FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Februari Publicerad -03-29 Bild av Kirstie Ekelund

Innehållsförteckning 1. Inledning och disposition 7. Balansposter 7.16 Ut- och inlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi) 7.1 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på ändamål 7.16.1 Monetära finansinstitut (MFI) 2. Definition av sektorer 7.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.16.2 Banker 7.1.2 Banker 7.17 Räntebärande värdepapper 3. Finansstatistik i korthet 7.1.3 Bostadsinstitut 7.17.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.1.4 Finansbolag 7.17.2 Banker 4. Tillväxttakt 7.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 7.17.3 Bostadsinstitut 4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex 7.2 Utlåning till offentlig sektor 7.18 Derivatinstrument 4.1.1 Tillväxttakt utlåning och penningmängd 7.2.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.18.1 Monetära finansinstitut (MFI) 4.1.2 Tillväxtindex för utlåning och penningmängd 7.3 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på säkerhet 7.18.2 Banker 4.2 Köpta och sålda lån 7.3.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.3.2 Banker 8. Räntor 5. Penningmängd 7.3.3 Bostadsinstitut 8.1 Bolåneräntor till hushåll, fördelat på räntebindningstid 5.1 Penningmängd och monetära basen 7.3.4 Finansbolag 8.1.1 Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal 5.1.1 Penningmängd, M1, M2 och M3 7.3.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 8.1.2 Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal 5.1.2 Gamla penningmängdsmåttet, M3 7.4 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på räntebindningstid 8.2 Utlåningsräntor till hushåll, fördelat på ändamål 5.1.3 Monetära basen 7.4.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.2.1 Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, nya avtal 7.4.2 Banker 8.2.2 Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, utestående avtal 6. Balansräkning 7.4.3 Bostadsinstitut 8.3 Utlåningsräntor till icke-finansiella företag och hushåll 6.1 Balansräkning, senaste period 7.5 Utlåning till hushåll för bostadsändamål, fördelat på räntebindningstid 8.3.1 Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal 6.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.5.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.3.2 Banker, nya avtal 6.1.2 Banker 7.5.2 Banker 8.3.3 Bostadsinstitut, nya avtal 6.1.3 Bostadsinstitut 7.5.3 Bostadsinstitut 8.3.4 Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal 6.1.4 Finansbolag 7.6 Utlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi), fördelat på typ av kredit 8.3.5 Banker, utestående avtal 6.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 7.6.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.3.6 Bostadsinstitut, utestående avtal 6.1.6 MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker 7.6.2 Banker 8.4 Utlåningsräntor, fördelat på återstående räntebindningstid 6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier 7.6.3 Bostadsinstitut 8.4.1 Monetära finansinstitut (MFI) 6.2.1 MFI:s tillgångar 7.6.4 Finansbolag 8.4.2 Banker 6.2.2 MFI:s skulder och eget kapital 7.6.5 Övriga montetära finansinstitut (Övriga MFI) 8.4.3 Bostadsinstitut 6.3 Bankernas balansräkning, tidsserier 7.7 Utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 8.5 Inlåningsräntor, fördelat på räntebindningstid 6.3.1 Bankernas tillgångar 7.7.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.5.1 Banker, nya avtal 6.3.2 Bankernas skulder och eget kapital 7.7.2 Banker 8.5.2 Banker, utestående avtal 6.4 Bostadsinstitutens balansräkning, tidsserier 7.7.3 Finansbolag 6.4.1 Bostadsinstitutens tillgångar 7.8 Monetära finansinstituts (MFI:s) utgivna betal- och kreditkort 9. Utländska fordringar och skulder 6.4.2 Bostadsinstitutens skulder och eget kapital 7.9 Bostadsinstitutens utlåning, fördelat på säkerheter och räntebindningstid 9.1 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, senaste period 6.5 Finansbolagens balansräkning, tidsserier 7.10 Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till icke-finansiella företag efter lånestorlek 9.1.1 Sverigebaserade monetära finansinstituts (MFI:s) fordringar och skulder 6.5.1 Finansbolagens tillgångar 7.11 Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning, oreglerade lånefordringar 9.1.2 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar 6.5.2 Finansbolagens skulder och eget kapital 7.12 Leasing, fördelat på typ av objekt 9.2 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, tidsserier 6.6 Övriga monetära finansinstituts (Övriga MFI:s) balansräkning, tidsserier 7.12.1 Monetära finansinstitut (MFI) 9.2.1 Sverigebaserade monetära finansistituts (MFI:s) fordringar 6.6.1 Övriga MFI:s tillgångar 7.12.2 Banker 9.2.2 Sverigebaserade monetära finansinsituts (MFI:s) skulder 6.6.2 Övriga MFI:s skulder och eget kapital 7.12.3 Finansbolag 9.3 Fordringar, fördelat på motpartsland, egentlig motpart och slutlig risk 6.7 Monetära finansinstituts (MFI:s) filialer i utlandet, balansräkning, tidsserier 7.13 Leasing, fördelat på motpart 9.3.1 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, egentlig motpart 6.7.1 MFI:s filialer i utlandet, tillgångar 7.13.1 Monetära finansinstitut (MFI) 9.3.2 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, slutlig risk 6.7.2 MFI:s filialer i utlandet, skulder och eget kapital 7.13.2 Banker 6.8 Utländska monetära finansinstituts (Utländska MFI:s) filialer i Sverige, balansräkning, tidsserier 7.13.3 Finansbolag 10. Noter 6.8.1 Utländska MFI:s filialer i Sverige, tillgångar 7.14 In- och upplåning från hushåll 6.8.2 Utländska MFI:s filialer i Sverige, skulder och eget kapital 7.14.1 Monetära finansinstitut (MFI) 11. Ordlista 6.9 Sparbankernas balansräkning, tidsserier 7.14.2 Banker 6.9.1 Sparbankernas tillgångar 7.15 Individuellt pensionssparande (IPS) 12. Kontakta oss 6.9.2 Sparbanker, skulder och eget kapital Sida 1 (1)

1. Inledning och disposition Denna del ger en övergripande introduktion till publikationen och redogör för hur publikationen är uppbyggd. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till inledeningen av respekive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut (MFI) och de finansiella marknaderna, så kallad finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis men vissa uppgifter rapporteras kvartalsvis och årsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan den 1 april 2003 är det Statistiska centralbyrån (SCB) som samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken på uppdrag av Riksbanken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per den 31 mars 2003 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (avsnitt 8) som framställdes av Riksbanken till och med kvartal 1 2004. Uppgifterna i denna publikation redovisas månadsvis tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per den 31 januari 2006. Statistiken i denna publikation ger en bild av monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, i form av tillgångar och skulder, ut- och inlåning samt räntor. I publikationen redogörs även för utvecklingen av penningmängden och MFI:s kreditgivning samt för utländska fordringar och skulder. Disposition Publikationen består av följande delar: Del 2: Definition av sektorer. Beskriver referens- och mortpartssekorer betydelse i publikationen. Del 3: Finansstatistik i korthet Här presenteras särskilt efterfrågade uppgifter i finansmarknadsstatistiken. Del 4: Tillväxttakt I denna del redovisas den årliga tillväxttakten och tillväxtindex för MFI:s utlåning till hushåll respektive icke-finansiella företag samt tillväxttakt för penningmängden. En kombinerad tillväxttakt och motsvarande tillväxtindex för MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag redovisas också. Dessutom redovisas stockar för köpta och sålda lån. Del 5: Penningmängd Här redogörs för olika mått på penningmängd (M1, M2 och M3) och monetära basen. Del 6: Balansräkningar Visar ställningen (MFI:s tillgångar och skulder) i slutet av innevarande period samt tidsserier. Del 7: Balansposter Här finns specifikationer av vissa balansräkningsposter, i huvudsak MFI:s in- och utlåning. Även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande redovisas. Del 8: Räntor Presenterar MFI:s in- och utlåningsräntor för nya respektive utestående avtal. Del 9: Utländska fordringar och skulder Här anges Sverigebaserade MFI:s utländska fordringar och skulder respektive svenskägda MFIoch bankgruppers fordringar. av Del 10: Noter Här finns noter till de olika delarna i publikationen. Del 11: Ordlista Beskriver vanligt förekommande begrepp i finansmarknadsstatistiken. Del 12: Kontaktpersoner Här finns kontaktuppgifter för eventuella frågor. Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på knappen med siffran 1 i vänster överkant. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

2. Definition av sektorer Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 5 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 9, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från till exempel data som publiceras av Europeiska centralbanken (ECB) som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. Den generella strukturen för referenssektorerna i publikationen är enligt följande: Monetära finansinstitut (MFI) [122] Banker [1221+1222] Bankaktiebolag [delmängd av 1221] Bankaktiebolags filialer i utlandet Sparbanker [delmängd av 1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Finansbolag [delmängd av sektor 1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] MFI:s filialer i utlandet Utländska MFI:s filialer i Sverige Inom klammern anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2014 (MIS 2014:1). Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. Riksbanken som också klassificeras som ett MFI ingår inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller endast hushåll och offentlig förvaltning). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, det vill säga, den totala ekonomin. Svenska icke-mfi Offentlig förvaltning [13] Riksgäldskontoret [131120] Kommuner och landsting [1313] Sociala trygghetsfonder [1314] Statliga myndigheter, utom Riksgälden [131110] Andra institutioner hänförliga till statlig förvaltning [131130] Finansiella företag, ej MFI Investeringsfonder [124] Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer [1252] Försäkringsföretag och pensionsinstitut [128, 129] Övriga: Finansiella serviceföretag [1261] Finansiella företags icke-vinstdrivande organisation [1262] Värdepapperiseringsinstitut (FVC) [1251] Finansiella bolag med utlåningsverksamhet [1253] Investmentbolag [1254] Övriga finansförmedlare [1259] Icke-finansiella bolag [11] Hushåll [14] Företagarhushåll [141, 142] Övriga hushåll [143] Hushållens icke-vinstdrivande organisationer [15] Svenska MFI Riksbanken [121] Banker [1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Andra monetära kreditmarknadsföretag [1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] Utländsk MFI Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI (Övriga utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EU-länder motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Sida 1 (2)

Allmänheten Icke-MFI I publikationen av finansmarknadsstatistiken har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av begreppet icke-mfi (fr.o.m septermber 2010).. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av motpartssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, sociala trygghetsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 5, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se del 5. Penningmängd). MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2014:2. Vid utgången av november 2014 fanns det 167 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även så kallade penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen, vilket sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 6 men även penningmängdsmåttet M3 i del 5.1.1. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas från en redovisningsbaserad blankett kallad MFI.. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis i det fall de tillhör de som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende november 2014. Den största förändringen gällande innehållet skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFIpopulationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFI-blanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars 2003. Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Till och med 1979 var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Från och med 1996 är Monetära värdepappersbolag inkluderade i gruppen övriga MFI. Sida 2 (2)

3. Finansstatistik i korthet -02-29 Penningmängd Ställningsvärden Årlig tillväxttakt M1 2 301 459 Miljoner kronor (Mnkr 13,5 Procent (%) M2 2 732 370 Mnkr 8,9 % M3 2 811 384 Mnkr 8,8 % Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till hushåll, totalt 3 327 705 Mnkr 7,5 % till hushåll, för bostadsändamål 2 720 814 Mnkr 8,4 % till icke-finansiella företag, totalt 2 023 446 Mnkr 4,2 % MFI:s in- och upplåning från hushåll, totalt 1 605 018 Mnkr MFI:s genomsnittliga utlåningsränta Utlåningsräntor till hushåll, samtliga lån (nya avtal) 2,89 Procent (%) till hushåll, bostadsändamål, totalt (nya avtal) 1,60 % till hushåll, bostadsändamål, rörlig ränta (nya avtal) 1,57 % till icke-finansiella företag, totalt (nya avtal) 1,49 % Bankernas genomsnittliga inlåningsränta Inlåningsränta från hushåll, samtliga konton (nya avtal) 0,08 Procent (%)

4. Tillväxttakt Beräkning av tillväxttakt I statistiken uppkommer ibland, av olika orsaker, tidsseriebrott vilka kan försvåra jämförelser över tiden. För penningmängden och serier i avsnitt 7.1 7.2 publiceras därför årlig tillväxttakt som kompenserats för tidsseriebrott för att få utvecklingen jämförbar över tiden. Tillväxttakten tas fram genom att justera för omklassificeringar och i vissa fall omvärderingar, för att på så sätt få ett mått på de transaktioner som ägt rum under perioden. Omklassificeringar är t.ex. förändringar som uppstår p.g.a. definitionsändringar, ändrad indelning av finansiella instrument eller när institut tillkommer eller upphör som MFI. För att få korrekta uppgifter bakåt i tiden justeras historiska ställningsvärden vid behov, något som flyttar tidsseriebrottet bakåt men inte eliminerar det. En omklassificering läggs då in för att kompensera för den nivåskillnad som uppstår p.g.a. tidsseriebrottet. Att inte ställningsvärden justerade för omklassificeringar presenteras beror på att ställningsvärdet visar till exempel på hur situationen sett ut vid en viss tidpunkt. En justering skulle då innebära en skattning av hur serien skulle ha sett ut om förutsättningarna varit annorlunda. Utlåningen justeras även för stockar som flyttas till eller från svenska MFI, t.ex. om lån värdepapperiseras eller säljs till utlandet. Detta för att kompensera för det tidsseriebrott som uppkommer utan koppling till ändrad skuldsättning hos låntagarna. Tillväxttakten där värdepapper emitterade av icke-finansiella företag ingår kompenseras även för omvärderingar, alltså värdeförändringar Detta då marknadsvärdet på de emitterade värdepapperna antas påverkas av marknadsfluktuationer. Värdet på utlåningsstockar och penningmängd antas inte i lika stor utsträckning påverkas av omvärderingar. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Diagram 1: Årlig tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll respektive icke-finansiella företag, och MFI:s utlåning till samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finaniella företag 20 15 10 5 0-5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hushåll Icke-finansiella företag Icke-finansiella företag: utlåning samt emitterade värdepapper Beräkning av tillväxtindex Metoden som används för att beräkna tillväxttakt baseras på den metod som används av ECB. Först beräknas ett kedjeindex enligt: där IB är ingående balans, UB utgående balans och indexet I för basperioden är 100. Utifrån detta beräknas sedan årlig tillväxttakt som årets procentuella förändring av indexet. Användning av kedjeindex gör att omklassificeringar relateras till balansen den månad då de inträffar. Huvuddelen av omklassificeringar och lånetransfereringar antas ske i början av perioden varför nämnaren i ekvationen justeras med omklassificeringar och lånetransfereringar för att kompensera för den nivåskillnad som annars uppkommer. Omvärderingar antas däremot ske jämnt utspridda över månaden och justeras därför inte för i nämnaren. Sida 1 (1)

4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex 4.1.1 Tillväxttakt för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån (procent) Tillväxttakt, MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar, omvärderingar samt köpta och sålda lån (procent) Hushåll Hushåll Icke-finansiella Icke-finansiella Årlig stockförändring, Årlig tillväxttakt, företag företag procent procent Konsumtion Bostad Övrigt Utlåning Utlåning och innehav av värdepapper Tabell 2: Tillväxttakt penningmängd, M1, M2 och M3 Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar (procent) M1 Tillväxt M2 Tillväxt M3 Tillväxt i 6,8 6,8 3,6 7,4 4,3 2,5 2,0 i 15,2 8,8 7,4 Jul 7,0 7,0 3,6 7,7 4,3 3,0 2,4 Jul 15,4 9,0 8,1 Aug 7,0 7,0 3,1 7,8 4,1 2,5 2,0 Aug 14,7 8,6 8,8 Sep 7,2 7,2 2,7 8,0 4,2 2,9 2,2 Sep 14,7 8,6 7,5 Okt 7,4 7,2 2,8 8,1 3,9 3,3 2,7 Okt 15,8 9,1 9,4 Nov 7,3 7,3 3,1 8,2 3,8 4,2 3,5 Nov 15,2 9,2 8,0 Dec 7,4 7,5 3,7 8,4 3,8 4,0 3,4 Dec 13,0 8,2 7,6 Jan 7,4 7,5 3,6 8,4 3,7 4,7 4,2 Jan 14,9 9,6 9,9 Feb 7,4 7,5 3,3 8,4 3,8 4,2 3,8 Feb 13,5 8,9 8,8 i i För att se ingående stockar, se avsnitt 7.1 För att se ingående stockar, se avsnitt 5.1 b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt. 4.1.1 Tillväxtindex för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxtindex, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Basperiod januari 2005, justerat för omklassificering samt köpta och sålda lån. Tillväxtindex, MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag Tabell 2: Tillväxtindex, penningmängd, M1, M2 och M3 Basperiod januari 2005, justerat för omklassificeringar, omvärderingar samt köpta och sålda lån (procent) Basperiod december 2001, justerat för omklassificeringar. Hushåll Icke-finansiella Icke-finansiella företag företag Konsumtion Bostad Övrigt Utlåning och innehav av Utlåning värdepapper M1 M2 M3 227 201 246 159 176 178 247 250 239 Jul 228 201 247 160 177 179 Jul 245 249 238 Aug 229 200 249 160 177 179 Aug 246 249 238 Sep 231 201 251 161 178 179 Sep 249 251 239 Okt 232 201 253 161 180 181 Okt 253 254 243 Nov 234 202 254 162 181 183 Nov 255 256 243 Dec 235 202 257 161 180 181 Dec 259 259 245 Jan 236 203 258 162 182 183 Jan 261 261 248 Feb 237 202 259 163 183 185 Feb 260 259 247 4.2 Köpta och sålda lån Tabell 1: MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto (mnkr) Totala lån varav lån till svenska icke-finansiella företag varav lån till svenska hushåll -1 535 0-1 647 Jul -605-1 -588 Aug -112 0-106 Sep -5 910-5 115-69 Okt -4 841-4 624-11 Nov -10 854-10 838-12 Dec -1 762-1 246-530 Jan -1 605-1 683-11 Feb 51 0-12 Köpta och sålda lån avser lån som sålts, köpts, värdepapperiserats eller annars avyttrats eller förvärvats. Tabellen avser nettoförändring, dvs. ett negativt belopp innebär större försäljningar än köp under perioden.

5. Penningmängd Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. Fram till och med december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Hösten 2012 ändrade ECB hanteringen gällande repor i penningmängdsmåttet M3. Ändringen innebar att repor som clearas genom centrala motparter exkluderas från M3. I Europa började repor clearas via centrala motparter i början av 2000-talet. I samband med finanskrisen ökade clearingen via centrala motparter, bland annat för att minska motpartsrisken. Det är viktig att penningmängdsmåttet M3, med dess motparter, över tiden förblir konsistent med den ekonomiska betydelsen av pengar. I M3 inkluderas MFI:s repor med icke- MFI. Vid den här typen av repor förfogar dock aldrig den centrala motparten självständigt över inlåningen utan agerar endast som mellanhand mellan MFI. Repor som clearas via central motpart ska därför inte ingå i penningmängden. I Sverige startade central motpartsclearing av repor hösten 2010. Repor som clearas via central motpart får i statistiken motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag och övriga finansförmedlare). Sverige har anpassat definitionen enligt ovan för M3 i samband med publiceringen avseende november 2013. Repor mot centrala motparter har därmed exkluderats från M3 tillbaka till september 2010. Genom att repor mot centrala motparter kan exkluderas tillbaka från det att affärerna började i Sverige uppkommer inget tidsseriebrott. För andra serier än penningmängden ingår dock repor med centrala motparter i ut- och inlåning till icke-mfi. Exempel repor mot central motpart: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke- MFI) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke- MFI En utförligare beskrivning av repor mot centrala motparter och penningmängden återfinns i ECB:s "Monthly Bulletin, September 2012". Sida 1 (3)

Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 miljoner kronor Diagram 1: Penningmängd, M1, M2 och M3 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 M1 M2 M3 M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor (exkl. centrala motparter), andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för emittenten att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFI:s innehav av dessa värdepapper. Sida 2 (3)

Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.ån och med september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Tabell 1: Skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmåttet, sektor Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken och Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Andra monetära kreditmarknadsföretag, av svenska emittenters filialer i utlandet Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut, Sociala trygghetsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exklusive Riksgälden Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag (exklusive repor mot centrala motparter), Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Investmentbolag, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Övriga finansförmedlare, utom försäkringsbolagoch pensionsinstitut Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Icke-finansiell företagssektor, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, Övriga finansförmedlare Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut Sida 3 (3)

5.1 Penningmängd och monetära basen 5.1.1 Penningmängd, M1, M2 och M3 Tabell 1: Penningmängd, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1 (mnkr) Utelöpande Sedlar och sedlar och mynt i svenska mynt MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M1 (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Utländsk valuta 78 252 1 991 76 261 2 110 718 1 963 399 147 319 205 281 702 012 59 343 1 085 284 58 798 2 186 979 Jul 78 262 2 025 76 237 2 094 240 1 952 681 141 559 197 833 697 971 49 181 1 088 366 60 889 2 170 477 Aug 77 446 1 855 75 591 2 097 113 1 970 732 126 381 194 627 689 866 51 905 1 098 075 62 641 2 172 704 Sep 75 470 1 843 73 627 2 127 893 1 997 638 130 255 192 443 706 890 52 865 1 113 122 62 573 2 201 520 Okt 74 268 1 747 72 521 2 168 548 2 035 261 133 286 208 626 717 244 53 930 1 125 929 62 819 2 241 068 Nov 72 317 1 919 70 398 2 188 094 2 047 692 140 403 205 160 741 379 57 479 1 127 952 56 124 2 258 492 Dec 73 451 1 915 71 536 2 217 887 2 087 222 130 666 201 902 761 495 66 524 1 133 996 53 970 2 289 423 Jan 68 936 1 798 67 138 2 243 980 2 104 369 139 611 196 854 776 754 56 507 1 158 241 55 624 2 311 118 Feb 67 536 1 697 65 839 2 235 620 2 101 996 133 624 202 981 750 328 71 358 1 153 363 57 591 2 301 459 Tabell 2: Penningmängd, M2 och M3 (mnkr) Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet M3 (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) Svenska kronor Utländsk valuta 451 122 440 659 10 463 15 475 56 274 3 732 370 126 5 514 2 638 101 53 794 21 116 6 929 2 719 939 Jul 446 753 435 455 11 298 13 764 55 390 3 587 368 770 5 242 2 617 231 63 088 21 363 6 786 2 708 468 Aug 447 233 435 337 11 897 13 594 54 358 6 899 367 332 5 049 2 619 938 58 760 21 119 7 004 2 706 820 Sep 439 139 431 513 7 626 11 671 51 428 3 988 367 005 5 046 2 640 658 49 355 21 761 6 171 2 717 946 Okt 434 194 425 257 8 937 8 491 49 833 3 329 367 504 5 037 2 675 262 64 216 21 760 4 886 2 766 125 Nov 436 026 424 646 11 381 8 546 51 433 3 074 368 363 4 610 2 694 519 42 800 21 923 4 200 2 763 441 Dec 439 494 428 381 11 114 7 239 52 770 2 773 371 970 4 743 2 728 918 33 556 23 398 5 061 2 790 933 Jan 437 766 427 473 10 292 6 254 52 211 2 841 371 880 4 581 2 748 884 51 668 23 398 1 815 2 825 765 Feb 430 911 421 618 9 293 4 267 50 775 2 907 368 481 4 481 2 732 370 53 741 23 378 1 896 2 811 384 5.1.2 Gamla penningmängdsmåttet, M3 Tabell 1: Gamla penningmängdsmåttet, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M3 (mnkr) Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Hushåll Icke-fin.företag Övriga M3 Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor Utländsk valuta Svenska kronor 76 244 2 385 428 158 807 1 419 400 8 795 642 794 125 112 323 234 24 900 13 355 2 633 835 Jul 76 220 2 372 278 155 783 1 420 825 9 049 642 157 121 480 309 296 25 253 6 920 2 611 200 Aug 75 574 2 399 631 137 821 1 429 173 9 021 646 324 108 039 324 134 20 761 3 095 2 616 120 Sep 73 611 2 437 821 139 578 1 443 128 9 058 659 059 112 083 335 634 18 437 2 802 2 653 811 Okt 72 505 2 431 309 142 890 1 456 190 9 369 667 910 110 206 307 209 23 316 1 253 2 647 958 Nov 70 383 2 452 079 155 814 1 465 774 9 699 682 653 120 155 303 652 25 960 475 2 678 751 Dec 71 683 2 464 083 143 557 1 474 301 9 957 711 095 112 209 278 687 21 391 475 2 679 798 Jan 67 285 2 523 593 151 106 1 498 350 10 078 718 330 120 673 306 913 20 355 475 2 742 459 Feb 65 986 2 522 510 142 837 1 490 411 9 779 697 884 111 919 334 215 21 139 475 2 731 808 a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september 2010. Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. 5.1.3 Monetära basen Tabell 1: Finansieringsbasen för penningmängden, monetära basen (mnkr) Utelöpande sedlar och mynt Skulder avseende penningpolitiska transaktioner varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Övrig inlåning kreditinstitut Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor Svenska kronor 78 252 73 590 102 73 488.. 0 65 703 217 545 Jul 78 262 44 241 96 44 145.. 0 100 307 222 810 Aug 77 446 45 678 90 45 588.. 0 112 508 235 632 Sep 75 470 85 934 111 85 823.. 0 90 706 252 110 Okt 74 268 28 642 74 28 568.. 0 165 311 268 221 Nov 72 317 34 671 82 34 589.. 0 180 312 287 300 Dec 73 451 70 922 96 70 826.. 0 143 420 287 793 Jan 68 936 59 953 76 59 877.. 0 176 512 305 401 Feb 67 536 58 877 73 58 804.. 0 195 769 322 182

6. BALANSRÄKNINGAR De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2014:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor (MFI, bank, bostadsinstitut etc.), de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, det vill säga inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996 till november 2001 redovisas utlåningen netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Diagram 1: MFI:s tillgångar 11% 6% 4% 9% 70% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 2: MFI:s skulder och eget kapital 0% 5% 5% 5% In- och upplåning 37% 48% Emitterade värdepapper Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital För perioden 1975-1995 var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bland annat på att motparter inte erhållit sektor på grund av saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke-mfi men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning. 1980 trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför 1980. Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter 1980. Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före 1980. Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFItotalt. Diagram 3: Bankernas tillgångar 14% 7% 6% 63% 10% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 4: Bankerna skulder och eget kapital 28% 6% 6% 6% 54% In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. Sida 1 (1)

6.1 Balansräkning, senaste period 6.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -02-29 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -02-29 Utlåning 9 775 557 In- och upplåning 6 879 539 Icke-MFI 7 346 346 Icke-MFI 4 198 118 Svenska icke-mfi 5 723 180 Svenska icke-mfi 2 883 088 Finansiella företag, ej MFI 148 624 Finansiella företag, ej MFI 310 889 Icke-finansiella företag 2 023 446 Icke-finansiella företag 816 550 Offentlig sektor 223 404 Offentlig sektor 150 581 Hushåll 3 327 705 Hushåll 1 605 018 Utländska icke-mfi 1 623 166 Utländska icke-mfi 1 315 030 Övriga EU-länder 870 699 Övriga EU-länder 626 023 Övriga utlandet 752 467 Övriga utlandet 689 007 MFI 2 429 212 MFI 2 681 421 Svenska MFI 1 247 944 Svenska MFI 1 213 622 Banker 287 612 Banker 1 101 346 Bostadsinstitut 871 251 Bostadsinstitut 75 661 Andra monetära kreditmarknadsföretag 89 055 Andra monetära kreditmarknadsföretag 32 622 Övriga MFI 26 Övriga MFI 3 994 Utländska MFI 1 181 267 Utländska MFI 1 467 799 Övriga EU-länder 792 488 Övriga EU-länder 829 851 Övriga utlandet 388 780 Övriga utlandet 637 948 Räntebärande värdepapper 1 250 981 Emitterade värdepapper 5 121 689 Aktier och andelar 564 344 Certifikat 945 817 Derivatinstrument 826 802 Obligationer 3 900 332 Övriga tillgångar 1 795 963 Förlagslån 217 948 SUMMA TILLGÅNGAR 14 213 648 Övriga emitterade värdepapper 57 592 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 23 572 Derivatinstrument 698 180 Övriga skulder 677 890 Eget kapital 812 778 SUMMA SKULDER 14 213 648 6.1.2 Banker Tabell 1: Bankernas tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bankernas skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -02-29 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -02-29 Utlåning 6 230 151 In- och upplåning 5 685 159 Icke-MFI 3 929 328 Icke-MFI 4 123 005 Svenska icke-mfi 2 637 335 Svenska icke-mfi 2 840 201 Finansiella företag, ej MFI 146 641 Finansiella företag, ej MFI 310 925 Icke-finansiella företag 1 271 464 Icke-finansiella företag 809 803 Offentlig sektor 97 718 Offentlig sektor 150 579 Hushåll 1 121 512 Hushåll 1 568 894 Utländska icke-mfi 1 291 993 Utländska icke-mfi 1 282 803 Övriga EU-länder 716 696 Övriga EU-länder 596 456 Övriga utlandet 575 297 Övriga utlandet 686 347 MFI 2 300 823 MFI 1 562 154 Svenska MFI 1 144 664 Svenska MFI 257 705 Banker 192 220 Banker 152 687 Bostadsinstitut 871 251 Bostadsinstitut 75 661 Andra monetära kreditmarknadsföretag 81 170 Andra monetära kreditmarknadsföretag 25 490 Övriga MFI 24 Övriga MFI 3 867 Utländska MFI 1 156 159 Utländska MFI 1 304 450 Övriga EU-länder 777 503 Övriga EU-länder 724 125 Övriga utlandet 378 656 Övriga utlandet 580 325 Räntebärande värdepapper 1 038 440 Emitterade värdepapper 2 661 432 Aktier och andelar 559 735 Certifikat 908 453 Derivatinstrument 700 019 Obligationer 1 507 738 Övriga tillgångar 1 643 174 Förlagslån 187 698 SUMMA TILLGÅNGAR 10 171 520 Övriga emitterade värdepapper 57 544 Derivatinstrument 639 050 Övriga skulder 577 069 Eget kapital 608 810 SUMMA SKULDER 10 171 520

6.1.3 Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bostadsinstitutens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -02-29 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -02-29 Utlåning 2 931 250 In- och upplåning 976 190 Icke-MFI 2 853 328 Icke-MFI 0 Svenska icke-mfi 2 700 776 MFI 976 190 Finansiella företag, ej MFI 395 Svenska MFI 875 659 Icke-finansiella företag 550 038 Utländska MFI 100 531 Offentlig sektor 11 041 Emitterade värdepapper 1 867 109 Hushåll 2 139 302 Certifikat 890 Utländska icke-mfi 152 551 Obligationer 1 840 518 MFI 77 922 Förlagslån 25 701 Svenska MFI 75 603 Övriga emitterade värdepapper 0 Utländska MFI 2 319 Derivatinstrument 19 458 Räntebärande värdepapper 9 355 Övriga skulder 74 250 Aktier och andelar 1 Eget kapital 113 296 Derivatinstrument 84 995 SUMMA SKULDER 3 050 302 Övriga tillgångar 24 701 SUMMA TILLGÅNGAR 3 050 302 6.1.4 Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Finansbolagens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -02-29 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -02-29 Utlåning 161 474 In- och upplåning 203 948 Icke-MFI 148 312 Icke-MFI 73 827 Svenska icke-mfi 97 114 Svenska icke-mfi 41 875 Finansiella företag, ej MFI 282 Utländska icke-mfi 31 952 Icke-finansiella företag 29 370 MFI 130 121 Offentlig sektor 664 Svenska MFI 74 136 Hushåll 66 799 Utländska MFI 55 985 Utländska icke-mfi 51 198 Emitterade värdepapper 6 763 MFI 13 162 Certifikat 4 272 Svenska MFI 11 921 Obligationer 1 092 Utländska MFI 1 241 Förlagslån 1 351 Räntebärande värdepapper 11 870 Övriga emitterade värdepapper 48 Aktier och andelar 4 532 Derivatinstrument 7 Derivatinstrument 81 Övriga skulder 20 635 Övriga tillgångar 119 898 Eget kapital 66 501 SUMMA TILLGÅNGAR 297 854 SUMMA SKULDER 297 854

6.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Övriga MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: Övriga MFI:s skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -02-29 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -02-29 Utlåning 452 682 In- och upplåning 14 242 Icke-MFI 415 378 Icke-MFI 1 286 MFI 37 304 MFI 12 956 Räntebärande värdepapper 191 317 Emitterade värdepapper 586 386 Aktier och andelar 76 Certifikat 32 202 Derivatinstrument 41 707 Obligationer 550 985 Övriga tillgångar 8 190 Förlagslån 3 198 SUMMA TILLGÅNGAR 693 972 Övriga emitterade värdepapper 0 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 23 572 Derivatinstrument 39 665 Övriga skulder 5 936 Eget kapital 24 171 SUMMA SKULDER 693 972 6.1.6 MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker Tabell 1: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbankernas tillgångar (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -02-29 MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige Utlåning 1 207 965 689 312 149 057 Icke-MFI 994 869 541 389 132 399 MFI 213 096 147 922 16 659 Räntebärande värdepapper 82 836 101 568 22 916 Aktier och andelar 41 461 5 489 11 062 Derivatinstrument 69 817 175 183 30 Övriga tillgångar 1 328 320 144 690 3 127 SUMMA TILLGÅNGAR 2 730 398 1 116 242 186 192 Tabell 2: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker (mnkr) Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -02-29 MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige In- och upplåning 1 632 583 713 288 153 421 Icke-MFI 1 040 025 312 201 149 847 MFI 592 558 401 087 3 574 Emitterade värdepapper 452 137 4 270 1 461 Derivatinstrument 62 725 180 321 205 Övriga skulder 522 977 208 193 1 070 Eget kapital 59 976 10 169 30 036 SUMMA SKULDER 2 730 398 1 116 242 186 192

6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier 6.2.1 MFI:s tillgångar Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr) Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 9 884 047 6 849 841 3 034 206 7 173 293 5 462 548 1 710 745 5 546 187 5 336 747 209 440 172 666 160 015 12 651 1 975 904 1 783 745 192 159 Jul 9 966 715 6 839 338 3 127 377 7 254 776 5 505 461 1 749 315 5 594 616 5 374 976 219 640 186 784 169 585 17 199 1 983 117 1 785 288 197 829 Aug 9 918 180 6 869 903 3 048 277 7 264 251 5 535 522 1 728 729 5 619 034 5 403 831 215 203 177 557 163 466 14 092 1 986 566 1 790 160 196 406 Sep 9 877 566 6 860 099 3 017 467 7 236 121 5 542 090 1 694 030 5 610 630 5 406 933 203 697 162 916 149 928 12 988 1 983 172 1 797 174 185 998 Okt 9 804 969 6 836 891 2 968 078 7 244 345 5 589 391 1 654 954 5 643 281 5 443 857 199 424 158 151 150 157 7 994 1 997 059 1 810 389 186 670 Nov 9 874 382 6 847 487 3 026 894 7 232 024 5 577 344 1 654 680 5 618 695 5 428 397 190 297 119 520 111 557 7 963 2 003 929 1 826 500 177 429 Dec 9 615 908 6 886 199 2 729 709 7 170 174 5 554 753 1 615 421 5 590 098 5 407 707 182 391 75 465 69 535 5 930 1 994 031 1 822 535 171 496 Jan 9 759 221 6 939 938 2 819 283 7 267 133 5 606 563 1 660 570 5 650 734 5 458 846 191 888 126 011 118 835 7 176 2 010 336 1 830 697 179 639 Feb 9 775 557 6 967 447 2 808 111 7 346 346 5 680 865 1 665 481 5 723 180 5 523 846 199 334 148 624 141 575 7 049 2 023 446 1 836 283 187 163 Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 216 888 216 187 701 3 180 729 3 176 799 3 930 1 627 106 125 801 1 501 304 891 509 59 884 831 626 735 596 65 917 669 679 Jul 225 949 225 250 699 3 198 766 3 194 853 3 912 1 660 160 130 485 1 529 675 904 860 54 755 850 105 755 301 75 730 679 571 Aug 240 989 240 212 776 3 213 921 3 209 993 3 929 1 645 217 131 692 1 513 525 907 929 58 457 849 473 737 287 73 235 664 053 Sep 227 803 227 033 770 3 236 738 3 232 798 3 940 1 625 491 135 157 1 490 333 892 441 55 078 837 363 733 050 80 079 652 971 Okt 226 593 225 839 754 3 261 478 3 257 472 4 006 1 601 064 145 535 1 455 530 904 758 56 269 848 489 696 306 89 266 607 040 Nov 216 138 215 309 828 3 279 108 3 275 032 4 076 1 613 330 148 947 1 464 383 906 865 58 881 847 983 706 465 90 065 616 400 Dec 221 010 220 235 775 3 299 592 3 295 401 4 190 1 580 076 147 046 1 433 030 891 337 64 664 826 673 688 739 82 382 606 357 Jan 199 984 199 054 930 3 314 403 3 310 261 4 142 1 616 399 147 717 1 468 682 907 502 65 341 842 161 708 897 82 376 626 521 Feb 223 404 222 451 953 3 327 705 3 323 537 4 168 1 623 166 157 019 1 466 147 870 699 34 522 836 177 752 467 122 497 629 971 Tabell 2: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 2 710 755 1 387 293 1 323 461 1 330 211 1 294 015 36 196 333 363 320 235 13 128 908 717 908 717 0 87 252 64 204 23 048 Jul 2 711 938 1 333 877 1 378 061 1 263 419 1 226 905 36 514 283 364 270 448 12 916 892 947 892 947 0 86 917 63 370 23 547 Aug 2 653 929 1 334 380 1 319 549 1 279 743 1 240 368 39 375 298 614 282 471 16 144 893 229 893 229 0 87 043 63 825 23 218 Sep 2 641 445 1 318 009 1 323 436 1 284 703 1 246 862 37 840 298 572 284 047 14 525 900 493 900 493 0 84 764 61 459 23 305 Okt 2 560 623 1 247 499 1 313 124 1 194 520 1 154 957 39 563 235 315 220 268 15 046 872 662 872 662 0 86 500 61 993 24 508 Nov 2 642 357 1 270 143 1 372 214 1 189 487 1 151 452 38 035 247 780 233 574 14 206 855 054 855 054 0 86 620 62 791 23 828 Dec 2 445 734 1 331 447 1 114 287 1 297 705 1 261 596 36 109 288 549 275 958 12 591 923 723 923 723 0 85 406 61 888 23 517 Jan 2 492 089 1 333 375 1 158 713 1 274 646 1 234 928 39 718 270 244 257 741 12 503 916 268 916 268 0 88 113 60 899 27 214 Feb 2 429 212 1 286 582 1 142 630 1 247 944 1 207 016 40 928 287 612 274 497 13 116 871 251 871 251 0 89 055 61 245 27 810 Tabell 3: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 879 859 20 1 380 543 93 278 1 287 265 971 817 58 535 913 282 408 727 34 744 373 983 Jul 191 140 51 1 448 520 106 972 1 341 547 1 020 742 71 651 949 091 427 777 35 321 392 456 Aug 856 844 12 1 374 186 94 012 1 280 174 969 359 66 221 903 139 404 827 27 792 377 035 Sep 874 864 10 1 356 742 71 146 1 285 596 990 077 42 545 947 532 366 666 28 601 338 064 Okt 42 34 9 1 366 104 92 542 1 273 561 934 997 59 546 875 451 431 107 32 996 398 111 Nov 34 33 1 1 452 870 118 691 1 334 179 1 031 804 90 439 941 365 421 066 28 252 392 814 Dec 27 26 1 1 148 029 69 851 1 078 178 761 950 45 514 716 436 386 080 24 337 361 743 Jan 22 20 1 1 217 443 98 447 1 118 995 815 211 67 324 747 888 402 231 31 124 371 107 Feb 26 24 2 1 181 267 79 566 1 101 701 792 488 53 119 739 369 388 780 26 447 362 332 Tabell 4: MFI:s tillgångar exklusive utlåning (mnkr) Summa Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar tillgångar Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 1 273 346 879 803 393 543 639 669 209 825 429 845 744 464 393 826 350 638 1 314 557 410 835 903 723 13 856 084 Jul 1 306 233 913 397 392 836 647 253 213 544 433 708 833 652 425 264 408 388 1 595 096 366 408 1 228 688 14 348 949 Aug 1 310 013 920 343 389 670 628 742 208 921 419 822 835 021 434 663 400 359 1 703 602 379 278 1 324 325 14 395 558 Sep 1 249 328 872 419 376 909 633 635 204 614 429 020 797 761 413 895 383 866 1 320 300 374 393 945 906 13 878 589 Okt 1 294 947 940 463 354 484 641 754 207 427 434 326 805 545 414 546 390 999 1 640 450 372 569 1 267 881 14 187 664 Nov 1 295 480 950 731 344 749 642 232 201 683 440 549 838 735 419 482 419 253 1 632 240 384 998 1 247 243 14 283 069 Dec 1 118 416 807 774 310 642 568 021 195 909 372 112 717 319 370 612 346 707 846 970 353 693 493 278 12 866 634 Jan 1 220 259 889 253 331 006 594 133 190 566 403 567 778 269 388 304 389 965 1 611 211 415 826 1 195 385 13 963 093 Feb 1 250 981 904 612 346 369 564 344 190 793 373 551 826 802 429 360 397 443 1 795 963 395 917 1 400 046 14 213 648 Tabell 5: MFI:s valutaspecifikation av totala tillgångar (mnkr) Svenska kronor Euro och EMU-valutor Övriga EU-valutor c) Övriga utländska valutor 8 744 129 1 655 856 828 077 2 628 021 Jul 8 757 952 1 689 018 856 674 3 045 306 Aug 8 813 107 1 749 200 837 226 2 996 025 Sep 8 725 421 1 777 345 827 921 2 547 903 Okt 8 771 895 1 717 131 838 375 2 860 264 Nov 8 804 381 1 805 187 822 229 2 851 272 Dec 8 614 187 1 592 559 748 291 1 911 597 Jan 8 823 887 1 757 944 765 930 2 615 332 Feb 8 888 128 1 804 821 758 202 2 762 496