Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Relevanta dokument
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Stråldoser vid neuroimaging

Strålskyddsaspekter vid användning av radioaktiva nuklider

PET- bilder avslöjar organfunktionen med hjälp av radioaktiva spårämnen

Guidelines för radiojodbehandling. Cecilia Hindorf Strålningsfysik, Isotopterapi SUS Lund

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Strålskyddsreglering

Physics in Nuclear Medicine

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Joniserande strålning

Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer

Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi. Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner. Visar funktion

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Detektorer för strålningsmätning

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Sentinel node. Strålskydd patienter och personal. Sven-Åke Starck. SFNM utbildningsdag

Strålsäkerhet för strålande läkare

De nya dosgränserna för ögats lins

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Dosgränser för ögats lins

SPECT Fysik. Sigrid Leide-Svegborn Strålningsfysik Skånes universitetssjukhus SVENSK FÖRENING FÖR NUKLEARMEDICIN SWEDISH SOCIETY OF NUCLEAR MEDICINE

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Absorberad dos. Hur mäter man stråldoser vid röntgenundersökningar? SK kurs 7 December Absorberad strålningsenergi

Kärnenergi. Kärnkraft

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Säkra dosgränser, finns det?

Rapport om strålskyddsinformation till patienter och anhöriga i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Strålskyddskommittén Region Östergötland

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Physics in Nuclear Medicine

Fysiologiska effekter av joniserande strålning. Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker

Visualisering av osynliga risker

Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?

Etik och strålskydd i krisberedskap. Per Wikman-Svahn

Fysiologiska effekter av joniserande strålning

Enkät praktisk infobank: Myokardscintigrafi i praktiken

Detektorer för strålningsmätning

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Tema: Kvalitet, säkerhet och kompetens

Leg. Sjukhusfysiker. Agenda. Naturlig strålning. Naturlig bakgrundsstrålning. Statistik, NLL. Påverkan på människan vid en RN- händelse

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

Introduktion strålningsbiologi och dosimetri.

Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

UTVÄRDERING AV STRÅLDOSER FÖR PERSONAL VERKSAMMA INOM DIAGNOSTISK NUKLEARMEDICIN AYA MOHAMMED

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning

Strålsäker hälso- och sjukvård. Röntgenveckan Uppsala 2013 Torsten Cederlund

Stråldos till personal vid hantering av diagnostiska radiofarmaka vid förberedelse och undersökning av patient

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Paratyreoideascintigrafi

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS

Radiofysikavdelningen

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Patientstrålskydd vid konventionella ländryggsundersökningar på en röntgenklinik

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Föreläggande efter inspektion

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor

Radiojodbehandling - enkätsvar Mattias Nickel, sjukhusfysiker

Joniserande strålning

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Chromium (51-Cr) EDTA GE Healthcare 3,7 MBq/ml injektionsvätska, lösning

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

1 LÄKEMEDLETS NAMN Natriumjodid (I-123) Mallincrodt Medical 37MBq/ml injektionsvätska, lösning

Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon?

Aneurysm (olika patienter) RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

Röntgen (Från Oral Radiology Principles and Interpretation med mera, se länkar längst ner på sidan.)

Introduktion till Strålskyddsläran


PET-CT 1+1 > 2. Princip: Begränsningar med FDG-PET: PET=Positronemissionstomografi. SUVmax

NUKLEARMEDICIN. Rimma Axelsson Professor, överläkare Karolinska, Huddinge 2013

STRÅLSÄKERHET INOM NUKLEÄRMEDICIN

Transkript:

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd Begränsa stråldoserna - Undvik all onödig bestrålning

Strålskydd + Berättigande, (av bestrålning) - Större nytta än risk + Optimering, (av strålskyddet) Onödig bestrålning skall undvikas + Dosgränser, (för personal) Stråldoserna skall hållas så låga som rimligen är möjligt

Dosgränser + Dosgränserna är inte högsta acceptabla dos. + Mycket låga doser är också relaterade till en viss risk för stokastiska effekter; - LNT- modellen + Doserna skall istället hållas så låga som är rimligen möjligt.

Risker Deterministiska effekter + Förutsägbara + Tröskeldos (olika för olika organ) + Under tröskeldosen inga skador + Över ökad skada med ökande stråldos + Exempelvis hud, ögonlins, benmärg Stokastiska effekter + Slumpmässiga + Ingen tröskeldos + Risken ökar med ökande stråldos + Låga stråldoser mycket låga risker! + Cancer, genetiska skador

Dosimetri Absorberad dos: Absorberad strålningsenergi till vävnaden; Gy Ekvivalent dos: Biologisk skada beroende av typen av strålning; ju större energiförlust per längdenhet, desto större skada; Sv Effektiv dos: Ekvivalent dos för varje vävnad viktas beroende på strålkänsligheten hos bestrålad vävnad; Sv - Man kan då jämföra risken med olika bestrålningar t ex. för olika undersökningar.

Dosimetri Nuklearmedicinsk undersökning Provtagning Modell av fördelningen i kroppen Räkna ut stråldosen!

Några skillnader SPECT/CT + Fotonenergier på 100-200 kev (vanligast) + Gammasönderfall + Längre halveringstider + (Ofta) lågdos -CT + Lägre upplösning + Lägre känslighet + Lägre pris PET/CT + Fotonenergi på 511 kev + Betasönderfall + Kortare halveringstider + (Oftast) diagnostisk CT + Högre upplösning + Högre känslighet + Högre pris

SPECT/CT Gammastrålande radionuklider med relativt kort halveringstid, (timmar dagar). γ: Foton

PET/CT Positronstrålande radionuklider med kort halveringstid, (sekunder minuter enstaka timmar). Positivt betasönderfall β + : Positron 511 kev 511 kev Annihilation

Intern bestrålning - patient Vad påverkas stråldosen av? Fotonenergi - PET 511 kev, t ex. SPECT 140 kev Halveringstid 18 F: 110 minuter, 99m Tc: 6 timmar Aktivitet olika beroende på undersökningstyp Biokinetik olika beroende på radiofarmaka och patient

Attenuering Absorption av strålning, attenuering, ger dos till patienten. + SPECT - (t ex.) 140 kev fotoner: ~15% per cm attenueras i vävnad + PET - 511 kev fotoner: ~ 9% per cm attenueras i vävnad PET, SPECT intern bestrålning

Effektiv dos SPECT/CT vs. PET/CT SPECT/CT Skelettscintigrafi 99m Tc-HDP: ~ 4,5 msv Attenueringskorrektion, CT: ~ 1-2 msv PET/CT Tumörlokalisation 18 F-FDG: ~ 6 msv Diagnostisk CT: 3-15 msv

Dosreduktion SPECT, PET Viktanpassad aktivitet Anpassad aktivitet för barn, ammande och gravida - Vänta med us. eller alternativ us. Ordinera mer dryck och täta toalettbesök CT Begränsa undersökt volym Exponeringsautomatik Anpassa scanningparametrar till patient

Extern bestrålning - personal Vad påverkas stråldosen av? Fotonenergi Halveringstid Aktivitet Tid Avstånd Skärmning Arbeta så att intern och extern kontaminering undviks

När får man dos/vad strålar? Uppdrag Injektion Hantering av avfall Hantering av patienter Hemgång ICRP 2013, 2nd International Symposium on the system of radiological protection Eskort till us.

Avstånd - inversa kvadratlagen + Använd alltid distansverktyg + Håll avstånd till patienten Studenski et al. Effective dose to patients and staff when using a mobile PET/SPECT system. J Appl Clin Med Phys, vol. 14 no 3 (2013).

Strålande patienter Antag 400 MBq i patient på 1 meters avstånd i 30 minuter [µsv/h/mbq] 9 0.4 0.09 0.02 18 F 0.2 0.04 0.02 0.003 99 Tc m 18 µsv 4 µsv 0,1 0,5 1 2 [m] Madsen Med Phys 2006;33:4, SFNM Rapport 2014/09

Skärmning PET Högre fotonenergi svårare att skärma Blyförkläde skärmar dåligt falsk trygghet? Höga fingerdoser använda injektor?

Skärmning SPECT; 99m Tc 140 kev Halvvärdestjocklek, HVL + Mjukvävnad: 4,5 cm + Bly: 0,22 mm PET; 18 F 511 kev Halvvärdestjocklek, HVL + Mjukvävnad: 7,3 cm + Bly: 3,9 mm 14 mm Wolfram: attenuerar 97 % 2 mm Wolfram: attenuerar 99 % 9 mm Wolfram: attenuerar 88 %

Blyförklädets effektivitet Exempel på administrerad aktivitet 400 MBq 99m Tc 400 MBq 18 F Utan Med 2,7 µsv 0,6 µsv 12 µsv 11 µsv 20 min 1 m avstånd 400 MBq 99m Tc 400 MBq 18 F 5,3 µsv 1,3 µsv 53 µsv 50 µsv 20 min 0,5 m avstånd Arbeta snabbt och effektivt och försök att hålla avstånd till patienten!

När får man mest dos? Skelettscintigrafi, 400 MBq, 99m Tc-HDP Helkropp, 370 MBq 18 F-FDG 2,5 2,5 2 2 Dos (usv) 1,5 1 Dos (usv) 1,5 1 0,5 0,5 0 Uppdrag Injektion Undersökning 0 Uppdrag Injektion Undersökning IAEA approved training material. https://rpop.iaea.org

Fingerdoser Manuell hantering Diagram och data: Sigrid Leide-Svegborn, SUS Malmö

Fingerdoser Absorberad dos per injicerad MBq 18 F 1,2 1,0 Left (µgy/mbq) 0,8 0,6 0,4 Right Manual Automatic 0,2 0,0 Absorberad dos till fingrarna [µgy/mbq] Manuell procedur Automatisk procedur 0.62 ± 0.45 0.054 ± 0.019 Diagram och data: Lena Jönsson, SUS Lund och Sigrid Leide-Svegborn, SUS Malmö

Sammanfattning Vad var det som skiljde sig åt och vad måste man fundera på? Högre fotonenergi för PET-radionuklider Arbeta på ett nytt sätt + Blyförkläde dålig effekt + Högre fingerdoser injektor? + Större avstånd till och kortare tid hos patient + Anpassa aktivitet efter typ av patient + Begränsa undersökningsvolymen vid CT