Agendan för hearingen den 4 april



Relevanta dokument
Underlag inför hearing den 4 april om åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Synpunkter på Ei: s förslag till åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Urval av åtgärder inom Kund

Efterfrågeflexibilitet. En outnyttjad resurs i kraftsystemet

Kommentarer på Ei:s förslag för åtgärder för att stimulera efterfrågeflexibilitet

Vattenfalls Remissvar Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/ för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Ei R2016:15. Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet

Rekommendationer för en strategi för en ökad flexibilitet i elsystemet

Vilka restriktioner finns för energilager i elnäten utgångspunkter och möjligheter

Förutsättningar för efterfrägeflexibilitet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Tjänster för efterfrågeflexibilitet

Problemställning matchning användning-produktion

Tjänster för efterfrågeflexibilitet 2018

Hearing Rekommendationer för ökad flexibilitet i elsystemet

Ei:s hearing om förenklad avräkning. 20 oktober 2015

Timmätning för aktiva elkonsumenter

Uppföljning av timmätningsreformen

Remissvar på Energimarknadsinspektionens rapport Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet Ei R2016:15

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Strategi för en ökad flexibilitet i elsystemet genom smarta elnät. Rekommendationer

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet

Internationellt arbete

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Med sikte på nästa 25 år

Marknadsundersökning för flexibel elanvändning till intresserade aktörer i Stockholmsområdet

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

ORDLISTA Så talar vi med kunden

Energiföretagen Sveriges synpunkter på Energimarknadsinspektionens rapport om förutsättningar för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet

Seminarium om Ren energi-paketet. Regeringsuppdrag: Genomförande av reviderad EU-lagstiftning inom elområdet

Utveckling av elnätsavgifter

Referensgrupp för internationella frågor

Tjänster för efterfrågeflexibilitet

Elmarknad med effektiv konkurrens. Nordisk slutkundsmarknad och elområden

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

ORDLISTA Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Mot en ny nätreglering i Sverige

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

1(5) Hedemora Elhandel AB

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

Förslag om skattereduktion för förnybar mikroproducerad el. Helena Laurell, Svensk Energi 15 oktober 2013

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Remissdokument, flexibilitetsförslag roller och ansvar för flexibilitet

Slopad schablonavräkning för timmätta kunder?

Hur kan energilager bidra till omställningen av energisystemet?

Den nya nätregleringen i Sverige

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

18 juni

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel

Ei R2012:14. Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning?

En ny modell för elmarknaden. Ediel och avräkningskonferens 2017 Daniel Norstedt, tf avdelningschef Göran Morén, expert

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN

ORDLISTA Så talar vi med kunden

Prisområdesfrågan. Nordisk slutkundsmarknad

Förändrade roller på elmarknaden

Svensk författningssamling

Remissvar Energikommissionens betänkande: Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen

Svensk författningssamling

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Question today imagine tomorrow create for the future

Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin

Sveriges nätpriser Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Solel i flerbostads- hus. en affärsmodell som erbjuder solel till hyresgäster

Vanliga frågor och svar för reserver

Stockholm Finansdepartementet Stockholm

Inmatningstariffer för elproducenter

Kapacitet för konkurrens på elmarknaden

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska kunder?

Claes deltog i det första mötet i Ei:s/SvK:s referensgrupp om hubb/elhandlarcentrisk modell den 8 februari.

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Kommer timvis mätning att leda till nöjdare kunder och en bättre fungerande elmarknad? Elforsk Seminarium Market Design

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Elhandlarcentrisk modell

Informationsplikt till konsument

Utvecklingen av elnätsavgifter

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05 Ny modell för elmarknaden (diarienummer M2017/01702/Ee)

Kommittédirektiv. Anslutning av anläggningar för förnybar elproduktion m.m. till elnätet. Dir. 2007:10

PRISBILDNINGEN PÅ ELMARKNADEN

En elmarknad i förändring

Bilaga 3. Framtidens elmarknad /1008 KONSULTATION BSP/BRP BILAGA 3 BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 SUNDBYBERG

Näringsdepartementet STOCKHOLM

DIALOGFORUM 19 NOVEMBER. Vad kan göras för att stimulera utvecklingen av smarta elnät och vad kan lösas i förhandsregleringen?

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Anslutning av mikroproduktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Transkript:

Agendan för hearingen den 4 april 14.30 15.30 Presentation av vårt urval av åtgärder som vi valt att analysera ytterligare inom respektive område: - Kund - Skatter & stödsystem - Elmarknad Frågor och synpunkter efter presentationerna - Elnätsföretag 15.30 16.00 Frågestund och möjlighet att ge synpunkter på vårt urval av åtgärder för vidare analys

Möjlighet att lämna in synpunkter skriftligen! Lämna gärna in skriftliga synpunkter på vårt urval av åtgärderna på vår projektsidan mellan 4 april 18 april Projektsida: www.ei.se/efterfrageflexibilitet

Åtgärder kopplade till kunderna Regeringsuppdraget för efterfrågeflexibilitet Hearing 4 april Marielle Liikanen - marielle.liikanen@ei.se

Grundprinciper Det ska vara enkelt för kunden att vara flexibel Efterfrågeflexibilitet ska bygga på frivillighet från kunden Lagar kring persondataskydd för kunden ska följas

Urval av åtgärder Åtgärder vi går vidare med och analyserar Inte nödvändigtvis åtgärder vi kommer föreslå slutgiltigt åtgärdspaket bestäms efter hearingen och scenario- och konsekvensanalysen

Åtgärder rörande information om efterfrågeflexibilitet till kunden Inkludera uppskattad flexibilitetspotential i fastighetens energideklaration. Elpriskollen bör även ha information om tillgängliga nättariffer så att kunden får en helhetsbild av sin totala elkostnad. Ei bör underlätta åtkomst för andra aktörer till data från t ex Elpriskollen som kan underlätta utvecklingen av t ex appar. Informationskampanj om efterfrågeflexibilitet till olika kundsegment. Ålägga exempelvis elhandlaren ett informationsansvar rörande elkundens möjlighet till efterfrågeflexibilitet.

Åtgärder för att möjliggöra att kunder kan bli mer flexibla Föreslå att införa ett öppet gränssnitt i smarta mätsystem som möjliggör åtkomst till data för till exempel kund och energitjänsteföretag. Utreda möjligheten att stödja utvecklingen av styrsystem för att möjliggöra smarta hem. Frivillig inrapportering av flexibla anläggningar till hubben för att samla möjliga flexibilitetsresurser.

Åtgärder inom skatter och stödsystem Regeringsuppdraget för efterfrågeflexibilitet Hearing 4 april Elon Strömbäck - Elon.Stromback@ei.se

Nuvarande beskattning på elkonsumtion i Sverige Energiskatt som är utformad som ett fast påslag på elgrossistpriset Differentierad beroende på vem och var elen är förbrukad geografiskt Industriell verksamhet och tillverkning = 0,5 öre per kwh (EU:s minimumnivå) Hushåll och servicesektorer = 29,4 öre per kwh Moms som utgår med 25% på slutkundsprisets samtliga ingående komponenter, inklusive energiskatt.

Skatternas inverkan på efterfrågeflexibilitet Två typförbrukare: 1. Kunden reagerar på absoluta prisnivåer genom att temporärt minska/öka sin förbrukning 1 - Industri - Fjärrvärmeproduktion som substituerar el mot andra energibärare - Hushåll som substituerar el mot ex vedeldning Ingen återvändande last 2. Kunden reagerar på prisvariationer över dygnet genom att flytta last beroende på var 2 prisdifferensen är som störst - Hushåll eller industrikunder med möjlighet att flytta sin last (ex värmetröghet, batterier) - En minskad förbrukning (vid relativt höga priser) följs av en ökad förbrukning (vid relativt låga priser) Återvändande last

Typförbrukare 1: Temporär minskning/ökning 1 Energiskatten introducerar en kil mellan olika energibärare Relativpriset ändras vilket påverkar hur de används - Nollpriser på el innebär de facto en kostnad på 29,4 öre per kwh för ex fjärrvärmeproduktion Momsen på el är inte snedvridande eftersom den läggs på alla energibärare och påverkar därmed inte relativpriset

Typförbrukare 2: Flytt av last mellan timmar 2 Vad reagerar kunderna på? 1. Relativa prisförändringar mellan timmar - Fasta påslag så som energiskatten kommer att störa prissignalen på slutkundsmarknaden. En procentuell förändring på elgrossistmarknaden får ett procentuellt mindre genomslag på slutkundspriset. 2. Absoluta prisförändringar mellan timmar - Fasta påslag så som energiskatten kommer inte att störa prissignalen på slutkundsmarknaden. - Procentuella påslag så som momsen kommer att förstärka prissignalen på slutkundsmarknaden.

Knäckfråga 1 (av 2) Reagerar kunden på absoluta eller relativa prisförändringar mellan timmar? En rationell vinstmaximerande individ bryr sig endast om absoluta prisförändringar. Kunder är inte alltid rationella utan jagar snarare procent kognitiv bias.

Knäckfråga 2 (av 2) Är flexibilitet korrekt prissatt på elmarknaden? NEJ JA Det är motiverat att förstärka prissignalen genom skatter eller stödsystem. Inget problem. Vi ska låta marknaden fatta sina beslut på affärsmässiga grunder utan vår inblandning.

Tre åtgärdsförslag 1. Minskad eller slopad energiskatt + Förstärker prisdifferenserna (i procent) på slutkundsmarknaden. + Tar bort skattekilar mellan olika energislag. - Åtgärden måste finansieras. 2. Proportionell energiskatt + Förstärker prisförändringarna mellan timmar på slutkundsmarknaden. - Instabil skattebas. 3. Ett rörligt stödsystem (transfereringssystem) + Förstärker incitamenten att hjälpa systemet. - Mät- och verifieringsproblem.

Åtgärder inom elmarknad Regeringsuppdraget för efterfrågeflexibilitet Hearing 4 april Elin Broström - elin.brostrom@ei.se

Grundprinciper Marknadslösning i första hand Marknadsprissättning priset ska reflektera samhällets kostnad för att producera el Priset ska nå fram till slutkunden Aktörer som orsakar kostnader för systemet ska betala för dessa kostnader Tydliga roller, ansvar och regler I första hand ska våra förslag ge långsiktiga effekter

Urval av åtgärder Åtgärder vi går vidare med och analyserar Inte nödvändigtvis åtgärder vi kommer föreslå slutgiltigt åtgärdspaket bestäms efter hearingen och scenario- och konsekvensanalysen

Möjligheter att stimulera efterfrågeflexibilitet Timmätning och timprisavtal är viktiga förutsättningar för efterfrågeflexibilitet Utveckling av produkter på marknadsplatser för elhandel Aggregatorrollens utveckling

Åtgärder inom timmätning och timprisavtal Obligatorisk timmätning (eller kortare mätintervall) med dygnsavräkning på samtliga kunder I samband med nya krav på mätare Alla som väljer rörligt avtal får då automatisk en prissättning på den minsta marknadstidsenheten (idag en timme, timprisavtal). Elpriskollens krav på rapportering ska även omfatta timprisavtal Bidrar till informationsspridning, normalisering av timprisavtal och hjälper kunden att jämföra

Åtgärder inom timmätning och timprisavtal Slopad schablonavräkning för timmätta kunder Åtgärden är redan föreslagen i en första delrapporteringen av uppdraget - Ei 2016:03: Slopad schablonavräkning för timmätta kunder? Avräkning med schablonvärden har visat sig utgöra ett betydande hinder för en ökad användning av timprisavtal eftersom elhandlare möter ökade risker vilket leder till att färre erbjuder och marknadsför timprisavtal

Utveckling av produkter på marknadsplatser för elhandel Traditionella handelsprodukter ofta anpassade för produktionsbud Viktigt att utveckla produktutbudet för att ta tillvara de specifika egenskaperna hos förbrukningsbud för att främja efterfrågeflexibilitet Ei ser gärna formella uppdrag till innehavare av marknadsplatser att utreda/fortsätta utreda anpassningar av produkter, budgivning och avrop

Åtgärder inom utveckling av produkter på marknadsplatser för elhandel Föreslå att elbörsen utvecklar produkter som är anpassade för efterfrågeflexibilitetens specifika egenskaper tillgänglig flexibilitet (volym, uthållighet, repeterbarhet) minsta prisskillnad mellan timmar Föreslå att Svenska kraftnät utreder möjligheten att lätta på vissa krav gällande förbrukningsbud på reglerkraftmarknaden, exempelvis realtidsmätning, minsta budstorlek och tillgänglighet.

Åtgärder inom utveckling av produkter på marknadsplatser för elhandel Föreslå att Svenska kraftnät utreder möjligheterna att främja investeringar i automatiska reserver. Genom att tillämpa marginalprissättning på kapacitet. Ökad transparens. Resursägare av exempelvis värmelaster behöver veta vad som krävs och vad de kan förvänta sig att få betalt för att våga investera i styrteknik. Investeringsstöd för den kommunikation som behövs för att förbrukningsbud ska kunna delta på marknaden för automatiska reserver.

Ei:s arbete med aggregatorrollens utveckling En aggregator är en tjänsteleverantör på efterfrågesidan som lägger samman kortvariga användarlaster för att sälja eller utauktionera dem på organiserade energimarknader (Direktiv 2012/27/EU). Samla ihop flera mindre volymer och lämna buden till relevant marknadsplats Kunskap Investeringar

Ei:s arbete inom aggregatorrollen Ei arbetar med utredning och utveckling av aggregatormodellen inom NordREG Förslag inom genomförandet av Energiunionen. Discussion of different arrangements for aggregation of demand response in the Nordic market http://www.nordicenergyregulators.org/news/

Aggregatorrollens utveckling två spår En aggregator kan antingen bli balansansvarig själv eller göra en affärsöverenskommelse med en balansansvarig Kan användas i Norden idag Viktigt att minska hinder för att bli balansansvarig eller att byta balansansvarig En modell med en oberoende aggregator (dubbelt balansansvar) Viktigt med åtgärder inom förenklade avtal/modeller för ekonomiska kompensationer mellan inblandade aktörer som anläggningsägare, balansansvarig, elhandlare, energitjänsteföretag

Åtgärder inom elnätsområdet Regeringsuppdraget för efterfrågeflexibilitet Hearing 4 april Kristina Östman kristina.ostman@ei.se

Grundprinciper Tariffer ska vara objektiva och icke-diskriminerande Tariffer ska vara förenliga med effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning Tariffer ska utformas av elnätsföretagen, inte av tillsynsmyndigheten Nätföretag får inte bedriva produktion eller handel med el annat än för att täcka sina nätförluster Tydlighet i nätägarens roll, ansvar och regler I första hand ska förslagen ge långsiktiga effekter

Urval av åtgärder Åtgärder vi går vidare med och analyserar Inte nödvändigtvis åtgärder vi kommer föreslå slutgiltigt åtgärdspaket bestäms efter hearingen och scenario- och konsekvensanalysen

Möjligheter för nätägare att stimulera efterfrågeflex Tariffutformning Direkt laststyrning mot ersättning Mätning

Tariffutformning Syfte: Åstadkomma tariffer som stimulerar kunden till en mer flexibel förbrukning Vilka tariffer stimulerar efterfrågeflexibilitet? Effektbaserade tariffer Tidsbaserade tariffer Dynamiska tariffer Tariffer för bortkopplingsbar last

Åtgärder inom tariffutformning tariffers innehåll Tariffers utformning ska reflektera efterfrågeförhållanden på det berörda nätet Tariffer ska vara tidsbaserade och tider för hög- och låglast ska utgå i det berörda nätets förutsättningar Tariffer ska vara dynamiska och utformas per timme efter nätets behov Tariffer ska ha en komponent som baseras på effektuttag Tariffens fasta del ska begränsas Krav på ökad information om tariffens utformning och kundens möjlighet att påverka kostnader (ev. via hubben)

Åtgärder inom tariffutformning differentierade tariffer Tillåt etappvis införande av tariffer. Då tariffer införs etappvis ska nätägare kunna påvisa hur dessa är objektiva och inte leder till någon form av subventionering av vissa användare framföra andra. I undantagsfall tillåt geografisk differentiering av lokal- och regionnätstariffer för ansträngda nät. Vid geografisk differentiering av tariffer ska lokal- eller regionnätsföretaget kunna styrka geografiska kostnadsskillnader.

Åtgärder inom tariffutformning Ei:s ansvar Utvärdering och kartläggning av tariffutformning utformas tarifferna på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning? Tydligare riktlinjer och ramverk för effektiv tariffutformning. Ei bör få föreskriva hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet eller en effektiv elproduktion och förbrukning.

Direkt laststyrning mot ersättning Syfte: Stimulera direkt laststyrning för ett mer effektivt utnyttjande av nätet Två möjligheter: Skapa möjlighet för nätföretag att använda sig av direkt laststyrning Skapa möjlighet för kund att få användning och ersättning för sina flexibla resurser

Åtgärder inom direkt laststyrning Reglera ersättning för nätnytta från förbrukningsanläggning Ändring kap 3 15 Ellagen: Ersättningen skall motsvara 1. värdet av den minskning av energiförluster som inmatning eller uttag av el från anläggningen medför i nätkoncessionshavarens ledningsnät, och 2. värdet av den reduktion av nätkoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan nätkoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet, inklusive tariffer till överliggande nät.

Incitament och möjligheter Syfte: Öka elnätsföretags incitament och möjligheter att stimulera och nyttja efterfrågeflexibilitet

Övriga åtgärder Se över och utvärdera incitament i förhandsregleringen för att uppmuntra efterfrågeflexibilitet Uppföljning av nätutnyttjande och nätkapacitet för att identifiera var behovet av efterfrågeflexibilitet är störst

Tack! Projektsidan: www.ei.se/efterfrageflexibilitet