd som är singel. Inte för ung, som har humor och Han skall helst vara en fullfjädrad simmare. Gärna rik också. - Du, det låter som du söker Joakim von Anka. K-Åke