Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2011

Innehåll Vattenfall bidrar till hållbara energilösningar i Uppsala stad 3 Våra produkter 4 Utsläpp till luft 5 Verksamheten i Uppsala 6 Bränslemix i Uppsala 7 Anläggningarna i Uppsala 8 Verksamheten i Knivsta 9 Verksamheten i Storvreta 10 Bränslen och aska 11 Fjärrvärme i Sverige 12 Vi arbetar för ökad säkerhet och hälsa 13 Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan 14 Utsläpp och miljövillkor 16 Våra mål inom säkerhet, hälsa och miljö 17 Miljöbegrepp 19 Ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö Vi har under året infört energiledningssystem som komplement till vårt befintliga ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö, där energianvändning är en viktig miljöaspekt. När energiförlusterna och den egna elanvändningen minskar, bidrar det till en reducerad miljöpåverkan genom att bränsleförbrukningen minskar och utsläppen blir lägre. Energiledningssystemet (ISO 50001) kompletterar därmed vårt befintliga miljösystem enligt ISO 14001. Vi är också registrerade enligt EU:s miljöledningssystem EMAS, vilket ställer krav på en offentlig och oberoende granskad miljöredovisning. Ledningssystemen strukturerar miljöarbetet och flera områden gränsar mot säkerhet och hälsa. Det är därför en fördel med ett integrerat ledningssystem. Ledningssystemet för arbetsmiljö och hälsa är certifierat enligt AFS 2001:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete) och enligt OHSAS 18001 (Internationell standard för arbetsmiljöarbete). Illustrationen visar vårt ledningssystem med de moment som planeras, styrs och följs upp i vår dagliga verksamhet. Ledningssystemet utvecklas ständigt för att förbättra vårt arbete med att minska miljöpåverkan och förbättra säkerhet och arbetsmiljö. Ledningsgenomgång SHM-redovisning Intern revision Avvikelser Övervakning och mätning Dokumentation Säkerhet och skydd Nulägesanalys Policy Verksamhet Drift och underhåll Inköp Entreprenörer Kemikalier Lagar och andra krav Aspekter/risker/ energikartläggningar Kommunikation Handlingsplan Mål och målprogram Organisation Utbildning och kompetens Miljökontrollant SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB är en av SWEDAC ackrediterad miljökontrollant (ackrediterings nummer 1002) enligt EMAS. SP har granskat Vattenfall Värme Uppsala och konstaterat att företaget har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven enligt EMAS-förordningen (nr 761/2001). SP har även granskat miljödelarna i redovisningen och funnit dem vara korrekta och tillräckligt detaljerade för att uppfylla kraven i EMAS. EMAS-registreringsnummer SE-000224. EMAS-registreringen omfattar anläggningarna i Uppsala: kraftvärmeverket, avfallsförbränningen, Bolandsverket, gasturbinen, Stallängsverket, kylanläggningen i Ultuna samt distributionsnätet. 2 VATTENFALL VÄRME UPPSALA SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011

Vattenfall bidrar till hållbara energilösningar i Uppsala stad I augusti 2011 var det 50 år sedan de första husen i Uppsala fick fjärrvärme. Först ut var kvarteret Einar som ligger i hörnet Vaksalagatan och Väderkvarnsgatan. Idag har mer än 90 procent av Uppsalas tätort fjärrvärme. Vi ansluter hela tiden nya kunder och utvecklar nya produkter som Koldioxidneutral Värme och lösningar för fjärrkyla. Vår verksamhet vilar på fyra kärnvärden; säkerhet, prestation, samarbete och självklart kundfokus. Vi prioriterar säkerheten högt, ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av vår verksamhet. Vårt arbete med säkerhet, hälsa och miljö har gett resultat under 2011 och återspeglas genom få och lindriga olyckor. Under året har investeringar genomförts för ökad leveranssäkerhet och högre effektivitet. Exempel på detta är en ny rökgasfläkt på vårt kraftvärmeverk och förbättrad värmeåtervinning på både avfallsförbränningen och Knivstaverket. Dessa ligger helt i linje med våra ambitioner att öka vår egen energi- och resurseffektivitet. Vi vill vara en aktiv del i arbetet för den hållbara staden och samarbetar därför med såväl Uppsala stad som kunder, näringsliv och universitet i kommunen. Ett exempel är Uppsala Klimatprotokoll som är ett långsiktigt samarbetsprojekt för att minska klimatpåverkan och öka energieffektiviseringen i Uppsala. För våra kunders skull anstränger vi oss också för att det ska vara lättare att möta oss, oavsett om det rör el, värme, belysning eller avfallsmottagning. Därför utvecklar vi också våra interna rutiner för att bli tydligare och effektivare. En mycket kall början på 2011 gjorde att vi tvingades ta till reservbränslet kol för att säkra värmeleveranserna till våra kunder. Trots detta minskade de klimatpåverkande utsläppen rejält under 2011 jämfört med föregående år tack vare en varm höst och en högre andel trä i vår bränslemix. Vår nya produkt Koldioxidneutral Värme har ökat våra kunders möjlighet att påverka koldioxidutsläppen från vår verksamhet. Konceptet innebär att denna fjärrvärme produceras från avfall där andelen plast kompenseras genom att torv ersätts med trä. Under 2012 ser vi fram emot att fortsätta förstärka våra samarbeten med Uppsala stad och våra kunder. Vi sätter också fokus på vår egen energieffektivisering, både genom tekniska åtgärder och förbättrat arbetssätt. Vi vill bli ett av de första energibolagen i Sverige med ett energiledningssystem certifierat enligt den nya standarden ISO 50001. Arbetet med planeringen av det nya kraftvärmeverket här i Uppsala fortskrider enligt plan och vår målsättning är att det ska stå klart före 2020. Att ersätta vår största produktionsenhet är dock ett mycket stort projekt som kommer att pågå flera år framöver och ge oss möjligheten att ersätta torven med biobränslen. På så vis kommer vi att bidra till minskad klimatpåverkan i Uppsala. Adrian Berg von Linde Anläggningschef för Värme Uppsala SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011 VATTENFALL VÄRME UPPSALA 3

Våra produkter Fjärrvärme är vår största produkt Fjärrvärmen sprids till hushåll och lokaler genom att hett vatten transporteras i välisolerade rör under högt tryck och leds till en fjärrvärmecentral i varje fastighet. I fjärrvärmecentralen finns värmeväxlare som utnyttjar det heta vattnet för att värma upp husets element och varmvattnet i kranarna. Det avkylda fjärrvärmevattnet leds tillbaka till fjärrvärmeverket för att åter värmas upp och pumpas ut i fjärrvärmesystemet igen. Fjärrvärme är flexibelt eftersom man tillvaratar resurser som annars skulle gå förlorade och flera olika bränslen kan användas. Fjärrvärme är leveranssäkert och frigör utrymme i bostaden. Kunden får en låg underhållskostnad och kan få en snabb hjälp. Uppvärmt fjärrvärmevatten från värmeverket 75 120 C.. Fastighetens värmesystem I fastighetens slutna värmesystem pumpas vattnet runt. Det värms i värmeväxlaren av fjärrvärmevattnet. Element Så kommer värmen till dig Genom att använda några få pannor med effektiv rening minskar vi utsläppen till luft, mark och vatten markant jämfört med om varje fastighet värms med en egen panna. Avkylt fjärrvärmevatten 40 60 C går tillbaka till värmeverket för att värmas upp på nytt. Värmeväxlare Kallvatten från vattenverket. Fastighetens värmeväxlare I värmeväxlaren överförs fjärrvärmen till husets värmesystem. De två vattensystemen är helt skilda från varandra. Varmvatten. Fjärrvärmevattnet värmer upp kran- och duschvattnet. Fjärrkyla Fjärrkyla bygger på samma princip som fjärrvärmen men med kallt vatten och ersätter ett stort antal lokala kylanläggningar. Miljöfördelarna är många. Framför allt minskar elförbrukningen och läckage av köldmedia till atmosfären. Dessutom slipper man bullret från lokala maskiner. På sommaren har vi ledig kapacitet på avfallsförbränningen eftersom Uppsalas värmebehov minskar. Då kan vi använda den befintliga anläggningen för att producera fjärrkyla. För kunder som inte har tillgång till vårt fjärrkylanät kan vi erbjuda lokala lösningar. Kyla kan till exempel produceras med hjälp av fjärrvärme i en så kallad absorptionskylmaskin. Ånga I Uppsala har vi även ett separat nät för ånga till industrier och Akademiska sjukhuset. Ångan används till exempel i processer för att torka spannmål, till att framkalla kemiska reaktioner och för sterilisering av instrument. El Vi producerar i Uppsala både värme och el samtidigt med hög verkningsgrad, vilket är ett exempel på bra resursutnyttjande. Vår producerade el säljs inte direkt till slutkund, utan ingår som en del i Vattenfalls totala elproduktion. 4 VATTENFALL VÄRME UPPSALA SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011

Utsläpp till luft Utsläpp av koldioxid 1 000 ton 800 700 600 500 400 300 200 100 Mindre olja, ombyggnad Kraftvärmeverket Kraftvärmeverket på kol Kraftvärmeverket på torv Lite torv p.g.a varm vinter Mindre torv p.g.a. mer avfall Lite torv p.g.a. renovering Kraftvärmeverket Ökad träinblandning Nytt biobränsleeldat verk 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Fossilt + torv Fossilt (olja + plast) Utsläpp av kvävedioxider och svaveldioxid ton 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kvävedioxider Utsläpp av stoft ton 80 Svaveldioxid Klimatpåverkande koldioxid Under 2011 minskade våra koldioxidutsläpp kraftigt jämfört med det betydligt kallare året 2010. Historiskt sett berodde de låga utsläppen under 2007 på en omfattande renovering av vårt torveldade kraftvärmeverk, vilket innebar en minskad produktion och torvanvändning det året. Den streckade linjen i diagrammet visar vår långsiktiga plan för att nå klimatneutral produktion 2030. Åtgärderna består huvudsakligen av ökad träinblandning fram till dess att ett nytt verk baserat på förnybara bränslen driftsätts före 2020. Vi erbjuder våra kunder möjligheten att medverka till ökad träinblandning, utöver den budgeterade ökningen, genom att välja vår nya produkt Koldioxidneutral Värme. Försäljningen av denna produkt minskade utsläppen av koldioxid med 2 790 ton under 2011. Försurande ämnen Kväveoxider och svaveldioxid har störst påverkan av våra försurande utsläpp. Under 2011 minskade dessa och mål finns för ytterligare minskningar, se sidan 18. Stoft Stoftutsläppen sjönk även under 2011. Historiskt sett har minskningen från 2005 och framåt berott på minskad torveldning och ökad avfallsförbränning. Avfallsförbränningen har den mest omfattande rökgasreningen av alla våra produktionsanläggningar. Avfall är det bränsle som innehåller mest tungmetaller. Det är därför viktigt med bra prestanda för denna rökgas rening. Anläggningen har god marginal till gällande miljövillkor, se sidan 16. 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011 VATTENFALL VÄRME UPPSALA 5

Verksamheten i Uppsala Tillförd energi: Avfall 46,3% (993 GWh) Torv 29,5% (633 GWh) Trä 7,3% (157 GWh) Olja 5,5% (117 GWh) Kol 5,2% (111 GWh) Spillvärme 1,0% (43 GWh) El till värmepump etc 1,1% (23 GWh) El till motorer etc 4,1% (89 GWh) Nyckeltal 1 för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh 2011 2010 2009 2008 CO 2 Totalt från bränslemixen 195 220 207 215 Varav från: Levererad : energi: Fjärrvärme 61,8 % (1 324 GWh) El 12,6% (271 GWh) Processånga 4,2% (89 GWh) Fjärrkyla 1,4% (35 GWh) Förluster: Omvandlingsförluster 12,6% Distributionsförluster 7,4% Total verkningsgrad från bränsle till kund är hela 80% inklusive el till motorer. Andelen trä ökade 2011 jämfört med tidigare år, dels genom miljömålet om ökad träinblandning dels genom kunders val av Koldioxidneutral Värme. Andelen förnybart i bränslemixen är 75 % med torv räknat som (långsamt) förnybart. Om torven inte räknas med blir det 45 %. Avfall räknas här som förnybart till 80 % energimässigt sett. Resterande är då icke-förnybart, det vill säga plast med fossilt ursprung. olja och kol samt plast i avfallet 78 53 51 55 torv (varken fossil eller bio) 117 167 156 160 NO X 0,15 0,15 0,15 0,15 SO 2 0,22 0,20 0,20 0,19 1 För redovisade utsläpp har avräknats de avfallsproducerade fjärrvärme- och fjärrkylavolymer som omfattas av kundspecifika avtal (Koldioxidneutral Värme). Inga gratis utsläppsrätter Våra anläggningar omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter. Energibranschen i Sverige måste sedan 2008 betala för alla sina utsläppsrätter, till skillnad från till exempel stålindustrin som har gratis tilldelning. Vi betalar således för alla koldioxidutsläpp från förbränning av olja, kol och torv. Priset styrs av marknaden och ligger sedan lågkonjunkturen på nivåer runt 150 200 kronor per ton koldioxid. Marknadspriset på koldioxid påverkas enbart av de aktörer som betalar för sina utsläppsrätter. Branschgemensam redovisning av koldioxid Svensk Fjärrvärme redovisar på sin hemsida, svenskfjarrvarme.se, koldioxidutsläpp från fjärrvärmenäten i Sverige på ett enhetligt sätt. Utsläppen fördelas mellan producerad fjärrvärme respektive el med den så kallade alternativproduktionsmetoden. I korthet innebär det att mer utsläpp belastar elen jämfört med den samtidigt producerade värmen, eftersom alternativt framställningssätt för elproduktionen skulle kräva mer bränsle. För Uppsala visade resultatet 2010 ingen större skillnad mot den vanliga redovisningsmetoden som vi normalt använder, och som redovisas i tabellen ovan. Vi erbjuder även Koldioxidneutral Värme Våra kunder har efterfrågat fjärrvärme med ännu mindre miljöpåverkan än den vi hittills producerat. Därför erbjuder vi större kunder en ny lösning med koldioxidkompenserad fjärrvärme från vår avfallsförbränning i Uppsala. Den ger fjärrvärme som är koldioxidneutral eftersom vi kompenserar för den del av avfallet som inte är förnybar, det vill säga plasten i avfallet. Detta gör vi genom att öka mängden biobränsle i vår totala bränslemix utöver den redan inplanerade mängden*. Som grundplanering ökar vi andelen biobränsle varje år och försäljningen av Koldioxidneutral Värme innebär att andelen biobränsle ökar ytterligare. Väljer kunderna Koldioxidneutral Värme kan de alltså tillsammans med oss minska koldioxidutsläppen ännu snabbare i Uppsala än den plan som finns, se sidan 5. * Kompensationen är avgränsad till de direkta koldioxidutsläppen i vår fjärrvärmeproduktion 6 VATTENFALL VÄRME UPPSALA SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011

Bränslemix i Uppsala Bränsletillförsel Vår blandning av bränslen har förändrats genom åren. I början av 1980- talet var vi helt beroende av olja. Sedan dess har oljan aktivt ersatts med framför allt avfall och torv. Se diagram för Uppsalas fjärrvärmenät. Uppsalas värmebehov styr produktionen Det är stor skillnad på Uppsalas värmebehov under sommar och vinter och vi anpassar vår produktion i enlighet med detta. Bilden visar användningen av olika anläggningar under ett normalt år. Avfallsförbränningen värmer Uppsala under hela året men under vintern behövs även kraftvärmeverket. Bränsletillförsel samt värme- och elproduktion i Uppsala GWh 2500 2000 1500 1000 500 0 Olja El Kol Avfall Torv Spillvärme 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Trä Värmeproduktion Elproduktion Produktionen i Uppsala GWh/månad 300 250 200 150 100 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Avfallsförbränning Kraftvärmeverk, torv/trä Hetvattenpanna, torv/trä Oljepannor Värmepump SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011 VATTENFALL VÄRME UPPSALA 7

Anläggningarna i Uppsala Distributionsnätet Fjärrvärme och fjärrkyla distribueras till fastigheternas egna värme- och kylasystem i form av varmt respektive kallt vatten, som cirkulerar i slutna rörsystem. Vårt fjärrvärmenät är 46 mil och fjärrkylanätet är 14 km. Vi har också ett nät för ånga, som är 7 km. Avfallsförbränningen Produkter: Fjärrvärme, el, ånga och fjärrkyla. Kapacitet och bränsle: Totalt 170 MW värme + 10 MW el + 11 MW kyla med 55 ton avfall per timme. Rökgasrening: Kväveoxider urea- och ammoniakinsprutning samt katalysator. Stoft elektrofilter och textilfilter Svavel- och saltsyrarening rökgasskrubber/kondensering med energiutvinning och textilfilter med kalktillsats. Organiska ämnen textilfilter med aktivt kol. Rening av rökgaskondensat genom kalk tillsats och komplexbildare för tungmetaller, därefter fällningssteg samt sandfilter och kolfilter. Kraftvärmeverket Produkter: Fjärrvärme och el. Kapacitet och bränsle: 235 MW värme och 120 MW el med 80 ton torv/träbriketter per timme. Olja och kol används som reservbränsle. Rökgasrening: Svavel kalktillsats i eldstad och i ett fuktigt steg, före textilfilter. Kväveoxider urea- och ammoniakinsprutning samt katalysator Stoft elektrofilter och textilfilter. Bolandsverket Produkter: Fjärrvärme och ånga. Kapacitet och bränsle: Torveldad hetvattenpanna (HVC) 100 MW, elpanna 10 och 50 MW (ångreserv), oljepannor 4 x 75 MW (reserv). Rökgasrening HVC: Svavel kalktillsats i eldstad. Kväveoxider ureainsprutning. Stoft elektrofilter och textilfilter. Gasturbinen Beredskap för elproduktion. Produkt: El för start av kraftvärmeverket vid elavbrott. Kapacitet och bränsle: 16 MW el, lättolja. Rökgasrening: Tillsatsämne i oljan ger mindre stoftbildning genom mer fullständig förbränning. Husbyborgsverket Spetslast och produktionsreserv. Produkt: Fjärrvärme. Kapacitet och bränsle: Oljeeldade hetvattenpannor 3 x 50 MW. Stallängsverket Produkt: Kapacitet: Kylanläggning i Ultuna Produkt: Kapacitet: Värmepumpanläggning lokaliserad vid Uppsalas reningsverk. Fjärrvärme och fjärrkyla. 3 x 15 MW värme och 3 x 8 MW kyla från el och spillvärme. Lokaliserad på Campus Ultuna. Fjärrkyla. Fjärrvärmedriven absorptionskyla 1,5 MW, kyltorn 1 MW, kompressorkylmaskiner 1,3 MW. 8 VATTENFALL VÄRME UPPSALA SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011

Verksamheten i Knivsta I Knivsta, söder om Uppsala, driver vi ett värmeverk och fjärrvärmedistribution. Värmeverket har två biobränsleeldade pannor, på 8 respektive 15 MW och oljepannor för reserv- och spetslast. Bränslet som används är flis, bark och grot (grenar och toppar) från skogsindustrin, bland annat från flera lokala leverantörer. Hela 97 procent av bränslet till anläggningen är biobränsle, vilket gör att fjärrvärmen i Knivsta i stort sett är klimatneutral. Knivsta har haft fjärrvärme sedan 1976 och vi har cirka 700 kunder här. Bränsle Levererad energi Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh 2011 2010 2009 2008 CO 2 från olja 12 16 17 18 Trä 97 % (62 GWh) Fjärrvärme 44 GWh NO X 0,41 0,41 0,42 0,46 SO 2 0,20 0,08 0,09 0,06 Anläggningen i Knivsta Olja 3% (2 GWh) Förluster: Omvandlingsförluster: 12% Distributionsförluster: 19% Värmeförluster uppstår både under produktion (12 %) och vid distribution (19 %). En utredning som genomfördes under 2008 visar att distributionsförlusterna är rimliga för den typ av distributionsnät som finns i Knivsta med flertalet villakunder. Större distributionsledningar har lägre förluster räknat på den totala energimängd som levereras. Fastbränslepannor Produkter: Kapacitet och bränsle: Rökgasrening: Oljepannor Produkter: Kapacitet och bränsle: Fjärrvärme 8 + 15 MW träflis, grot och bark Stoft elfilter Spetslast och produktionsreserv Fjärrvärme 14 MW lättolja SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011 VATTENFALL VÄRME UPPSALA 9

Verksamheten i Storvreta I Storvreta utanför Uppsala driver vi värmeverk och fjärrvärmedistribution. Värmeverket har två pannor som eldas med biobränsle, på 2 MW vardera och en oljepanna i Ärentunaskolan för reserv- och spetslast. Bränslet som används är till mer än 90 procent träpellets med lättolja som reserv och spetslast. Ett stort vattenfyllt bergrum används som värmelager och kan leverera 8 MW. Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh 2011 2010 2009 2008 CO 2 från olja 16 35 6,3 1,6 NO X 0,7 0,7 0,7 0,6 Bränsle Levererad värme SO 2 0,005 0,01 0,002 0,0005 Anläggningarna i Storvreta Fastbränslepannor Trä 96 % (22 GWh) Fjärrvärme (13,6 GWh) Produkter: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 2x2 MW träflis Rökgasrening: Stoft cyklon Bergrum Stort bergrum för lagring av varmvatten Olja 4 % (0,8 GWh) Förluster: Omvandlingsförluster 10% Distributionsförluster och värmeförluster i bergrumslagret 30% Kapacitet: 2x4 MW lagervolym 100 000 m 3 (kan lagra 5 GWh värme) Ärentunaskolan Spetslast och produktionsreserv Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 4 MW lättolja 10 VATTENFALL VÄRME UPPSALA SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011

Bränslen och aska Bränslen i Uppsala Avfallet utgörs till hälften av hushållsavfall och till hälften av industriavfall som huvudsakligen kommer från Uppland, Södermanland och Västmanland. Mindre mängder kommer från Norge och Åland. Torven kommer i form av briketter från Härjedalen, Västra Götaland och Vitryssland. Torvbränslet blandas med träpellets och träbriketter. Kol och olja utgör reservbränslen vid eventuella leveransproblem av ordinarie bränslen och vid otillgänglighet i ordinarie anläggningar. Olja kan även behövas som topplast under de allra kallaste vinterdagarna. Det är skillnad på aska och aska Askor från avfallsförbränning Från avfallsförbränningen kommer två olika typer av aska samt ett vattenreningsslam. Den ena typen av aska är bottenaska från pannorna, även kallad slagg. Metallerna i slaggen sorteras ut och skickas till återvinning. Resten delas upp i två olika grovlekar. Finfraktionen används som tätskikt och grovfraktionen som dräneringsskikt för sluttäckning av deponier. Den andra typen av aska är flygaska från rökgasreningen. Den askan innehåller det som avskiljts från rökgaserna och lämpar sig inte till vägar etc. Den hanteras istället på deponi för farligt avfall eller behandlas på Langöya i Norge där den används för att neutralisera annat farligt avfall, till exempel syror, vilket ger en form av återvinning. Rökgaserna renas också i våta reningssteg. Vattnet från dessa reningssteg tas om hand i en vattenreningsprocess där bland annat en organisk sulfid tillsätts, som binder tungmetaller. Föroreningarna fälls ut som ett slam som går till deponi för farligt avfall. Det innebär att de tungmetaller som kommer in till anläggningen via avfallet förs ut ur samhällets kretslopp. För att mängden tungmetaller i avfallet ska minska måste produkter framställas utan dessa tillsatser eller så måste de som använder till exempel batterier och lågenergilampor noga sortera ut dem så att de inte kommer med det brännbara avfallet. Askor från torvförbränning Från torven får vi aska som lämpar sig väl för konstruktion av vägar och andra ytor. Vi har skogsvägar i Uppsala och ett motionsspår i Storvreta där torvaska använts som konstruktionsmaterial. Även uppfartsrampen i Librobäcks återvinningsstation är uppbyggd med torvaska. Att torvaskan kan komma till nytta på det här sättet beror bland annat på att kalk tillsätts vid förbränningen för att binda svavel. Kalkinnehållet i askan gör den hård, men samtidigt lätt. Från 2011 och framåt kommer cirka 40 000 ton flygaska att användas som ersättning för cement. För varje kilo inbesparad cement minskar koldioxidutsläppen med ett kilo. SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011 VATTENFALL VÄRME UPPSALA 11

Fjärrvärme i Sverige Hälften av alla svenskar, nästan fyra miljoner, får sin uppvärmning från fjärrvärme i hemmet, på arbetet, i skolan. Hushållsavfall i Sverige 2003 2010* % 60 50 40 30 20 10 Avfall som bränsle 0 Farligt avfall * www.avfallsverige.se Materialåtervinning Biologisk behandling Energiutvinning genom förbränning Deponi 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagrammet visar hur hanteringen av hushållsavfall utvecklats de senaste åren. Den totala mängden hushållsavfall är 4,4 miljoner ton eller 464 kg per person och år. Utökad materialåtervinning, biologisk behandling och avfallsförbränning med energiutvinning, har gjort det möjligt att minska mängden avfall till deponier (soptippar) från 20 procent år 2002 till rekordlåga 1 procent år 2010. Fjärrvärme finns i 270 av Sveriges 290 kommuner och svarar för hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler, cirka 50 TWh per år. Fjärrvärme är den viktigaste förklaringen till att Sverige lyckats reducera utsläppen av växthusgaser. Fjärrvärmen har fördubblats i Sverige sedan 1982 och under samma tid har oljan i fjärrvärmesystemet ersatts av trä, torv och avfall. Uppsalas förändrade bränsleanvändning framgår på sidan 7. Mer information om fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se Torv som bränsle En fjärdedel av Sveriges landareal består av torv (myrar och mossar). Torv används både som jordförbättring och som bränsle. Den årliga skörden är mindre än 25 procent av den årliga tillväxten i Sverige. Mellan 0,1 0,2 procent av torvmarkerna bryts. Internationella klimatpanelen (IPPC) definierar torv som en egen kategori, vare sig fossil som olja och kol, eller biobränsle som trä. Torv ingår fortfarande i det europeiska systemet för handel med koldioxid men är i Sverige godkänt för gröna elcertifikat och belastas inte heller med koldioxidskatt. Till dess att en gemensam syn finns på torvens eventuella klimateffekter, redovisar vi koldioxidutsläppen både med och utan bidrag från torv, se sidan 5. Mer information om torv: www.torvproducenterna.se 12 VATTENFALL VÄRME UPPSALA SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011

Vi arbetar för ökad säkerhet och hälsa Att arbeta på Vattenfall ska ge möjlighet till utveckling, både som individ och medarbetare i en säker, hälsosam och motiverande miljö. Vårt mål är att bli ett ledande företag inom arbetsmiljö och säkerhet och vi har därför en kontinuerlig förbättringsprocess för att säkerställa en hållbart hög kvalitet inom dessa områden. Läs hela vår arbetsmiljöpolicy på www.vattenfall.se Vi arbetar målmedvetet för att minska risker med arbeten på hög höjd, med rörliga maskindelar, el och ånga samt för att förebygga bränder och explosioner. Eftersom en del av vår verksamhet bedrivs i trafikerad miljö jobbar vi också aktivt för att minska riskerna genom till exempel trafikavstängningar och varselkläder. Under flera år har vi varit förskonade från allvarligare olyckor (dödsfall eller svåra men) och den trenden fortsatte glädjande nog även under 2011. Av de totalt sju rapporterade olyckorna var det fyra som drabbade våra entreprenörer, något som vi tar på största allvar. Inför 2012 har vi därför beslutat att ansluta oss till SSG Entré som är en webbaserad interaktiv säkerhetsutbildning för industrins entreprenörer, se mer på www.ssg.se, i syfte att förstärka vår entreprenörsinformation. Statistiken omfattar olyckor, med och utan frånvaro, inklusive entreprenörer som under året har arbetat i våra anläggningar och vår distributionsverksamhet. För att identifiera riskerna och kunna vidta förebyggande åtgärder använder vi oss bland annat av tillbudsrapportering. Det sker betydligt fler tillbud än olyckor, vilket ger möjlighet att vidta förebyggande åtgärder och därmed förhindra framtida olyckor. Förutom tillbudsrapporter har vi andra viktiga verktyg för att identifiera risker, till exempel riskbedömningar, arbetsmiljöronder och interna revisioner. Det är ett arbete som ständigt måste pågå. Antal rapporterade ohälsa/olyckor och tillbud i Uppsala Antal 70 60 50 40 30 20 10 0 olyckor tillbud 2007 2008 2009 2010 2011 Vårt aktiva arbete bidrar till en hög rapport ering av tillbud medan olyckorna är få och relativt lindriga. SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011 VATTENFALL VÄRME UPPSALA 13

Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan För att minska vår miljöpåverkan arbetar vi med det som vi har identifierat som våra betydande miljöaspekter. * Kärnindikatorer för vår miljöpåverkan anges dels som total förbrukning och dels som förbrukning per levererad kwh. Energieffektivitet Vår totala energiomsättning finns på sidorna 6, 9 och 10. Där visas verkningsgraden från bränsle till leverans hos kund. Intern elförbrukning Vi använder i Uppsala cirka 89 GWh el (52 kwh/mwh) per år till pumpar, fläktar och annan utrustning. För Knivsta användes 2 GWh el (45 kwh/mwh), och för Storvreta användes 0,2 GWh (18 kwh/mwh). Mål finns för att minska den interna elförbrukningen. Kundens energianvändning påverkar också miljön Våra kunders energianvändning påverkar samhällets resursanvändning och mängden utsläpp. Exempel på hur vi bidrar till god energihushållning hos kunden: Energistatistik för alla våra kunder som ger möjlighet att se trender och förändringar. Flödestaxa gynnar större kunder om deras fjärrvärmecentraler är effektivare än genomsnittet. Vi rekommenderar olika typer av energioptimering anpassade till kundens situation. Vi har kunskap, kompetens och erfarenhet att erbjuda till exempel service och värmeväxlarbyten, för att hjälpa kunderna att uppnå en hög effektivitet i sina värmesystem. Resurseffektivitet Vår bränsleanvändning Uppsala har avfall som bas, vilket är en spillresurs och därmed resurseffektivt. Hela vår bränsle användning framgår av sidan 7. Användning av ändliga resurser kol och olja Kol används nu endast som reservbränsle och olja vid mycket kall väderlek samt vid driftstörningar. Med utökad avfallsförbränning behöver våra oljeeldade reservanläggningar inte användas lika ofta. Andelen olja i vår bränslemix är mindre än 5 procent. Vatten Vi använde för Uppsala 325 000 m 3 vatten under 2011 (189 liter per levererad MWh), vilket är 26 procent mindre än 2010. För Knivsta använde vi 6 000 m 3 vatten (134 liter/mwh) mindre än 2010. För Storvreta använde vi 7 000 m 3 (512 liter/mwh) vilket är mer än 2010. Avfall Metallskrot sorteras ut från slaggen från avfallsförbränningen och återvinns. Torvaskan återanvänds för vägbyggen och som ersättning för cement. Flygaska och slam från avfallsförbränning Årligen uppkommer cirka 10 000 ton flygaska och slam från avfallsförbränningen. Det är cirka 5 kg per levererad MWh, vilket inte förändras över åren. Metallinnehållet i avfallet styr metallmängderna i askan från avfallsförbränningen. Kvicksilverhalterna har minskat betydligt i avfallet under 1990-talet. För kadmium och bly ligger nivåerna som förut, utan att minska. Slammet som avskiljs vid avfallsförbränningens vattenrening behandlas med en organisk sulfid, som binder metaller som kvicksilver och kadmium. Slammet och flygaskan räknas som farligt avfall * Kontakta oss gärna för mer information om vår bedömning. Kontaktuppgifter finns på sista sidan. 14 VATTENFALL VÄRME UPPSALA SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011

Vi har effektiviserat vår stora fjärrvärmepump och sparar ca 1000 MWh el per år. och behandlas enligt gällande regler, vilket gör att urlakningen från deponier blir mycket liten. God förbränning minskar halten av organiska ämnen i flygaska och slam. Biologisk mångfald Leverantörer kan påverka miljön och arbetsmiljön i olika länder Oljeutvinning ger miljöpåverkan och vid oljetransporterna finns risk för oljeutsläpp. Vid brytning av torv är både miljö och arbetsmiljö viktiga. Vi har besökt både vår svenska och vår vitryska leverantör för att försäkra oss om att förhållandena är acceptabla. Risk för miljöolyckor Förebyggande arbete mot olyckor som oljeutsläpp och bränder är en viktig del av vårt arbete. Detta sker till exempel genom systematisk hantering av underhåll, ronderingar, riskanalyser och avvikelserapporter. Inga större olyckor inträffade under 2011. Vårt miljömål för minskade risker för olja och tungmetaller till dagvatten har varit framgångsrikt. Klimatpåverkande och försurande utsläpp Utsläpp av koldioxid se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Uppsala har även utsläpp av andra växthusgaser. Lustgasutsläppen (N 2 O) uppgår till cirka 12 ton per år vilket med omräkningsfaktorn 290 ger ett bidrag på mindre än 1 procent jämfört med koldioxidutsläppen. Vi använder även köldmedia R134a som bidrar med mindre än 0,2 procent jämfört med koldioxidutsläppen. Utsläpp av försurande ämnen som kväveoxider och svavel se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Vi har miljömål för minskade utsläpp av både kväveoxider och svavel. Risk för störningar i närmiljön Vi förebygger störningar i närmiljön, som damm från torv och aska, genom att hantera bränslen och askor inomhus i största möjliga utsträckning. Störningar kan också uppstå genom lukt från avfallsbränslet. Där förebygger vi genom ett aktivt arbete med leveransplanering, avfallskon troller och styrning av luftflöden vid avfallsmottagningen. Stoftutsläpp från vår anläggning i Storvreta, som eldas med träpellets, har drabbat några av våra närboende. Åtgärder har skett under året men ytterligare åtgärder kan behövas innan vi är nöjda. En viktig del av Vattenfalls vision är att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Läs hela vår miljöpolicy på www.vattenfall.se SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011 VATTENFALL VÄRME UPPSALA 15

Utsläpp och miljövillkor Nedan presenteras ett urval av ämnen och villkor som är av intresse ur miljösynpunkt. Mer information finns på sidan 19 under rubriken Miljöbegrepp. Utsläpp till luft från avfallsförbränningen Stoft, mg/m 3 som dygnsmedelvärde, mäts kontinuerligt Utsläppsgränsvärde Resultat 2011 Årsmedelvärde 10 Inga dygn över 10 0,19 Kvicksilver, µg/m 3, mäts två gånger per år 25 0,02 0,4 Dioxiner ng/m 3, mäts två gånger per år 0,1 0,001 0,18* Totalt organiskt kol mg/m 3 som dygns medelvärde, mäts kontinuerligt 10 Ett dygn över 10** 0,97 * Dioxinhalten översteg villkoret under del av året, efter åtgärder är halterna nu på normal nivå, dvs långt under vad som är tillåtet. ** Inga normala driftdygn över 10, dock hade vi ett dygn som överskred 10 på grund av tubläcka och den därav hastiga nedeldningen. Stoft är intressant ur miljösynpunkt eftersom det kan bära på både tungmetaller och kolväten (oförbränt). Det är därför viktigt att hålla nere stoftutsläppen. Kvicksilver är däremot en tungmetall som huvudsakligen inte är stoftburen och redovisas därför separat. Förklaring mg milligram tusendels gram µg mikrogram miljondels gram ng nanogram miljarddels gram Utsläpp till vatten Kvicksilver kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Bly kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Kadmium kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Dioxiner ng/l, mäts två gånger per år, riktvärde Utsläppsvillkor 0,5 0,3 12,5 1,5 0,75 0,16 Resultat 2011 0,1 < 0,006 En fullständig redovisning av utsläpp och miljövillkor finns i vår miljörapport, som kan beställas från Vattenfall Värme Uppsala. 16 VATTENFALL VÄRME UPPSALA SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011

Våra mål inom säkerhet, hälsa och miljö En viktig del av vårt kontinuerliga förbättringsarbete är att sätta upp tydliga mål på kort och lång sikt. Nedan redovisas resultatet av målarbetet 2011 och vårt fortsatta arbete. Mål Utfall 2011 Hur jobbar vi vidare? Arbetsmiljö och hälsa Färre olyckor under 2011 jämfört med 2010. Antalet olyckor per miljon arbetstimmar ska vara lägre än 7,6 (2010: 8,9). Gemensamt mål för alla värmeverksamheter i Sverige. Antalet olyckor per miljon arbetstimmar blev 5,3 för 2011. Nollvision vad gäller olyckor. Införandet av SSG-entré, program för ökad säkerhetskultur, införandet av säkerhetskörkort för medarbetare. Minskad risk för olyckor med el genom åtgärder för ställverk. Klart 2011. Under 2011 har reläskydd i Knivsta och Stallängsverket bytts ut, målet avslutat. Nytt elsäkerhetsmål 2012, bland annat förbättrad dokumentation, vilket ger ökad säkerhet vid framtida arbeten i elanläggningar. Begränsad klimatpåverkan Minska CO 2 -utsläpp för perioden 2011 2013 jämfört med 2008-2010 vid normal drift. Träinblandningen 2011 för Uppsala kraftvärmeverk och hetvattenpanna uppfyllde målet på 9 %. Minst 10 % träinblandning för Uppsalas kraftvärmeverk och hetvattenpanna 2012. Försäljningen av Koldioxidneutral fjärrvärme ökar träinblandningen ytterligare. Minskade fossila CO 2 -utsläpp från verksamhetsbilar. Minskad intern elanvändning 2011 med 2 % jämfört med 2010. Utfall 52 kwh per levererad MWh för 2011 vilket är mer än 2010 men jämförbart med 2009. Nytt mål: Minskad intern elanvändning 2012 per levererad MWh jämfört med 2011. Minskad användning av el genom energikartläggningar av anläggningarna och införande av energiledningssystem. Klart 2011. Energikartläggningar och energiledningssystem klara under 2011. Under våren 2012 planeras en certifiering enligt ISO-standarden 50 001. SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011 VATTENFALL VÄRME UPPSALA 17

Mål Utfall 2011 Hur jobbar vi vidare? Bara naturlig försurning och ingen övergödning Minskade utsläpp av svaveldioxid. 2013 ska årsmedel från kraftvärmeverket vara lägre än år 2010 (258 mg/m 3 ) eller minst en reduktionsgrad på 60% för avsvavlingsanläggningen. Under 2011 har arbetet påbörjats, utfallet för året blev 287 mg/m 3 och reduktionsgraden var 54 %. Fortsatt arbete för att öka tillgängligheten för reningsutrustningen. Nytt Mål: Minskade utsläpp av kväveoxider till luft från avfallsförbränningens block 1-4 för 2012, utsläppen ska understiga 100 mg/m 3. Giftfri miljö Minimera utsläpp av metaller och olja till dagvatten inom kv. Brännugnen i Uppsala. Klart 2011. Åtgärder har genomförts under 2011 enligt plan och målet har kunnat avslutas. Vi fortätter med provtagningar och ständiga förbättringar. Resurshushållning Utredningsmål: Utvärdera möjligheterna att återanvända slagg utanför deponi (ersätter naturgrus). Klart 2011. Projektet har inte lett till praktiska försök och avslutas, men nya projekt har startats för att förbättra möjligheterna att återanvända slagg. Torvflygaska ersätter cement: 1 kg CO 2 - besparing per kg flygaska. (utredning Vattenfall utveckling). Enligt tecknat avtal med mottagare kommer cirka 40 000 ton flygaska att levereras till och med 2012. Så här bidrar vi till att uppfylla miljömål i Uppsala län respektive kommun Uppsala län Uppsala kommun Värme Uppsala Begränsad klimatpåverkan Utsläppen av växthusgaser i Uppsala län ska som ett medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Till 2020 ska utsläppen av växthusgaser per medborgare minska med 45 % jämfört med 1990 års nivå. Vi har minskat våra koldioxidutsläpp per levererad kwh fjärrvärme med mer än 15 % sedan 1990, även om torven räknas som klimatpåverkande. Miljömål finns, se ovan. 18 VATTENFALL VÄRME UPPSALA SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011

Miljöbegrepp Svavel, kväveoxider, klorväte och ammoniak Dessa ämnen orsakar försurning. Det leder till att marken urlakas på näringsämnen och metaller frigörs som normalt är bundna. Svavelutsläppen har minskat i hela landet, tack vare minskad användning av kol och olja. Kväveoxider bildas vid all förbränning och påverkar miljön på fyra olika sätt genom att de leder till försurning, övergödning, förstärkning av växthuseffekten och bildandet av marknära ozon. Klorväte, eller väteklorid, är en frätande gas och tillsammans med vatten bildar den saltsyra, som är försurande. Vanliga salter kan bilda klorväte vid avfallsförbränning. Klorvätet renas ur rökgasen genom kondensering. Även ammoniak verkar försurande genom att den lätt bildar ammoniumjoner, som är svaga syror. Stoft Stoft är partiklar av aska som släpps ut i luften från industrier och bilar. Stoftet kan bära på tungmetaller och kolväten. Vi renar rökgaserna från stoft med el- och textilfilter. Stoftet från avfallsförbränning (flygaska) är farligt avfall. Flygaska från torv och trä innehåller låga halter föroreningar och kan användas för till exempel vägbyggen och som ersättning för cement. Koldioxid Koldioxid är en gas som finns naturligt i luften och är ett av de viktigaste ämnena i fotosyntesen. Men man skiljer på den koldioxidmängd som ingår i det naturliga kretsloppet och det överskott som tillkommer genom användningen av fossila bränslen. Ett överskott som man anser förstärker växthuseffekten. Ökningen som rubbar balansen orsakas främst av trafiken och förbränning av fossila bränslen som olja och kol. Den mängd koldioxid som uppstår när man eldar med biobränslen tas däremot upp av växterna igen. Det råder delade meningar om torv ska betraktas som biobränsle eller inte. Dioxin Dioxiner är en grupp av över 200 olika klorerade kolväten. Vissa av varianterna är mycket giftiga. Dioxin uppkommer i princip vid all förbränning, värst är tippbränder (deponibränder). En enda kortvarig tippbrand ger större utsläpp av dioxin till luft än vad Värme Uppsalas förbränning av avfall gör på tio år, vilket är en bakgrund till förbudet mot att deponera brännbart avfall. Tungmetaller De tungmetaller som påverkar miljön mest är kvicksilver, bly och kadmium. De finns naturligt i alla djur och växter, men bara i små mängder. Ökar halten onaturligt, är de mycket starka miljögifter. I Sverige har utsläppen av många tungmetaller minskat kraftigt under senare år, bland annat tack vare ny proces s teknik, bättre reningsteknik, förbud mot kvicksilver, ökad batteriinsamling och förbud mot bly i bensin. De största utsläppskällorna för kvicksilver är krematorier och kloralkaliindustrier. För kadmium är det metallindustrier. Avfallsförbränningen i Sverige står för mindre än en procent av totalutsläppen av tungmetaller till luft. Mer information Branschföreningen Avfall Sverige (fd Renhållningsverksföreningen) har information om avfallshantering i Sverige: www.avfallsverige.se Svensk fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se Svensk torvproduktion: www.torvproducenterna.se Energimyndigheten har statistik över energianvändningen i Sverige och information om energi och energieffektivisering: www.stem.se Energirådgivning och miljöprogram, Uppsala Kommun www.uppsala.se samt Uppsala Kommuns Klimatprotokoll. Uppsala läns miljömål, www.c.lst.se Uppföljning av Sveriges miljömål finns på www.miljomal.nu Vill du veta mer om Vattenfall, kan du besöka vår hemsida www.vattenfall.se SÄKERHET, HÄLSA OCH MILJÖ 2011 VATTENFALL VÄRME UPPSALA 19

Värme Uppsala är en affärsenhet i Vattenfall AB. Fjärrvärme är den största delen av vår verksamhet och våra kunder är fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar, villaägare, industrier och offentliga lokaler till exempel skolor, simhallar och bibliotek. Verksamheten omfattar hela värdekedjan: produktion, distribution och försäljning. Vi erbjuder även fjärrkyla och ånga, den senare används för att till exempel torka spannmål och i industriella processer. Att producera el och värme samtidigt ger hög verkningsgrad. Uppsala är Vattenfalls största anläggning för fjärrvärme i Sverige. Våra större anläggningar i Sverige Volym värme: 3 921 GWh Volym el: 407 GWh Omsättning: 2 466 Mkr Anställda: 363 st Motala Vänersborg Övertorneå Kalix Ludvika Uppsala Drefviken Nyköping Haparanda Visby Har du frågor är du välkommen att kontakta oss: Vattenfall Värme Uppsala Kundfrågor: Kundservice Box 1006 901 20 Umeå Telefon: 020-82 00 00 e-post: kundservice@vattenfall.com www.vattenfall.se/uppsala Besöksadress: Vattenfall Värme Uppsala Bolandsgatan 13 varme@vattenfall.com