Kortfattad dokumentation av trafikmätningsutrustningar utställda på Intertraffic Amsterdam 2010

Kortfattad dokumentation av trafikmätningsutrustningar utställda på Intertraffic Amsterdam 2010 Projekt: NorSIKT Arbetspakke 1 kartläggning utanför norden Projekt: Akronym: Nordisk System for Intelligent Klassifisering av Trafikk NorSIKT Projektnavn: NorSIKT Navn Dato Forfatter(e): Dennis Andersson 31 mars 2010 Mats Lundström 22 april 2010

1. BAKGRUND Dokumentationen av trafikmätningsutrustningar som ställdes ut på Intertraffic i Amsterdam 22-26 mars 2010 är en del av arbetspakke 1 i projektet NorSIKT. Dokumentationen från Intertraffic liksom planerade litteraturgenomgångar och studiebesök utgör vad som i projektplanen för arbetspakke 1 benämns: Kartläggning i EU, USA, Kanada och utvalda länder i världen. 1 Studiebesök til Seattle i sammenheng med NATMEC 2010 er oppsummert i en egne delrapport. 2. OMFATTNING 2.1 ALLMÄNT Intertraffic är en mässa för vägtrafik och är det största evenemanget i sitt slag i Europa. Den hålls vartannat år i det stora mäss- och kongresscentret RAI i Amsterdam. Årets mässa var bättre organiserad än tidigare, nästan alla företag vi sökte fanns i hallarna 10 och 11. Temat i dessa två var ITS (Intelligenta Transport System). De stora företagens montrar låg här, t.ex. Siemens, Swarco och Peek, men även de flesta företag vi kände sedan tidigare som tillverkar fordonsdetektorer. Några, som Sensys AB, som tillverkar ATK och som stod under rubriken säkerhet fanns i hall 4. Vid en genomgång av utställarlistan inför mässan identifierades 49 företag som angett att de har fordonsdetektorer. (Mats Lundström, Vectura AB). Många kunde dock vid besök i montern snabbt avfärdas, då de inte sålde sin detektor separat, utan endast använde den i en slutprodukt som t.ex. en hastighetsvarningsskylt. 2.2 MÅL Målet för besöket var att försöka hitta nyheter inom mättekniken för Trafikverkets trafikmätning (inkl NorSIKT). Utvecklingen går starkt framåt och förhoppningen är att hitta en ersättning för slangarna, som möjliggör stickprovsmätning med klassificering av fordonen i bättre grad än bara längdklassning. 2.3 MÄTTEKNIK Utvecklingen inom sensortekniken går mot mindre och energisnålare teknik. Videodetektorer har hittills byggts med bildelement (CCD) i kisel, men nu kommer bildelement i CMOS, vilket dramatiskt minskar energiförbrukningen. Sensorer för 1 Projektplan NorSIKT, Fase 1, arbetspakke 1 (version 1.1 2010-03-26, Dennis Andersson) 2 (15)

vibrationer (seismiska), sensorer för förändringar i jordens magnetfält (magnetometrar) och akustiska sensorer (ljud), med flera kan användas för fordonsdetektering. Kombinationer av tekniker (sensor fusion) är ett relativt nytt begrepp, som främst härstammar från militär teknik. Som fordonsdetektorer dominerar ännu de induktiva slingorna stort. Utvecklingen av denna teknik fortsätter även trots att annan, modernare teknik kunde förväntas ha tagit över. Idris är en avancerad algoritm för extremt noggrann trafikmätning, som helt bygger på slingteknik. Även andra slingtillverkares produkter vidareutvecklas för t.ex. bättre fordonsklassificering. På mässan hoppades vi dock mycket på alternativ, t.ex. sensor fusion, men det visade sig att inte så mycket av detta har kommit ut på vår marknad ännu. Samtliga beröringsfria detektorer med fordonsklassificering utöver ren längd är dock baserade på en kombination av flera tekniker. 2.4 ERFARENHETER FRÅN MÄSSAN Den dominerande användaren av fordonsdetektorer, trafiksignaler, använder ganska enkla mått på trafiken, huvudsakligen närvaro. Även mera komplicerade system som motorvägsstyrningssystem (MCS) och trafikantinformationssystem, använder enkla algoritmer baserade på medelhastighet och beläggningsgrad. Det är därför föga förvånande att de flesta tillverkare av detektorer satsar på denna marknad. För mera avancerad användning som trafikstatistik, för t.ex. drift och underhåll av vägar och broar, där en bättre klassificering av fordonen är önskvärd, finns ett mera begränsat utbud av utrustning. Modern teknik har gjort detektorerna mindre och energisnålare, men en effektiv och korrekt klassificering låter vänta på sig. Det saknas även en gemensam standard för klassificering av fordon inom EU, vilket inte underlättar utvecklingen. En annan iakttagelse är att de induktiva slingorna fortfarande är så dominerande! Det är visserligen en mogen produkt, med synnerligen väl definierade egenskaper, men installations- och underhållskostnaderna är alltför höga. Som framgår av inledningen av rapporten har inte så mycket hänt i form av senaste teknik inom fordonsdetektering. 3 (15)

Av de 29 företag med 34 produkter som här finns redovisade från besöket, har endast 13 en fordonsklassificering utöver ren längdklassning. Av dessa är 3 avsedda för viktmätning och brukar då räknas bort på grund av högt pris, 1 är avsedd för cykel och fotgängare. 14 har längdklassificering och 3 har ingen klassificering alls. Med induktiva slingor och axelsensorer i vägen borttagna återstår endast 4 typer. 2 av dessa, ASIM 29x, Niechoj IRS baseras på kombinationsdetektorer att placeras i portal med en enhet över varje körfält. De två återstående är kombinationsdetektorer, Sierzega och RTB för placering vid sidan av vägen. Dessa kan vara lämpade för korttidsmätning och klarar högst 2 körfält med placering på en sida av vägen. Där högsta precision i fordonsklassificering krävs, är axeldetektering ännu det mest använda. Tidigare har vi sett skannande laser för att ta fram en fullständig profil över fordonen, men någon sådan upptäckte vi inte i år. Tror ikke dette usagnet stemmer, jfr. ECTN sitt Traffic Information Collector (TIC) system som ble vist på messen. Det slovakiska företaget Betamont visade sitt system Measure in Motion med flera detektorer i en portal som uppges kunna ge både längd, bredd och höjd på passerande fordon. För att mäta hastighet krävs dock även induktiva slingor och för vägning måste kompletteras med viktsensorer i vägbanan (man rekommenderar Kistler). 4 (15)

. 3. GENOMGÅNG AV MÄTUTRUSTNINGAR 3.1 FÖRETAG VI KÄNDE SEDAN TIDIGARE Endast företag med tänkbar stickprovsutrustning berörs i genomgången. Aanderaa Data Instruments (f.d. Datainstrument) från Norge visade sin Datarec 7 (för slingor) med något förbättrad upplösning. Utrustningen har avancerad teknik för registrering av signalprofil för fordonen och finns även med program för mätning av cykeltrafik. AGD systems Tyskland har för temporärt bruk endast sin AGD202, en 10.5 GHz CW dopplerradar utan klassificering. Den är främst avsedd för uppställning under kortare tid vid t.ex. vägarbetsplatser och kan detektera fordon i två riktningar. Man har även ett par viarianter för närvarodetektering resp. anmälan för gångpassage. ASIM (Xtralis) Schweiz har bland andra en avancerad kombinationsdetektor TT 29x för montage i portal. Produkten används bl.a. av Trafikverket i Stockholm och den finns med olika klassificeringsschemor enligt TLS, 2, 5 resp. 8 klasser. ( x i modellbeteckningen byts mot motsvarande sifra). Klassificeringen uppges vara verifierad av universitet i München, men är ifrågasatt av Trafikverket. 5 (15)

CA Traffic England har ett brett sortiment av mätutrustning, inklusive slangmätare. Deras radar för korttidsmätning är mycket lik DataCollect i sin plastväska! Klassificering endast per längd. 6 (15)

Cestel c.o.o. Slovenien tillverkar den bridge-wim utrustning som används av Trafikverket i Sverige. Tekniken är vägning genom att mäta deformationen hos broar med hjälp av trådtöjningsgivare och ett portabelt datafångst- och analyssystem. Systemet kallas SiWIM och klassificerar fordonen efter antal axlar. Axelvikter och totalvikt registreras. Systemet utvecklas ständigt för större flexibilitet och högre noggrannhet. DataCollect Tyskland har en radarmätutrustning, SDR, för temporärt bruk och den är tidigare testad. Den har fått bättre autokalibrering, men har fortfarande endast längklassning. Utrustningen klarar två körfält, som måste ha motriktad trafik. 7 (15)

Detektorn är kapslad i en plastväska, som alltför lätt drar till sig uppmärksamhet. Detektorn säljs även OEM, d.v.s. andra företag har den med sin egen logga på. Som tillbehör finns en trådlös axeldetektor som anses särskilt lämplig för cykelmätning. Bedömningen att den inte är särskilt vandalsäker på en cykelbana! Ecocounter Frankrike har ett brett sortiment utrustning för mätning av gång- och cykeltrafik. Vägverket har testat några varianter och funnit de hittills bästa fotgängar och cykelmätutrustningar vi har testat Tryckkänsliga plattor för fotgängardetektering lämpar sig bäst för parkvägar och har inte testats. Cykeldetektering med känsliga slingor och fotgängardetektering med IR teknik, Pyrobox, har testats. Icoms detection har en CW doppler radar SA3, mycket lik den från DataCollect: IDRIS Technologies England har utvecklat en slingteknik med en otroligt hög precision i detektering. I varje trafiksituation, t.o.m. stillastående kö, kan man detektera och klassificera nära 100% av trafiken. Tekniken är utvecklad för skuggdebitering (shadow tolling) på betalvägar. 8 (15)

Image sensing systems USA/Canada har videodetektorer för trafikmätning och trafiksignalstyrning under namnet Autoscope. Autoscope Solo är en enhet med allt inbyggt, någon särskild elektronikenhet ytterligare behövs inte. ISS äger numera EIS i Canada som tillverkar en avancerad radardetektor, RTMS G4. Den kan klara trafik i 8 körfält från en sidoposition. Gemensamt för utrustningarna är att klassificering endast utgår från längd. RTMS är komplett, ingen annan utrustning krävs på plats. Iteris USA har system för fordonsdetektering med hjälp av existerande kameror. De kan vara både fasta och rörliga. Systemen klarar trafikräkning och incidentövervakning. Klassificering baseras endast på längd. Kistler, Schweiz, är en stor tillverkare av sensorer för tryck, acceleration m.m. Man har en produkt, Lineas, som är en kapacitiv viktsensor för nedfräsning i vägbanan. Den mäter axelvikter dynamiskt med god precision och klassificerar fordon efter antal axlar. Installationen blir permanent och kostnaden bedöms oftast för hög för vanlig trafikmätning. 9 (15)

Metrocount, Australien representerades av sin engelska återförsäljare. Deras slangmätutrustning används av Stockholms Stad och Göteborgs stad. Något nytt som vi inte kände sedan tidigare visade man inte. NeaVia Frankrike har en kombinationsdetektor, som lanserades för ett par år sedan. Den marknadsfördes som extremt flexibel! En kapsling som skulle kunna bestyckas med lämpliga sensorer, kommunikationsutrustning och solceller. Den kändes då inte färdig, det krävdes kringutrustning i extra lådor. Nu är utrustningen bättre optimerad, antal sensortyper har bantats och solcellerna har blivit effektivare. Vi har inte sett någon mera fordonsklassificering med systemet utöver längd. Niechoj Tyskland tillverkar fordonsdetektorer, IRS (x för antal klasser), med radar och ultraljud för klassificering enligt TLS, 2, 5 respektive 8 klasser. Detektorerna monteras i portal och används i Göteborg och Malmö bl.a. för trafikantinformationssystem. Någon utveckling av detektorn visades inte. En nyhet var en radarenhet för nedfräsning i vägbanan, Groundsense-X, med klassificering i upp till 10 klasser (baserade på längd). Med en kombination av axeldetektorer kan en bättre klassificering göras. PEEK Traffic visade inga detektorer eller ens trafikmätningsutrustning i sin stora monter. Man har dock flera företag inom koncernen som tillverkar sådana system. I Norden marknadsför man huvudsakligen produkter inköpta från andra, magnetometrar från Quixote, RTMS från EIS i Canada med flera. 10 (15)

Quixote USA äger numera Nu-Metrics, som tillverkar magnetometrar för båda fast och tillfälligt montage, Groundhog resp Hi-Star. Klassificeringen är endast utifrån längd. De flyttbara enheterna går en vecka på inbyggt batteri. Traficon Belgien har trafikmätning med videoanalys som specialitet. En vanlig industrikamera används som detektor och analysutrustningen placeras i ett apparatskåp. Med IP kameror behöver skåpet inte vara placerat ute vid vägen. Företaget har en rad programvaror för olika ändamål. All klassificering sker utifrån längd. En nyhet för året är att man har en videodetektor för att detektera fotgängare vid övergångsställen. En nordisk representant finns i Finland. Sierzega Österrike tillverkar portabla mätutrustningar baserade på radar. Deras SR4 är testad i Sverige med gott resultat. Den klarar två körfält med motriktad trafik. Klassificering endast utifrån längd. Mässans kanske intressantaste nyhet var Sierzega, som visade en färdig detektor inbyggd i en vanlig reflexstolpe. Man har bl.a. på världskongressen i Stockholm visat idén, nu har man en färdig produkt. Stolpen innehåller batterier i botten och en förbättrad radardetektor. Dessutom har man en magnetisk och en akustisk detektor. 11 (15)

Dessa tre tillsammans möjliggör fordonsklassificering enligt TLS 5+1 2. Drifttiden är minst två veckor. Med en förlängd stolpe kan man få plats med batterier för fyra veckors drifttid. (Detta kräver säkert ett annat fundament?) Utrustningen har även GPS och GPRS modem. Man anger att byte från vanlig reflexstolpe till den instrumenterade kan göras på någon eller några minuter. Ingen driftsättning behövs, mätutrustningen kalibrerar sig själv på platsen och sänder data enligt inlagt program. Den inbyggda GPS utrustningen ger lägesangivelse och fungerar även som stöldskydd då den går cirka 3 dygn på inbyggt backupbatteri. Om produkten håller vad den lovar, skulle stickprovmätning kunna genomföras med bara ett, TMA skyddat, fordon. Wavetronix USA tävlar med EIS (Image Sensing Systems) om tätplatsen när det gäller avancerade, sidoplacerade redardetektorer. Wavetronx HD är den senaste varianten och klarar, likson RTMS G4 mätning över 8 körfält med endast en sidoplacerad mätenhet. Klassificering endast utifrån längd. Utöver detektorn krävs modem och batterier i en extra kapsling. 3.2 FÖRETAG VI INTE TIDIGARE KÄNDE TILL: Betamont Slovakien visade Measure-in-Motion, ett system för omfattande mätprogram med givare i en portal. Hastighet, fordonens längd, vikt, höjd och bredd mäts för att avgöra om några dimensioner överträder reglerna. För vägning används Golden River och Kistler utrustning. För hastighetsmätning måste systemet kompletteras med induktiva slingor. Ingen portabel utrustning fanns. 2 TLS är en klassificering från tyska Bast, ett privat forskningsinstitut. Schemat finns för bl.a. 2, 5 eller 8 klasser + evt okända och en total. 12 (15)

Civica England visade Viper, en kombination av viktmätning från Applied Traffic (Applied Weighing) och ett system för nummerplåtsigenkänning. Snabb identifiering av fordonen utlovades och klassificering i över 100 (!) klasser. Med koppling till fordonsregister ges larm för övervikt eller efterlysta fordon. Inga portabla system erbjuds Elektro Beck Tyskland erbjuder prefabricerade induktiva slingor. Det första i Europa, så vitt vi vet, de kända tillverkarna finns i USA. Slingformatet är rektangulärt med snedskurna hörn och tvinnade trådar i anslutningen. Houston Radar USA har en produkt som ska förbättra statistikfångst från VMS skyltar som försetts med radar för hastighetsmätning. Man menar att kvaliteten hos konkurrenterna kan vara så låg som 35% vid hög trafik i flera körfält. Själva påstår man sig komma över 90% detektion. Då radarn är avsedd att monteras in i t.ex. skyltar borde den även kunna användas i andra sammanhang. Man har programvara för redovisning, dock utan att uppge om det finns någon fordonsklassificering. Miovision Canada visade en portabel fordonsdetektor baserad på video, som man hävdar är den första! Den finns för fäste på en befintlig stolpe eller med eget stativ. Man har programvara för korsningsanalyser av olika typer. Batteriet räcker för ett dygns datafångst. Inget nämns om klassificering. Quercus Spanien visade BirdWatch, virtuell slinga baserad på videoteknik. Den finns med olika programvaror för t.ex. närvarodetektering eller rödljuskörning. Statistik kan levereras i form av medelhastigheter, flöde, beläggningsgrad och fordons medellängd. Kapslingen är mycket liten, så här är nog ett exempel på en CMOS kamera. 13 (15)

RTB Tysklande visade detektorer baserade på radar och som uppgavs kunna detektera axlar och klassificera fordon efter det. Man uppgav dock inga detaljer i montern, utan lovade skicka mera information per post. Produkten kallas RTB Topo och är en direkt kopia av Sierzegas idé. Klassificering ska kunna ske enligt TLS 8+1 klasser. Systemet baseras på en radar som ska mäta hastighet, längd och axlar på fordonen. Med en akustisk detektor får man i +varianten ytterligare förbättrad klassificering. För bruk i tätorter finns en variant kapslad i vanliga lådor för montage på stolpe. Utan att ha testat produkten, kan man misstänka att en del av dess egenskaper är önsketänkande! Ännu har vi inte sett någon sidoplacerad radarutrustning som klarar axeldetektering ens i närmaste körfält. Det framgår av företagets översända broschyr, att full analys endast kan göras i ett körfält. Ytterligare ett körfält detekteras, men med krav på max trafikintensitet (< ÅDT 10.000) och med en lägre kvalitet på resultatet. Detta är inget ovanligt för en lågt placerad detektor. Wavetec Tyskland visade Traffic Counter, en radarbaserad mätutrustning för montering på stolpe. Den ser ungefär likadan ut som Sierzegas och har liknande prestanda. Utrustningen har plats för ett litet minneskort, så manuell inhämtning av data är enkel. Klassificering endast utifrån längd. TDC Traffic Systems England visade Hi-Track UTC (Universal Traffic Counter) en liten enhet avsedd att döljas i en stolpe e.d. och med en batteridrifttid på 2 år. Den är avsedd att användas med piezoelektriska sensorer och är därför inte portabel. 14 (15)

På møtet vårt i Amsterdam satte vi opp følgende sjekkliste: Type klassifisering m/ henvisning til standard Dokumentasjon av tester Referanser til kunder Type teknologi/sensorer Parametre som registreres Kommunikasjon Pris og driftskostnader Dataformat Produktinfo Det kunne vært ønskelig å få satt opp en samletabell med angivelse av egenskaper for de presenterte produktene i henhold til denne lista. 15 (15)