Bedömning till och med första halvåret 2011
Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningsapplikation Yrkeskompassen 1 finns mer detaljerade bedömningar för enskilda yrken. Där visas arbetsmarknadsläget och framtidsutsikterna för närmare 200 yrken. Yrkeskompassen är utvecklad i syfte att vara ett stöd för alla som söker arbete men framför allt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. Kompassen är också en hjälp för personer som arbetar med vägledning. Yrkesprognostexterna har författats av Anna-Lena Arvidsson, Karin Berglind, Håkan Gustavsson, Ann-Christin Hallmén, Torbjörn Israelsson, Tommy Olsson, Linda Pärlemo, Fredrik Ribbing, Tord Strannefors, Emma Thornström, Hans Tydén och Suzanne Wejland. Gun Westberg har ansvarat för text- och bildredigering. Kort om metod Yrkesprognoserna bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömningar av yrken som är representerade på deras lokala arbetsmarknader. Bedömningarna har gjorts efter att förmedlingskontoren genomfört intervjuer med närmare 12 000 privata arbetsgivare, ett antal statliga arbetsgivare samt med representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Till detta har förmedlingarna även lagt den kunskap som inhämtats i den dagliga verksamheten. Bedömningarna avser arbetsgivarnas förväntade behov av att rekrytera och Arbetsförmedlingens uppskattning av tillgången på lämpliga arbetssökande ett år framåt i tiden, det vill säga våren 2011. Utöver detta gör Arbetsförmedlingens analysavdelning en makroekonomisk bedömning och branschprognoser som påverkar analysen av hur arbetsmarknadsläget för olika yrken utvecklas det närmaste året. Se Arbetsmarknadsutsikterna, vilken publicerades i juni i år. Bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod För att kvantifiera rekryteringsläget inom ett visst yrke används ett så kallat bristindex. Detta index är ett viktat medelvärde av landets arbetsförmedlingsområdens bedömningar för yrket, där bedömningarna graderats enligt följande: 1=stort överskott på arbetssökande; 2=visst överskott på sökande; 3=balans mellan tillgång och efterfrågan på sökande; 4=viss brist på sökande och 5=stor brist på sökande. Stort överskott på arbetssökande är liktydigt med att det är mycket hård konkurrens om de lediga jobben, medan konkurrensen är mycket liten om det är stor brist på sökande 2. 1 www.arbetsformedlingen.se 2 För yrket i fråga multipliceras alltså antalet arbetsförmedlingskontor som redovisar stort överskott med talet 1, antalet kontor som redovisar visst överskott med talet 2, etc., varefter summan av dessa produkter divideras med antalet kontor som inkommit med svar för yrket. Det sker även en viktning av svaren mot befolkningens storlek inom motsvarande kommun. Det högsta bristindex ett yrke kan få är 5, vilket erhålls om samtliga arbetsförmedlingar som lämnat uppgift om yrket förutser mycket liten konkurrens om jobben. Det lägsta möjliga värdet är 1, som på motsvarande sätt erhålles om samtliga förmedlingar räknar med mycket stor konkurrens om jobben. 2
Vi har därefter klassindelat bedömningarna enligt följande: För de yrken som fått ett bristindex över 4,0 råder mycket liten konkurrens om jobben (stor brist på arbetssökande). För yrken med värden från 3,3 till 4,0 föreligger det liten konkurrens om jobben. För yrken belägna inom intervallet 2,9 till 3,29 råder det balans mellan arbetssökande och lediga jobb. Yrken inom intervallet 2,0 till 2,89 kännetecknas av stor konkurrens om jobben. Om bristindex ligger lägre än 2,0 råder mycket stor konkurrens om jobben (stort överskott på arbetssökande). Mindre skillnader i bristindex mellan olika yrken eller mellan två olika undersökningar bör dock alltid tolkas med viss försiktighet. Denna rapport avslutas med en tabell där bristindex redovisas för samtliga yrken sedan år 2006. 3
Var finns jobben 2010/2011 Tillgången på jobb ökar Tillgången på jobb kommer att öka stadigt under år 2010 och 2011, och det finns förutsättningar för att den utvecklingen fortsätter 2012. Denna yrkesprognos omfattar perioden andra halvåret 2010 till andra halvåret 2011. Antalet anställningar inom olika yrken kan skattas till 1,2-1,3 miljoner per år 2010 och 2011. Bedömningar för enskilda yrken ges på Internet i Arbetsförmedlingens tjänst Yrkeskompassen. Sysselsättningen beräknas öka med 35 000 personer 2010 och med 65 000 personer 2011. Detta är årsgenomsnitt och från januari 2010 till december 2011 beräknas sysselsättningen öka med 120 000 till 130 000 personer. Sysselsättningen kommer att öka inom de flesta yrkesområdena under innevarande och nästa år. Den djupa lågkonjunktur som vi nyss lämnat bakom oss har medfört att tillgången på arbetssökande blivit stor inom många yrken. Konkurrensen om jobben är därmed hård inom ett flertal yrken. Antalet yrken med liten tillgång på arbetssökande har minskat stort och dessa yrken ställer vanligtvis krav på högskoleutbildning. Arbetsmarknaden vände dock upp under hösten 2009 och från oktober 2009 till maj 2010 har det tillkommit 35 000 sysselsatta 3. Den utvecklingen fortsätter under de närmaste åren. Det betyder att tillgången på arbetssökande krymper undan för undan i många yrken. Med andra ord stiger antalet bristyrken stadigt under det närmaste året. Detta gäller inte enbart yrken som kräver högskoleutbildning utan också yrken på gymnasienivå. Det ökande antal bristyrken kan inte enbart förklaras av successivt förstärkt efterfrågeläge utan det kan även finnas begränsningar i utbildningsutbudet. Inom vissa yrken är tillskottet av yrkesutbildade från utbildningsväsendet konstant för litet oavsett konjunkturläge. Regionala skillnader Den senaste lågkonjunkturen slog hårt mot industritäta regioner, exempelvis de småländska länen och Västra Götaland, medan delar av Mälardalen klarade sig bra. Tillgången på arbetssökande ökade kraftigt inom industriyrken och byggnadsyrken medan ökningen av arbetslösheten blev betydligt mindre i många yrken inom tjänstesektorn. Den förstärkning som nu sker på arbetsmarknaden påverkar alla regioner och yrken gynnsamt, men förstärkningen av antalet jobb bedöms komma att bli starkast inom en rad yrken inom tjänstesektorn. Många av dessa yrken är till stor del koncentrerade till storstadsområden och universitetsstäder. Det betyder också att det är inom dessa områden som antalet bristyrken stiger snabbast. Flest lediga jobb inom den privata tjänstesektorn Det största antalet lediga jobb kommer att finnas inom yrken tillhörande privata tjänstesektorn, till exempel handel, restauranger, service och, transport samt yrken inom företag som säljer tjänster till andra företag. Med undantag för det sistnämnda området kommer det att finns en god tillgång på arbetssökande under det kommande året. Dessa yrken är också vanliga ingångsyrken för ungdomar. Det betyder att det förblir hård konkurrens om jobben, men att det ändå blir lättare att 3 Beräkningen är gjord i en säsongrensad och trendad tidsserie från SCB. 4
finna ett arbete jämfört med 2009. Det skall också påpekas att personalomsättningen är stor inom exempelvis handeln så det finns hela tiden många lediga arbeten att söka. Det finns dock några yrken där Arbetsförmedlingen befarar brist på arbetskraft. Under det kommande året ökar bland annat risken att det blir brist på vissa typer av chaufförer, framför allt lastbilschaufförer med certifikat att transportera farligt gods, detta trots att det bedöms bli balans av lastbilschaufförer sammantaget. Som vanligt upplever restaurangnäringen brist på vissa kategorier av kockar. Det är också ett yrke där arbetslösheten är hög, men många av de arbetssökande kan sakna erfarenhet och/eller utbildning i yrket. Detta gäller även flera andra restaurangyrken. Denna problematik det vill säga relativt hög arbetslöshet och brist på arbetskraft samtidigt återfinns också inom flera andra yrkesområden. Detta kan ses som en paradox men beror egentligen på att ganska många arbetssökande inom ett yrke inte uppfyller de kompetenskrav som arbetsgivaren ställer. Vidare väntas brist på bagare och konditorer. Företagstjänster är sysselsättningsmotorn Sysselsättningsmotorn inom den privata tjänstesektorn blir den så kallade uppdragssektorn. Där återfinns bland annat datakonsulterna. Arbetsgivarna inom det området är mycket positiva för det närmaste året och det är värt att notera att datayrkena är spridda över branscher på hela arbetsmarknaden. Efterfrågan på datayrken bedöms komma att öka stadigt under det kommande året och Arbetsförmedlingen bedömer att brist på arbetskraft blir ett ökande problem. Det omfattar yrken såsom systemerare, programmerare, IT-strateg och IT-analytiker osv. Arbetsgivarna påtalar ofta att dessa yrkesbenämningar inte återger deras behov utan att det ofta finns en rad kompetenskrav kopplade till yrket, exempelvis att man söker programmerare med specifika kunskaper. IT-yrkena bedöms komma att bli bristyrken även långsiktigt (5 till 10 år in i framtiden). Det sammanhänger dels med stigande behov dels med att det utbildas för få. Även ekonomernas arbetsmarknad bedöms komma att förbättras och de är anställda inom ett brett fält av yrken, såsom marknadsförare, företagssäljare, inköpare, redovisningsekonom, finansiell rådgivning med mera. Det utbildas dock många och Arbetsförmedlingen gör bedömningen att tillgången på ekonomer blir god även på 5 till 10 års sikt. Det finns dock några undantag, och ett är redovisningsekonomer där det bedöms brist på arbetskraft under det kommande året och på längre sikt. Företagssäljare (inköpare) är ett annat exempel och där bedöms brist på både kort och lång sikt. Det sammanhänger med att kompetenskraven är mycket höga. Företagen önskar ofta god utbildning, erfarenhet och god produktkunskap. Även många tekniker och ingenjörer arbetar som företagssäljare. Inom området företagstjänster finns också företag som säljer teknisk rådgivning. Många ingenjörer väljer att arbeta inom privat tjänstesektor medan andra söker sig till industriell tillverkning eller bygg och anläggning. Både i ett kort och i ett långt tidsperspektiv bedömer Arbetsförmedlingen brist på arbetskraft. Det gäller både för ett flertal utbildningsinriktningar av civilingenjörer och för högskoleingenjörer (tekniker) med olika inriktningar. En orsak är en för liten utbildningsvolym för högskoleingenjörer, vilket beror på ett litet intresse hos ungdomar för denna utbildning. När det gäller naturvetenskapligt arbete har arbetsmarknaden varit kärv. Det är dock värt att påpeka att arbetslösheten ändå är förhållandevis låg. Som vanligt är det kärvast för biologer, men 5
även kemisternas arbetsmarknad har försämrats. Det finns inte heller något ljus i sikte under det kommande året. En orsak är att läkemedelsindustrin fortsätter att gå trögt. Slimmade administrationer De administrativa yrkena har påverkats negativt av slimmade organisationer inom både den offentliga och den privata sektorn. Tillgången på arbetskraft bedöms komma att bli god i både ett kort och ett långt tidsperspektiv, detta trots att pensionsavgångarna beräknas bli mycket stora. Den goda tillgången på arbetskraft sammanhänger med en stor utbildningsvolym inom samhällsvetenskapliga ämnen. Det gäller exempelvis för personaltjänstemän, administratörer och sekreterare, ekonomiassistenter/löneassistenter samt utredare i offentlig förvaltning. Ett annat område där det bedöms komma att bli en god tillgång på arbetskraft är kulturellt och medialt arbete. Där återfinns många olika yrken, men bedömningen gäller för samtliga yrken. Exempelvis är det en konstant god tillgång på journalister vilket betyder att det alltid är en hård konkurrens om jobben. Många åldersavgångar inom jord- och skogsbruk Läget inom jord- och skogsbruket (naturbruket) väntas bli stabilt. Under de kommande åren förutses omfattande åldersavgångar och åtskilliga yrkesutövare lägger ner sin verksamhet, men samtidigt sker ett tillskott av nya yrkesverksamma inom näringarna. Regionalt kan det förekomma brist på djurskötare. När det gäller akademiska yrken såsom jägmästare, skogsmästare och agronomer förstärks arbetsmarknaden och arbetslösheten blir obetydlig för dessa yrken. Inom skogsbruket förutses brist på skogsmaskinförare. Ökad efterfrågan på industriyrken För industriell tillverkning ljusnar läget på arbetsmarknaden undan för undan. Företagen är optimistiska för framtiden och räknar med fortsatta exportframgångar och de planerar för fler anställda. Arbetslösheten är dock i utgångsläget mycket hög för många industriyrken och det kommer att ta en relativt lång tid innan rekryteringsproblemen blir mer utbredda. Området kännetecknas också av stadigt höjda kompetenskrav, varför många av dem som förlorade arbetet kan få svårt att återgå till sitt yrke. Arbetsförmedlingen räknar dock med att bristtalen ökar under det kommande året, men det berör i första hand yrken såsom CNC-operatörer, vissa typer av svetsare, och verktygsmakare. Som nämnts stiger också rekryteringsproblemen för olika kategorier av civil- och högskoleingenjörer. Samtidigt förblir arbetslösheten hög för olika typer av montörer exempelvis fordonsmontörer och en del av dem kommer att få svårt att återkomma i yrket. Även för montörerna höjer arbetsgivarna kompetenskraven. Vidare bedöms tillgången på olika typer av maskinoperatörer att bli god. Långsiktigt det vill säga under de kommande 5 till 10 åren fortsätter antalet anställda inom industrin att minska, men trots det är utbildningsvolymen av kvalificerade yrkesarbetare för liten för att täcka framtida personalbehov. Förstärkt konjunktur för byggyrken Aktiviteten inom bygg och anläggning kommer att öka stadigt under de kommande åren. Det är framför allt husbyggandet som tar fart medan aktiviteten förblir hög inom anläggningssektorn 2010. Företagen blir alltmer positiva för framtiden och planerar för ökat byggande och fler anställda. Detta verifieras av ett påtagligt ökat antal uppdrag för arkitekterna och det är också ett 6
yrke där brist på arbetskraft kommer att råda under det närmaste året. Redan nu har bristtalen för byggnadsyrken börjat öka och den utvecklingen förstärks under det närmaste året. Det finns också ett förhållandevis litet spelutrymme mellan hög arbetslöshet och brist på arbetskraft för bygg- och anläggningsyrkena. Brist på arbetskraft väntas för bland annat VVS-montörer, plattsättare, betongarbetare och murare. Bristen väntas också växa för arbetsledare och ingenjörer. Det mesta talar för att byggarbetarkåren blir för liten även i ett mer långsiktigt perspektiv, trots att byggutbildningen vuxit i volym. Även om möjligheterna ökar för byggutbildade att få lärlingsplats och därmed ett yrkesbevis är situationen inte tillfredsställande. Eftersom tillgången på arbetskraft inte blir tillräcklig måste alla klutar sättas till så att de unga som utbildar sig till yrken inom detta område stannar kvar och då måste alla ungdomar få sin praktik tillgodosedd. Brist på arbetskraft löses ofta genom att företagen anlitar utländska entreprenörer vilket påverkar arbetsmarknaden inom området. Sparsamma kommuner Yrken som finns inom verksamhetsområden som vanligen finansieras med skattemedel knyts till näringen offentliga tjänster, och utvecklingen har gått mot att inslaget av privat huvudman ökat tydligt medan inslaget av kommunal huvudman minskat. Verksamhetsområdena påverkas av kommunala prioriteringar och kommunernas ekonomiska ställning. De kommunala ekonomierna har varit betydligt bättre än förväntat åren 2009 och 2010. De kommunala statsbidragen har också tillfälligt höjts kraftigt 2010. Trots detta har kommunerna inte expanderat sina verksamhetsområden utan de extra pengarna har sannolikt gått till underhåll och/eller investeringar. Det finns en rädsla hos den kommunala sektorn att höja kostnaderna långsiktigt, för redan 2011 bedömer Sveriges Kommuner och Landsting att överskottet i de kommunala budgetarna dämpas påtagligt. Trög arbetsmarknad för lärare Yrkena inom verksamhetsområdet utbildning påverkas av antalet elever. Under de kommande åren ökar elevunderlaget i grundskolans tidigare år medan elevunderlaget för grundskolans senare år fortsätter att minska, men några år framåt ökar elevunderlaget även där. När det gäller gymnasieskolan minskar elevunderlaget påtagligt fram till och med 2016. Kommunerna planerar för färre anställda inom både grundskolan och gymnasieskolan under det närmaste året. Tillgången bedöms komma att bli god på både grundskolelärare och gymnasielärare under det närmaste året. Det är dock värt att påpeka att även om arbetslösheten bedöms öka blir den lägre jämfört med många andra yrken på arbetsmarknaden. Obehöriga lärare bedöms dock möta en allt kärvare arbetsmarknad. Pensionsavgångarna blir förhållandevis stora för grundskolelärare men ganska stora avgångar sker även av gymnasielärare. På 5 till 10 års sikt ökar åter behovet av grundskolelärare och för gymnasielärare sker det under perioden 2016 till 2020. Som vanligt förutses brist på yrkeslärare och specialpedagoger. När det gäller högskolan ökar elevunderlaget kraftigt under åren 2010 till 2012 för att minska påtagligt under åren 2014 till 2020. Pensionsavgångarna blir dock mycket stora för lärare som undervisar på högskolorna och universiteten. Antalet barn till barnomsorgen och förskolan ökar påtagligt och det har lett till att kommunerna planerar för att utöka verksamhetsområdet. Det leder till fortsatt brist på förskollärare och fritidspedagoger, denna situation består under de kommande 5 till 10 åren, vilket inte enbart sammanhänger med fler barn utan också med att för få väljer denna utbildningsinriktning. Dessutom blir 7
pensionsavgångarna av förskolelärare förhållandevis stora. Barnskötarnas arbetsmarknad förblir kärv med fortsatt hög arbetslöshet som följd. Stabil arbetsmarknad inom äldreomsorgen Kommunerna planerar för i stort sett ett oförändrat antal anställda inom äldreomsorgen. Antalet invånare äldre än 79 år kommer att ligga stilla under de kommande 5 åren för att därefter börja öka kraftigt, särskilt under åren 2019 till 2030. Tillgången på undersköterskor blir god under det kommande året men på fem till 10 års sikt blir det sannolikt brist på denna yrkeskategori. För vårdbiträdena är arbetslösheten hög och deras arbetsmarknad förblir tuff under det närmaste året. På lite längre sikt förbättras dock läget något. Många arbetssökande vårdbiträden saknar emellertid utbildning och för dem är utsikterna att hitta ett arbete inom yrket små även i ett långsiktigt perspektiv. Regionalt kan det vara svårt att få tag på sjuksköterskor till äldreomsorgen. Färre anställda inom primärvården Landstingen planerar för något färre anställda inom hälso- och sjukvården. Den största neddragningen planeras för primärvården medan nedgången tycks bli mindre för sjukhusen. Liksom tidigare bedömer Arbetsförmedlingen brist på läkare i hela landet, och den blir störst för specialistläkare. Denna brist kvarstår också under de kommande 5 till 10 åren. Också för sjuksköterskor med speciallistutbildning bedöms brist på arbetskraft i större delen av landet även om den kan variera med inriktningen. Också där förutses bristen kvarstå på en hög nivå under de kommande 5 till 10 åren. Däremot har bristen på grundutbildade sjuksköterskor upphört och under det kommande året förutses balans mellan tillgång och efterfrågan. Det kommer dock att finnas regionala skillnader. Inom vissa regioner kan det ibland komma att bli svårt att få tag på grundutbildade sjuksköterskor medan andra regioner kan komma att uppvisa ett visst överskott. Även på 5 till 10 års sikt förutses balans mellan tillgång och efterfrågan på dessa sjuksköterskor. Landstingen planerar för fortsatt ökning av tandvårdsverksamheten. Tandvårdsreformen har sannolikt gett ökad efterfrågan på tandvård. Under det kommande året förutses brist på tandläkare, en situation som kvarstår under de kommande 5 till 10 åren. Tandhygienisternas arbetsmarknad förblir bra medan balans mellan utbud och efterfrågan väntas för tandsköterskor. 8
Tabell 1 Förändring av sysselsatta inom yrkesområden för år 2010 Yrkesområde Antal personer Procent Datayrken 7 000 4,3 Byggnads- och anläggningsarbete 9 000 3,7 Transport 4 000 2,1 Ledningsarbete 5 000 2,0 Teknikyrken 4 000 1,9 Restaurang och service 5 000 1,6 Försäljning 6 000 1,3 Lärare 3 000 1,0 Administrativa yrken 7 000 0,9 Sjukvård och omsorg -5 000-0,7 Tillverkningsarbete -8 000-2,0 Jordbruk, skogsbruk och fiske -2 000-2,3 Totalt 35 000 0,8 Bristen på arbetskraft beror på flera faktorer Den viktigaste orsaken till att antalet bristyrken ökar under de kommande åren är en förväntad stark ekonomisk utveckling, vilket skapar en stadigt växande efterfrågan på arbetskraft. Det finns också bristyrken som består år efter år och där är anledningen att det utbildas för få till vissa yrken. Dessa kan delas in i två områden. Det ena består av yrken där det finns ett stort intresse hos unga för utbildningen men utbildningsplatserna är för få. Detta gäller för yrken som kräver högskoleutbildning inom hälso- och sjukvården. Det andra hänger samman med ett litet intresse hos unga för utbildningen, vilket gäller för exempelvis högskoleingenjörsutbildningarna men också för industriella gymnasieutbildningar. Det finns också andra anledningar till rekryteringsproblemen. Det kan gälla yrken i snabb tillväxt men det kan också inträffa att den ökade tillgången på utbildad arbetskraft medför att arbetsgivarna höjer kompetenskraven, ibland så högt att det är svårt att finna arbetssökande som motsvarar de krav som ställs. Tillgången på utbildad arbetskraft är ofta begränsad inom många yrken som uppvisar en långsiktig tillväxt. Utbildningssystemets begränsade flexibilitet medför att utbildningsutbudet inte anpassas efter de arbetsmarknadsmässiga behoven rörande vare sig dimensionering och/eller innehåll. Det finns alltid ett över tiden bestående utbildningsunderskott och resultatet av detta är att bristen kvarstår oavsett konjunkturläget. En annan faktor som påverkar rekryteringsläget inom olika yrken i allt högre utsträckning är de stigande åldersavgångarna. De närmaste åren blir åldersavgångarna höga och når sin kulmen inom en rad yrken. Detta kommer att leda till att företag och myndigheter behöver rekrytera en hel del ny personal. Det är inte säkert att jobben återkommer i samma skepnad som de gamla, utan det skapas även jobb med nytt innehåll och med krav på nya kompetenser. Matchningsläget och obalanserna mellan arbetssökande och lediga platser inom yrkena kan för olika yrkesområden sammanfattas enligt följande tabell (med brist menas liten tillgång på utbildad arbetskraft): 9
Tabell 2 Arbetskraftsläget inom yrkesområden år 2010 Byggnads- och anläggningsverksamhet Industri/tillverkning Teknik och data Ekonomi och administration Försäljning Service och restaurang Transport Hälso- och sjukvård Lärare Jord och skogsbruk Brist inom ett flertal yrken Brist inom kvalificerade yrken i övrigt stort överskott Brist inom ett flertal yrken Små rekryteringsproblem Små rekryteringsproblem Små rekryteringsproblem Vissa rekryteringsproblem Brist vissa yrken med längre utbildning, i övrigt god tillgång Brist inom några yrken i övrigt god tillgång Balans Yrken med störst brist år 2010/2011 Det finns yrken där efterfrågan på arbetskraft är stor och där tillgången på arbetskraft är liten eller kompetensen hos de arbetssökande inte matchar de anställningsbehov som finns. De flesta av nedan presenterade yrken uppvisar brist oavsett konjunkturläge. Det handlar bland annat om vissa yrken inom hälso- och sjukvård, pedagogik, bygghantverk, teknik och data. Inom en del av dessa yrken tvingas arbetsgivare söka personal utomlands. De yrken som kommer att uppvisa tydligast brist på arbetssökande under år 2010/2011 är enligt arbetsförmedlingskontorens bedömning följande: Tabell 3 Yrken som det råder brist (konkurrens om jobben) i landet. Läkare Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Civilingenjörer, bygg och anläggning Maskinbefäl, fartyg Byggnadsplåtslagare Gymnasielärare i yrkesämnen Operationssjuksköterskor VVS-ingenjörer Förskollärare Plattsättare Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Civilingenjörer, elkraft Kranförare Geriatriksjuksköterskor Sjuksköterskor inom akutsjukvård Kockar Lastbilsmekaniker Elingenjörer och eltekniker Betongarbetare Distriktssköterskor Förare av skogsmaskiner IT-strateg, IT-analytiker Tandläkare VVS-montörer Barnsjuksköterskor 10
Yrken med störst överskott på sökande år 2010/2011 Det finns yrken med låg efterfrågan på arbetskraft eller ett för litet antal lediga jobb i förhållande till tillgången på arbetssökande. Det innebär att det blir svårt för många arbetssökande inom dessa yrken att snabbt finna ett arbete. Det handlar bland annat om vissa yrken inom administration, industri, service, kultur, vård och omsorg och samhällsvetenskap. De yrken som får störst överskott på arbetssökande under år 2010/2011 är enligt arbetsförmedlingskontorens bedömning följande: Tabell 4 Yrken som det råder störst överskott på sökande i landet. Matroser Vårdbiträden Lagerarbetare Barnskötare Köks- och restaurangbiträden Receptionister Administratör/sekreterare Truckförare Vaktmästare Försäljare, dagligvaror Biologer Försäljare, fackhandel Fotograf Elevassistent Parkarbetare Städare/lokalvårdare Journalister Montörer, metall, gummi och plast Trädgårdsarbetare Montörer, el- och teleutrustning Massörer Utredare i offentlig förvaltning Flygvärdinnor Ekonomiassistenter/löneassistenter Informatörer
Bristindex, se inledningen för förklaring (viktade tal, bedömningen avser arbetsmarknadsläget ett år framåt i tiden) Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Yrke 2010 2009 2009 2008 2008 2007 2007 2006 2006 Läkare 4,14 4,21 4,13 4,27 4,53 4,35 4,09 4,09 4,14 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 4,13 3,12 3,25 3,31 4,22 4,28 4,21 3,86 3,83 Civilingenjörer, bygg och anläggning 4,08 3,71 3,37 3,85 4,05 4,21 4,01 3,64 3,80 Maskinbefäl fartyg 4,00 4,00 4,00 5,00 4,67 3,77 4,21 2,98 3,00 Byggnadsplåtslagare 3,97 3,91 3,27 3,60 4,06 4,32 4,34 3,89 4,11 Gymnasielärare i yrkesämnen 3,94 4,12 3,93 3,95 4,32 3,99 3,91 3,67 3,71 Operationssjuksköterskor 3,90 4,08 4,10 4,24 4,37 4,05 4,28 4,03 3,75 VVS-ingenjörer 3,89 3,84 3,75 4,11 4,21 4,11 4,17 3,90 3,49 Förskollärare 3,87 3,98 3,99 4,28 4,30 4,29 4,47 4,35 4,24 Plattsättare 3,86 3,27 2,79 3,02 3,58 4,04 4,08 3,64 3,87 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 3,85 3,91 4,01 4,07 4,44 4,02 4,14 3,79 3,88 Civilingenjörer, elkraft 3,84 4,08 3,63 3,84 4,19 3,85 3,99 3,49 3,44 Kranförare 3,84 3,47 3,56 3,88 3,71 4,14 3,73 3,44 3,45 Geriatriksjuksköterskor 3,80 3,66 3,69 3,88 3,99 3,96 3,88 3,64 3,59 Sjuksköterskor inom akutsjukvård 3,78 3,87 3,82 4,19 4,27 4,05 4,23 3,83 3,55 Kockar 3,78 3,78 3,73 3,84 3,92 3,73 4,00 3,68 3,48 Lastbilsmekaniker 3,77 3,61 3,42 3,97 4,18 4,42 4,27 4,12 3,94 Elingenjörer och eltekniker 3,76 3,53 3,31 3,71 4,24 4,02 3,98 3,43 3,44 Betongarbetare 3,72 3,27 2,89 3,25 3,78 4,34 4,20 4,12 4,01 Distriktssköterskor 3,70 3,74 3,78 3,99 4,05 3,88 4,15 3,68 3,68 Förare av skogsmaskiner 3,69 3,43 3,00 3,25 3,75 3,48 3,46 3,39 3,30 IT-strateg, IT- analytiker 3,68 3,44 3,26 3,62 4,01 3,61 3,64 3,39 3,01 Tandläkare 3,68 3,66 3,71 3,73 3,75 3,64 3,63 3,63 3,77 VVS-montörer 3,65 3,35 3,25 3,50 4,23 4,42 4,60 4,33 4,15 Barnsjuksköterskor 3,62 3,63 3,68 3,97 3,95 3,82 4,05 3,66 3,31 Röntgensjuksköterskor 3,61 3,89 3,84 4,12 4,13 3,95 4,12 3,61 3,60 Barnmorskor 3,61 3,50 3,55 3,86 3,90 3,80 4,08 3,47 3,62 Golvläggare 3,60 3,25 2,94 3,25 3,72 3,91 4,08 3,64 3,87 Civilingenjörer, maskin 3,60 3,23 3,22 3,71 4,07 3,90 4,10 3,41 3,32 Anläggningsmaskinförare 3,60 3,45 3,23 3,60 3,79 4,13 3,83 3,70 3,38 Tunnplåtslagare exkl. byggnadsplåtslagare 3,57 3,41 3,08 3,29 3,91 3,73 3,95 3,70 3,45 Anläggningsarbetare 3,57 3,51 2,86 3,68 3,56 3,86 3,98 3,81 3,79 Civilingenjörer, elektronik och teleteknik 3,56 3,21 3,25 3,53 4,18 3,77 4,01 3,43 3,13 Psykologer 3,56 3,44 3,38 3,74 3,48 3,61 3,65 3,23 3,35 Murare 3,56 3,19 2,47 3,28 3,59 4,05 3,88 3,88 3,75 Maskinreparatörer 3,54 3,07 3,02 3,55 4,14 3,91 3,98 3,73 3,61 Smeder 3,54 3,35 3,23 3,34 3,76 3,89 3,93 3,64 3,49 Systemerare/programmerare 3,52 3,53 3,25 3,66 Programmerare 4,17 4,07 3,90 3,18 2,94 Systemerare, systemutvecklare 4,22 4,06 3,92 3,31 2,90 Grovplåtslagare 3,51 3,16 3,02 3,00 3,73 3,67 3,67 3,47 3,38 Lantmätare 3,47 3,28 4,00 3,78 3,59 3,20 3,40 2,83 3,11 Maskiningenjörer och maskintekniker 3,46 3,13 2,99 3,62 4,09 4,01 4,17 3,90 3,49 Specialpedagoger 3,46 3,57 3,64 3,87 3,96 3,84 4,06 3,65 3,59 12
Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Yrke 2010 2009 2009 2008 2008 2007 2007 2006 2006 Revisorer 3,44 3,46 3,59 3,91 3,59 3,83 3,74 3,51 3,41 Takmontörer 3,42 3,50 3,00 3,25 3,52 3,65 3,83 3,60 3,84 Tandhygienister 3,42 3,26 3,28 3,21 3,35 3,43 3,54 3,26 3,28 Gjutare 3,42 2,76 2,73 2,51 3,42 3,20 3,24 3,14 3,10 Redovisningsekonomer 3,40 3,55 3,49 3,61 3,81 3,95 3,77 3,34 3,27 Låssmed 3,40 3,41 3,30 3,74 3,62 3,41 2,88 3,06 3,10 Apotekare 3,39 3,27 3,22 3,35 3,38 3,21 3,23 3,24 3,09 Verktygsmakare 3,39 3,35 2,94 3,76 3,81 3,84 3,93 3,64 3,49 Lokförare 3,38 3,23 3,00 3,67 4,27 3,76 3,57 3,44 3,03 Styckare 3,36 3,57 3,70 3,32 3,28 3,19 3,31 3,28 3,00 Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi 3,36 3,31 3,01 3,41 3,72 3,10 3,12 3,08 3,07 Veterinär 3,35 3,28 3,07 3,64 3,31 3,26 3,46 3,30 3,38 Lantmästare 3,34 3,30 3,03 2,93 3,00 3,00 2,96 2,97 3,09 Bagare/konditor 3,34 3,11 Bagare 3,37 3,46 3,45 3,30 3,52 3,25 3,05 Konditor 3,41 3,49 3,49 3,33 3,52 3,25 3,05 Styr- och reglertekniker 3,33 3,10 3,02 3,65 3,86 3,70 3,67 3,66 3,39 Företagssäljare 3,32 3,11 3,43 3,47 3,81 3,69 3,73 3,47 3,37 Svetsare 3,31 2,73 2,61 3,26 4,08 4,17 4,37 3,98 3,36 CNC-operatörer 3,31 2,93 2,51 3,59 4,17 4,56 4,39 4,18 3,65 Arkitekter 3,30 3,03 2,70 3,25 3,26 3,42 2,80 2,97 3,04 GIS-ingenjör 3,29 3,36 3,30 3,54 3,43 3,17 3,24 3,08 3,07 Telefonförsäljare 3,29 2,98 3,14 3,30 3,54 3,78 3,63 3,54 3,47 Gruvarbetare 3,27 3,13 2,92 3,21 3,21 3,12 3,47 3,12 3,03 Receptarier 3,27 2,82 2,91 3,27 3,34 3,14 3,04 3,16 3,13 Glasmästare/glastekniker 3,26 3,53 3,29 3,51 3,45 3,63 3,80 3,48 3,43 Agronomer 3,25 3,00 3,00 3,01 3,03 3,00 2,77 2,81 3,06 Inköpare 3,25 2,75 2,77 3,03 3,47 3,34 3,34 3,18 3,04 Fysiker 3,24 3,00 3,00 Djuruppfödare/djurskötare 3,24 2,95 3,04 3,25 3,38 3,18 Flygmekaniker 3,23 3,09 2,55 3,14 3,28 3,01 3,09 2,72 2,92 Fritidspedagoger 3,22 3,41 3,46 3,55 3,60 3,62 3,76 3,69 3,59 Maskinförare lantbruk 3,22 3,15 Träarbetare 3,22 2,69 2,10 2,77 3,46 4,27 4,15 3,90 3,63 Isoleringsmontörer 3,21 3,48 3,38 3,51 3,40 3,44 3,64 3,56 3,52 Sjuksköterskor (grundutbildade) 3,21 3,13 3,26 3,53 3,62 3,70 3,79 3,42 3,48 Distributionselektriker 3,19 3,13 2,58 3,44 3,67 3,68 3,46 3,46 3,54 Biståndsbedömare 3,19 3,05 3,17 Lackerare 3,18 3,24 3,23 3,53 3,86 3,89 3,85 3,55 3,52 Optiker 3,18 3,25 3,28 3,35 3,54 3,42 3,50 3,53 3,52 Skogsmästare 3,17 3,06 3,01 3,07 3,07 3,08 2,96 2,97 3,09 Slaktare 3,16 3,01 3,64 3,13 3,09 2,99 3,31 3,28 3,00 Poliser 3,16 3,05 3,10 3,09 3,21 3,15 3,24 3,35 3,21 Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik 3,14 3,25 2,95 3,53 3,86 3,57 4,03 3,21 3,09 Miljö- och hälsoskyddsinspektör 3,14 2,96 2,80 3,04 3,06 2,92 2,81 3,03 2,91 Logoped 3,14 3,24 3,20 3,37 3,37 3,27 3,42 3,40 3,22 Målare 3,13 2,92 2,69 2,80 3,73 3,74 3,96 3,63 3,74 Läkarsekreterare 3,13 3,12 3,05 3,27 3,27 3,07 2,86 2,46 2,46 Kuratorer 3,12 3,01 3,23 2,96 3,33 3,08 3,29 3,29 3,17 13
Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Yrke 2010 2009 2009 2008 2008 2007 2007 2006 2006 Driftsmaskinister 3,11 3,25 3,26 3,48 3,81 3,45 3,40 3,23 3,29 Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metall 3,10 3,17 3,13 3,40 3,49 3,14 3,24 2,99 3,01 Flygledare 3,10 3,08 3,04 3,04 3,15 3,00 3,33 3,04 3,05 Jägmästare 3,10 3,02 2,99 2,98 3,00 3,09 2,77 2,81 3,06 Bussförare 3,10 3,04 3,02 3,56 3,77 3,60 3,83 3,45 3,40 Bilmekaniker 3,07 3,00 3,07 3,27 3,70 4,00 3,98 3,62 3,55 Skogsarbetare 3,05 2,95 3,00 3,06 3,27 3,10 3,18 2,83 3,04 Jurister 3,05 3,08 2,79 2,95 3,10 3,01 2,96 2,96 2,89 Tandsköterskor 3,04 3,08 3,07 3,01 2,86 3,14 3,15 2,99 3,17 Laboratorieingenjörer 3,04 2,77 2,55 2,93 3,12 3,02 2,95 2,80 2,74 Försäkringstjänstemän 3,04 3,04 2,84 3,00 3,23 3,03 3,35 3,13 3,02 Logistiker 3,04 2,93 3,09 3,00 3,17 3,52 3,51 3,05 3,28 Socialsekreterare 3,03 3,13 3,23 3,22 3,47 3,39 3,29 3,29 3,17 Brandmän 3,03 3,06 3,00 3,04 3,04 3,03 3,05 2,94 3,15 Civilingenjörer, kemi 3,01 2,50 2,58 3,21 3,22 2,87 2,91 2,64 2,83 Maskinoperatörer, trävaruindustri 3,01 2,58 2,28 2,41 3,08 3,18 3,26 3,04 3,07 Lastbils- och långtradarförare 3,01 2,77 2,45 3,37 4,08 4,10 4,26 3,68 3,38 Universitets- och högskolelärare 3,01 3,14 3,12 3,27 3,19 2,97 3,05 2,90 2,98 Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 3,01 2,78 2,62 2,94 3,08 3,14 3,13 2,82 3,07 Gymnasielärare i praktiskaestetiska ämnen 3,01 3,06 2,96 3,26 3,33 3,09 3,02 3,11 3,20 Kriminalvårdare 3,00 2,99 3,23 3,36 3,63 3,16 3,74 3,57 3,46 Fartygsbefäl 3,00 3,00 3,00 3,31 3,84 3,77 3,00 2,98 2,98 Bartenders 2,99 2,69 3,02 2,97 2,93 2,98 3,35 3,19 2,93 Tågmästare 2,97 2,77 3,00 3,03 3,07 3,20 3,04 3,02 2,99 Biomedicinska analytiker 2,97 2,96 2,77 3,08 3,27 3,15 3,18 2,94 2,62 Processoperatörer, kemisk basindustri 2,97 2,80 2,67 2,80 3,04 2,85 3,09 2,73 3,09 Speditör 2,97 3,01 2,92 3,23 3,37 3,49 3,33 3,01 2,93 Sjukgymnaster 2,97 2,91 2,99 3,20 3,10 3,03 3,41 3,19 3,14 Barista/kaffebartender 2,95 2,97 3,03 Transportledare 2,94 3,09 3,15 3,28 3,31 3,39 3,60 3,31 3,32 Taxiförare 2,94 3,03 3,00 3,42 3,35 3,52 3,31 3,21 2,81 Processoperatörer, trä- pappersoch massaindustri 2,93 2,58 2,44 2,79 2,99 3,06 3,06 2,92 2,95 Väktare 2,92 2,88 2,79 3,16 3,27 3,26 3,24 3,09 3,24 Servitörer 2,91 2,79 2,83 2,82 3,27 3,13 3,35 3,19 2,93 Bilförsäljare 2,90 2,66 2,13 2,26 3,05 3,14 3,05 3,02 2,92 Studie- och yrkesvägledare 2,90 2,94 3,08 3,07 3,10 2,87 2,75 2,67 2,68 Arbetsterapeuter 2,89 2,90 3,00 3,11 3,37 3,27 3,47 3,30 3,32 Gymnasielärare i allmänna ämnen 2,88 2,73 2,92 3,07 Gymnasielärare i historia, samhällskunskap 2,60 2,78 2,83 2,78 2,90 Gymnasielärare i matematik 3,23 3,18 3,12 3,16 3,14 Gymnasielärare i språk 3,45 3,37 3,30 3,24 3,08 Gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen 3,20 3,27 3,12 3,16 3,14 Piloter 2,88 2,82 2,48 3,04 3,00 2,99 3,00 2,41 2,94 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 2,88 2,45 2,55 2,82 3,12 3,12 2,64 2,78 2,85 14
Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Yrke 2010 2009 2009 2008 2008 2007 2007 2006 2006 Maskinoperatörer, kemisk industri 2,87 2,63 2,51 2,79 2,94 3,04 3,05 2,91 2,99 Elmontörer 2,86 2,89 2,61 3,20 3,75 3,81 3,94 3,46 3,36 Banktjänstemän 2,85 2,58 2,62 2,55 3,15 3,18 3,06 2,92 2,92 Renhållnings- och återvinningsarbetare 2,83 2,33 2,39 2,60 2,79 2,70 3,02 3,01 2,99 Maskinoperatörer, gummioch plastindustri 2,82 2,45 2,13 2,46 3,01 2,91 2,91 2,87 2,95 Geologer 2,81 2,50 2,50 3,05 3,11 2,67 2,95 2,59 2,64 Datatekniker (nätverkstekniker) 2,80 2,75 2,62 3,15 3,41 3,36 3,23 2,65 2,43 Kemiingenjörer och kemitekniker 2,79 2,87 2,50 3,00 3,15 3,13 2,78 2,86 2,71 Behandlingsassistenter 2,79 2,69 2,79 Processoperatörer vid stål- och metallverk 2,78 2,39 2,18 3,04 2,90 3,25 3,13 2,96 3,00 Verkstadsmekaniker 2,77 2,73 2,29 3,00 3,74 3,97 Servicetekniker, IT 2,76 2,80 2,68 3,14 3,33 3,17 2,88 2,60 2,28 Tidningsdistributörer 2,75 2,39 2,64 2,60 3,16 2,99 2,95 3,02 3,04 Värdepappersmäklare 2,74 2,25 2,27 2,40 2,87 3,16 3,00 3,04 2,67 Fastighetsmäklare 2,73 3,06 2,60 2,55 2,99 3,20 2,81 2,91 2,85 Frisörer 2,72 2,76 2,89 2,84 2,75 3,03 3,12 3,08 2,93 Dietister 2,69 2,98 3,20 3,15 3,12 3,24 3,20 3,08 2,96 Godshanterare, expressbud 2,67 2,51 2,13 2,21 2,75 2,36 2,47 2,98 2,92 Skötare och vårdare 2,66 2,79 2,81 2,94 3,22 2,94 3,16 3,23 3,21 Installationselektriker 2,63 2,67 2,55 3,18 4,10 4,26 4,23 4,04 3,81 Fritidsledare 2,62 2,54 2,75 2,58 2,94 2,91 3,08 2,91 2,74 Personaltjänstemän 2,60 2,64 2,46 2,51 2,56 2,70 2,75 2,67 2,68 Fotvårdsspecialister 2,59 2,94 2,83 2,62 2,81 2,85 3,12 3,08 2,93 Kemister 2,57 2,50 2,50 2,58 2,83 2,77 2,71 2,46 2,65 Marknadsanalytiker, marknadsförare 2,57 2,53 2,29 2,53 2,74 2,58 2,75 2,58 2,50 Resesäljare 2,55 2,52 2,67 2,63 2,96 2,73 3,18 3,16 3,09 Grundskollärare, inriktning mot senare år 2,52 2,60 2,41 2,52 2,87 2,70 2,71 2,88 2,87 Fordonsmontörer 2,51 1,99 1,83 1,99 3,16 3,34 3,32 3,28 3,16 Grundskollärare, inriktning mot tidigare år 2,49 2,61 2,48 2,58 2,83 2,75 2,59 2,70 2,78 Brevbärare 2,49 2,55 2,50 2,56 2,79 2,77 2,92 2,84 2,96 Bibliotekarier 2,47 2,43 2,57 2,49 2,65 2,55 2,68 2,59 2,80 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri 2,47 2,63 2,27 2,61 2,81 2,99 2,94 3,06 2,94 Grovarbetare inom bygg och anläggning 2,44 2,62 2,04 2,44 2,49 2,87 3,16 2,91 2,86 Personliga assistenter 2,43 2,30 2,59 2,80 2,96 3,08 3,05 3,16 2,80 Hudterapeuter 2,42 2,76 2,43 2,56 2,62 2,80 3,12 3,08 2,93 Friskvårdskonsulent (friskvård) 2,41 2,14 2,31 2,50 2,47 2,67 3,08 2,91 2,74 Samhälls- och språkvetare 2,35 2,36 2,16 2,10 2,07 2,34 2,39 2,38 2,32 Fastighetsskötare 2,32 2,40 2,15 2,62 2,46 2,83 3,02 2,97 2,79 Undersköterskor 2,32 2,16 2,23 2,52 2,88 3,02 3,11 2,99 2,72 Informatörer 2,31 2,55 2,23 2,34 2,39 2,65 2,83 2,43 2,23 Ekonomiassistenter/ löneassistenter 2,30 2,38 2,61 2,86 3,00 3,08 2,86 2,46 2,46 Flygvärdinnor 2,29 2,43 2,38 2,69 3,00 2,71 2,96 2,87 2,91 Utredare i offentlig förvaltning 2,28 2,32 2,34 2,39 2,35 2,45 2,47 2,42 2,52 15
Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten Våren Yrke 2010 2009 2009 2008 2008 2007 2007 2006 2006 Massörer 2,28 2,28 2,24 2,26 2,32 2,76 3,12 3,08 2,93 Montörer, el- och teleutrustning 2,27 2,21 2,07 2,59 2,70 3,08 3,09 2,96 2,67 Trädgårdsarbetare 2,26 2,54 2,58 2,35 3,14 2,89 2,79 2,60 2,74 Montörer, metall, gummi och plast 2,22 1,96 1,65 2,38 2,82 2,97 2,68 2,87 2,75 Journalister 2,19 1,97 2,27 1,95 2,86 2,88 2,83 2,43 2,23 Städare/lokalvårdare 2,12 2,02 1,86 2,03 2,48 2,57 2,70 2,62 2,47 Parkarbetare 2,04 2,34 2,23 2,24 2,72 2,62 2,72 2,65 2,75 Elevassistent 2,01 1,88 Fotograf 1,98 1,96 2,22 1,98 2,13 2,96 2,87 2,77 2,53 Försäljare, fackhandel 1,96 1,93 1,72 1,98 2,29 2,45 2,69 2,40 2,33 Biologer 1,95 1,90 1,98 2,19 2,20 2,96 2,77 2,81 3,06 Försäljare, dagligvaror 1,94 1,92 1,80 2,08 2,50 2,40 2,60 2,34 2,35 Vaktmästare 1,92 1,91 1,95 2,11 2,25 2,36 2,30 2,42 2,35 Truckförare 1,91 1,98 1,89 2,38 3,06 3,07 3,18 2,98 2,80 Administratör/sekreterare 1,88 1,98 1,88 2,02 2,30 2,28 2,86 2,46 2,46 Receptionister 1,87 1,85 1,81 2,11 2,48 2,17 2,57 2,22 2,33 Köks- och restaurangbiträden 1,76 1,95 1,99 2,11 2,36 2,43 2,63 2,54 2,40 Barnskötare 1,68 1,67 1,76 1,80 1,99 2,23 2,40 2,31 2,33 Lagerarbetare 1,66 1,91 1,56 2,07 2,69 2,93 2,83 2,80 2,34 Vårdbiträden 1,61 1,87 1,77 2,00 2,29 2,28 2,39 2,32 2,33 Matroser 1,00 2,00 2,00 3,00 3,82 3,00 16