Kvalitativ riskanalys för Viared 5:1 m fl, Borås

BORÅS STAD Kvalitativ riskanalys för Viared 5:1 m fl, Borås Göteborg 2010-11-12 COWI AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 010-850 10 00 Dokumentnr: 163160/04/rap001, Rev 1

Fackområde, Avd / Discipline, Dept RISK & SÄKERHET Dokumenttyp / Type of document RAPPORT Projekt, Uppdrag, Ärende / Project, Assignment, Subject Borås Stad Kvalitativ riskanalys för Viared 5.1 m fl, Borås Kapitel / Chapter Sida nr / Page No. Dokumentnr / Document No. Rev. 163160/16/04/rap001 Utfärdare / Issuer G. Davidsson 2(30) Datum / Date Rev.dat. / Date of rev. 2010-11-04 2010-11-12 RAPPORTFAKTA TITEL: Kvalitativ riskanalys för Viared 5.1 m fl, Borås REVISION NR: 1 DATUM: 2010-11-04 BESTÄLLARE: Borås Stad COWI:s UPPDRAGSNUMMER: 163160 RAPPORT UTFÖRD AV: Göran Davidsson RAPPORT GRANSKAD AV: Rebecka Thorwaldsdotter RAPPORT VERIFIERAD AV: Gert Swenson Revision nr: Datum: Beskrivning 0 2010-11-04 För granskning 1 2010-11-12 Slutrapport

3 SAMMANFATTNING I samband med detaljplanering av fastigheterna Viared 5:1 m fl önskar Borås stad genomföra en kvalitativ riskanalys som kan användas i det fortsatta arbetet med detaljplanen. Arbetet omfattar två delområden; Viared Norra (Viared Sommarstaden/Viared Strand) och Viared Västra. Arbetet syftar till att identifiera olycksscenario, konsekvenser och risker som kan påverka boende och arbetande inom de angivna områdena samt redovisa riskbilden och identifiera behov av säkerhetshöjande åtgärder eller fördjupad riskanalys. Arbetet innefattar risker relaterade till transporter av farligt gods på Riksväg 40, planerad industri, planerad bensinstation samt befintliga kraftledningar. Baserat på farobeskrivningar och tillämpning av relevanta regler och riktlinjer dras följande slutsatser: Farligt gods Den föreslagna planen bedöms som robust med hänsyn till transporter av farligt gods på Rv 40. Fördjupad riskanalys avseende farligt gods erfordras ej. Särskilda skyddsåtgärder på byggnader erfordras ej. Närområdet utmed Rv 40 bör utformas så att ett eventuellt läckage av vätska vid en farligt gods olycka inte sprids in mot områden för industri/handel. Bensinstation Fördjupad riskanalys avseende lokalisering av bensinstation erfordras ej. Särskilda skyddsåtgärder på byggnader angränsande till bensinstation (servering, industri, hotell) erfordras ej. Däremot skall utredningar och riskbedömningar avseende närmare utformning av bensinstationen genomföras i enlighet med gällande föreskrifter. Kraftledningar Borås Stad har inga fastlagda kriterier avseende elektromagnetiska kraftfält. En tillämpning av myndigheternas försiktighetsprincip och tillämpning av denna inom flera andra kommuner pekar på att ett minsta skyddsavstånd från en 130 kv ledning kan vara ca 40 meter. Detta bedöms vara i viss konflikt med föreslagen ny bostadsbebyggelse i Viared Norra. Borås Stad bör pröva den föreslagna utformningen av det nya bostadsområdet i Viared Norra med avseende på avstånd till 130 kv kraftledning. Byggnader för förskola bör företrädesvis planeras i den norra delen av det för detta ändamål avsatta området i Viared Norra. Industri Faror relaterade till industrier och därmed lämpliga skyddsavstånd kring sådan verksamhet är helt avhängigt av verksamhetens art. Förutsatt att verksamheterna kommer att vara av en art som ger upphov till små risker för hälsa, miljö och säkerhet bedöms det föreslagna avståndet mellan industrier och bostäder som tillräckligt. Borås Stad bör i den fortsatta planprocessen säkerställa att enbart icke störande verksamheter tillåts och att man i denna värdering innefattar såväl verksamheten själv som de transporter som denna ger upphov till. Värderingen ska omfatta både förutsedd påverkan (trafik, buller, utsläpp, mm) och möjliga olycksrisker. Särskilt viktigt är detta i Viared Norra.

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING... 6 1.1 Bakgrund och syfte... 6 1.2 Innehåll och avgränsningar... 6 1.3 Genomförande... 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 2.1 Översiktlig områdesbeskrivning... 8 2.2 Verksamheter som kan påverka omgivningen... 10 3 TILLÄMPBARA REGLER OCH RIKTLINJER... 11 4 TRANSPORTER AV FARLIGT GODS... 12 4.1 Allmänt om transporter av farligt gods på Rv 40... 12 4.1 Faror vid olycka med farligt gods... 12 4.2 Regler / Riktlinjer beträffande fysisk planering i anslutning till transportleder för farligt gods... 14 5 BENSINSTATIONER... 16 5.1 Faror relaterade till bensinstation... 16 5.2 Regler / Riktlinjer beträffande fysisk planering i anslutning till bensinstationer... 16 6 KRAFTLEDNINGAR... 17 6.1 Allmänt om elektromagnetiska fält... 17 6.2 Faror relaterade till elektromagnetiska fält... 18 6.3 Regler / Riktlinjer beträffande fysisk planering i anslutning till kraftledningar... 19 7 INDUSTRIER... 20 7.1 Faror relaterade till industrier... 20 7.2 Regler / Riktlinjer beträffande fysisk planering i anslutning till industrier... 20

5 8 TILLÄMPNING AV REKOMENDERADE AVSTÅND PÅ PLANER FÖR VIARED... 21 9 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 27 10 OSÄKERHETER... 29 11 REFERENSER... 30

6 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte I samband med detaljplanering av fastigheterna Viared 5:1 m fl önskar Borås stad genomföra en kvalitativ riskanalys som kan användas i det fortsatta arbetet med detaljplanen. Syftet med arbetet är att: Identifiera olycksscenario, konsekvenser och risker som kan påverka boende och arbetande inom de angivna områdena Viared Norra (Viared Sommarstaden/Viared Strand) och Viared Västra. Redovisa riskbilden i text och bild. Identifiera och redovisa eventuella behov av säkerhetshöjande åtgärder eller behov av fördjupad riskanalys. 1.2 Innehåll och avgränsningar Arbetet baseras på följande förutsättningar: Risker relaterade till planerad bensinstation, befintliga kraftledningar, planerad industri samt transporter av farligt gods på Riksväg 40 ska beaktas. Bedömning av eventuell påverkan från framtida Götalandsbanan ingår ej i uppdraget. Eventuella översvämningsrisker ingår ej i updraget. Riskanalysen genomförs som en kvalitativ analys. Detta innebär att individ- och samhällsrisk ej beräknas samt att värdering av risknivåer och eventuella säkerhetshöjande åtgärder baseras på erfarenhetsmässiga bedömningar. Osäkerheter i bedömningar värderas kvalitativt. 1.3 Genomförande Plan för genomförande av arbetet: 1. Inventering. Erforderliga data för genomförande av en kvalitativ riskanalys insamlas. Informationen stäms av med Stadsbyggnadskontoret.

7 2. Riskidentifiering, scenariobeskrivning och riskvärdering Oönskade händelser och scenarier identifieras och beskrivs. Såväl akuta risker (t ex farligt godsolycka) som mer långsiktiga risker (t ex på grund av kraftledning) beaktas. Risknivåer värderas kvalitativt baserat på tidigare erfarenheter. Tillämpbara regler och riktlinjer identifieras och tillämpas på föreslagna planer. 3. Framtagande av förslag på säkerhetshöjande åtgärder. Baserat på tidigare erfarenheter och identifierade regler/riktlinjer bedöms om säkerhetshöjande åtgärder i form av ökade skyddsavstånd, åtgärder på byggnader eller andra åtgärder erfordras. Detta kan även innefatta behov av fördjupade studier. Motiv redovisas.

8 2 FÖRUTSÄTTNINGAR I detta kapitel beskrivs de grundläggande förutsättningarna för studien. 2.1 Översiktlig områdesbeskrivning Arbetet omfattar två områden, Viared Norra (Viared Sommarstaden/Viared Strand) och Viared Västra. Viared Norra (Viared Sommarstaden/Viared Strand) är beläget ca 7 km väster om Borås stad mellan Viaredssjön och Rv 40 (se figur 1 nedan). Området betecknas fortsättningsvis som Viared Norra. Befintlig byggnation utgörs i dag huvudsakligen av sommarstugor med visst inslag av helårsboende. Planerad ny bebyggelse och verksamhet utgörs av: Ny bostadsbebyggelse nordost om befintligt sommarstugeområde, ca 75 bostäder. Ny industriverksamhet mellan bostadsområde och Rv 40. Bensinstation/restaurang i västra delen av området. Hotellbyggnad och pendelparkering i västra delen av området. Inom området finns två kraftledningar, en luftledning mellan bostadsområdet och planerat industriområde (130 kv) samt en luftledning söder respektive norr om Rv 40 (40 kv). Figur 1. Diskussionsskiss till detaljplan för Viared Sommarstaden/Viared Strand (Viared Norra)

9 Viared Västra är beläget längre västerut, söder om Rv 40 (se figur 2). Området är huvudsakligen avsett för industriändamål. I områdets norra del ut mot Rv 40 finns avsatt område för handel (med skrymmande varor). I västra delen av området kan i framtiden hotelländamål tillåtas utmed Rv 40 i anslutning till framtida mot (Boråstorpet). Figur 2. Detaljplan Viared Västra

10 2.2 Verksamheter som kan påverka omgivningen Följande verksamheter som kan påverka omgivningen i de aktuella områdena har identifierats: Transporter av farligt gods på Riksväg 40. Rv 40 är en primär transportled för farligt gods. Bensinstation, planerad i västra delen av Viared norra. Några detaljplaner för utformning av bensinstationen finns ännu inte. Byggnader indikerade i figur 1 är enbart avsedda som exempel (Borås stad, 2010-10-28). Kraftledningar mellan bostads- och industriområde Viared norra samt sydost om industriområde Viared norra. Kraftledningen mellan bostadsområdet och planerat industriområde är en 130kV luftledning. Ledningen söder respektive norr om Rv 40 är en 40 kv luftledning. För den senare så skär den del av ledningen som ligger norr om Rv 40 idag igenom det område som planeras för industri/bensinstation. För denna del av ledningen planeras en ny dragning (Borås stad, Planprogram för Viared Strand). Industrier i Viared Norra och Viared Västra Verksamheter inom industriområdet i Viared Norra ska vara av en art som kan samlokaliseras med bostäder (Borås stad, Planprogram för Viared Strand). Art av verksamhet inom industriområdet i Viared Västra är ej specificerad i föreslagen detaljplan (figur 2). Avsikten är att dessa skall vara icke störande (Borås stad, 2010-10-28).

11 3 TILLÄMPBARA REGLER OCH RIKTLINJER De verksamheter som bedömts kunna påverka omgivningen berörs av ett antal regler och riktlinjer/rekommendationer. De regler och riktlinjer som bedömts mest relevanta med avseende på områdesplaneringen är: Transporter av farligt gods Länsstyrelserna (2006), Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Översiktsplan för Göteborg Fördjupad för sektorn TRANSPORTER AV FARLIGT GODS. (Anm: Denna tillämpas av Borås Stad enligt Översiktsplan-farligt gods) Bensinstation Räddningsverket 2008. Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Handbok Maj 2008. Boverket. Bättre plats för arbete. Kraftledningar Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda; ELSÄK-FS 2008:1 Arbetsmiljöverket, m fl. "Magnetfält - och eventuella hälsorisker" Industrier Boverket. Bättre plats för arbete. Innebörden av dessa regler/riktlinjer och risker inom respektive verksamhetsområde redovisas i kapitel 4 7 nedan. En sammanfattning av skyddsavstånd som kan rekommenderas utifrån detta ges sedan i kapitel 8.

12 4 TRANSPORTER AV FARLIGT GODS 4.1 Allmänt om transporter av farligt gods på Rv 40 Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods. Farligt gods på väg delas in i olika ADR-klasser 1 beroende på vilken typ av fara som ämnet kan ge upphov till. Klassificeringen är en internationell överenskommelse avseende regler för transporter av farligt gods i Europa. Rv 40 är på sträckorna utmed Viared Norra och Viared Västra av motorvägsklass. Vägen är en primär transportled för farligt gods utan restriktioner för varken mängder eller klasser. Lokala transporter av farligt gods inom de planerade områdena har förutsatts vara begränsat till transporter till/från bensinstationen. 4.1 Faror vid olycka med farligt gods I tabell 1 nedan redovisas en sammanställning av huvudsakliga faror, med hänsyn till personrisk, med olika kemikalier i de olika ADR-klasserna. Konsekvensen av en olycka beror på hur många människor som befinner sig inom riskavstånd vid olyckstillfället och utformning av byggnader som påverkas. Konsekvensens omfattning är även beroende av läckagets storlek, utströmningsförhållanden och vädersituationen. 1 ADR=European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

13 Tabell 1 Relevanta typer av farligt gods och möjliga olyckskonsekvenser. ADR Klass Möjliga konsekvenser i händelse av olycka 1 Explosiva Övertryck som kan skada/rasera ämnen byggnader, ge upphov till splitter och skada på människor 2 Brännbar gas Jetflamma värmestrålning Kommentarer Massexplosiva ämnen kan ge effekter på flera tiotals- upp till några hundratal meter beroende på tillgänglig mängd. Direkta effekter oftast begränsade till närområdet 1. Brännbart gasmoln gasmolnsbrand Gasmolnsexplosion Små effekter utanför gasmolnet, mkt allvarliga konsekvenser för personer som omfattas av molnet. Oftast begränsade övertryck vid fritt gasmoln. Personskador kan uppkomma genom splitter och raserade byggnader. BLEVE Värmestrålning kan ge effekter inom några hundratal meter, missiler kan ge effekter på längre avstånd. 2 Giftig gas Gasmoln toxiska effekter Kan ge effekter över mycket stora områden beroende på ämne, tillgänglig mängd, utflöde, atmosfäriska förhållanden och 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen, mm 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, mm 7 Radioaktiva ämnen Poolbrand värmestrålning Brand värmestrålning Brand värmestrålning Explosion i händelse av blandning med andra brännbara ämnen Toxiska effekter Strålskada topografi. Risk för brännskador oftast begränsade till närområdet. Allvarligare konsekvenser kan uppstå beroende på lutning, risk för brandspridning, mm Risk för brännskador oftast begränsade till närområdet. Risk för brännskador, oftast begränsade till närområdet. I händelse av explosion kan effekter jämförbara med klass 1 uppstå. Risker begränsade till närområdet Ger normalt ej upphov till akuta effekter, däremot kan kroniska effekter uppstå. 8 Frätande Frätskada Risker begränsade till närområdet ämnen 9 Övrigt - Risker begränsade till närområdet Även om konsekvenserna av en farligt gods olycka kan bli mycket allvarliga så är risknivån generellt sett låg. Mycket få personer har i Sverige skadats eller omkommit till följd av farligt godsolycka. Farligt godsolyckor där tredje person omkommit har ej inträffat i Sverige. På grund av de allvarliga konsekvenser som kan uppkomma omgärdas transporterna av restriktioner och krav på fordon, tankkonstruktion, kontroller, mm. För att ändå begränsa konsekvenserna om en olycka skulle inträffa har ett antal regler/riktlinjer beträffade utformning av närområdet kring transortleder tagits fram. Dessa redovisas nedan. 1 Närområde är inte ett entydigt definierat begrepp men avser i detta sammanhang några tiotal meter (t.ex. i samband med poolbrand) eller direkt exponering (t.ex. i samband med utsläpp av frätande ämnen).

14 4.2 Regler / Riktlinjer beträffande fysisk planering i anslutning till transportleder för farligt gods Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län Enligt ovanstående länsstyrelser (Länsstyrelsen, 2006) skall riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd ifrån farligt godsled. Till skillnad från kriterier för exempelvis Göteborgs kommuns (ÖP 99) finns inga exakta avstånd för tillåten markanvändning utan zonerna är glidande och beroende på platsspecifika egenskaper och förhållanden, se figur 3. Figur 3. Zonindelning där zonerna representerar föreslagen markanvändning utmed transportled för farligt gods. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län. Göteborgs stad I "Översiktsplan fördjupad för sektorn transporter av farligt gods" (1999) har Göteborgs stad föreslagit avstånd kring järnväg och väg med transport av farligt gods. Med väg avses "A-vägar" vilket är benämningen på vägar där alla godsklasser av farligt godstransporter är tillåtna. På dessa vägar transporteras stora volymer farligt gods. Följande ramar föreslås (avseende väg): Bebyggelsefritt område: 30 meter från väg ("A-leder"). Kommentar: I detta område kan odling, parkering, trafik eller friluftsområde accepteras. Om annat användningsområde planeras bör en riskutredning utföras som utreder om och i så fall vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för att minska risken.

15 Avstånd till tät och stabil kontorsbebyggelse: 50 meter från väg ("A-leder"). Kommentar: Här kan industriverksamhet, sällanköpshandel och anläggningar för idrott och sport accepteras. Avstånd till sammanhängande bostadsbebyggelse: 100 meter från ("A-leder"). I översiktsplanen sägs också att: För bebyggelse som anpassas till den anvisade fysiska ramen skall någon ytterligare riskanalys inte behöva utföras. Syftet med ett bebyggelsefritt område på 30 meter är: Förhindra att ett avåkande fordon kommer i konflikt med byggnader. Detta för att undvika förvärrad situation genom skada på farligt godsbehållare och/eller byggnad. Möjliggöra räddningsinsatser. Begränsa antalet personer som påverkas av en eventuell olycka. Avstånden illustreras i figur 4 nedan. arbetsplatser bostäder 0 50 100 150 (m) Figur 4. Planutnyttjande vid transportled för farligt gods enligt ÖP (1999).

16 5 BENSINSTATIONER 5.1 Faror relaterade till bensinstation Vid bensinstationer hanteras brandfarliga vätskor och, eventuellt, brandfarliga gaser. Läckage av brandfarliga vätskor kan resultera i pölbrand som ger upphov till värmepåverkan och rökgaser. Område där värmepåverkan ger upphov till allvarlig personskada är troligen begränsat till några tiotal meter och om det finns möjlighet att fly från brandplatsen leder en pölbrand sällan till allvarliga personskador. Värmepåverkan och spridning av brinnande vätska kan ge omfattande följdskador. Påverkan från giftiga rökgaser kan uppkomma på betydande avstånd från branden. I händelse av utsläpp av gas kan gasbrand uppkomma. Drivmedelstankar på bensinstationer är markförlagda vilket minskar riskerna men risk för utsläpp finns vid lossning av tankbil och tankning. 5.2 Regler / Riktlinjer beträffande fysisk planering i anslutning till bensinstationer Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer I Räddningsverkets handbok Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer sammanfattas föreskrifter och bestämmelser som är tillämpliga på en bensinstation. Här ges råd beträffande en bensinstations utformning och minimiavstånd till omgivande verksamhet specificeras utifrån gällande föreskrifter. Följande avstånd definieras: Avstånd mellan Lossningsplats för tankfordon och Plats där människor vanligen vistas, t.ex. bostad, kontor, stationsbyggnad (A-byggnad), gatukök, butik, servering eller andra objekt med stor brandbelastning eller lokal där öppen eld förekommer : 25 meter Avstånd mellan Utomhusförvaring av brandfarlig vätska i lösa behållare (>3000 liter ) och Annan A-byggnad som är svårutrymd, t.ex. hotell, sjukhus, skola : 50 meter Beträffande krav på riskanalys sägs att: Vid nyetablering ska en utredning om risker göras. En bensinstation som är utförd enligt de exempel som ges i denna handbok anses uppfylla kraven i de delar av riskutredningen som handboken omfattar. Om handbokens exempel används i stället för en egen utredning, ska det finnas en kortfattad redogörelse för hur handbokens exempel använts och uppfyllts. Görs däremot avvikelser från dessa exempel behöver en riskutredning tas fram som visar att minst samma skydd uppnås på annat sätt. Risken för uppkomst av explosiv atmosfär ska dokumenteras i en klassningsplan.

17 Boverket. Bättre plats för arbete. De avstånd som anges i "Bättre plats för arbete" är ofta betydligt större än avstånd som anges i t ex föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor. Detta beror på att man i Bättre plats för arbete tagit hänsyn inte bara till direkta olyckseffekter utan även andra aspekter såsom buller, lukt och andra störningar. Dessa effekter ger som regel upphov till ett betydligt större påverkansområde än direkta olyckseffekter. För bensinstationer innefattar detta t ex störningar från trafik (buller, avgaser, strålkastarljus) dag- och nattetid. För bensinstationer rekommenderas ett skyddsavstånd på 100 meter mellan bensinstation och bostäder. 6 KRAFTLEDNINGAR 6.1 Allmänt om elektromagnetiska fält Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält (EMF). EMF är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska fält alstras av spänning och mäts i volt/meter (V/m). Elektriska fält avskärmas av vanliga material som t ex trä. De magnetiska fälten alstras av elektriska strömmar och mäts i Tesla (T). I praktiskt bruk används enheten mikrotesla (en miljondels Tesla, µt). Magnetiska fält är svårare att skärma av och de kan passera genom de flesta vanliga material. Magnetfält finns hela tiden omkring oss det mest utbredda är det fält som omger jorden, jordmagnetismen. Detta fält är statiskt, dvs det ändras inte med tiden. Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, t ex kring kraftledningar och hushållsapparater. Fälten är starkast närmast källan och avtar snabbt med avståndet. Detta framgår av tabell 2 nedan. Förutom avståndet är strömstyrkan en viktig faktor, ju högre strömstyrka, desto starkare magnetfält. Tabell 2. Magnetfält på olika avstånd från vanliga hushållsapparater (Arbetsmiljöverket, m fl 2000).

18 Genomsnittliga magnetfält i bostäder uppgår i storstäder till ungefär 0,1 μt och i mindre tätorter till ungefär 0,05 μt (Magnetfält och hälsorisker, Arbetsmiljöverket m fl). Magnetfält på olika avstånd från kraftledningar framgår av figur 5 nedan. Som framgår av figuren sjunker även här magnetfältet snabbt med ökande avstånd. Figur 5. Det magnetiska kraftfältet på olika avstånd från större kraftledningar. (Arbetsmiljöverket m fl 2000). 6.2 Faror relaterade till elektromagnetiska fält Någon skadeverkan från statiska magnetfält har ej kunnat påvisas. Växlande magnetfält skapar elektriska strömmar i kroppen. Vid mycket starka fält kan strömmarna bli så stora att de kan innebära en akut hälsorisk. Dessa magnetfält ligger på en nivå långt över vad som normalt finns i vår omgivning. När det gäller långvarig exponering för svaga magnetfält är situationen inte lika tydlig. Ett stort antal studier har genomförts där man studerat sambandet mellan exponering för magnetfält och olika typer av sjukdomar, främst cancer. Vissa studier påvisar ett visst samband, medan andra studier inte påvisar något samband. I Arbetsmiljöverket 2000 sägs att: Om exponering för elektriska och magnetiska fält också bidrar till uppkomst av cancer så är risken för att få cancer på grund av detta liten jämfört med risken att få cancer av andra orsaker.

19 6.3 Regler / Riktlinjer beträffande fysisk planering i anslutning till kraftledningar Elsäkerhetsverkets föreskrifter I Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda (ELSÄK-FS 2008:1) definieras säkerhetskrav för luftledningar, bl a avseende minsta avstånd mellan fasledare och närmaste byggnadsdel. För detaljplanelagt område och spänning > 55 kv är minsta avstånd 10 meter. Detta avstånd redovisas även i Vattenfall Eldistribution remissvar på planprogrammet för Viared Strand. Arbetsmiljöverket - "Magnetfält och eventuella hälsorisker" Arbetsmiljöverket har tillsammans med Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut gett ut skriften "Magnetfält och eventuella hälsorisker". Man konstaterar där att kunskapsläget inte är sådant att några gränsvärden avseende långvarig exponering för svaga magnetfält kan etableras. I avsaknad av detta har man formulerat följande försiktighetsprinciper som bör beaktas vid samhällsplanering och byggande, om det kan göras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller förlägga nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfälten begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och daghem etc nära befintliga elanläggningar som ger förhöjda magnetfält, om det finns alternativa placeringar. Sträva efter att begränsa fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i befintliga hem, skolor och på arbetsplatser. Någon tolkning om hur dessa principer konkret ska hanteras vad det gäller tillåtna magnetfält och avstånd till t ex kraftledningar ges ej i skriften. Tolkningar har däremot gjorts i ett antal andra sammanhang, några exempel ges nedan: Inga bostäder eller byggnader där människor stadigvarande vistas ska tillkomma som utsätts för värden över försiktighetsvärdet 0,4 μt. (Lerum ÖP 2008) Två 130 kv kraftledningar. Skyddsavstånd från kraftledningarna bör tillämpas med hänsyn till säkerheten och elektriska magnetfält. Skyddsavstånd enligt Starkströmsföreskrifterna är 10 meter. Med hänsyn till elektromagnetiska fält bör försiktighetsprincipen gälla. Socialstyrelsens meddelandeblad Elektromagnetiska fält från kraftledningar juni 2005, tolkar försiktighetsprincipen som att den elektromagnetiska flödestätheten inte ska överstiga 0,4 μt (mikrotesla) i miljöer där man stadigvarande vistas. Det motsvarar här ett skyddsavstånd på ca 57 meter från mittlinjen mellankraftledningarna. (Trollhättan stad Program till detaljplan för Nohab 6, m fl)

20 Ny bostadsbebyggelse i Karlstad bör placeras på sådant avstånd från kraftledning att magnetfälts-nivån normalt inte överstiger 0,2 mikrotesla (μt). (Översiktsplan för Karlstads kommun) Nya byggnader bör placeras på ett avstånd från de 220 kv-ledningar som förekommer i Stockholm så att inte 0,2 μt överskrids. (Miljöförvaltningens rekommendation) (Miljöförvaltningen Stockholm februari 2009). Trafikverket iakttar försiktighet i enlighet med myndigheternas försiktighetsprincip baserad på miljöbalken och strålskyddslagen [Strålsäkerhetsmyndigheten 2009, Socialstyrelsen 2005, Arbetarskyddsstyrelsen 1996]. Socialstyrelsen har konstaterat att forskningen inte kan se någon riskökning för sjukdom för långtidsmedelvärden av elektromagnetiska fält under 0,4 μt. Av den anledningen gör Trafikverket inga ytterligare åtgärder utöver gällande teknisk standard inom Trafikverket när det samlade långtidsmedelvärdet av elektromagnetiska fält i en miljö är under 0,4 μt. När långtidsmedelvärdet kan förväntas vara över 0,4 μt så utreder Trafikverket i enlighet med försiktighetsprincipen vad som kan vara en rimlig åtgärd med hänsyn till relationen mellan kostnad och minskad sjukdomsrisk." (Kommande riktlinjer inom Trafikverket). Baserat på figur 5 krävs ett avstånd på minst 40 meter för att det magnetiska kraftfältet från en 130 kv luftledning inte ska överstiga 0,4 μt (mikrotesla). 7 INDUSTRIER 7.1 Faror relaterade till industrier Faror relaterade till industrier är helt avhängigt av verksamhetens art. Bedömningarna i detta kapitel utgår ifrån att verksamheterna kommer att vara av en art som genom utomhusaktiviteter, transporter, utsläpp och olycksrisker ger upphov till små risker för miljö, hälsa och säkerhet. Detta kan utgöras av kontor, hantverkslokaler, småverkstäder, mm. 7.2 Regler / Riktlinjer beträffande fysisk planering i anslutning till industrier Boverket. Bättre plats för arbete I Bättre plats för arbete redovisas rekommenderade skyddsavstånd till olika typområden. För Arbetsområde med små risker (Industrikvarter) anges ett skyddsavstånd till bostäder på 50 meter.

21 8 TILLÄMPNING AV REKOMENDERADE AVSTÅND PÅ PLANER FÖR VIARED Baserat på de farobeskrivningar, regler och riktlinjer som redovisats i kapitel 4 7 sammanfattas relevanta utrednings- och skyddsavstånd i tabell 3 nedan. För varje verksamhetstyp redovisas valda avstånd. Dessa avstånd har sedan lagts in på plankartor över Viared Norra och Viared Västra. Viared Norra redovisas i figur 6-9 (separata kartor för farligt gods, bensinstation, kraftledning och industri), Viared Västra redovisas i figur 10 (farligt gods). Tabell 3 Sammanfattning av rekommenderade skyddsavstånd. Verksamhet Referens Krav / Rekommendationer avseende avstånd Farligt gods Länsstyrelserna (2006) ÖP(1999) Valda avstånd Bensinstationer Boverket (1995) Räddningsverket (1998) Valda avstånd Kraftledningar Arbetsmiljöverket(2000) Redovisade kommuner Industrier Valda avstånd Boverket (1995) Valda avstånd Riskutredningsavstånd 150 meter Bebyggelsefritt: 30 meter Tät kontorsbebyggelse: 50 meter Bostäder: 100 meter 30, 50, 100 och 150 meter från vägkant Rv 40 markeras på karta 100 m Avstånd mellan: Lossningsplats för tankfordon och Plats där människor vanligen vistas, t.ex. bostad, kontor, stationsbyggnad (A-byggnad), gatukök, butik, servering eller andra objekt med stor brandbelastning eller lokal där öppen eld förekommer: 25 meter Avstånd mellan: Utomhusförvaring av brandfarlig vätska i lösa behållare (>3000 liter) och Annan A-byggnad som är svårutrymd, t.ex. hotell, sjukhus, skola: 50 meter 25, 50 och 100 meter markeras på karta. Avstånd markeras från antagen stationsyta eftersom lokalisering av lossningsplats ej är känd. Försiktighetsprincip rekommenderas Försiktighetsprincipen har av flera kommuner tolkats som att en nivå mellan 0,2 och 0,4 μt inte bör överskridas för permanentboende. Enligt redovisad figur motsvarar detta ett avstånd av minst 40 meter från en 130 kv ledning. 40 meter från 130 kv kraftledning markeras på karta. Ingen markering kring 40 kv ledning eftersom denna ska flyttas. Arbetsområde med små risker (Industrikvarter): 50 meter. 50 meter skyddsavstånd mellan industri och bostäder markeras på karta

22 Figur 6 Viared Norra, farligt gods på Rv 40 Bebyggelsefritt; 30 m Skyddsavstånd kontorsbebyggelse; 50 m Skyddsavstånd bostäder; 100 m Riskutredningsavstånd; 150 m

23 Figur 7 Viared Norra, bensinstation Skyddsavstånd Lossningsplats tankfordon A byggnad, t ex servering; 25 m Skyddsavstånd Utomhusförvaring av brandfarlig vätska i lösa behållare (>3000 liter) - A-byggnad som är svårutrymd, t.ex hotell; 50 m Skyddsavstånd bostäder; 100 m

24 Figur 8 Viared Norra, 130 kv kraftledning Försiktighetsavstånd Permanentboende Kraftledning 130 kv; 40 m

25 Figur 9 Viared Norra, Industri Skyddsavstånd Industri (icke störande) Bostäder; 50 m

26 Figur 10 Viared Västra, farligt gods på Rv 40 Bebyggelsefritt; 30 m Skyddsavstånd kontorsbebyggelse; 50 m Skyddsavstånd bostäder; 100 m Riskutredningsavstånd; 150 m

27 9 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Baserat på farobeskrivningar, regler och riktlinjer samt tillämpning av dessa på planer för Viared Norra och Viared Västra dras följande slutsatser. Farligt gods Principer för markanvändning enligt Länsstyrelserna (2006) uppfylls eftersom: Zonen närmast Rv 40 (zon A) är bebyggelsefri Zonen därefter (zon B) utgörs av industri och sällanköpshandel Planerat hotell är beläget i vad som bedöms som zon C (ca 100 meter från Rv 40) Bostäder är belägna utanför riskutredningsavståndet (>150 meter) Rekommenderade avstånd enligt ÖP (1999) uppfylls eftersom: Bebyggelsefritt område utmed Rv 40 är mer än 30 meter Avstånd från Rv 40 till byggnader för industri / handel är minst 50 meter Avstånd till planerat hotell är ca 100 meter Avstånd till bostäder är mer än 100 meter Förutsatt att ovanstående avstånd upprätthålls är slutsatsen att: Den föreslagna planen bedöms som robust med hänsyn till transporter av farligt gods på Rv 40 Fördjupad riskanalys avseende farligt gods erfordras ej Särskilda skyddsåtgärder på byggnader erfordras ej Närområdet utmed Rv 40 bör utformas så att ett eventuellt läckage av vätska vid en farligt gods olycka inte sprids in mot områden för industri/handel. Bensinstation Avstånd enligt Räddningsverket (2008) uppfylls eftersom: Avstånd mellan lossningsplats för tankfordon och servering samt närmsta industribyggnad bedöms vara mer än 25 meter. Avstånd mellan möjlig utomhusförvaring av brandfarlig vätska och A- byggnad som är svårutrymd, i detta fall hotell, bedöms vara mer än 50 meter. Avstånd enligt Boverket (1995) är uppfyllda eftersom: Avstånd mellan bensinstation och bostäder är mer än 100 meter.

28 Förutsatt att ovanstående avstånd upprätthålls är slutsatsen att: Fördjupad riskanalys avseende lokalisering av bensinstation ej erfordras Särskilda skyddsåtgärder på byggnader angränsande till bensinstation (servering, industri, hotell) ej erfordras Däremot skall utredningar enligt Räddningsverket (2008) avseende riskbedömning och närmare utformning av bensinstationen tillämpas. Kraftledningar Borås Stad har inga fastlagda kriterier avseende elektromagnetiska kraftfält. En tillämpning av principer som har använts i flera andra kommuner pekar på att ett minsta skyddsavstånd från en 130 kv ledning kan vara ca 40 meter. Detta bedöms vara i viss konflikt med föreslagen ny bostadsbebyggelse i Viared Norra. Det ska dock framhållas att det är osäkert om långvarig exponering för svaga magnetfält överhuvudtaget utgör en hälsorisk och att denna risk, om så är fallet, är liten jämfört med andra risker i samhället. En i övrigt god boendemiljö med avseende på t ex luftföroreningar och trafikrisker uppväger troligen mer än väl de eventuella riskerna på grund av magnetfält. Utifrån detta finns det ingen anledning att ompröva situationen när det gäller befintliga bostäder. Däremot innebär en tillämpning av en av de redovisade försiktighetsprinciperna Undvik att placera nya bostäder, skolor och daghem etc nära befintliga elanläggningar som ger förhöjda magnetfält, om det finns alternativa placeringar - att: Borås Stad bör pröva den föreslagna utformningen av bostadsområdet i Viared Norra med avseende på avstånd till 130 kv kraftledning. Byggnader för förskola företrädesvis bör planeras i den norra delen av det för detta ändamål avsatta området i Viared Norra Det är också viktigt att redovisade försiktighetsprinciper och gällande starkströmsföreskrifter tillämpas vid den planerade omdragningen av 40 kv ledningen. Industri Faror relaterade till industrier och därmed lämpliga skyddsavstånd kring sådan verksamhet är helt avhängigt av verksamhetens art. Utgående från att verksamheterna kommer att vara av en art som genom inom- och utomhusaktiviteter, transporter, utsläpp och olycksrisker ger upphov till små risker för hälsa, miljö och säkerhet är ett avstånd av 50 meter till bostäder tillräckligt. Rekommendationer i Boverket (1995) uppfylls därmed. Det är viktigt att det i den fortsatta planprocessen säkerställs att enbart icke störande verksamheter tillåts och att man i denna värdering innefattar såväl verksamheten själv som de transporter som denna ger upphov till. Värderingen ska omfatta både förutsedd påverkan (trafik, buller, utsläpp, mm) som möjliga olycksrisker. Särskilt viktigt är detta i Viared Norra.

29 10 OSÄKERHETER Med hänsyn till transporter av farligt gods på Rv 40 bedöms de av Borås Stad redovisade planerna som robusta. Samtliga relevanta rekommendationer avseende bebyggelsefria områden och avstånd mellan väg och olika typer av bebyggelse är väl uppfyllda. De lämnade rekommendationerna att fördjupad riskanalys ej erfordras och att ytterligare säkerhetshöjande åtgärder ej erfordras bedöms därmed också som robusta. Denna slutsats anses även gälla för den föreslagna bensinstationen. Det är här viktigt att den närmare utformningen av stationen värderas vidare. När det gäller 130 kv kraftledningen genom Viared Norra är situationen mera svårbedömd. Utifrån ställningstaganden som gjorts i andra sammanhang och de redovisade försiktighetsprinciperna har det föreslagna avståndet på 40 meter bedömts som ett minsta avstånd som bör upprätthållas till permanentboende vid ny bebyggelse. Det går emellertid att i litteraturen finna stöd för såväl kortare som längre avstånd. När det gäller planerade industrier, främst i Viared Norra, så finns det naturligtvis en osäkerhet i bedömningen eftersom verksamheternas art inte är känd i nuläget. Det är en uppgift i den fortsatta planeringen att säkerställa att de verksamheter som etableras inte utgör risk för omgivningen med de avstånd som finns.

30 11 REFERENSER Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut 2000. "Magnetfält - och eventuella hälsorisker" (best.nr ADI 526) Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Magnetfält och hälsorisker. Borås Stad Byggnadsplan för fritidsområdet Viared Sommarstad. BN 1043/1955 Borås Stad 2010-10-15 Offertförfrågan Borås Stad 2008-11-17 Planprogram för Viared Strand. Borås Stad 2010-10-28 telefonsamtal Jonas Hallberg, Planavdelningen Stadsbyggnadskontoret. Boverket 1995. Bättre plats för arbete. Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Allmänna råd 1995:5 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda; ELSÄK-FS 2008:1 Länsstyrelserna 2006, Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Länsstyrelserna: Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län, 2006 Räddningsverket 2008. Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Handbok maj 2008. ISBN: 978-91-7253-394-3 ÖP 1999, Översiktsplan för Göteborg Fördjupad för sektorn TRANSPORTER AV FARLIGT GODS.