Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Fackförbundet (ST) SACO-förbundet Trafik och Järnväg (TJ)

# ##1 #Förhandlingsprotokoll Parter SJ Norrlandståg AB Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Fackförbundet (ST) SACO-förbundet Trafik och Järnväg (TJ) Tid Närvarande 2008-xx-xx för arbetsgivarparten Björn Nilsson för arbetstagarparten Erik Bäckström, SEKO Anders Olsson, ST Håkan Johansson, TJ Ärende Överenskommelse om lokalt kollektivavtal för anställda vid SJ Norrlandståg AB från och med den 15 juni 2008 1 Parterna tecknar avtal enligt följande. För frågor som inte regleras genom följande avtal och bestämmelser, gäller branschavtalet Spårtrafik. Bilaga 1 Lokalt kollaktivavtal rörande anställningsvillkor Bilaga 2 och 2 a Övergångsbestämmelser avseende semester samt namn på berörda arbetstagare Bilaga 3 Arvodesavtal Bilaga 4 Reseavtal Bilaga 5 Bestämmelser om vila på tåg Bilaga 6 Facklig förtroendemans ställning på arbetsplasten Bilaga 7 Samverkansavtal Bilaga 8 Avtal om arbetsmiljöarbete Bilaga 9 Lokalt avtal om skyddskommitté, samverkansavtal och arbetsplatsträffar

Bilaga 10 Bestämmelser om hälsofrämjande åtgärder Bilaga 11 Bestämmelser om kamratstöd och omhändertagande vid incident eller olycka 2 Arbetstagare som övergår från Veolia Transport AB till Norrlandståg tar med sig anställningstiden i enlighet med 6 b lagen om anställningsskydd. 3 Parterna är överens om att så länge bolagets huvudsakliga verksamhet är nattrafik på Norrland och så länge lokala avtalets 6 Arbetstid inte kräver annat så ska stationeringsorterna utgöras av Luleå, Vännäs och Gävle. 4 SJ ABs uniformsreglemente gäller för arbetstagare inom SJ Norrlandståg AB. 5 SJ ABs bestämmelser om Privatresekort eller av SJ AB annan beslutad rabatt avseende privatresor gäller för SJ Norrlandståg AB. 6 Förhandlingen förklaras avslutad. Vid protokollet Björn Nilsson Justeras Erik Bäckström Anders Olsson Håkan Johansson

Lokalt kollektivavtal rörande anställningsvillkor vid SJ Norrlandståg AB 1 Avtalets omfattning......3 2 Anställning......3 3 Allmänna åligganden......3 4 Bisyssla......3 5 Lön......3 6 Arbetstid......3 7 Övertid......3 8 Mertid.....3 9 Restidsersättning med mera......3 10 Ersättning för Ob, jour och beredskap......3 11 Semester......3 12 Sjuklön med mera... 3 13 Föräldrapenningtillägg......3 14 Ledighet......3 15 Uppsägning......3 16 Giltighetstid......3 1 Avtalets omfattning Enligt Branschavtal Spårtrafik. Dock gäller det lokala kollektivavtalets bestämmelser om ersättningar i vissa delar även för timanställda enligt Arvodesavtalet. 2 Anställning Enligt Branschavtal Spårtrafik, kompletterat med Arvodesavtalet. 3 Allmänna åligganden Enligt Branschavtal Spårtrafik. 4 Bisyssla Enligt Branschavtal Spårtrafik. 5 Lön 1 mom Löner Minimilön utges enligt Branschavtal Spårtrafik. Slutlön för tågchef är 25 000 kronor/månad Slutlön för lokförare är 27 500 kronor/månad

Slutlön för växlare är 23 600 kronor/månad Slutlön för tågvärd är 20 300 kronor/månad Slutlönen för övriga i företaget förekommande yrken redovisas särskilt. I spannet mellan begynnelse och slutlön tillämpas tariffer enligt följande: Inplacering vid anställning Vid anställning sker inplacering i begynnelselön. Begynnelselönen är individuell beroende på ålder och erfarenhet samt rådande läge på arbetsmarknaden. Löneutveckling Efter ett år i begynnelselön höjs lönen med 1/3 av det belopp som skiljer innevarande lön från slutlönen i yrket. Ett år efter den första höjningen höjs lönen med hälften av det belopp som skiljer innevarande lön från slutlönen i yrket. Ett år efter den andra höjningen placeras arbetstagaren i slutlönen för yrket. Om arbetstagaren börjar sin anställning mitt i en månad sker höjningarna för den första hela kalendermånad som arbetstagaren fullgör efter det att arbetstagaren varit anställd ett helt kalenderår. Handledartillägg Handledartillägg utges med 150 kronor per kalenderdag, till uttagna och utbildade handledare, vid medverkan i utbildning. 2 mom Löneutbetalning Månadslönen utbetalas den 25:e i den månad den intjänas. Infaller den 25:e på ett veckoslut eller en helgdag eller därmed jämställd dag ska lönen finnas tillgänglig på arbetstagarens konto sista bankdagen före den 25:e. Alla avdrag respektive utbetalningar av rörliga tillägg sker vid ordinarie löneutbetalningstillfälle månaden efter den månad för vilken avdrag/tillägg gäller. 3 mom Arbetstagare i säkerhetstjänst När en arbetstagare tas ur säkerhetstjänst av medicinska skäl gäller följande. När en arbetstagare tas ur tjänst vid olyckshändelse, hot eller våld har arbetstagaren rätt till oförändrad lön inklusive rörliga tillägg enligt den tjänstgöring som lagts ut för arbetstagaren fram till besök hos läkare, som har anvisats av SJ Norrlandståg AB. Har något arbete inte lagts ut för viss arbetsdag innan läkarbesöket, har arbetstagaren för den dagen rätt till ett dagbelopp baserat på lön samt genomsnittet av under föregående år utbetalda rörliga lönetillägg. Understiger anställningstiden vid SJ Norrlandståg AB ett år beräknas genomsnittet enligt fast lista.

Vid sjukskrivning tillämpas reglerna i 12 i Branschavtal Spårtrafik. Om en arbetstagare vid bedömning enligt föregående stycke sjukskrivs av läkare har arbetstagaren rätt till en ersättning som, tillsammans med sjuklön och ersättning från annat avtal, under sjuklöneperioden ger arbetstagaren oförändrad lön inklusive lönetillägg. Vid temporär omplacering på grund av sjukdom eller skada enligt ovan har arbetstagaren rätt till oförändrad månadslön. Dessutom garanteras under högst tolv månader arbetstagarens genomsnittliga månatliga inkomst av rörliga tillägg under det senaste året. Vid tillämpning av detta moment avses med rörliga tillägg inte traktamente, andra kostnadsersättningar eller övertidsersättning. Vid definitiv omplacering tillämpas reglerna i 4 mom. 4 mom Arbetstagare som omplaceras Arbetstagare som utan egen begäran omplaceras till annan befattning har rätt till ett löneskydd. Detta gäller endast om omplaceringen sker på grund av arbetsbrist eller på grund av sjukdom eller skada som den enskilde inte har kunnat påverka. Löneskyddet innebär att arbetstagaren har rätt till den månadslön som gäller enligt lönetariff eller individuell lön i den nya anställningen samt, i de fall som den nya månadslönen är lägre än den som betalas ut i den gamla befattningen, en personlig lönedel som motsvarar mellanskillnaden. Med månadslön avses fast kontant lön som betalas ut per månad. Den personliga lönedelen ska reduceras om någon annan lönedel höjs eller tillkommer. Minskningen ska dock aldrig inkräkta på förekommande individgaranti vid lönerevision. 6 Arbetstid 1 mom Grunden En grundtanke är att en modern arbetsplats ska erbjuda individen inflytande och flexibilitet inom den ram som verksamheten utgör. Detta innebär att arbetstidens förläggning bör bestämmas på den egna arbetsplatsen. Härigenom kan man få en förläggning som tillgodoser såväl verksamhetens som individens behov. 2 mom Definitioner Arbetspass Arbetsperiod Arbetstid Sammanhängande period av egentlig arbetstid och annan tid som helt tillgodoräknas som arbetstid. Tiden från den egentliga arbetstidens början efter en viloperiod till den egentliga arbetstidens slut före nästa viloperiod. Med arbetstid förstås egentlig arbetstid samt tillgodoräknad arbetstid. Egentlig arbetstid är tid då arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppe-

håll i arbetet som understiger 30 minuter. Tillgodoräknad arbetstid är tid som inte är egentlig arbetstid men likväl tillgodoräknas, helt eller delvis, som arbetstid. Begränsningsperiod Helg Lista Den tidsperiod inom vilken arbetstagarens ordinarie arbetstid ska utjämnas till genomsnittlig arbetstid. Med helg avses helgdag som infaller måndag fredag samt jul, midsommar- och nyårsafton som infaller måndag fredag. Handling i vilken en eller flera tjänstgöringsturer, som är avsedda att fullgöras på ordinarie arbetstid, har angetts i förväg. Natt Tiden mellan klockan 22.00 och klockan 06.00. Passresa Stationeringsort Tjänsteställe Tjänstgöringstur Viloperiod Resa som ingår i tjänstgöringstur för åkande personal, då tjänstgöring påbörjas eller avslutas på annan ort. Passresa är egentlig arbetstid. Resa i samband med utlåning till annan ort är inte passresa utan vanlig tjänsteresa. Den ort där arbetstagare i huvudsak ska utföra arbetet i sin befattning. Kan denna ort inte anges beslutar arbetsgivaren om stationeringsort. Den plats på stationeringsorten där en arbetstagare utför huvuddelen av sitt arbete. Arbetstid som är avsedd att fullgöras av en och samma arbetstagare mellan vissa klockslag under ett kalenderdygn. Tiden mellan två arbetsperioder. 3 mom Arbetstidens längd Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod. För arbetstagare med ordinarie arbetstid som till någon del är förlagd till lördags- eller söndagsdygn får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod. För arbetstagare med ordinarie arbetstid som till någon del är förlagd till tid mellan klockan 21.00 och 05.00 minst två gånger per vecka i genomsnitt får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.

För arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbetstiden och med vid viss frekvens av nattarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i snitt per vecka och begränsningsperiod. Detta gäller när den egentliga arbetstiden infaller med minst två timmar mellan klockan 23-05 i genomsnitt per vecka under begränsningsperioden samt till någon del på lördag eller söndag. Nattarbete som fullgörs utöver tolv timmar i genomsnitt/vecka per begränsningsperiod kompenseras med två timmar kortare veckoarbetstid. Kompensationen sker direkt i lista (34 tim/vecka). Nattarbetstiden fastställs genom beräkning av snittet på den fasta tjänsten under begränsningsperioden. Samma nattarbetstid i snitt gäller för skubb eller s.k. blankdagar. Lokal överenskommelse ska träffas om begränsningsperiodens längd. Om någon överenskommelse inte har träffats är begränsningsperioden tolv kalenderveckor för personal på fast lista och två kalendermånader för personal på skubben. 4 mom Avstämning av arbetstid Avstämningen görs för fastställd begränsningsperiod. Den ordinarie arbetstiden som arbetstagare har fullgjort under begränsningsperioden jämförs med den för arbetstagaren fastställda veckoarbetstiden för hela begränsningsperioden. Avviker den faktiskt fullgjorda arbetstiden ifrån den som gäller enligt 3 mom, regleras detta på följande sätt: - Om den faktiskt fullgjorda arbetstiden är större än den gällande arbetstiden för begränsningsperioden uppstår en tidsskuld för SJ Norrlandståg AB. - Om den faktiskt fullgjorda arbetstiden är mindre än den gällande arbetstiden uppstår en tidsskuld för arbetstagaren. - Nollställning av skulderna görs på följande sätt. Om SJ Norrlandståg AB har en skuld till arbetstagaren ska SJ Norrlandståg AB ersätta arbetstagaren med ett belopp per timme som motsvarar månadslönen dividerat med 94. Skulden regleras vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle som inträffar efter avstämningstillfället. Om arbetstagaren vid avstämningstillfället har en skuld till arbetsgivaren försvinner denna vid avstämningstillfället. 5 mom Fridagar Vid oavbruten tjänstgöring har en helårsarbetande arbetstagare rätt till ett antal i fridagsperiod ingående fridagar (FP). Antalet sådana fridagar ska motsvara antalet under året infallande lördagar och söndagar. Fridagarna ska i största möjliga utsträckning förläggas till lördagar och söndagar och bör i varje fall förläggas till minst i genomsnitt varannan lördag och söndag. Fridagar för vikariepersonal (personal på skubben) fastställs för perioden den 1 december den 31 november. Fridagsperioden ska förutom fridagen/dagarna omfatta ytterligare minst tolv 12 timmar. Fridagsperioden bör om möjligt omfatta tiden från klockan 19 dagen före till klockan 05 dagen efter fridagen.

Utöver fridagar ingående i fridagsperiod (FP) kan annan fridag (F) behövas för att jämna ut arbetstiden under begränsningsperioden. Sådan annan fridag (F) är arbetsdag med noll timmars arbete. Det innebär att en F-dag inte kan belastas med utlagt arbete. Vid uträkning av periodtid ska sådan fridag (F) räknas som arbetsdag. Schemalagda fridagar får flyttas endast efter överenskommelse med den enskilde arbetstagaren. SJ Norrlandståg AB ska aktivt och kreativt arbeta för att tillgodose att den anställde bereds möjlighet till ledighet varannan jul- och midsommarhelg. Vid oavbruten tjänstgöring har en helårsarbetande arbetstagare härutöver rätt till ledighet motsvarande de helgdagar som infaller under året, s.k. FV-dagar. Med helgdagar avses i detta fall helgdagar som infaller måndag fredag samt midsommar-, jul- och nyårsafton som infaller måndag fredag samt Nationaldag som infaller måndag söndag. Vid utläggning av sådan ledig dag minskar arbetstiden under begränsningsperioden. Ledigheten ska förutom FV-dagen omfatta ytterligare minst tolv 12 timmar. En arbetstagare som vid årets slut inte har fått ut en eller flera av de FV-dagar arbetstagaren har rätt till enligt ovan ska kompenseras med ett dagbelopp för varje ej erhållen FV-dag. Beloppet räknas fram enligt följande. Snittarbetstid/dag x månadslönen 72 Avstämning görs per den 31 januari och per den 30 maj varje år. Beloppet betalas vid den löneutbetalning som följer närmast efter avstämningen. 6 mom Ordinarie arbetstids förläggning Av arbetsschemat/lista (även kallad nyckel) ska framgå arbetstidens förläggning under avstämningsperioden, samt ordningsföljden för tjänstgöringsturer och fridagar under begränsningsperioden. Lokal turlistförhandling ska genomföras och avslutas senast två veckor innan listan ska börja tillämpas. Arbetsperioden får omfatta högst 14 timmar. Arbetsperioden får dock förlängas med passresa som avslutar arbetsperioden. Den egentliga arbetstiden får inte överstiga tio timmar per arbetsperiod. Verksamheten vid SJ Norrlandståg AB är av den art att den bedrivs under dygnets alla timmar. Nattarbete är därför nödvändigt för verksamhetens bedrivande. Nattarbete ska i turlista planeras på samma sätt och med samma målsättning som alla andra turlistor och enligt första stycket i 6 mom 1 st. Rast kan läggas ut med minst 30 och maximalt 60 minuter per arbetsperiod. Rast är ett avbrott i den dagliga arbetstiden då arbetstagaren inte är skyldig att stanna

kvar på arbetsstället. Rast kan bytas mot måltidsuppehåll (s.k. grötkil). Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden. All personal har rätt till dygnsvila mellan varje arbetsperiod. Viloperioden ska som regel vara elva timmar. För åkande personal ska vilan på bortastation vara minst sju timmar. Om full dygnsvila inte kan förläggas ska vila som kompenserar förlusten förläggas i anslutning till påföljande vila på hemstation. För stationär personal kan vilan kortas till nio timmar i genomsnitt en gång per vecka under begränsningsperioden. Om full dygnsvila inte kan förläggas ska vila som kompenserar förlusten förläggas i samband med den vila som följer på den förkortade vilan. I lokal överenskommelse kan parterna komma överens om arbetstidens förläggning. Sådan överenskommelse gäller endast för angivna tillfällen och kan inte ses som generell dispens för liknande situationer. 7 mom Deltagande i utbildning/kurs När arbetstagaren genomgår schemalagd utbildning för SJ Norrlandståg AB:s räkning och utbildningen är förlagd utanför den vanliga verksamhetsorten eller i form av internat har arbetstagaren oreglerad arbetstid. Det innebär att arbetstagaren tillgodoräknas det genomsnittliga dagarbetstidsmåttet. När arbetstagare deltar i utbildning/kurs, som omfattar hel arbetsvecka, har arbetstagaren rätt att vara ledig närmast efterföljande lördag och söndag. 8 mom Tjänstgöringsfria uppehåll för åkande personal Arbetstagare, som tillhör den åkande personalen, får tillgodoräkna arbetstid för tjänstgöringsfritt uppehåll på bortastation enligt lista i nedan angiven omfattning. På hemstation Uppehåll på högst en timme - Full arbetstid På bortastation Uppehåll på högst en timme - Full arbetstid Uppehåll mer än en timme men högst tre timmar - Full arbetstid kl. 22 06 och 0,25 timme arbetstid mellan kl. 06 22. Uppehåll mer än tre timmar men högst sex timmar - 0,25 timme arbetstid Uppehåll mer än sex timmar - 0,25 timme arbetstid mellan kl. 06 22 och ingen arbetstid mellan kl. 22 06. För att arbetstagaren ska få tillgodoräkna sig full arbetstid under ett tjänstgöringsfritt

uppehåll på bortastation krävs dessutom att följande förutsättningar samtidigt är uppfyllda, nämligen - att arbetstagaren inte har tillgång till överliggningsrum och - att arbetstagaren inte får ersättning för logikostnad och inte heller får nattraktamente. 9 mom Tidsförskjutning För varje kalenderdygn under vilken egentlig eller tillgodoräknad arbetstid med minst två timmar är förlagd till annan tid än vad som anges i den ursprungligen schemalagda arbetsperioden utges tidsförskjutningstillägg med 129 kronor. Semestertillägg är inkluderat i beloppet. Tidsförskjutningstillägg utges inte vid ändring som meddelats senast måndag närmast föregående vecka eller vid den tidpunkt om vilken överenskommelse träffats lokalt. 10 mom Arbetets utläggning Arbetet ska normalt vara utlagt i lista (även kallad nyckel). I denna lista kan det finnas såväl turer vilka innehåller arbete som turer som innebär att individen står till förfogande för vakant arbete, s.k. blankdagar. Denna lista kallas i fortsättningen Fast Lista. Arbete på blankdagar ska läggas ut så snart kännedom om tillgängliga turer finns. Om något arbete inte har lagts ut på blankdagen senast vid arbetets slut sista arbetsdagen innan blankdagen omvandlas blankdagen automatiskt till så kallad F-dag. Arbetstagaren är skyldig att senast vid arbetetsdagens slut sista arbetsdagen innan blankdagen kontrollera om något arbete har lagts ut. 7 Övertid 1 mom Skyldighet att utföra övertidsarbete När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad). Om en arbetstagare har fullgjort 170 timmar allmän övertid under kalenderåret är arbetstagaren skyldig att utföra ytterligare övertid endast om det är fråga om förseningsövertid. Timtalen får överskridas när detta behövs för att arbetstagaren ska kunna slutföra ett uppdrag, som inte kan avslutas utan olägenheter för verksamheten. För arbete på allmän övertid ska i arbetstagare som frivilligt åtar sig detta anlitas i första hand. Arbetstagare som är partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag är inte skyldiga att fullgöra annan övertid än förseningsövertid. Fullgjord övertid ska registreras och redovisas kvartalsvis för den anställde och för den anställdes fackliga organisationerna. När en arbetstagare kompenseras i form av ledighet för utfört övertidsarbete ska den kompenserade tiden räknas av från antalet

fullgjorda övertidstimmar under året enligt första stycket. För varje kompenserad timme avräknas 75 procent av tiden. Ytterligare övertid kan tas ut efter begäran hos lokal arbetstagarorganisation (stationeringsort). 2 mom Arbete som medför rätt till övertidskompensation Andra stycket i branschavtalet gäller inte. 3 mom Kompensation för övertidsarbete Kompensation för övertidsarbete utges i form av kontant ersättning. Om arbetsgivaren och arbetstagaren är överens om det kan ersättning istället ges i form av ledig tid. Överenskommelser träffas i så fall för varje önskad ledighet. 4 mom Beräkning av övertidsersättning Övertidsersättning per timme betalas enligt följande. - För övertidsarbete klockan 06.00 20.00 helgfria måndagar fredagar. Kontant ersättning: Fasta kontanta månadslönen uppräknad till heltid / 94. Kompensation i tid: Fullgjord tid x 1,5. - För övertidsarbete på annan tid. Kontant ersättning: Fasta kontanta månadslönen uppräknad till heltid / 72. Kompensation i tid: Fullgjord tid x 2,0. Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på annan tid. Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderade i beloppen. 8 Mertid Enligt Branschavtal Spårtrafik. 9 Restidsersättning med mera 1 3 mom Enligt Branschavtal Spårtrafik. 4 mom Traktamente Traktamente regleras i separat Reseavtal.

10 Ersättning för Ob, jour och beredskap 1 mom Ob Arbetstagare som arbetar på obekväm tid, har rätt till obekvämtidstillägg (Ob-tillägg) om inte annat följer av lokalt avtal. Ob-tillägget betalas endast för sådant arbete som utförs såsom ordinarie arbetstid enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller som utförs enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid. Ob-tillägget utges för timme respektive avtalsår enligt följande: 2007 2008 Enkel?? Kvalificerad?? Storhelgstillägg?? Enkel obekväm tid är tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan. Kvalificerad obekväm tid är: 1. Tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 närmast påföljande måndag. 2. Tid från klockan 19.00 på dag före Trettondagen, Första maj eller Kristi Himmelfärds dag till klockan 07.00 närmast påföljande vardag. 3. All tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- och helgdag. 4. Tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00. Storhelgstillägg utbetalas för arbete som utförs på tid enligt följande. 1. Tid från klockan 19.00 dag före Långfredagen till klockan 07.00 dagen efter Annandag påsk och Nationaldagen klockan 00.00 till 24.00. 2. Tid från klockan 19.00 på vardag före Pingstafton, Midsommarafton, Julafton eller Nyårsafton till klockan 07.00 vardag närmast efter helgdagsafton. Semestertillägg är inkluderat i beloppen. 2 mom Jour Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppstår utföra arbete. Tid för jour är fullt tillgodoräknad arbetstid. 3 mom Beredskap Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att inom en timme efter varsel infinna sig på arbetsplatsen. Tid för beredskap ersätts antingen med beredskapstillägg per timma eller med beredskapsersättning för beredskap som omfattar en vecka.

1. Ersättning för beredskap med beredskapstillägg Beredskapstillägg betalas med 10 kronor/timme för de första etthundratrettio 130 timmarna under en kalendermånad. För övrig tid är beloppet 20 kronor/timme. Beloppen höjs med 100 procent för beredskap som fullgörs A. mellan klockan 19.00 på fredag och klockan 07.00 på måndag samt B. mellan klockan 19.00 på dag före Trettondedag jul, Första Maj eller Kristi Himmelfärds dag och klockan 07.00 på närmast följande vardag. Beloppen höjs med 200 procent för beredskap som fullgörs C. mellan klockan 19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton, Julafton eller Nyårsafton och klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen. D. mellan klockan 19.00 på dag före Långfredagen och klockan 07.00 på dagen efter Annandag påsk. E. mellan klockan 00.00 och klockan 24.00 på Nationaldagen. För varje beredskapspass utges beredskapstillägg för minst åtta timmar. Antalet timmar för vilket tillägget ska utges minskas dock med den tid under ett beredskapspass då arbetstagaren utför arbete. Här avsedd beredskap får inte utan överenskommelse åläggas arbetstagare mer än sju gånger under en tid av fyra (4) veckor. 2. Ersättning för beredskap med beredskapsersättning Ersättningen är 1350 kronor/hel passningsvecka (sju hela kalenderdygn). Semestertillägget är inkluderat i samtliga belopp i detta moment. 11 Semester Mom 1 Allmänna bestämmelser Arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts nedan. Semesterår och intjänandeår sammanfaller och utgörs av perioden den 1 februari den 31 januari året därpå. Mom 2 Semesterns längd Årssemester utgörs av 25 dagar.

Mom 3 Semesterlön Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg. Semestertillägg per semesterdag utgörs av 0,8 procent av aktuell månadslönen. Mom 4 Antal sparade semesterdagar Arbetstagaren har rätt att spara högst fem semesterdagar per semesterår. I övrigt gäller semesterlagens regler. Önskemål om sparande ska anmälas senast vid ansökan om årets huvudsemester. Om önskemål om sparande inte har lämnats kommer semesterersättning för dagar som inte har planerats ut att betalas vid utgången av semesteråret. Semesterersättningen beräknas som 5,4 procent av aktuell månadslön. Anmärkning: Semesterersättningen motsvarar semesterlön om 4,6 procent av aktuell månadslön plus semestertillägg om 0,8 procent av aktuell månadslön enligt ovan. Mom 5 Semesterns förläggning Lokal förhandling ska föras om semesterförläggning, varvid semesterplanen ska vara fastställd senast den 1 februari eller vid senare tidpunkt enligt lokal överenskommelse vid berörd stationeringsort. Mom 6 Utflyttning av huvudsemester Om huvudsemestern för att verksamheten så kräver förläggs utanför perioden juniaugusti har arbetstagaren rätt till särskild ersättning enligt detta moment. Detta gäller dock endast om förläggningen sker på initiativ av arbetsgivaren. Hela semestern förläggs utanför perioden En extra månadslön Minst tre hela kalenderveckor utanför perioden månadslön Minst två hela kalenderveckor utanför perioden Tre fjärdedels extra En halv extra månadslön Minst en hel kalendervecka utanför periodenen fjärdedels extra månadslön För rätt till ovanstående ersättning gäller dessutom följande. Arbetstagaren har inte rätt att ta ut någon annan lagstadgad ledighet än sjukfrånvaro eller ledighet med tillfällig föräldrapenning (vård av sjukt barn) under perioden juni-augusti. Om arbetstagaren blir sjuk eller tar ut ledighet med tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn med början före den 2 juni och därefter inte arbetar alls under sommaren förfaller rätten till särskild ersättning. Ersättningen betalas ut i samband med löneutbetalningen i augusti. I lokalt semesteravtal får bestämmas om och i vilken omfattning ledighet kan beviljas under perioden juni-augusti utan att rätten till särskild ersättning enligt detta moment förfaller.

Mom 7 Avräkning Om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen. 12 Sjuklön med mera Mom 1-9 enligt Branschavtal Spårtrafik. Mom 10 Ersättning för läkarvård och läkemedel En arbetstagare som uppnått minst 6 månaders sammanhängande anställning har rätt till ersättning för läkarvård och läkemedel m.m. enligt följande: Ersättning för sjukvård: 900 kronor sedan kopia på erhållet frikort lämnats in till arbetsgivaren. Ersättning för läkemedel som omfattas av högkostnadsskydd: 600 kronor sedan kvitto på registrering av minst 600 kronor lämnats in till arbetsgivaren. 600 kronor sedan kvitto på registrering av minst 1 200 kronor lämnats in till arbetsgivaren. Högst 600 kronor sedan kopia av frikort lämnats in till arbetsgivaren. Om arbetstagaren vid registreringsårets slut inte erhållit frikort men registrerat mer än 600 kronor har arbetstagaren rätt till ersättning med mellanskillnaden mellan registrerat belopp och tidigare utbetalt belopp sedan kvitto lämnats in till arbetsgivaren. Ersättning för sjukhusvård: En arbetstagare som vårdats på sjukhus har rätt till ersättning med 70 kronor per vårddag. Anteckning: Med sjukhusvård avses även förlossningsvård. Anspråk på ersättning till följd av erhållet frikort ska göras senast två månader efter det att frikortet upphört att gälla. I övrigt ska anspråk göras senast två månader efter det att registrering under samma period senast kunnat göras respektive efter sjukhusvistelsen. Från ersättningen ska avräknas belopp som arbetstagaren haft rätt till från annan arbetsgivare eller försäkringsbolag. Arbetstagaren är skyldig att uppge förhållande av betydelse för rätten till ersättning. En arbetstagare som beviljats ledighet utan lön under minst en månad har inte rätt till ersättning för utlägg, som gjorts under ledigheten. Den närmaste tolvmånadersperioden efter en sådan ledighet ska arbetstagaren därför bifoga kvitto på alla de betalningar, som berättigar till ersättning. 13 Föräldrapenningtillägg 1 mom Förutsättningar för rätt till föräldrapenningtillägg

En arbetstagare som har haft oavbruten anställning hos SJ Norrlandståg AB i minst ett år före den första dagen av föräldraledighet har rätt till föräldrapenningtillägg. Vid beräkning av anställningstiden får arbetstagaren tillgodoräkna sig arbetstid hos tidigare arbetsgivare efter övergång av verksamhet enligt 6 b lagen anställningsskydd. Föräldrapenningtillägget utbetalas för sådan dag under föräldraledigheten då arbetstagaren tar ut föräldrapenning över garantinivån. Tillägget betalas ut i efterhand när arbetstagaren visat uppgift från Försäkringskassan om att föräldrapenning har tagits ut. 2 mom Ersättningens storlek Föräldrapenningtillägg betalas för högst 360 dagar per barnsbörd. Föräldrapenningtillägg betalas med tio procent av daglönen. Daglönen beräknas som 3,3 procent av ett underlag bestående av månadslönen upp till basbeloppstaket plus den genomsnittliga inkomsten per månad under närmast föregående år av rörliga lönedelar. I underlaget för rörliga lönedelar ingår dessutom sjuklön som hänför sig till rörliga lönedelar med. Basbeloppstaket beräknas enligt följande. 7,5 x årets prisbasbelopp 12 När arbetstagaren tar ut halv eller fjärdedels föräldrapenning utbetalas halvt respektive fjärdedels föräldrapenningtillägg. Vid tillämpning av detta moment avses med rörliga tillägg inte traktamente, andra kostnadsersättningar eller övertidsersättning. 14 Ledighet Enlig Branschavtal Spårtrafik. 15 Uppsägning Enligt Branschavtal Spårtrafik. 16 Giltighetstid Detta avtal gäller från och med 2008-06-15 och med samma giltighetstid och uppsägningstid som Branschavtalet. Bilaga 2

Övergångsbestämmelser avseende semester Nedanstående övergångsbestämmelser avseende semester gäller arbetstagare övertagen av Svenska Tågkompaniet AB från SJ per den 10 januari 2000. Berörda arbetstagare framgår av bilaga 2 a. Semester Årssemester för arbetstagare: 25 dagar t.o.m. det år arbetstagaren fyller 30 år, därefter 28 dagar t.o.m. det år arbetstagaren fyller 40 år, därefter 30 dagar. Särskilt semestertillägg 0,5 procent av månadslönen utges per semesterdag. Arbetstagare har rätt att spara 25 semesterdagar som ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. Bilaga 3 ARVODESAVTAL Tillämpning Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare får träffas för att - Balansera tillfälliga personalbehov - Nå ett effektivt resursutnyttjande - Skapa bättre planeringsutförande för övrig personal. Lön utgår för timme med 1:165-del av månadslönen enligt minimilön i yrket. För arbetstagare som arbetat minst ett tusensexhundra (1600) timmar utges 100 procent av slutlön i yrket. För arbetstagare som fyllt sjutton (17) år men ej tjugo (20) år utges 90 procent av slutlön i yrket. För arbetstagare som ej fyllt sjutton (17) år utges 80 procent av slutlön i yrket. Semesterersättning utgår med tolv procent av timlönen och utbetalas samtidigt som denna. Övertid A. Utgår för viss dag om den timanställde fullgör mer än ordinarie utlagd arbetstid. Ersättning enligt Branschavtal Spårtrafik. B. Ersättning utbetalas inte för kortare tid än femton (15) minuter i följd.

C. Övertid utgår även för ordinarie tid som den anställde utfört per kalendermånad och som överstiger det ordinarie timantal som maximalt kunnat uttagas av heltidsanställd i samma yrke, räknas på fast lista på respektive ort. Eventuellt redan utbetald övertidsersättning enligt A) frånräknas. Övertidsersättning utgår enligt 7 4 mom, lokalt kollektivavtal rörande anställningsvillkor vid SJ Norrlandståg AB. Övriga ersättningar utges enligt de regler som finns i lokalt kollektivavtal rörande anställningsvillkor vid SJ Norrlandståg AB. ##18 # Reseavtal SJ Norrlandståg AB Traktamente och resekostnadsersättning inom landet #Bilaga 4 1 Tillämpningsområde Avtalet tillämpas på alla arbetstagare vid SJ Norrlandståg AB och gäller tjänsteresor inom landet. 2 Arbetsgivarbegrepp Med arbetsgivaren avses i detta avtal SJ Norrlandståg AB. 3 Definitioner Flerdygnsförrättning Stationär verksamhet: Förrättning utanför den vanliga verksamhetsorten som medför övernattning utom bostaden. Åkande verksamhet: Arbete som enligt gällande arbetsschema innehåller arbetsfritt uppehåll om minst sex (6) timmar. Dessutom skall arbetet utföras utanför den vanliga verksamhetsorten. Förrättning Förrättningsställe Tjänsteresa Uppdrag i den egna anställningen som en arbetstagare fullgör på annan plats än det egna tjänstestället. Arbetsställe där förrättning fullgörs Resa som föranleds av förrättning.

Tjänsteställe Traktamente Den plats där en arbetstagare fullgör huvuddelen av sitt arbete. Ersättning för ökade levnadsomkostnader (logi, måltider och småutgifter) som arbetsgivaren betalar till anställd som företar tjänsteresa förenad med övernattning. Vanliga verksamhetsorten Område inom ett avstånd av femtio (50) kilometer från tjänstestället. Med vanlig verksamhetsort likställs ett område inom ett avstånd av femtio (50) kilometer från bostaden. 4 Grundläggande bestämmelser Vid tjänsteresa och förrättning har arbetstagaren rätt till ersättning enligt detta avtal. Ersättningarna beräknas med hänsyn till det faktiska färdsättet och den faktiska bortovaron från tjänstestället eller bostaden eller annan plats där en tjänsteresa börjar eller slutar. Förmånerna får dock inte beräknas för längre färdväg eller bortovaro än som föranleds av förrättningen. Semestertillägg ingår i samtliga skattepliktiga ersättningar enligt detta avtal. Anmärkningar: 1. Tjänsteresor och förrättningar bör planläggas i samråd med berörd arbetstagare. 2. Parterna förutsätter att tjänsteresa och förrättning planläggs så att tid mellan klockan 23.00 och 06.00 inte annat än undantagsvis behöver tas i anspråk för själva resan, om inte sovplats på tåg kan disponeras under hela resan. 3. Om bortovaro i samband med förrättning förlängs på grund av omständighet som arbetstagaren inte kan råda över, anses denna längre bortovaron vara föranledd av förrättningen. 5 Restidsersättning Regleras enligt 9 Branschavtal Spårtrafik. 6 Traktamente och logiersättning vid flerdygnsförrättning Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgivaren ersättning för logikostnad och traktamente med följande belopp.. Se även bifogad tabell. I förekommande fall reduceras angivna belopp med måltidsavdrag enligt punkt A 6. Samtliga belopp är knutna till Skatteverkets beslut och ändras automatiskt vid nytt beslut från verket. A. Stationär verksamhet 1. Varje bortovaro som omfattar ett helt kalenderdygn: Traktamente betalas per dygn med trehundrafemtio (350) kronor, varav

tvåhundratio (210) kronor inte beskattas. Om förrättningen sker i form av internat eller om arbetstagaren i andra fall får både kostnadsfri lunch och middag betalas i stället skattefritt traktamente per dygn med tvåhundratio (210) kronor före måltidsavdrag. 2. Kalenderdygn då framresa påbörjas före klockan 12.00 eller hemresa avslutas efter klockan 19.00. Traktamente betalas per dygn med tvåhundrafemtiotvå (252) kronor, varav tvåhundratio (210) kronor inte beskattas. Om förrättningen sker i form av internat och minst en måltid intas på internatet, betalas i stället skattefritt traktamente per dygn med tvåhundratio (210) kronor före måltidsavdrag. I andra fall då arbetstagaren får både kostnadsfri lunch och middag, betalas skattefritt traktamente per dygn med tvåhundratio (210) kronor före måltidsavdrag. 3. Kalenderdygn då framresa påbörjas tidigast kockan 12.00 men före klockan 19.00: Traktamente betalas med etthundrasextiotvå (162) kronor per dygn, varav etthundrafem (105) kronor inte beskattas. Om förrättningen sker i form av internat och minst en måltid intas på internatet, betalas istället skattefritt traktamente per dygn med etthundrafem (105) kronor före måltidsavdrag. I andra fall då arbetstagaren får både kostnadsfri lunch och middag, betalas skattefritt traktamente per dygn med etthundrafem (105) kronor före måltidsavdrag. 4. Kalenderdygn då framresa påbörjas tidigast klockan 19.00 eller hemresa avslutas senast klockan 19.00: Traktamente betalas per dygn med etthundrafem (105) kronor som inte beskattas. 5. För långtidsförrättning gäller att efter de tre första månaderna betalas reducerat traktamente med etthundrasextioen (161) kronor per dag, varav etthundrafyrtiosju (147) kronor inte beskattas. 6. Om arbetstagaren får kostnadsfri måltid under förrättning görs måltidsavdrag på gällande skattefria traktamente med följande belopp: Traktamente enligt punkt 1 4: Frukost 42 kronor Lunch 74 kronor

Middag 74 kronor Traktamente enligt punkt 5: Frukost 29 kronor Lunch 51 kronor Middag 51 kronor Dessa avdrag tillämpas även för resdagar. Om logikostnad innehåller frukost reduceras gällande traktamente med trettioåtta (38) kronor. 7. Skattefri ersättning för styrkt logikostnad betalas under de trettio (30) första dygnen av en förrättning. Om logikostnad inte presenteras betalas istället skattefritt nattraktamente med etthundrafem (105) kronor per natt. Efter trettionde dygnet betalas logiersättning endast om tjänstemannen på grund av särskilda skäl måste hyra nattlogi till en kostnad som överstiger nattraktamentet. B. Åkande verksamhet Bortovaron räknas från tågets avgångstid från stationeringsorten till tågets ankomsttid till stationeringsorten, enligt gällande schema. I bortovaron inräknas högst en (1) timma av sådan sammanhängande egentlig arbetstid, som enligt gällande arbetsschema ligger i direkt anslutning till tågets avgångstid från respektive ankomsttid till stationeringsorten. Dock får inte längre tid tillgodoräknas än som svarar mot bortovaron från tjänstestället. Förlängd arbetstid på grund av försening av den tidtabellsenliga ankomsttiden räknas in i bortovarotiden om förlängningen uppgår till minst en (1) timme,. Följande traktamentsbelopp gäller. 1. Bortovaro som omfattar helt kalenderdygn samt kalenderdygn då bortovaron börjar före klockan 12.00 eller slutar efter klockan 19.00. Traktamente betalas per dygn med tvåhundratio (210) kronor som inte beskattas. 2. Bortovaro som både börjar och slutar under samma kalenderdygn. Traktamente betalas per dygn med tvåhundratio (210) kronor, om bortovaron både börjar före klockan 12.00 och slutar efter klockan 19.00. I annat fall betalas traktamente per dygn med etthundrafem (105) kronor. Båda beloppen är skattefria. 3. Bortovaro del av kalenderdygn då bortovaron börjar tidigast klockan 12.00 eller avslutas senast klockan 19.00.

Traktamente betalas per dygn med etthundrafem (105) kronor som inte beskattas. 4. Bortovaro som berör tre (3) dygn. Utöver traktamente enligt punkterna 1-3 ovan betalas ett skattepliktigt traktamente om sjuttiotvå (72) kronor betalas per bortovaro. 5. Flerdygnsförrättning på grund av utlåning till annat tjänsteställe än det egna. Traktamente betalas som för stationär verksamhet enligt A ovan. Om arbetstagaren under utlåningen får reducerat traktamente enligt A 5 ovan och traktamente enligt arbetsschema för viss dag överstiger det reducerade traktamentet, har arbetstagaren istället rätt till det traktamente som följer av arbetsschemat. 6. Om arbetstagaren får kostnadsfri måltid, reduceras gällande traktamente enligt A 6 ovan. Traktamente och reskostnadsersättning utomlands Vid flerdygnsförrättning med arbete förlagt utomlands har arbetstagare i åkande verksamhet rätt till traktamente. Som flerdygnsförrättning utomlands räknas förrättning som enligt gällande schema innehåller ett arbetsfritt uppehåll om minst sex (6) timmar utomlands. Dessutom skall arbetet utföras utanför den vanliga verksamhetsorten. Traktamente betalas med 70 procent av gällande normalbelopp enligt Skatteverkets rekommendationer för respektive land. Vila på tåg Parterna är överens om följande avseende så kallade serveringsturer. Vila om minst sex timmar kan förläggas på tåg. Av den tiden skall arbetstagaren tillgodoräknas 0,25 timmars arbetstid per timme. Kvartstiden inräknas i ordinarie arbetstid vid utläggning av arbetstiden i schema, men anses som vila i vilotidshänseende. Den förlorade vilan ska kompenseras i anslutning till påföljande vila på hemstation. # 22 (22)

3 FACKLIG FÖRTROENDEMAN VID SJ NORRLANDSTÅG AB Inledning Frågor om en facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen t.ex. frågor rörande ledighet och avlöningsförmåner regleras för hela arbetsmarknaden i en lag, FML. Avtal om fackliga förtroendemän vid SJ Norrlandståg AB. 1 Tillämpningsområde m.m. Avtalet tillämpas på SJ Norrlandståg AB anställd arbetstagare som anmälts som facklig förtroendeman av organisation tillhörande avtalsparterna på arbetstagarsidan (lokal facklig organisation). 2 Anmälan av facklig förtroendeman och behov av ledighet Lokal facklig organisation anmäler facklig förtroendeman som utsetts inom organisationen till dennes närmaste chef. Anmälan ska innehålla uppgift om förtroendemannens uppdrag samt uppskattat behov av ledighet för verksamhet som inte beror på arbetsgivaren. Uppkommande förändringar av uppdrag eller ledighetsbehov anmäls fortlöpande på motsvarande sätt. 3 Ledighetens omfattning Omfattningen av respektive förtroendemans ledighet för sitt uppdrag styrs av behovet av ledighet för att ändamålsenligt, väl och effektivt fullgöra uppdraget. Att förtroendemannen bereds ledighet i skälig omfattning för sitt uppdrag är en gemensam angelägenhet för de företagslokala parterna. I möjlig mån bör ledighet för facklig verksamhet på tid med hög arbetsbelastning och/eller högt reservutnyttjande undvikas. 4 Anmälan om ledighet för fackligt uppdrag Förtroendeman ska anmäla sitt behov av ledighet för uppdraget. Anmälan görs på blankett som SJ Norrlandståg AB fastställer. Behovet av ledighet ska styrkas med kopia av kallelse när sådan finns. Vid ledighet för utbildning ska kopia av kursplan el dyl. också bifogas om utbildningen inte i förväg upptagits på av arbetsgivaren upprättad förteckning över utbildningar som berättigar till ledighet med bibehållna avlöningsförmåner. Anmälan ska om möjligt lämnas till arbetsgivaren minst två veckor före ledighetens början. Avser ledigheten utbildning som omfattar minst en kalendervecka skall anmälan lämnas senast en månad före ledighetens början. Om behovet av ledighet uppkommer så sent att tidsfristerna inte kan hållas, ska anmälan göras snarast möjligt. 5 Tillgång till lokaler, utrustning m.m. För förtroendemannaverksamheten ställs där så är möjligt lämplig lokal inom SJ Norrlandståg AB utan avgift till förfogande som arbets- och sammanträdesrum. I andra fall disponeras sådana utrymmen vid behov i mån av tillgång. När lokal inte

disponeras fortlöpande ska förtroendeman ges möjlighet att förvara handlingar etc för sitt fackliga uppdrag i ett låsbart utrymme på arbetsplatsen. Om telefon inte ställs till förfogande enligt ovanstående ersätter SJ Norrlandståg kostnaden för ett rikstelefonabonnemang samt samtalsavgiften högst motsvarande 300 samtal per månad (Sverige abb). Förtroendeman får disponera befintlig kontorsteknisk utrustning i övrigt inkl. tel., dataterminal och fax om det kan ske utan att arbetet inom SJ Norrlandståg AB påverkas menligt. 6 Ersättning m.m. vid facklig verksamhet som avser arbetsplatsen Med facklig verksamhet som avser arbetsplatsen förstås verksamhet som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare avseende arbetsplatsen. För tid som förtroendeman är ledig för facklig verksamhet på arbetsplatsen har han/hon bibehållna avlöningsförmåner. Då utbetalas de avlöningsförmåner som skulle ha betalats om förtroendemannen fullgjort sin normala tjänstgöring. Om det beror på arbetsgivaren att facklig verksamhet avseende arbetsplatsen förlagts utanför en förtroendemans ordinarie arbetstid, utbetalas de avlöningsförmåner som skulle ha erhållits om verksamheten hade utgjort tjänstgöring. För den som fullgör fackligt förtroendeuppdrag på heltid anses den ordinarie arbetstiden förlagd till helgfri måndag fredag klockan 8 17. Om det beror på arbetsgivaren att en förtroendeman får merkostnader i samband med facklig verksamhet avseende arbetsplatsen, har han/hon ersättning för dessa. Avser merkostnaden resa och uppehälle erhålls ersättning som om resan varit en tjänsteresa. När resan föranleder övernattning ska rum i första hand direktbokas på hotell med vilket SJ Norrlandståg AB har avtal. Måste en förtroendeman förlägga facklig verksamhet som avser arbetsplatsen till fridag får han/hon efter framställning om detta byta fridag om nedanstående villkor är uppfyllda: Verksamhetens förläggning får inte bero på arbetsgivaren. Verksamheten plus eventuell restid ska ha tagit minst sju timmar i anspråk av fridagen. Fridagen förläggs efter överenskommelse mellan förtroendemannen och arbetsgivaren. När en förtroendeman har semester förutsätts han/hon inte utöva sitt fackliga uppdrag. Utbyte av semesterdag mot ledighet för facklig verksamhet ska därför inte göras om semester omfattande minst en vecka beviljats annat än om verksamheten avser arbetsplatsen och beror på arbetsgivaren. Vid resa för facklig verksamhet avseende arbetsplatsen som inte beror på arbetsgivaren får förtroendemannen uttaga färdbiljett i 2 klass jämte platsbiljetter. 7 Giltighets- och uppsägningstid Detta avtal gäller fr.o.m. 2008-06-15 och tillsvidare med en ömsesidig uppsägning om en månad. # 24 (24)

#Bilaga 7 Lokalt avtal inom SJ Norrlandståg AB om samverkan 1 Gemensamma värderingar I SJ Norrlandståg AB verksamhet är de anställdas insatser både enskilt och i grupp av största betydelse för hur målen för effektivitet, kvalitet och service skall kunna uppnås. För att kunna uppnå detta är det viktigt att ha former för ledning och samverkan, där de anställda blir engagerade och aktivt bidrar med sin kunskap och erfarenhet. Det förutsätter att de anställda känner till verksamhetens mål och förutsättningar och att de har möjlighet att påverka och ha inflytande på det egna arbetet. 2 Arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen APT är grunden i samverkan där man uppnår ett direktinflytande för alla anställda. Det är viktigt att arbetet med affärs- och verksamhetsplanering bedrivs så att det skapas förutsättningar för en reell samverkan. Att ta till vara och utveckla de anställdas kompetens för kontinuerlig förbättring och utveckling av verksamheten är det främsta syftet med APT. Det är naturligt att APT används för att föra ut och inhämta information som är av vikt för de anställda och verksamheten samt att sprida information om verksamhetens mål och förutsättningar. APT skall äga rum regelbundet och är en del av det ordinarie arbetet. Formerna för APT anpassas till verksamhetens art och struktur. Anteckningar skall föras och kan med fördel spridas med modern informationsteknik IT så att inom arbetsstället överenskomna åtgärder snabbt vidtas och utvärderas. 3 Samverkansgruppper Med skapandet av samverkansgruppen SVG har arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna kommit överens om att föra en öppen dialog och samverka i de processer, som leder fram till beslut i frågor som är av betydelse för verksamheten. För samordning av arbetsmiljöfrågor mellan olika enheter som verkar på en viss ort eller i gemensamma lokaler skall arbetsmiljölagens regelverk om samordningsansvar tillämpas. Man bör i SVG behandla alla frågor där avtal eller praxis ger arbetstagarorganisationerna rätt till information och medbestämmande. Den enda generella begränsningen är att löne- och avtalsfrågor skall skötas i förhandlingar vid sidan av organisationen för samverkan. SVG arbete regleras i företagslokala avtal utifrån den enskilda verksamhetens förhållanden. Vid sammansättning av samverkansgrupp (SVG) skall eftersträvas att representanterna kan ta till vara olika intressen och tillsammans bilda en effektiv

grupp. I många frågor till exempel arbetsmiljön är det samtidigt viktigt att försöka bedöma varje aktuellt ärende mot bakgrund av denna frågas betydelse. Sådana frågor bör därför bevakas av särskilt utsedda medlemmar i SVG när det gäller arbetsmiljön lämpligen skyddsombudet. För att arbetet i SVG skall bli effektivt är det viktigt att antalet ledamöter begränsas med hänsyn till verksamhetens art och struktur. Sammansättningen av samverkansgrupp regleras i Bilaga. Om skyddsombud inte deltar utgör SVG inte skyddskommitté i AMLs mening. Facklig representant ska ha utsedd ersättare. Möjlighet finns att adjungera sakkunnig då specifika frågor hanteras. SVGs sammanträden skall protokollföras inklusive eventuella avvikande meningar mot föreslagna beslut. 4 Förhållandet till MBL Genom detta företagslokala avtal om SVG, så har SJ Norrlandståg AB beträffande fråga som tagits upp i gruppen inte några ytterligare skyldigheter enligt 11, 19 eller 38 MBL i förhållande till arbetstagarorganisation som är representerad i gruppen. Arbetet i samverkansgrupp tillgodoser även arbetstagarorganisationernas möjlighet att fritt initiera behandling av alla frågor, som berör verksamhet och personal. Av detta följer, att förhandling enligt 12 MBL inte kan begäras, om en fråga är slutbehandlad i SVG. Detta förutsätter dock att arbetstagarorganisationerna dels har fått behövlig information och rimlig tid att sätta sig in i frågan dels har fått möjlighet att framföra alla sina synpunkter på frågan. Arbetstagarorganisation, som motsätter sig ett visst beslut som SJ Norrlandståg AB avser att fatta, har rätt att begära central förhandling enligt 14 MBL. För fråga som regleras av AML gäller att den på begäran av ledamot kan hänskjutas till yrkesinspektionen om den faller inom området för inspektionens befogenheter. 5 Arbetsgrupper Arbetsgrupper är ett utmärkt komplement till arbetsplatsträffar och samverkansgrupper och inrättas när det finns ett behov att ytterligare utreda utveckling och förändring av verksamheten. Tillsättande av arbetsgrupper är ett led i samverkansarbetet i arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Det är också där, som man formulerar målen för arbetsgruppens arbete och värderar de förslag som gruppen lägger fram. 6 Utbildning För effektivt samråd krävs att representanterna har tillräcklig och rätt kompetens utifrån de lokala behoven. SVG skall ha sådan sammansättning och utbildning att det i gruppen finns kompetens för alla frågor som man har att behandla. Det är lämpligt att utreda det aktuella behovet av utbildning i organisationen. För arbetsmiljöfrågor ansvarar arbetsgivare och arbetstagare gemensamt för att skyddsombudet får erforderlig utbildning. 7 Ersättningsregler Deltagande i arbetsplatsträff eller i sammanträde med arbetsgrupp räknas som arbete