Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?



Relevanta dokument
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Vad finns att berätta om denna rapport?

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Planering av våtmarkskalkning

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

VOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

Våtmarkstyper och kalkeffekter

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Kalkspridningsplan för Anråse å

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Grovkalk och Granuler

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Manual Nationella Kalkdatabasen

Grovkalk. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel i sjöar. Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk.

Oförbrukade kalkdepåer i sjösediment

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Effekten av granulerad kalk och grovkalk

GRANULERAD KALK. MYRICA ab. Effekten av. som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Åtgärdsområde 138 Målenån

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

Vi kalkar för en levande miljö

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Försurning och kalkning av sjöar och vattendrag i Västerbottens län. Årsrapport 2015

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Åtgärdsområde 010 Bolån

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

Åtgärdsområde 010 Bolån

Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER. som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Beskrivning av ärendet

Rapport 2017:27. Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Försurning. Johan Ahlström

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Exempelgården Potatis och svin

Åtgärdsplan

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Urval och representativitet

Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan

Försurning och kalkning i Jönköpings län

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Vad finns att berätta om denna rapport?

Ätrans recipientkontroll 2012

GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Kalkningar i Gnosjö kommun

Meddelande nr 2014:14

KALKNING AV SJÖAR OCH VATTENDRAG i Kronobergs län

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten

Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2017

Kalkplan Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42

Kalkningar i Habo och Mullsjö kommuner Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2013

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2010

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2011

Aneboda Lammhult Anslagsgivare för projektet/ Project sponsor Telefonnr/Telephone

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Transkript:

Optimix i sjöar Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl? Rekommendationer Johan Ahlström, Havs- och Vattenmyndigheten

Optimix Blandning av restprodukt från vattenavhärdning och siktad grovkalk (0,2-2 mm) Icke dammande 18 602 ton 2015, varav 5 572 ton i sjöar

Jönköpings län Bytt till Optimix 2008-2009 Beräknad tillförsel av kalcium i förhållande till kalkmängd -50% -60% -50% -30-50%

Lite historia Harald Sverdrup Avhandling från 1985 Ungefär 38 % löste sig direkt efter kalkning, därefter ytterligare 10 %

Lite historia Hans Hultberg & Ulf Nyström SNV-rapport 1988 29 % löste sig inom 2 veckor, 80 % efter 3 år

Princip för sjökalkning Kalkmjöl Optimix Kalk Kalk 30 % 0 % Kalk Sjövatten 30 %/år 70 % 100 % Aktiva sjösediment Inaktiva sjösediment 20 %/år 4 %/år 10 %/år

Princip för sjökalkning Kalkmjöl 10 ton/år Kalk Optimix 10 ton/år Kalk Kalk Sjövatten Aktiva sjösediment Inaktiva sjösediment

Princip för sjökalkning Kalkmjöl 10 ton/år i 10 år, därefter byte till Optimix Kalk Kalk 30 % direktupplösning av kalkmjöl Sjövatten Kalk Aktiva sjösediment Inaktiva sjösediment 50 % direktupplösning av kalkmjöl

Princip för sjökalkning Kalkmjöl 10 ton/år i 10 år, därefter byte till Optimix Kalk Kalk Kalk Sjövatten Aktiva sjösediment Inaktiva sjösediment Öka till 14 ton (40%) Optimix för att nå samma mängd upplöst kalk

Hur fungerar det i verkligheten? Hur varierar kalkeffekten under året i sjöar med olika omsättningstid? Går det att modellera tillförsel av kalcium/alkalinitet på dygnsbasis?

Det går att modellera tillförsel av kalcium/alkalinitet på dygnsbasis!

Engångskalkning Kalkat dag 1 med 12 g/m 3 (räknat på sjövolym)

Årlig omkalkning Kalkat årligen med 12 g/m 3 (räknat på sjövolym)

Byte från kalkmjöl till Optimix Kalkat årligen med 12 g/m 3 (räknat på sjövolym) i 8 år med kalkmjöl, därefter byte till Optimix Antag 30 % direktupplösning av kalkmjöl Antag 70 % direktupplösning av kalkmjöl

Extra kalkbehov vid byte från kalkmjöl till Optimix Kalkat årligen med 12 g/m 3 (räknat på sjövolym) i 8 år med kalkmjöl, därefter byte till Optimix och ökat kalkdosen med 30 % Beaktat enbart lägsta kalciumtillförsel räcker det med en mindre ökning än 30 % i en sjö med omsättningstid 0,3 år

Extra kalkbehov vid byte från kalkmjöl till Optimix Årlig omkalkning med 12 g/m 3 (räknat på sjövolym) i 8 år med kalkmjöl, därefter ökat med 30 % vid byte till Optimix Omsättningstid: 0,3 år (3,6-4,7 g/m 3 (avrinnande vatten)

Extra kalkbehov vid byte från kalkmjöl till Optimix Årlig omkalkning med 12 g/m 3 (räknat på sjövolym) i 8 år med kalkmjöl, därefter ökat med 30 % vid byte till Optimix Omsättningstid: 0,3 år (3,6-4,7 g/m 3 (avrinnande vatten) 0,005 mekv/l per gram kalk Omsättningstid: 1,0 år (12-15,6 g/m 3 avrinnande vatten) 0,011 mekv/l per gram kalk

Extra kalkbehov vid byte från kalkmjöl till Optimix Årlig omkalkning med 12 g/m 3 (räknat på sjövolym) i 8 år med kalkmjöl, därefter ökat med 30 % vid byte till Optimix Omsättningstid: 0,3 år (3,6-4,7 g/m 3 (avrinnande vatten) 0,005 mekv/l per gram kalk Omsättningstid: 1,0 år (12-15,6 g/m 3 avrinnande vatten) 0,011 mekv/l per gram kalk

Extra kalkbehov vid byte från kalkmjöl till Optimix Vilken kalkdos behövs för att kalka en sjö med omsättningstid på 0,3 år? Omsättningstid: 0,3 år (12 g/m 3 sjövolym, 3,6 g/m 3 (avrinnande vatten) Omsättningstid: 0,3 år (60 g/m 3 sjövolym, 18 g/m 3 avrinnande vatten) (Ca 1 kg kalk/m 2 bottenyta efter 8 år)

Extra kalkbehov vid byte från kalkmjöl till Optimix När bör vattenproven tas i sjö Jönköping (Nissan) Aldrig utloppsprov i islagda sjöar Omsättningstid: 0,3 år (12 g/m 3 sjövolym, 3,6 g/m 3 (avrinnande vatten) Använd glidande månadsmedelvärde och SMHI:s flödesmätning

Extra kalkbehov vid byte från kalkmjöl till Optimix När bör vattenproven tas i sjö Västerbotten (Dalkarlsån) Omsättningstid: 0,3 år (12 g/m 3 sjövolym, 3,6 g/m 3 (avrinnande vatten) Använd glidande månadsmedelvärde och SMHI:s flödesmätning

Slutsatser Fungerar det att kalka sjöar med optimix? Ja Vad händer med ph och alkalinitet? De sjunker Vad händer med måluppfyllelsen? Den försämras Är Optimix bättre eller sämre än kalkmjöl räknat som vattenkemisk effekt i förhållande till kostnad? Sämre Ger Optimix en effektivare kalkning av sjöar med snabb vattenomsättning? Nej

Princip för kalkning med Optimix Beräkna årligt kalkbehov enligt Kalkningshandboken Beräkna grundkalkning som 5 * årligt kalkbehov Beräkna årlig kalkning som årligt kalkbehov * 1,3 Grundkalkning Sjövatten Årlig kalkning Aktiva sjösediment Inaktiva sjösediment Vid byte från kalkmjöl kan grundkalkningen reduceras m.a.p mängden tidigare sedimenterat kalkmjöl

Rekommendationer Använd endast Optimix där detta är befogat utifrån olägenheter med damning Välj spridning av kalkmjöl med båt (där detta är möjligt) i stället för Optimix vid kalkbehov >5 ton/år Vid byte från kalkmjöl till Optimix kan med fördel kalkdosen fördubblas första året. Räkna därefter med ett ökat kalkbehov på 30%/år. Räkna med en årlig kostnadsökning med 40-50% vid byte från kalkmjöl till Optimix Sannolikt försämras kalkutnyttjandet för Optimix vid upprepad kalkning med höga doser undvik detta Direktkalka inte målsjöar med omsättningstid <0,5 år oavsett kalkmjöl eller Optimix Använd glidande månadsmedelvärden från SMHI:s flödesmätningar för att planera vattenprovtagning i kalkade sjöar