Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Relevanta dokument
Bilaga 2 1(5) Resultat av remiss för begreppen samverkan, samarbete, samordning, samråd, synkronisering

Resultat av remiss för begreppen inskrivning, utskrivning, sluten vård, öppen vård, hemsjukvård

Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation

Resultat av remiss för begrepp kring vårdplatser, överbeläggning och utlokaliserad patient

Resultat av remiss för begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Resultat av remiss för begreppet brukaret

Resultat av remiss för begrepp för handläggning inom socialtjänsten

Process för terminologiarbete

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Resultat av remiss för begrepp inom området hjälpmedel

Individuell löneutveckling landsting

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Remiss av betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Individuell löneutveckling landsting

Remiss. Ds Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården

Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende

God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39)

Remiss av slutbetänkande SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Samtliga 21 landsting och regioner

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

RSV-rapport för vecka 21, 2014

Resultat av terminologiremiss om distanskontakt och relaterade begrepp

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap

Remiss av betänkande SOU 2017:76 Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Bakgrund till förslagen i remissen. Definitionen av överkänslighet har förtydligats.

SOU 2018:80 Samspel för hälsa

Ds 2017:39 Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

S2015/07820/FS

JÖL Socialstyrelsen Dnr /2016

RSV-rapport för vecka 6, 2017

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

RSV-rapport för vecka 9, 2017

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

RSV-rapport för vecka 13, 2018

RSV-rapport för vecka 8, 2017

Brukarundersökning och systematisk uppföljning inom ekonomiskt bistånd. Fokus ekonomiskt bistånd, 5 feb. 2018

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

RSV-rapport för vecka 11, 2018

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

S2015/2282/FS

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

RSV-rapport för vecka 9, 2018

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

RSV-rapport för vecka 10, 2014

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive region som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Remiss av delbetänkande SOU 2017:87 Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel en balansakt

RSV-rapport för vecka 12, 2014

Landstingsstyrelsens beslut

RSV-rapport för vecka 8, 2018

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

S2009/9762/HS. Remissinstanserna

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

Din ehälsa. Annica Blomsten Kommunal ehälsa

Regional indelning tre nya län. 9 september 2016

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

PRIO Hur gick det i Skåne?

Utvecklingen i riket och länen

Flytta en person i HSA Författare: smartkort@karlstad.se

Billigt att bo dyrt att flytta

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Utvecklingen i riket och länen

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

RSV-rapport för vecka 13, 2017

Stärkt kompetens i vård och omsorg (SOU 2019:20) slutbetänkande från utredningen Reglering av yrket undersköterska

Remiss av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48)

Transkript:

2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet Nationell Informationsstruktur för Standardiserade vårdplaner. Begreppen har förankrats genom bred nationell remiss och synpunkter på definitionen och kommentaren har lett till ändringar av det förslag som har skickats ut. Remissen avslutades den 30 september 2011. Begreppet beslutades och publicerades i Socialstyrelsens termbank den 23 november 2011. Innehåll Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan... 1 Bakgrund... 2 Svarande remissinstanser... 2 Sammanställning av synpunkter... 4 Begreppsdiagram... 7 Slutgiltig termlista... 8

SOCIALSTYRELSEN 2011-11-28 2(8) Bakgrund Begreppet standardiserad vårdplan har definierats i projektet Nationell Informationsstruktur för Standardiserade vårdplaner vars syfte var att ta fram en referensmodell som beskriver informationsstrukturen för alla typer av standardiserade vårdplaner. Projektet har initierats av Center för ehälsa i samverkan (CeHis). För mer information, se RIVspecifikation, Nationell Informationsstruktur för Standardiserade vårdplaner, version 25. Arbetet med att definiera begreppet standardiserad vårdplan genomförs inom Socialstyrelsens terminologiuppdrag som är en del av det nationella fackspråket inom vård och omsorg. Målet är att interna och externa intressenter lägger samma innebörd i de enskilda begreppen och använder de rekommenderade termerna på ett enhetligt sätt. Den slutgiltiga definitionen publiceras i Socialstyrelsens termbank. Svarande remissinstanser Myndigheter Arbetsförmedlingen Försäkringskassan, Stockholm Kriminalvården Läkemedelsverket Statens Folkhälsoinstitut Landsting och regioner Jämtlands Läns landsting Landstinget Blekinge Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Region Halland Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Landstinget Kronoberg Landstinget Sörmland Landstinget i Uppsala län Landstinget i Värmland Landstinget i Östergötland Norrbottens Läns landsting Region Skåne Västerbottens Läns landsting Kommuner Ale Aneby

SOCIALSTYRELSEN 2011-11-28 3(8) Eskilstuna Falun Grums Gävle Göteborgs stad Järfälla Karlstad Kristianstad Lomma Lund, socialförvaltningen Malmö stad Mark Munkfors Osby Piteå Skinnskatteberg Stenungsund Stockholm stad, Socialförvaltningen Svedala Uddevalla Vellinge Åstorp Organisationer Reumatikerförbundet Svensk Förening för Medicinsk Informatik - SFMI Svensk Kuratorsförening Svensk Sjuksköterskeförening Svenska Diabetesförbundet Svenska Läkaresällskapet Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Läkarförbund Sveriges Tandläkarförbund Vårdförbundet

SOCIALSTYRELSEN 2011-11-28 4(8) Sammanställning av synpunkter Generellt har remissinstanserna gett positiv återkoppling på föreslagen term, definition och kommentar. Vård- och omsorgsplan som överordnat begrepp 1. Socialstyrelsens definition av vård och omsorg refererar till enskilda personer. Därför kan en standardiserad vårdplan inte vara en typ av vård- och omsorgsplan. Svar: Vård och omsorg bör avse alla insatser och åtgärder inom hälso- och sjukvård socialtjänst (både direkta och indirekta), vilket även innefattar handläggning av patienter med specifika hälsoproblem, men som inte riktar sig mot den enskilda patienten. I och med att vi blivit uppmärksammade på detta så reviderar vi definitionen till vård och omsorg så att begreppet omfattar alla insatser och åtgärder inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. 2. Definitionen börjar med vård och omsorg, men resten av beskrivningen talar enbart om åtgärder för hälso- och sjukvård, men säger inget om omsorgsinsatser eller behov av omvårdnad. Varför inte kalla den vårdplan för hälso- och sjukvård om det enbart gäller hälso- och sjukvård? Svar: Vård- och omsorgsplan är det överordnade begreppet till standardiserad vårdplan, och det överordnade begreppet inleder alltid definitionen. Begreppet som definieras här är avgränsat till hälso- och sjukvård och vi lägger till en insnävande parates i början av definitionen för att förtydliga detta. Vårdplan kan inte användas som ett överordnat begrepp, eftersom det är en typ av individuell plan och avser enskilda personer (se även resonemanget ovan ang. begreppet vård och omsorg). 3. Standarden pren ISO 13940 Health informatics System of concepts to support continuity of care beskriver standardiserad vårdplan som en typ av (specialisering av) klinisk riktlinje. Vid definierande av ett begrepp på nationell nivå bör hänsyn tas till befintlig standard och pågående standardiseringsarbete. Svar: Det pågående standardiseringsarbetet är viktigt för att beskriva den kliniska processen och de begrepp inom processen som behövs på internationell nivå. Vi kan dock inte använda termer och definitioner direkt ur en internationell standard utan att först göra en grundlig begreppsanalys. Detta bl.a. eftersom standarden inte främst tar terminologiska hänsyn när begreppen

SOCIALSTYRELSEN 2011-11-28 5(8) beskrivs och benämns. För termbanken kan därför begrepp som återfinns inom pren ISO 13940 behöva begreppsanalyseras för att kunna användas inom vård och omsorg på nationell nivå. I definitionen framgår det att den standardiserade vårdplanen tas fram utifrån ett kunskapsunderlag. Kunskapsunderlaget som den standardiserade vårdplanen baseras på kan t ex vara lokala eller nationella riktlinjer, vårdprogram eller liknande. En individuell vårdplan kan i sin tur utgå från en standardiserad vårdplan. Val av term 1. Varför inte använda termen standardiserad aktivitetsplan istället? Svar: Projektet har efter ingående diskussioner i referens- och styrgrupp valt benämningen standardiserad vårdplan, för att markera att det rör sig om standardiserade planer, som ska användas inom vården av patienter med samma hälsoproblem. 2. Termen standardvårdplan har använts betydligt mer och längre än termen standardiserad vårdplan. Standardiserad antyder än mer en formell standardisering av något etablerat standardiseringsorgan, men termen är avsett att användas också för helt lokalt utarbetade planer för grupper av patienter med samma problem. Svar: Termen standardiserad vårdplan används, liksom standardvårdplan, inom fackområdet. Inom projektet föll valet av term på standardiserad vårdplan för att tydliggöra att de standardiserade vårdplaner i högre grad bör utformas enligt den nationella informationsstrukturen, ett gemensamt fackspråk och ett systematiskt framtaget kunskapsunderlag för att de ska bli fullt ut användbara i verksamheterna och i vårdens it-stöd. Ett eller flera hälsoproblem Man kan tolka definitionen som att det som att en standardiserad vårdplan gäller alla typer av hälsoproblem när det handlar om specifika eller specificerade hälsoproblem. Svar: Vi ändrar till specifika hälsoproblem för att förtydliga definitionen.

SOCIALSTYRELSEN 2011-11-28 6(8) Definierat kunskapsunderlag Även om det naturligtvis är önskvärt att de som utvecklar sin standardvårdplan arbetar systematiskt och kunskapsbaserat behöver detta inte vara en del av definitionen. Svar: Behov av standardiserade vårdplaner uppstår ofta som en naturlig del av verksamhetsutveckling. Processplanering, kvalitetssäkring, önskan om bättre kontroll på kostnader eller allvarliga avvikelser kan vara exempel på motiv för att besluta om att ta fram en standardiserad vårdplan. Beslut om att skapa standardiserade vårdplaner är en integrerad del i ett kvalitetsledningssystem och att skapa standardiserade vårdplaner bör ske systematiskt och planerat. Det kan ske på såväl lokal, regional som nationell nivå. Därför att det viktigt att ha med systematiskt framtaget kunskapsunderlag i definitionen, utan att för den del säga på vilket sätt kunskapsunderlaget har tagits fram. Ännu fler planer inom vård och omsorg Antalet planer borde snarare minskas än utökas för att bland annat undvika begreppsförvirring. Svar: Termbanken beskriver planer som används i verksamheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det vore lovvärt med färre planer, men så länge de finns behöver de beskrivas och namnges för att underlätta det praktiska arbetet. Termen standardiserad vårdplan är ett vedertaget ord som redan används.

SOCIALSTYRELSEN 2011-11-28 7(8) Begreppsdiagram Läsanvisning till begreppsdiagrammet Grafik Relationstyp Beskrivning Läsvägledning Generisk relation Associativ relation Det underordnade begreppet är en typ av det överordnade. Det överordnade begreppet och det underordnade begreppet har en uppsättning gemensamma kännetecken, men där det underordnade begreppet har åtminstone ytterligare ett särskiljande kännetecken. Den generiska relationen representeras av röda streck. Begreppen är relaterade till varandra på visst tematiskt sätt, som inte avser över- och underordning eller del helhet. Relationsnamnet kan skrivas ut och ska då läsas i pilens riktning. slutligt beslut är en typ av beslut ansökan om bistånd väcker ett ärende

SOCIALSTYRELSEN 2011-11-28 8(8) Slutgiltig termlista term definition kommentar och användningsområde standardiserad vårdplan (inom hälso- och sjukvård:) vård- och omsorgsplan som på förhand fastlagts utifrån systematiskt framtaget kunskapsunderlag och som beskriver rekommenderade hälso- och sjukvårdsåtgärder för specifika hälsoproblem En standardiserad vårdplan kan användas av berörd hälso- och sjukvårdpersonal för upprättande av individuella vårdplaner. Den standardiserade vårdplanen ger stöd för kunskapsbaserat arbete, för planering av aktiviteter och resurser och för en effektiv processorienterad dokumentation som underlättar registrering och datainsamling för uppföljning. synonym källa Se även RIV-specifikation, Nationell Informationsstruktur för Standardiserade vårdplaner, version 25.