Studenters rätt till socialbidrag Rättvis idioti beroende av geografi

Statskunskap A ht 2005 Förvaltning Gissur Erlingsson Studenters rätt till socialbidrag Rättvis idioti beroende av geografi Josefine Borgman-Wistrand Maria Nelving Osman Suleimani

1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Inledning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. De gällande reglerna... 4 6. Vad tycker Sveriges Förenade Studentkår (SFS)?... 6 7. Studenternas syn på problemet... 8 8. Vad säger kommunerna?... 8 9. Slutsats... 10 10. Källförteckning... 12 11. Bilagor... 13 2

2. Inledning I ett försök att få politikerna att inse studenternas ekonomiska nuläge stod Sveriges förenade studentkår (SFS) den 9 mars i år utanför riksdagen och bjöd riksdagsledamöterna på den lunch studenter har råd med havregrynsgröt. Men detta är inte nog - studenternas ekonomi är alarmerande och något måste göras. Jämfört med konsumentprisindex har studiemedlet sjunkit 22 % sedan början av 1990-talet. 1 Idag finns det 350 000 högskolestudenter i Sverige, 62 procent av dessa är äldre än 25 år. Heltidsstudenter lägger i snitt 37 timmar i veckan på studier och tre fjärdedelar av alla studenter, eller 260 000 personer, är missnöjda med sin ekonomi. Majoriteten av dessa skulle vilja ha minst 2 000 kronor mer per månad. 2 Alla studenter i Sverige är berättigade till ett studiebidrag på 2374 kr per månad (heltidsstudier). Utöver det minst sagt sparsamma bidraget en gång i månaden har alla rätt att ta studielån för att kunna finansiera sina primära behov, som mat och tak över huvudet. Studiebidraget tillsammans med studielånet uppgår då till generellt 6916 kr i månaden. 3 Vi hör hur inflytelserika personer i Sverige ständigt uppmanar alla ungdomar att läsa vidare, få en högre utbildning och på så sätt trygga sin egen framtid. Därigenom gynnas även landets framtid, genom att vi kan fortsätta bygga upp ett välfärdssamhälle med hjälp av kompetenta medborgare. Idag har vi nått en punkt där studenterna inte anser att studiemedlet räcker till men där politiker genom CSN anser sig ha satt studiemedlet på en rimlig summa per månad. Utan att kunna påverka tvingas nu studenter till att söka sociala bidrag för att få ekonomin att gå ihop, speciellt under sommaren. Vad har vi som studenter då för möjlighet till ekonomiska bistånd av olika slag? Vilka regler gäller och bör vi egentligen bosätta oss någon annanstans för att ha större chans till en bättre ekonomi? 1 Trygghetshandboken, s. 12 2 www.sfs.se/startsida/nyhetstjanst/mar05.html 3 www.csn.se 3

3. Syfte Vi har valt att ta reda på vad vi, som studenter, har för rättigheter gentemot sociala bidrag i vårt samhälle idag. Innan arbetets början hade vi hört talas om att det hade stort beroende på vart man bodde samt vem man pratade med, så detta ville vi fokusera på. Vi har avgränsat vårt arbete genom att inte fokusera på studenter med barn eftersom vi har svårt att relatera till detta samt att vi kände att innehållet hade blivit för stort. Detta gäller även sjukförsäkring. Vi har dock valt att ta med ämnet bostadsbidrag, även om detta egentligen ligger under den sk socialförsäkringen, eftersom vi anser det vara ett bidrag som studenter använder sig av. 4. Metod Vi har valt att lägga upp vårt arbete genom att gå igenom de gällande reglerna för att sedan mer gå in på hur det verkligen ser ut och vad folk tycker. För att skapa oss en bild över kommunernas arbete har vi även valt att telefonintervjua socialsekreterare runtom i landets mest studenttäta kommuner. Vi vill slutligen påpeka att socialbidrag och ekonomiskt bistånd har samma betydelse, varav det sist nämnda helst används av tjänstemän. 5. De gällande reglerna Enligt socialtjänstlagen 4 har kommunen det yttersta ansvaret för de som vistas i respektive kommun. Socialbidraget betalas ut till dem som inte kan försörja sig på något annat sätt, stödet skall endast täcka livsuppehället. Socialstyrelsen svarar enligt följande på frågan: Kan jag få ekonomiskt bistånd under sommaruppehållet? Studiemedlet är anpassat till terminens längd, och hur länge pengarna ska räcka framgår av studiemedelsbeskedet. Under studieuppehållet gäller samma krav som för andra 4 www.sos.se 4

arbetssökande. Om du aktivt sökt sommarjobb men inte fått något, kan du alltså ha samma rätt till ekonomiskt bistånd om övriga förutsättningar är uppfyllda. 5 Detta är riktlinjerna eller ramlagen från regeringen till samtliga kommuner, sedan får kommunernas socialtjänst implementera direktiven på passande sätt enligt subsidiaritetsprincipen. Ekonomiskt bistånd för studenter har därför blivit en snårskog av möjligheter där rätten till bistånd varierar mycket mellan olika kommuner på grund av praxis. Till exempel är det så att i vissa kommuner tillämpas en så kallad korttidsnorm, vilket innebär att studerande kan få stödet under sommaren trots att de inte kan anses stå helt till arbetsmarknadens förfogande. 6 Generellt gäller dock att alla ansökningar prövas individuellt av en socialsekreterare och stor hänsyn tas till den personliga situationen och de omständigheter som råder. På grund av dessa förutsättningar kan prövningen tyckas godtycklig och beslutet kan bli orättvist om man jämför med olika fall. En trend som möjligen kan ses är att reglerna är striktare i kommuner med stora universitet. Under sommaren står alla studenter till arbetsmarknadens förfogande, på samma villkor som alla arbetssökande. I dagens läge hårdnar konkurrensen på arbetsmarknaden och situationen drabbar oss studenter. Det kan knappast vara rätt signal från samhället att studerande ska behöva söka socialbidrag för att klara försörjningen under sommaren. Trots att studenter inte är berättigade ekonomiskt bistånd är det många som söker. För att få bukt med problemet har ett flertal kommuner erbjudit praktikplatser, speciellt inom vården, till de bistånds sökande studenterna, t.ex i Stockholm. (Se intervjuer.) Ett bidrag som studenter kan söka är bostadsbidraget. Bidraget ansöker man hos försäkringskassan. Du som fyllt 18 men inte 29 år kan få bostadsbidrag. Du måste bo och vara folkbokförd i Sverige på den adressen som bidraget söks för. Bidraget beräknas med hänsyn till hur många personer som bor i hushållet, bostadskostnad, boyta, inkomst och förmögenhet. Du kan som mest få ut 1100 kr per månad för bostadsbidraget. 7 5 www.sos.se 6 www.rättighetskatalogen.se 7 www.forsakringskassan.se 5

Alla beräkningar är generellt sätt för studenter i Sverige, man har missat att titta på de regionala skillnaderna. I storstadsområdena har studerande en mycket svårare ekonomisk situation än studerande i landet i övrigt. I dessa områden är kostnadsläget generellt högre vad gäller t.ex. mat och bostads hyror. En annan aspekt är att avståndet mellan bostad och universitet är längre och kollektivtrafikkostnader tillkommer automatiskt. Bostadsbristen är också mer påtaglig i storstäderna. -Situationen kan allt mer leda till att endast studenter med rika föräldrar eller stora besparingar har råd att studera i Stockholm. Det rimmar illa med regeringens mål om att minska den sociala snedrekryteringen till högskoleutbildningen. 8 6. Vad tycker Sveriges Förenade Studentkår (SFS)? Genom en telefonintervju med Lotta Ljungqvist, vice ordförande för Sveriges Förenade Studentkår, visade det sig att studenters ekonomiska välbefinnande inte är en prioriterad fråga inom SFS i år. Däremot var det en mycket prioriterat fråga förra året och vi fick därmed ta del utav den så kallade Trygghetshandboken som deras utredning sammanfattades igenom 9. Hela problemet bottnar i problemet mellan studenter och pengar. SFS ser en möjlighet i att undvika problemet genom en uppskrivning av studiestödets totalbelopp, i alla fall så pass mycket att vi återtar den köpkraft vi faktiskt förlorat de senaste åren. Många studenter känner sig idag tvungna att jobba vid sidan av studierna för att klara sitt uppehälle vilket påverkar studierna negativt. Vidare anser SFS att socialkontoren borde utbildas bättre om studenternas situation samt att klarare regler gentemot studenterna om vad som gäller bör publiceras. Särskilt när så många som 288 000 av landets ca 350 000 studenter tar studielån. Vad gäller bostadsbidrag går oftast studenters halva studiebidrag till hyran, och ofta för att hyror idag sätts högre just på grund utav att bostadsföretagen antar att studenten kommer att ha tillgång till bostadsbidrag. Även om endast 12 % av studenterna använder sig av bostadsbidrag ligger det ett stort problem i att det är beroende av förväntad inkomst under året 8 Jens Andersson, Stockholms Studenters Centralorganisation, yttrande 2004-05-20 9 Intervju Lotta Ljungqvist samt Trygghetshandboken. 6

vilket ofta för med sig återbetalningskrav i slutet av året samt att det inte går att få bostadsbidrag om man är inneboende hos någon, vilket många studenter faktiskt är eftersom det finns för dåligt med studentbostäder i alla studentstäder. Lösningen bör ligga i att reglerna för beräkning av inkomst under året måste vara mer flexibel för att inte påverka studenterna och skapa problem vid slutet av året. Ekonomiskt bidrag delas ut av socialtjänsten som en sista utväg för en student att klara sin ekonomi när alla andra vägar är prövade. Det ska inte fungera som ett tillfälligt skyddsnät, men tyvärr händer det att studenter måste söka och oftast i samband med arbetslöshet under sommaren då studenter inte har möjlighet att söka a-kassa. För att få ekonomiskt bidrag krävs det att man inte kan få pengar på annat sätt. Tillgångarna på bankkontot bör vara noll, man får inte ha tillgång till bil etc. Däremot behövs inte en bostadsrätt säljas om bidraget förväntas vara kortare än 4 månader. Krav såsom praktik eller att stå till förfogande till arbetsmarknaden gäller. Man ska också kunna få bidrag i form av lån, särskilt då i glappet mellan sista studiestödet samt första lönen på sommarjobbet. Det finns ingen direkt information om exakt hur många som får ekonomiskt bidrag och är studenter varje år eftersom handläggarna är sekretessbelagda. Dock vet vi att 426 studenter i Växjö 1999 kompletterade med ekonomiskt bistånd utöver studiemedel. 10 Även om de hade varit öppna handlingar hade det varit svårt att få en siffra på andelen studenter som får hjälp eftersom dessa inte läggs under någon specifik grupp. Att studenter ska behöva in sociala bidrag i sin vardag tycker SFS i grunden är fel och det tyder på fel i systemet överlag. Att det senare inte heller finns någon gemensam policy för vad som bör gälla, utan att regler skiljer sig från kommun till kommun, är något som måste förändras. 10 http://hem.passagen.se/setsidor/debatt/artiklar_tidigar 7

7. Studenternas syn på problemet Inte alla studenter har möjlighet att falla tillbaka på mamma och pappa ifall något oförutsätt sker. Redan idag finns det studenter som anser sig inte ha råd att gå till tandläkaren, och särskilt inte om hål måste lagas. Vi läste olika debattinlägg där olika studenter kommenterat deras syn på problemet med socialbidrag. 11 Om personer med låg a-kassa kan söka socialbidrag så ska väl även studenter kunna göra detta. Dessutom är a-kassa fullt bidrag och har ingen lånedel som studiemedlet har. Man får inte söka bostadsbidrag om man är över 29 år, vilket hämmar det sk livslånga lärandet som sossarna kallar det. Det blir åldersdiskriminering för äldre studenter. Skillnaden på gensvar i liknande ärenden i olika kommuner skiljer sig oroväckande och bidrar till tur och orättvisa. I våra samtal med handläggare på sociala myndigheter fick vi råd som tex att flytta till en lägenhet med billigare hyra eller avbryta studierna ett tag för att tjäna ihop pengar att leva för. Härmed kan vi väl säga att vi förstår varför inte politikerna inser problemet när nu inte ens de som jobbar med studenterna som söker bidrag förstår oss bättre. 8. Vad säger kommunerna? Då ett stort problem verkar ligga i implementeringen hos de respektive kommunerna valde vi att kontakta de största studentsätena i Sverige; Linköping, Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm för att höra vad de tyckte i frågan om vårat ämne. 12 11 www.vk.se/forum/forum_message.jsp?message=323&forum=23&category=29 12 Se bilaga. 8

Eftersom Linköpings kommun är den vi är beroende av valde vi att först kontakta denna. Handläggare Sofia Nygren kändes mycket uppdaterad på socialtjänstlagen och ville poängtera att studenter inte borde lägga under socialtjänstens område. Vidare ansåg hon att universitetet är, som hon sa, få förunnat och ett aktivt val där studenten i sig är medveten om sin situation. Ekonomiskt bidrag ska vara sista utvägen och om så sker ska man vara till arbetsmarknadens förfogande som alla andra under gällande regler. Linköpings kommun kan ej erbjuda praktikplatser. Som student i Linköping ansåg Sofia Nygren att man lätt skulle kunna få ett yrkesrelaterat sommarjobb beroende på sin utbildning. Hon ansåg avslutningsvis även att Linköping gör rättvisa bedömningar med gruppdiskussioner innan beslut fattas, men hävdade att Uppsala kommun däremot bestämt att studenter där inte ens får ansöka. Därmed beslöt vi oss för att ringa Uppsala kommun där Ann Collner direkt hävdade att så inte är fallet utan att de innan sommaren får in speciellt många ansökningar om socialbidrag från studenter. Dessutom sätts två handläggare in just för studenter under denna tid. Däremot kan Uppsala kommun ej erbjuda praktik. I Stockholm hänvisade handläggare Kate Holmqvist endast till socialtjänstlagen men kunde berätta att de kan erbjuda praktikplatser till studenter under sommaren. Lunds kommun upprättar, likt Uppsala kommun, en speciell studentmottagning innan sommaren just på grund av söktrycket under denna tid, allt enligt handläggare Anette Palmqvist. Hit kallas studenterna för informationsmöten för att gå igenom de gällande reglerna. Praktikplatser kan erbjudas men Anette Palmqvist påpekar att dessa inte ger särskilt mycket pengar och att alla, individen samt samhället, tjänar mer på att hitta ett eget arbete. Sammanfattningsvis kan vi bara konstatera att det bara per telefon märks tydligt om handläggaren är tillmötesgående eller inte och därmed möjligheten (eller omöjligheten) att få en rättvis individuell prövning. Alla intervjuerna finns att läsas i sin helhet som bilaga till detta arbete 9

9. Slutsats I en tid då debatten blir allt större ifall utbildning lönar sig, gör politiker allt för att få fler att söka sig till universitet och högskola samt annan eftergymnasial utbildning. För detta får studenterna idag en liten bidragsdel samt ett mindre lån att gå runt på som kan bli knapert under exempelvis julen men särskilt framåt sommaren. Bättre blir det inte heller utav att studenters sista studiemedel kommer i slutet av maj månad innan sommaren tagit vid och att det från den punkten vanligtvis, för den sommarjobbande studenten, kommer att ta två månader tills första lönen finns på kontot. Kräver då detta inte att man flyttar hem till mamma och pappa eller i varje fall måste låna pengar för att överhuvudtaget kunna överleva? Vi håller med om att sociala bidrag endast ska finnas som en sista utväg för de som har det svårt, men samtidigt anser vi att det finns tillfällen då det blir knapert för de flesta, tex under sommarens första del. Vi undrar om det inte är någon som lyssnar på studenterna och som ser det gällande problemet och studenters tvång att hålla nere kostnader - inte alla bor i studentlägenheter och slipper sommarhyra. Hur ska studenter som oss kunna leva två månader på samma summa som man knappt överlevt en månad på under resterande år? Vi skulle personligen vilja se en ökad förståelse för problemet och en vilja från politikerna att bli av med problemet. Samtidigt ligger problemet, enligt Montin, i relationen mellan tjänstemännen och staten. Detta ser vi i praktiken genom att politikerna tar bort resurserna och gör det svårt för tjänstemännen att kunna utföra sitt jobb, samtidigt som antalet bidragssökande studenter ökar. Just detta såg vissa av de socialsekreterare vi intervjuade som ett problem, medan de flesta tyckte att studenter inte alls ligger under socialtjänstens område. Vi tycker inte att det är rättvist att det ska finnas möjlighet att en ansökan går igenom i en kommun men inte i en annan. Detta är det som många forskare i Montins bok uttrycker som det lokala självstyrets arrogans. Det måste alltså finnas bättre regler för implementering och vad som gäller angående studenters rättigheter möjligheten till bidrag ska alltså inte bero på om man har tur med handläggare. 10

Mer än hälften av landets studenter är över 25 år, en fjärdedel har barn. Stereotypen av studenten som vilt festande och med försörjande föräldrar är därmed förlegad. Samhället har förändrats idag måste studenterna planera sin ekonomi varje månad för att överleva och om politikerna vill att fler ska utbilda sig måste skyddsnätet förbättras! Annars kommer fler välja att börja jobba direkt efter gymnasiet vilket ger mer pengar än det man tjänar varje månad som student. Därmed skulle vi vilja utöka lånedelen i studiemedlet, eller i alla fall göra det möjligt för dem som skulle vilja, sista månaden innan sommaren. Studenterna hade mått bättre utan att behöva oroa sig över sommarekonomin strax innan sista tentamensperioden. Genom att placera ökningen strax innan sommaren kommer den inte att kunna spenderas under året. Dessutom kommer detta att gynna den sociala förvaltningen som kommer att slippa en hel del ansökningar och utredningar för socialbidrag före sommaren som hittills alltid berott på studenter. Ska det vara tvunget att tvingas söka socialbidrag när man kämpar för att lyckas med sin utbildning och för en möjlighet till ett gott framtida liv? Nej, utöka lånedelen istället! Ska det vara tvunget att flytta till Motala och pendla till Linköping varje dag på grund av att det är mer tillmötesgående handläggare på sociala förvaltningen där? Nej, skaffa hårdare implementeringsregler för att få ett rättvisare system för alla involverade! 11

10. Källförteckning Elektroniska källor Centrala Studievägsnämnden www.csn.se Sveriges Förenade Studentkår www.sfs.se/startsida/nyhetstjanst/mar05.html Socialstyrelsen www.sos.se Rättighetskatalogen SACO student www.rättighetskatalogen.se Försäkringskassan www.forsakringskassan.se/privatpers/s tuderande/bobidrag/ Diskussionsforum bidrag http://www.vk.se/forum/forum_message.jsp?message=323&forum=23&category=29 Tryckta källor Andersson, Jens (2004): Yttrande över betänkande Studerande och trygghetssystemen, SOU 2003:130. Stockholms Studentkårers Centralorganisation. Litteratur Montin, Stig (2002): Moderna Kommuner. Liber, Malmö. Sveriges Förenade Studentlår (2005): Trygghetshandboken. Telefonintervjuer Sofia Nygren, socialsekreterare Linköpings Sociala Förvaltning 2005-11-17 Ann Coolner, socialsekreterare Uppsalas Sociala Förvaltning 2005-11-17 Kate Holmqvist, socialsekreterare Stockholms Sociala Förvaltning 2005-11-18 Anette Palmqvist, socialsekreterare Lunds Sociala Förvaltning 2005-11-18 12

11. Bilagor Telefonintervjuer: 17 och 18 november 2005 På Linköpings Sociala Förvaltning kunde inte receptionspersonalen svara på vilka rättigheter studenter har till sociala bidrag, (eller ekonomiskt bistånd som damerna i receptionen poängterade att det heter numera). Istället fick vi telefonnummer till två socialsekreterare Iren Ernsthål och Sofia Nygren. Efter ett flertal ej svar och upptaget signaler, fick vi äntligen tag på handläggaren och socialsekreteraren Sofia Nygren. -Vilka rätigheter har studerande till socialbidrag? -Så länge man är inskriven vid ett universitet har man studiemedel. Generellt sätt ha socialtjänsten ingenting med de studerande att göra. Självklart har vi alltid det yttersta ansvaret för varje enskild individ i våran kommun, om något akut händer. -Får ni ansökningar angående socialbidrag från studenter? -Ja, det får vi. Speciellt fall där man saknar poäng och därför inte fått ut sitt studiemedel. Det finns alltid undantag och speciella omständigheter, men vi vill inte gärna gå emot en annan myndighet, i detta fallet CSN. - Så om man fått nej hos CSN, har man ingenting att hämta hos er? Man har alltid en chans. När man kommer till oss ser man antagligen ingen annan utväg och då är det vår skyldighet att ge personen i fråga en individuell prövning. - Hur fungerar det i Linköpings kommun angående sommaruppehållet? -Ekonomiskt bistånd ska vara den sista utvägen. I Linköpings kommun står studenterna till arbetsmarknadens förfogande och vi påpekar att man måste kunna visa upp vad man gjort själv. Det räcker inte att man börjar söka jobb i juni, när studierna avslutas, man måste kunna visa att man sökt jobba sedan mars-april. -Vi får riktlinjer som styr, men man kan få ekonomiskt bistånd under ferieuppehållet i Linköpings kommun. Alla har möjligheten att söka, vi har inte gjort som Uppsala Kommun som har uteslutit alla studenter att söka. -Samtidigt vill jag säga att socialtjänsten inte direkt är till för studenter. Jag vill poängtera att det är få förunnat att läsa på universitet. När man läser på så hög nivå borde man, anser jag i alla fall, kunna ta vara på sin ekonomi själv. Det är ett s.k aktivt val att studera, man är medveten om sin situation när man börjar sina studier. -Jag vet också att arbetsmarknaden är hård och det drabbar studenterna. Samtidigt har studenter som genomgår en yrkesutbildning oftast större chanser inom det området ute på arbetsmarknaden, vården t.ex. -Är det inte svårt att göra rättvisa bedömningar? -Om fallet är oklart har vi alltid gruppdiskussioner och gör därmed ett gemensamt beslut, så att bedömningen inte blir godtycklig. Dessa gruppdiskussioner förekommer oftast angående studenter eftersom deras fall oftast inte har några specifika riktlinjer. Man kan också alltid överklaga våra beslut hos länsrätten. 13

Eftersom Sofia Nygren i Linköping antydde att Uppsala kommun inte betala ut ekonomiskt bistånd, ringde vi självklart upp socialsekreterare Ann Coolner i Uppsala, för att se hur mycket man hjälper studenter med ekonomiskt bistånd i hennes kommun. På frågan om vilka rättigheter studenter har till ekonomiskt bistånd under sommaruppehållet hänvisade Ann Collner till regeringens riktlinjer och socialtjänstlagen. -Vi kräver att man ska börjat söka jobb i god tid och att man står till arbetsmarknadens förfogande. Innan vi beslutar i ett specifikt ärende tittar vi på inkomsten två månader tillbaka. Om man har haft ett inkomstöverskott enligt riktnormen har man inte rätt att få ut något ekonomiskt bistånd. Vidare berättar hon att Uppsala kommun har som policy att hjälpa till med 500 kr till litteraturen och 400 kr med resor inom kommunen. -Enligt uppgift från Sofia Nygren vid Linköpings socialtjänst, har inte studenter rätt att söka ekonomiskt bistånd under sommaruppehållet i Uppsala kommun, stämmer det? -Det stämmer inte alls, vi har ett hårt tryck på mottagningsenheter, när sommarhalvåret närmar sig. Ett 20 tal handläggare arbetar med socialtjänstfrågor och runt maj jobbar två stycken enbart med studenters ansökningar angående ekonomiskt bistånd. Problemet är att vi har långa väntetider, så prövningarna dröjer. Politikerna vill åt ena hållet ha två veckors väntetid och åt andra hållet öka resurserna, så vi gör så gott vi kan. -Kan ni erbjuda någon praktik till de arbetslösa studenterna? -Nej, det kan vi tyvärr inte göra. Stockholm. Kate Holmqvist, socialsekreterare På vilket sätt har studenter i Stockholm rätt till ekonomiskt bistånd under sommaruppehållet? -De har de rättigheter som socialtjänstlagen föreskriver, alltså de står till arbetsmarknadens förfogande. Kan ni erbjuda praktikplatser? - Ja, det har vi försökt att gör de senaste tre åren. Utöver det erbjuder vi mat för dagen (50 kr/dag) och ett Sl kort, så de kan ta sig runt när de söker arbete. Lund. Anette Palmqvist, socialsekreterare Vilka rättigheter har studerande till sociala bidrag under sommaruppehållet i Lunds kommun? - Inför varje sommar ordnar vi en extra studentmottagning, som kallar de studenter som sökt ekonomiskt bistånd till informationsmöte. På mötet går vi igenom gällande regler och hur man ansöker. Alla som kan visa att de sökt arbete i god tid och stått till arbetsmarknadens förfogande får ekonomiskt bistånd. 14

Eftersom ni är en universitetsstad, gör ni något annorlunda för att hjälpa de bistånds sökande studenterna? - Vi har våran studentmottagning och sedan kan vi också erbjuda praktikplatser t.ex inom vård, barnomsorg, kultur och fritid. Vi har märkt att biståndet till studenterna har minskat efter att vi införde erbjudandet om praktikplatser. Jag tror att studenterna i högre grad försöker skaffa sig egna arbeten, eftersom det ekonomiska biståndet du får i och med praktikplatsen aldrig kan uppnå en normal månadsinkomst. Alla tjänar på att hitta sig ett eget arbete. 15