Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin



Relevanta dokument
Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin

Havets sång samtalshandledning

FILMHANDLEDNING HAVETS SÅNG EN FILM AV TOMM MOORE

Finns det andra ord i boken som är nya för dig? Skriv ner dem, slå upp dem och skriv en förklaring.

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

HUR ÄR DET ATT VARA MAN?

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN FLADDRET

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

#Eftertänkt. Studiehandledning

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Ett batteri av frågor finns längst bak i denna handledning. Boken finns på tex Storytel

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

LÄSGUIDE till Boken Liten

Lärarhandledning till föreställningen. Nycirkus för samtycke

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

HANDLEDNING PERFECT GIRL

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

ANTI RASIST ANTIRASISTISKA FILMDAGAR 9 11 DEC 2013

Lärarhandledning. Tobias Karlssons föreläsning Ht 2016

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

NORMSPELET EN UTMANING FÖR EN JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Vinna väljarna. Samtal för samtal.

LÄRARHANDLEDNING Fatimas resa

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Normkritik utifrån toalettskyltar

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Att använda svenska 2

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

DANS OCH RÖRELSE med äldre

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

Kom igång med Vår arbetsmiljö

KATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering

Innehåll. Introduktion

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen?

Lärarhandledning till Hockey, bänkvärmare och bögar

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN DU GNISSLAR

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

LÄRARMATERIAL LEKTION 2: VILL DU?

Världens minsta familj Varför skriver inte författaren ut Markus namn i första kapitlet, tror du?

Det handlar om kärlek

Lärarhandledning för Monster&Gudar Orionteatern våren 2018

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN TROLLKARLEN FRÅN OZ

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Vänd dig inte om Lärarmaterial

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, Stockholm info@mittiprickteatern.se

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

SKOLBIOVALET 2016 ÅK 8-9

CENTRALANSTALTEN FÖR KLÄCKNING OCH FOSTRAN

att göra slut Att göra slut MTM:s skolwebb - funderingsfrågor och diskussion mtm.se/skola Funderingsfrågor I boken står det:

Erik på fest Lärarmaterial

Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Bildanalys. Introduktion

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Längta ut ORDLISTA. Arbeta med ordlistan MAGNUS LJUNGGREN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

LÄRARHANDLEDNING EFTERARBETE AV FILMVISNING

MEN JAG AR KAR I HENNE Lärarmaterial

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

BÖCKER hemma hos oss

Ta kommando över dina tankar

Lägg upp på Snap LÄRARMATERIAL OKEJ?

Lärarhandledning. Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström. Några personer i boken:

HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

Efter #metoo, nu sätter vi igång samtalen. Samtalsgrupper för #allamän

Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Lille prinsen ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSEFRÅGOR: ANTOINE DE SAINT-EXUPÉRY ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Genus och maskulinitet. Åland

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Torsten Bengtsson

Elevernas likabehandlingsplan

Kan vi inte bara mysa?

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

och hur familjen hanterar den nya situationen. Slutet blir en seger för Auggi när han lyckas resa sig och få upprättelse.

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Handling I filmen Pojkarna, möter verkligheten magins värld när en blommas nektar erbjuder Kim, Momo och Bella, tre bästa vänner, möjlighet att om nätterna förvandlas till pojkar. Förvandlingen innebär början på slutet av de kränkningar de tre vännerna varje dag får utstå i skolan. Men för Kim innebär förvandlingen också så mycket mer. Filmen väcker frågor om kärlek, vänskap, och identitet - är kön något vi föds till eller något som vi skapar? Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin år 2011. Trailer och Info http://www.folketsbio.se/filmer/filmer/1287 Samtal efter filmen Pojkarna Nedan följer tre olika metoder att utgå från beroende på sammanhang och vad du som samtalsledare känner dig bekväm med. Hur du väljer att leda ett samtal kan styras av flera saker: Hur stor är gruppen? Hur många personer kan tänkas kunna agera samtalsledare (även inkluderat personer i gruppen du möter)? Vilka lokaler har du att tillgå? Vilken samtalsform känner du dig mest bekväm med? Oavsett hur du väljer att leda ett samtal kan en grundtanke vara att vi inte behöver recensera filmen utan att samtalet utgör en väg till berättelsen och till den egna upplevelsen. Metod 1 Tala film - Tala liv Samtalsformen passar för samtal i mindre grupp om fyra till åtta personer med en samtalsledare i varje grupp. Upplägget syftar till att var och en ska få formulera sin egen upplevelse av filmen samt att få bredda sitt perspektiv genom att lyssna till andra. Samtalsledarens uppgift är att fördela ordet samt att hjälpa deltagarna att följa turordningen och att lyssna på varandra. Samtalet kan även organiseras genom att det sker i små-grupper i salongen efter filmvisningen. En samtalsledare styr samtliga samtal genom att, innan samtalet börjar, informera om turordning och om vikten av att lyssna till varandra samt förklara vad nycklarna innebär (se nedan). Under små-gruppssamtalen håller samtalsledaren sedan koll på tidsramen och meddelar grupperna när det är dags att glida över till nästa fråga. På så sätt blir samtliga små-grupper klara samtidigt. Efter samtalen i de mindre grupperna förs samtalet med hela publiken. Då har samtalsdeltagarna fått formulera sig i mindre grupp innan det är dags att prata i det större sammanhanget och samtliga deltagare får möjlighet att ta del av ytterligare några personers upplevelser.

Materialet Tala film - Tala liv i sin helhet är framtaget av Sensus och Svenska kyrkan. Nedan är ett utdrag. Om du vill ta del av materialet i sin helhet finns det att läsa på http://www.sensus.se/globalassets/allman/ var-pedagogik/studiematerial/livsfragor-och-tro/talafilm-talaliv.pdf Nycklarna till samtalet i Tala film Tala liv : De tre nycklarna ger samtalet styrfart och hjälper gruppen hålla det nära och goda samtalet i fokus. Nycklarna är: 1. En känsla 2. En person 3. En scen Samtalet berör en nyckel i taget. 1. Vilken känsla har du efter filmen? En känsla som stannar kvar inom mig efter filmen delas med gruppen. Till en början kan det vara svårt att få tag på sin känsla, ofta sitter den i magen och är omedelbar. Ibland vill den inte ge sig tillkänna och efter ett tag finns kanske fler känslor i omlopp. Var och en får en stund på sig att känna efter under tystnad och välja en av känslorna att berätta om för gruppen. Att hitta sin känsla och bestämma sig för vilken man vill presentera för andra kan vara svårt och upplevs ofta som personligt, därför är det viktigt att just känslan inte kommenteras av någon i gruppen. Vem vill börja? Och rundan görs... 2. Vilken person berörde dig i filmen? En person i filmen som talade till mig och som berörde mig väljs av gruppdeltagarna. Ofta kommer många karaktärer upp till ytan och det kan ta ett tag att välja sin person. Under rundan får varje deltagare berätta om varför de valt just den personen och vad det var som berörde hos just henne eller honom. Vad det var som gjorde mig upprörd, stolt, glad eller ledsen i möte med personen? Här kan det efter rundan få bli ett kort samtal då varsamma frågor kan ställas. Det är viktigt att samtalet hela tiden utgår från den enskilde deltagaren och att ingen känner sig ifrågasatt eller kränkt. 3. Vilken scen dröjer sig kvar inom dig? En scen som satte sig på näthinnan eller som jag inte kan bli kvitt och som särskilt berörde mig. Här blir samtalet ofta lite längre och kan lätt dra iväg. Viktigt är att varje person får ungefär lika mycket tid på sig och att ingen börjar kommentera förrän hela rundan är genomförd. När en scen beskrivs så vävs personer och känslor samman och ofta känns det bra att avsluta samtalet efter denna nyckel. 4. Utvärdering - Tillägg till Tala film - Tala liv: Efter samtalet kan utvärdering av själva samtalet ske i små-grupperna. Utvärderingen syftar till att samtalsdeltagarna ska medvetandegöra vad de har fått ut av att delta i samtalet. Frågor som här kan ställas är: Vad tyckte du om att ha detta samtal? Vad tar du med dig? Har du tänkt något nytt genom att delta i detta samtal?/finns det något du nu är medveten om som du inte hade klart för dig innan samtalet? Metod 2 - Samtal med riktade frågor i större grupp i salongen Diskutera en fråga i taget och led vidare till nästa lämpliga fråga beroende på var ni befinner er i samtalet. Alla frågor behöver inte behandlas utan erbjuder endast valmöjlighet för samtalsledaren. Följdfrågor som inte går att formulera i förväg, ställer samtalsledaren längs vägen. Det kan dock vara bra att låta samtalet börja med någon av de tre första frågorna där endast den personliga upplevelsen står i fokus. På så sätt kan alla komma igång. Samtalsledaren kan också börja med att låta samtalsdeltagarna prata med personerna bredvid för att alla ska ha kommit igång innan samtalet ska ske i större grupp. Någon gång mitt i gruppsamtalet, när du går över till ett nytt ämne kan du även bryta av med prata-med-personerna-bredvid-samtal. Detta kan även göras vid utvärdering av samtalet: Vad tog du med dig från detta samtal? Har du tänkt något nu som du tidigare inte var medveten om? Genom att växla mellan prata-med-personerna-bredvid-samtal och storgruppssamtal har även de som inte gärna yttrar sig i större grupp, fått möjlighet att göra sin röst hörd. Dessutom får samtalsdeltagarna formulera sig innan de skall ska prata inför alla. Detta kan göra att fler väljer att prata i storgruppssamtalet.

Diskussionsfrågor Upplevelsen av filmen Vilken känsla tar du med dig från filmen? Finns det någon person som berörde dig särskilt i filmen? Välj en scen i filmen som särkilt berörde dig/ eller som hänger sig kvar lite extra. Varför väljer du just den scenen? Förklädnad/Förvandling/Förändring Dragkedja som metafor: Tänk på scenen där Kim första gången pratar med Momo om att det känns som att hennes kropp har en dragkedja, att det skulle finnas en annan kropp under. Vad menar hon då? Vet hon själv ännu riktigt vad hon menar tror du? Vad är det för skillnad mellan att förklä sig och att bli sitt rätta jag genom förändring. Kan samma utklädningshandling vara både och samtidigt? Momo tillverkar masker. Vad har maskerna för betydelse för filmens handling? Vad berättar maskerna om karaktärerna? Kim inser ju på riktigt, en bit in i filmen, att hon är en kille i en tjejs kropp och önskar en förändring. Hon har genom blomman möjlighet till en mycket snabb förändring. Hur tror du att det faktum att förändringen av hennes kropp är så snabb, påverkar henne som individ? Hade det gått annorlunda om förändringen hade skett långsamt? Tänk på scenen när Kim lär sig köra bil med Tony. Hur förändras hon under scenens gång? Finns det någon återvändo för Kim när hon väl har förändrats? Har du någon gång önskat en snabb förändring? Gällande vad? Blomman, vänskapen och individerna Vilken effekt har blomman på andra växter i växthuset? Kan du hitta paralleller till blommans effekter på vänskap och individer? Hur förändras vänskapen? Hur förändras individerna? Vem förändras mest under filmens gång? På vilka sätt? Finns det någon karaktär som inte förändras? Vilka skillnader och likheter kan du se i tjejernas upplevelse av den nattliga förvandlingen?

Kärlek, kön, genus, sexualitet, könsidentitet - Egenskaper knutna till kön eller genus? Hur tycker du att tjejer respektive killar framställs i filmen? Likheter/skillnader? Kim verkar ha bättre hand med bollar som kille på fotbollsplanen än som tjej, i början av filmen, på brännbollsplanen. Hon träffar senare också bollen i brännboll, på dagtid när hon är tjej? Varför är det så, tror du? Självförtroende? Förväntningar? Egenskaper knutna till kön? Bella tycker att Kim är ego när Kim är kille. Håller du med om att Kim förändras på det sättet? Varför gör Kim det i så fall? Tänk på scenen när Kim sparkar Tony: Kim har ett våldsamt beteende som kille vilket vi inte får se när Kim är tjej. Vad kommer detta sig tror du? Tror du att Kim är kär i Tony? Är Kim kär i Momo? Är man kär i en människa eller i ett kön? Är det olika för olika människor? Vad är det för skillnad på sexualitet och könsidentitet? Hur kan man förstå detta utifrån filmen? Få slut på förtryck När tjejerna kliver in i skolan, dagen efter den första förvandlingen, utstrålar de ett helt nytt självförtroende och alla låter dem vara. De börjar säga ifrån och får tillslut stopp på förtrycket och kränkningarna. Tror du att det mest handlar om självförtroende för att få slut på förtryck eller handlar det om annat också? Finns det fler sätt att få slut på förtryck än att de förtryckta ska förändras? Vilka sätt? Slutet På slutet packar Kim en pistol och ett betalkort och åker iväg. Vad kan du tänka dig för möjliga fortsättningar? Fundera kring vilka bilder du fick se precis i slutet av filmen, när Kim möter sin egen spegelbild i backspegeln och hur kameran sedan rör sig bort från Kim och platsen. Hur tolkar du dessa bilder? Fundera kring spegelbilderna, kamerarörelsen och kontrasten mellan ljus och mörker. Kan dessa bilder erbjuda olika tolkningar av filmens slut? Lyckligt? Olyckligt? Budskap och filmen som helhet Hur skulle du beskriva filmens budskap? Tycker du att filmen på ett bra sätt beskriver de svårigheter en människa kan möta när hen upplever att hen är född i fel kropp? Varför? Varför inte?

Rekommendation Om du skulle rekommendera filmen till någon annan, vem/vilka skulle du vända dig till då och vad skulle du säga? Metod 3 - Ringsamtal i grupp Ringsamtal som fungerar i större grupp. 5-20 skrivkunniga personer: Samtalsdeltagarna styr över vilka frågor som ställs. 1) Alla samtalsdeltagare får tid på sig att skriva ner två frågor som de tycker är av intresse. (Styrning: Säg till samtalsdeltagarna att frågorna ska riktas mot upplevelsen av filmen, att tänka vidare kring och förstå berättelsen, hitta mönster, hitta motiv, diskutera likheter skillnader osv, snarare än mot att minnas detaljer) 2) Alla sätter sig i en ring. I tur och ordning ställer var och en sin fråga till grannen på vänster sida. Grannen svarar. Alla lyssnar till alla andra. Samtalsledaren frågar därefter om någon annan vill fylla på. Den som just svarade ställer sedan sin fråga till grannen osv, tills två varv i gruppen är genomförda. Vill man begränsa tiden eller om gruppen är stor, går det bra att endast göra ett varv. Samtalsledaren kan ha förberett några frågor (exempelvis frågorna från metod 2) att ställa om någon inte har formulerat egna frågor eller om det finns utrymme för dessa när frågevarven är avklarade. 3) Sista varvet. Samtliga säger någonting de tar med sig från samtalet, något nytt de har lärt sig av samtalet eller något nytt de nu är medvetna om som de inte hade tänkt tidigare. Att tänka på: Det gör ingenting om samma fråga dyker upp flera gånger eftersom det blir nya personer som besvarar frågan. Om någon säger jag tänker lika dant som kan man uppmuntra den personen att ändå sätta sina egna ord på det hen tänker.