Från Leonardo da Vinci till Ulf Ekman Europas vetenskapliga och religiösa utveckling under 600 år
Den Mörka Medeltiden Under 600 år erövrade romarna område efter område. De skapade ett väldigt rike som sträckte sig runt Medelhavet, långt upp i nuvarande Tyskland. År 300 e. Kr. blev kristendomen statsreligion i det romerska riket, det betydde att alla numera skulle tillbe den kristna guden. Rom hade ersatt antikens Grekland som högkultur och hade under flera hundra skapat ett stort rike som ringade in Medelhavet. Romarriket hade tidigare varit polyteistisk, d.v.s. man hade precis som i Grekland trott på många olika gudar. Nu på 300-talet bestämde kejsaren att man bara skulle tro på en gud, kristendomens gud. När nu kristendomen var statsreligion så kom kyrkan och de kristna prästerna att få en stor makt. Att ifrågasätta gudarna som Greklands filosofer hade gjort var det inte tal om. Under hela medeltiden, ca. 500-1300-talet, så utövade kyrkan en stor makt över människorna. Det fanns naturligtvis också kungar som styrde och bestämde men ofta hade dessa fått makten av kyrkan. Ibland kunde kungarna till och med kalla sig själva för kung av Guds nåde, vilket betydde att de ansåg att Gud hade gett dem makten som kung. På 400-talet föll det romerska riket sönder i småriken och medeltiden inleddes. Nu när inte romarriket fanns längre var det bara den katolska kyrkan som nådde ut över hela Europa. Kyrkan styrdes av påven från Rom som till sin hjälp hade ärkebiskopar på olika ställen i Västeuropa. Katolska kyrkans språk var latin, samma språk som man hade talat i romarriket. Alla biblar var också på latin. 1
Ibland kunde det bli strider mellan kungen (som ansåg att Gud hade valt honom) och påven (som ansåg att Gud hade valt honom) om vem som verkligen hade makten. En sådan strid blossade upp på 1000-talet och hette investiturstriden. Den handlade om vem som verkligen hade makten i Europa, kungen eller påven. Striden slutade med en kompromiss men detta var egentligen första gången som kyrkan makt blev ifrågasatt. På 1300 och 1400-talen började långsamt en ny utveckling ta fart i Europa. Nya handelsvägar över haven öppnades, rikedomar började strömma in i Europa och ekonomin tog på allvar fart. Samtidigt började också nya idéer och tankar växa fram, tankar som utmanade den mäktiga kyrkan som i nästa tusen år bestämt vad som var rätt och fel. Utvecklingen skulle svepa över hela Europa och påverka världen men den började i Italien. Visst kom flera uppfinningar under medeltiden men ofta motarbetade kyrkan nya upptäckter och uppfinningar. Gud hade skapat en viss ordning, ansåg man, och man ville inte förändra för mycket.människor som levde senare kom att kalla den här perioden för Den Mörka Medeltiden, helt enkelt för att livet framstod som svårt och ganska mörkt för de allra flesta. Människorna var rädda för kyrkan och för kungen och fattigdom och svält var vanligt. Likaså utbröt på 1300-talet Digerdöden (pesten) som i genomsnitt dödade var tredje person i Europa. 2
Renässansen Europa var som sagt under medeltiden uppsplittrat i en mängd småstater. Också Italien bestod av en mängd stadsstater. Många italienska städer var rika handelsstäder som drog till sig en mängd olika människor från olika bakgrunder. Befolkningen ökade och var överlag ganska välmående. I det klimatet började nya tankar ta form. En period som kallas renässansen inleddes på den italienska halvön omkring slutet av 1300-talet. Varför uppstod Renässansen? Det finns fler anledningar till att renässansen uppstod. En förklaring är att när pesten drog fram över Italien så dog väldigt många människor. De som överlevde fick det dock bättre eftersom det nu var färre människor som skulle dela på åkermarkerna, guldet, byggnaderna m.m. När folk får det bättre och slipper oroa sig för att få mat för dagen så kan man också börja tänka på andra saker såsom konst, litteratur, vetenskap m.m. Renässansen betyder pånyttfödelse. Det var den antika grekiska kulturen som återföddes igen. Man läste och beundrade de gamla grekiska filosoferna. Under hela medeltiden hade kyrkan lärt ut att det bara finns en sanning och att det var kyrkan som bestämde hur den såg ut. De som kom med andra uppfattningar riskerade att brännas på bål. När man nu studerade antikens författare så insåg man att det inte fanns bara en sanning det var möjligt att ha olika uppfattningar och åsikter. En av de mest kända renässansmänniskorna hette Leonardo da Vinci. Da Vinci målade bl.a. tavlan Mona Lisa och Nattvarden men hann också med att göra en rad uppfinningar. En del saker var långt före hans tid, så som en ritning på en helikopter. Han undersökte också naturen, precis som Aristoteles hade gjort under antiken. 3
En annan känd renässans-människa var Christofer Columbus som föddes i den italienska staden Genua år 1451. I slutet av 1400-talet gjorde han och andra europeiska sjöfarare många upptäcktsresor som öppnade nya vägar för handeln över havet. Han var en typisk renässans-människan i den meningen att han var optimistisk och var beredd att satsa på nya idéer. År 1564 föddes Galileo Galilei i Florens i Italien.Han kom att utmana kyrkans syn på Skapelsen. Kyrkan lärde ju ut att människan var det viktigaste som Gud hade skapat. Därför måste jorden, människornas hem, vara i centrum. Men när Galilei började studera planeternas banor och antikens teorier om detta, märkte han att det inte stämde överrens. Några år tidigare hade den polska astronomen Kopernikus lagt fram teorin att planeterna kretsade runt solen och inte runt jorden. Fram till 1400-talet hade alla böcker och brev skrivits för hand. Ofta var de skrivna av munkar eller nunnor. Böcker var något sällsynt och bara ett fåtal kunde läsa och skriva. Detta gjorde också att väldigt få människor fick höra talas om de nya upptäckterna och idéerna. På 1450-talet uppfann Johann Gutenberg i Tyskland tryckpressen. Det var en uppfinning som kom att få en enorm betydelse för Europas utveckling. Boktryckarkonsten gjorde det möjligt att trycka upp ett stort antal flygblad som sedan kunde spikas upp på träd eller portar eller delas ut på gator och torg. Helt plötsligt kunde åsikter spridas till många personer samtidigt. Eftersom han inte bevisat något så hade inte kyrkan brytt sig så mycket om det. År 1632 la Galilei fram sina upptäckter i en bok. Kyrkan blev rasande och krävde att Galilei skulle ta tillbaka sina åsikter. Inför hot om tortyr tog Galilei till slut tillbaka sina åsikter och han dömdes istället till husarrest resten av sitt liv. 4
Kyrkan förbjöd visserligen Galileis bok men detta hindrade inte den från att spridas. Galileis idéers spred över hela Europa och inom några årtionden hade de flesta vetenskapsmän insett att han hade rätt. Men den katolska kyrkan höll emot länge och det dröjde ända till början av 1800-talet som Galileis bok togs bort från listan över förbjudna böcker och till 1992 innan påven bad offentligt om ursäkt för domen mot Galilei. Galilei var inte ensam. Fler och fler upptäckter gjordes och kyrkan kämpade för att försvara tron och sin maktposition. Till sin hjälp hade kyrkan en egen domstol, den så kallade inkvisitionen. Erkände man sina brott inför inkvisitionen dömdes man vanligtvis bara till ett lindrigt straff men annars var det vanligt med dödsstraff. Från Italien spred sig sedan renässansen idéer ut över resten av Europa. Konsekvenser av Renässansen Med Renässansen kom nya idéer till Europa. Människan vågade utmana kyrkans monopol på sanningen vilket ledde till flera vetenskapliga upptäckter. Nya uppfinningar gjorde det också möjligt att segla ut över världshaven och upptäcka nya världsdelar vilket i sin tur ledde till ökad handel. Den ökande handeln ledde till att stora rikedomar kom till Europa vilket påskyndade de tekniska framstegen ännu mer. Reformationen Under större delen av medeltiden hade katolska kyrkan hållit människorna i ett järngrepp. Man bestämde vad folket skulle tro på och likaså att folket skulle betala tionde av sina inkomster till dem. Efter hand kom många av kyrkan män att bli korrumperade (mutade) och inte sällan levde de ett liv i överflöd. Detta retade förstås många fattiga bönder men eftersom man var uppriktigt rädd för Gud och helvetet vågade man inte ifrågasätta kyrkan och dess makt. I Rom hade den katolska kyrkan också börjat sälja så kallade avlatsbrev, ett slags försäkran att om man bara betalade slapp man hamna i helvetet. Likaså kunde man också betala för redan avlidna släktingar. Kyrkan behövde nämligen pengar för man skulle bygga den stora Peterskyrkan i Rom. 5
Mot detta och mycket annat inom den katolska kyrkan kritiserade den tyska munken Martin Luther. År 1517 utmanade han den katolska kyrkan genom att skriva ner 95 teser, punkter, som kritiserade kyrkan. Han tog ett exemplar av sina teser och spikade fast dem på kyrkporten i den tyska staden Wittenberg. Tack vare Gutenbergs tryckkonst kunde Luthers idéer spridas snabbt över stora delar av Europa och de väckte en våldsam debatt. Kyrkan hade t.ex. alltid hållit sina gudstjänster på latin och bibeln var också skrivna på latin, vilket gjorde att vanligt folk inte kunde läsa den eller förstå den. Konsekvenser av Reformationen Luther översatte bl.a. bibeln till tyska så att också vanligt folk skulle kunna läsa den. Likaså menade han att gudstjänsterna borde hållas på folkets eget språk och inte på latin. Dessutom införde han att psalmsång började användas i gudstjänsterna, reliker och helgon skulle inte tillbes, klostren avskaffas och präster fick gifta sig. Reformationen ledde så småningom fram till att den stora katolska kyrkan splittrades i två delar; den katolska kyrkan och den protestantiska kyrkan. I Sverige var det Gustav Vasa som införde protestantismen på 1500-talet. Gustav Vasa och påven Det var kung Gustav Vasa som låg bakom den svenska reformationen. Till stor del berodde det på Sveriges stora skulder som drev fram att kungen bröt med Påven och den katolska kyrkan. Tidigare var det ju Påven som var kyrkans högste ledare, men nu gjorde Gustav Vasa sig till kyrkans ledare, vilket också gjorde att han kunde lägga beslag på kyrkans stora rikedomar. En av dem som kom att spela en viktig roll för skapandet av den svenska nationalkyrkan var Olaus Petri. Han hade själv varit i Wittenberg och hört Martin Luther föreläsa. Genom honom fördes de nya tankarna till Sverige. År 1541 var den första svenska Bibeln färdig och varje socken (större område) var tvungen att köpa en kopia. Mycket tack vare att Bibeln nu fanns på svenska så kom också det svenska skriftspråket att utvecklas. Innan hade man mest skrivit på latin. 6
Vid 1500-talets början hade alla svenskar varit katoliker. Hundra år senare var enbart den lutherska kristendomen tillåten. Enligt en lag från 1734 så skulle till och med alla som inte bekände sig till den lutherska kristendomen utvisas ur landet. Så kommer prästen och alla blir tysta. Männen lyfter på hatten eller mössan och bugar medan kvinnorna niger djupt. Prästen hälsar på den rika godsägaren innan kyrkklockan ringer de första slagen och besökarna går in i kyrkan. En söndag på 1800-talet Det är söndagsmorgon i början av 1800-talet i en svensk socken. De flesta har stigit upp tidigt. Det tar tid att göra sig iordning för veckans kyrkobesök. För dem som bor i byar längre bort kan dessutom färden till kyrkan ta lång tid, särskilt om de inte äger en häst eller vagn. Vilka är det då som beger sig till kyrkan? Jo, det är ju far i huset förstås. Utanför kyrkan får han tillfälle att diskutera slakten av boskap med andra bönder och så tänker han be skräddaren komma hem och göra en ny kostym till honom. Man har nämligen bestämt att sonen i huset ska gifta sig med dottern i granngården nu till midsommar. Hustrun och barnen följer också med, men en piga måste stanna hemma och ta hand om de minsta barnen. Väl framme vid kyrkan stannar man en stund utanför. Här tar man del av det senaste skvallret och nyheterna. En fattig torparfamilj ställer sig längst bort vid ett hörn av kyrkan och står i ensamhet och tittar på folket. De vet att hålla sig undan för fint folk. 7
Snart är bänkarna fyllda. Männen sitter på höger sida om mittgången och kvinnorna på vänster. Alla har sina bestämda platser. Längst fram sitter herrskapet från herrgården. Bakom dem sitter de rikaste bondefamiljerna och längst bak i kyrkan sitter drängar, pigor och torpare. Efter psalmsång följer predikan. På predikostolen sitter ett timglas som mäter tiden. Efter en timme vänder prästen timglaset och fortsätter predika. Det råder absolut tystnad inne i kyrkan. Alla känner en stor respekt för Guds hus. De allra flesta är troende kristna, också de som ibland stjäl, dricker eller ljuger och slåss. En dräng slumrar till, trött efter en veckas slit. Just som han ska börja snarka kommer kyrkstöten och stöter till honom med sin stav. Prästen kan fortsätta predika, När predikan är slut läser prästen upp olika upplysningar av olika slag. Så harklar sig prästen och börjar berätta om torparens Stina som är känd för sitt syndiga liv. Stina, som sitter längst bak i kyrkan, tittar generat ner i golvet. Förra söndagen hade hon som vanligt inte varit i kyrkan. Prästen berättar att han sökt upp henne efter gudstjänsten och funnit henne redlöst berusad. Nu meddelar han att Stina som straff ska få sitta i skampålen. framme i kyrkan under nästa gudstjänst. Efter gudstjänsten står man och småpratar utanför kyrkan innan man åker hemåt. Något arbete under söndagen är det inte tal om. 8
På den här tiden var prästen den viktigaste personen i socken. Han var ordförande i sockenstämman och hans ord vägde tungt när man skulle fatta olika beslut. Inför Gud och kungen var han ansvarig för sina församlingsbor. Kyrkan och skolan Kyrkolagen från 1686 sa att barn, drängar och pigor skulle lära sig läsa bok. De skulle se med egna ögon vad Guds ord befallde dem. År 1842 bestämde riksdagen att alla barn skulle gå i skolan och lära sig läsa och skriva. Varje socken måste ordna med en lärare och skolhus. Dock var det långt ifrån alla barn som kom till skolan. Många var tvungna att hjälpa till hemma på gården. Dessutom hade många föräldrar inte råd att köpa kläder eller material till skolan. En smed från Närke beskriver sin egen skolgång på följande vis. Skolan började klockan nio. Alla barnen stod upp och sjöng en morgonpsalm. Sedan läste man en morgonbön: Jag tackar dig Gud, käre himmelske fader Så blev det innanläsning i Nya Testamentet som följdes av läxförhör ur Luthers lilla katekes och en ny läxa till nästa dag. Så kom psalmförhöret. Klockan tolv hade man en timmes middagsrast, dagens enda rast. De vanligaste lekarna var kurragöma och hoppa bock. Efter rasten följde räkning, skrivning eller innantilläsning. Klockan fyra var skoldagen slut. Läraren var lättretad men rättvis. Han krävde absolut lydnad av alla barn. När han straffade barnen så gjorde han det ofta med aga (att slå dem). Då fick barnet lägga sig över en pall så slog läraren honom med en rotting. Den som blivit straffad skulle sedan resa sig upp och bocka för läraren. Kristendomen var skolans viktigaste ämne. Varje skoldag började med en lång lektion i kristendomskunskap. Alla måste kunna sina läxor utantill annars blev det kvarsittning. Skolans viktigaste uppgift var att fostra barnen till kristna och arbetssamma människor. 9
Det fruktade husförhöret En gång om året höll prästen ett husförhör med alla människor i sockens byar. Folk samlades då hos någon bonde. Prästen skulle nämligen pröva sockenbornas kunskaper i kristendom. Dagarna innan hade alla förberett sig noga och förhört varandra på sådant som prästen brukade fråga om. Det var pinsamt att visa sig dum och okunnig inför prästen och alla andra. De som hade svårt att lära var det synd om. De som klarade frågorna fick beröm av prästen medan man skrattade åt de som gjorde bort sig. Efter husförhöret bjöds på mat och dryck. Ofta mycket brännvin. Luther hade skrivit en katekes, en kortfattad bok om det viktigaste i kristen tro. Katekes betyder undervisning. Luthers katekes blev mycket populär och den översattes till många språk. I Sverige blev den folkets lärobok i kristendom och det viktigaste skulle alla kunna utantill. Katekesen var länge den viktigaste boken i skolan och eleverna skulle lära sig så mycket som möjligt utantill. 1919 avskaffades katekesen som obligatorisk lärobok i skolan. Upplysningen Precis som många andra tidsperioder i människans historia är det väldigt svårt att säga exakt när Upplysningen började. En del menar att Upplysningen började 1687 då den engelska vetenskapsmannen Isac Newton gav ut sin bok Principia, ett viktigt vetenskapligt verk. Galilei och andra vetenskapsmän hade visat hur planeterna rörde sig medan Newton förklarade varför de rörde sig som de gjorde. Newton visade bl.a. att det är gravitationen som driver solsystemet. Samma kraft som får ett äpple att falla till marken får planeterna att gå i sina banor runt solen. 10
Och just ordet varför kan stå som sammanfattning för Upplysningen. Allt skulle undersökas och ifrågasättas. Man iakttog naturen och utsatte den för experiment. Genom dessa erfarenheter och genom människans förnuft fick man kunskaper. Men ville empiriskt bevisa saker och ting, kunna ta på det, uppleva det. Först då kunde man ta det för en vetenskaplig sanning. Fler och fler vetenskapliga upptäckter sa emot kyrkans världsbild samtidigt som kyrkan och påven gjorde vad de kunde för att behålla sin makt över folket. Men sakta, sakta fick kyrkan backa från sina tidigare sanningar. Samtidigt som allt fler ifrågasatte kyrkan och kyrkans sanningar började man ocksåifrågasätta med vilken rätt de styrande styrde. Vem hade bestämt att kungen skulle bestämma över ett helt land och folk? Men nu började de s.k. upplysningsfilosoferna att ifrågasätta detta. Att ha starka, enväldiga kungar var omodernt och något man förknippade med den Mörka Medeltiden. 1700-talets människor var ju mycket mer moderna än så, ansåg man. Det var som sagt framför allt 1700-talet som kom att bli upplysningens århundrade och Frankrike kom att vara dess centrum. Fransmannen Montesquieu skrev att makten måste delas mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Han menade alltså att det inte var bra att en enväldig kung bestämde allt i ett land, det måste också finnas dem som kontrollerar kungen. Montesquieus maktdelningsprincip har påverkar länders statsskick än idag. Det främsta exemplet är kanske USA som har en president (verkställande), en kongress (lagstiftande) och en högsta domstol (dömande). Hittills hade kungen och kyrkan samarbetat om mycket, båda med intresse att behålla makten över folket och kyrkan hade förklarat att kungen styrde med Guds hjälp. Han var Kung av Guds nåde, d.v.s. utvald av Gud. Och som tack för detta försvarade kungen kyrkan. 11
Väckelse och frikyrkorna Kyrkans präster predikar så man somnar till kropp och själ. Men på våra möten blir man väckt och välsignad av Jesu frid och glädje. Vi försöker att efterlikna de första kristna. Men hur är det med kyrkan och prästerna? Vad har de med Jesus att göra? Nästan ingenting! Så svarade en skomakare i mitten av 1800-talet på en fråga om vad det var för skillnad mellan kyrkans gudstjänst och de så kallade läsarnas stugmöten. Läsarna var vanligt folk som brukade samlas till religiösa möten i stugorna. De sjöng enkla och glada sånger, de bad och läste Bibeln. Någon predikade på ett livfullt sätt om Jesus och himlen om synden och helvetet. Det var något helt annat är prästernas stela predikningar i kyrkan. På många håll i Sverige delades människorna upp i två läger: de som höll sig till kyrkan och prästen, och de som kallade sig frälsta och gick på sina egna möten. Läsarna blev kända för att vara hederliga och duktiga människor. Men de kunde också vara hårda och dömande mot andra. Läsarna undvek ofta allt som ansågs vara syndigt och höll sig för sig själva. Det gjorde att många tyckte illa om dem. Många präster vände sig mot den nya rörelsen. Den kunde ju splittra kyrkan. I riksdagen hade prästerna redan 1726 drivit igenom en lag som förbjöd alla religiösa möten där inte en präst var närvarande. Detta lagbeslut kallades för konventikelplakatet. Nu användes det för att förbjuda de populära stugmötena. Straffet för brott mot lagen kunde bli fängelse eller landsförvisning. Men ingenting tycktes kunna stoppa läsarna, inte ens en lag som hotade med fängelse. Läsarna var säkra på att de hade Gud på sin sida och då behövde man inte vara rädd för världsliga myndigheter. De ansåg att Gud hade väckt dem ur deras andliga sömn och kallade sig själva därför för väckta eller frälsta. Här fann människor värme och gemenskap. Här kunde de leva ut sina känslor, både gråt och gkädjerop förekom på mötena. Konventikelplakatet möttes av allt hårdare kritik och Men många tyckte att stugmötena var att driva med kristendomen. Det borde inte få ske. avskaffades slutligen år 1858. 12
Läsarna blev allt fler. Från mitten av 1800-talet växte väckelserörelsen snabbt och drog med sig allt större grupper av människor. Väckelsen blev en folkrörelse. En folkrörelse är någonting som många människor gör och är engagerade i och som syftar till att förbättra samhället. Andra folkrörelser som blev viktiga under den här tiden var arbetarrörelsen som kämpade för arbetarnas rättigheter och nykterhetsrörelse som arbetade för att folket skulle sluta supa. I dag är idrottsrörelsen kanske en av Sveriges största folkrörelser. Väckelserörelsen ledde så småningom till att läsarna bildade sina egna kyrkor och samfund och på så vis började frikyrkorna att komma. Några exempel på frikyrkor är Missionskyrkan, Pingstkyrkan, Baptisterna med flera. 13