2016-01-28 IKAROS nr: X SSBF dnr: 305-1658/2015 Externt dnr: KS/0525-2015 Handläggare Gunnar Neselius 08-454 87 00 Till Sundbybergs kommun kommunstyrelsen@sundbyberg.se Yttrande i planprogram för depå, tvärbana och bostäder i Norra Rissne, Sundbybergs kommun Storstockholms brandförsvar (SSBF) har av Stadsledningskontoret fått möjlighet till yttrande avseende rubricerat ärende. Detta yttrande behandlar hantering av olycksrisker samt möjlighet till räddningsinsatser. Olycksrisker samt möjlighet till räddningsinsats ska beaktas i planprocessen för att tillgodose krav på hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Olycksrisker är dessutom att betrakta som en olägenhet enligt miljöbalken (SFS 1998:808) och ska beaktas i behovsbedömningar för planer och program samt eventuella miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Hantering av olycksrisker 1 När ett planärende inkommer som remiss för första gången till SSBF utförs en övergripande riskidentifiering avseende olycksrisker inom planområdet och i dess närhet. Denna riskidentifiering utgår ifrån de databaser 2 SSBF har till förfogande samt den lokalkännedom SSBF har kring området. Följande typer av olycksrisker har SSBF beaktat vid denna riskidentifiering: Transport av farligt gods (väg/järnväg) Riskfylld verksamhet 3 Spårbunden trafik Översvämning Suicidrisk Utifrån riskidentifieringen har SSBF funnit ett antal riskkällor som bedöms kunna påverka risknivån inom planområdet. Dessa är följande och kommer att kommenteras var för sig i texten nedan: Farligt godsled Spårväg (Tvärbanan) 1 Vad gäller termer och definitioner gällande riskhantering utgår SSBF från SS-ISO 31000:2009, Riskhantering Principer och riktlinjer. 2 SSBF:s databaser IKAROS och HELIOS samt Länsstyrelsens GIS-databas (tillgänglig via internet), utdrag 2016-01-29 3 Med riskfylld verksamhet menas verksamheter som innefattas av lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381), lag om skydd mot olyckor 2 kap, 4 (SFS 2003:779) eller verksamheter som hanterar större mängder brandfarliga eller explosiva varor enligt lag om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011). Storstockholms brandförsvar - Vi skapar trygghet! Box 1328 Tel: 08-454 87 00 E-post: registrator@ssbf.brand.se 111 83 Stockholm Fax: 08-454 89 01 Hemsida: www.storstockholm.brand.se
Riskfyllda verksamheter Suicidrisk I övrigt har SSBF ingen kännedom om några ytterligare riskkällor i närheten till aktuellt planområde som bedöms kunna påverka planområdet i sådan omfattning att de behöver utredas vidare. Transport av farligt gods Enligt Länsstyrelsens 4, 5 riktlinjer ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från farligt gods-leder. Länsstyrelsen har även angivna rekommendationer avseende skyddsavstånd som riskreducerande åtgärd vilket kan vara vägledande i SBK:s riskbedömning. För bebyggelse i form av bostäder rekommenderar Länsstyrelsen ett skyddsavstånd som riskreducerande åtgärd om 75 meter från vägkant/järnväg. Detta avstånd kan minskas om risknivån visas vara låg alternativt om kompletterande riskreducerande åtgärder införs. Däremot rekommenderar Länsstyrelsen en bebyggelsefri zon om minst 25 meter från vägkant/järnväg med transport av farligt gods, oavsett risknivå. Vad gäller Enköpingsvägen sträcker sig denna längs programområdets norra del. Enköpingsvägen är en primär transportled för farligt gods vilket betyder att den ska kunna nyttjas för genomfartstrafik av farligt godstransporter. Vägen måste beaktas i det fortsatta programarbetet och här rekommenderar SSBF att Stadsledningskontoret så snart som möjligt tar fram en riskanalys kopplat till denna riskkälla. SSBF rekommenderar att konsultstöd av sakkunnig upphandlas för att ta fram denna riskbedömning. SSBF hjälper gärna till med att precisera vad en sådan riskbedömning bör innehålla samt dess detaljnivå. Riskkällor som har en stor geografisk påverkan och således kan påverka risknivån inom flera detaljplaner, bör utredas så tidigt som möjligt, gärna i programskedet. Detta utifrån följande argument: 1. Att utföra en riskbedömning i ett program medför att denna kan utgöra beslutsunderlag inför kommande detaljplaner inom området. Om flera detaljplaner tas fram inom samma område blir det en effektiv och rättssäker riskhanteringsprocess. Det borde vara så att det är enklare och mer effektivt att ta fram en enhetlig riskbedömning för ett område istället för att ta fram en per detaljplan. 2. Riskbedömningar som utförs i programskede kan ge information om risknivån inom området, och således kan strukturplanen anpassas utifrån detta. Ett gott exempel är att det ofta planeras kontor närmast riskkällor, eftersom kontor 4 Riskhantering i detaljplaneprocessen, Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, september 2006. 5 Riskhänsyn vid nybebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Rapport 2000:1, Länsstyrelsen i Stockholms län. 2/6
anses vara mindre skyddsvärda ur ett riskperspektiv än ex. bostäder, skola och vård. 3. För program inom stadsutvecklingsområden, där det finns större riskkällor så som exempelvis transportleder för farligt gods, är det positivt om staden gör en analys kring samhällsrisken. I och med att befolkningstätheten ökar, ökar också samhällsrisken. Riskfylld verksamhet Den planerade bebyggelsen är lokaliserad på en plats där riskexponering förekommer från följande riskfyllda verksamheter: Drivmedelsstation Industriområde; SL Rissnedepån Länsstyrelsens 6 riktlinjer rekommenderar att riskhanteringsprocessen bör beaktas om avståndet från planerad exploatering understiger 100 meter från en bensinstations verksamhet. Det bör undersökas hur ovan nämnda verksamheter kan påverka planområdet ur ett riskperspektiv. Spårbunden trafik Inom programområdet planeras för tvärbanans utbyggnad vilket även innebär en potentiell olycksrisk som bör beaktas inom programarbetet. Länsstyrelsen 7 rekommenderar en bebyggelsefri zon om 25 meter från järnväg. Skyddsavståndet från järnväg avser bland annat risker förknippat med avåkningar samt urspårning. Detta bör även kunna appliceras som rekommenderat skyddsavstånd för exempelvis tvärbanan där urspårning är en potentiell olycksrisk. Detta avstånd kan minskas om risknivån visas vara låg alternativt om kompletterande riskreducerande åtgärder införs. SSBF kan konstatera att det tagits fram en PM Risk och Säkerhet för Tvärbana Kistagrenen (Brandskyddslaget, 2015-05-18). Detta Risk-PM är i sin utformning generell och måste i det fortsatta planarbetet utföras mer detaljerad för respektive detaljplan. Det beskrivs att fortsatta utredningar behöver genomföras och SSBF anser att det är viktigt att detta är genomfört inför granskning av detaljplanerna. I Risk-PM anges exempelvis att om avstånd mellan spår och bebyggelse underskrider 15 meter måste en mer detaljerad utredning genomföras. De detaljerade riskbedömningarna måste vara på en sådan nivå att 6 Riskhänsyn vid nybebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Rapport 2000:1, Länsstyrelsen i Stockholms län. 7 Riskhänsyn vid nybebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Rapport 2000:1, Länsstyrelsen i Stockholms län. 3/6
tydliga riskreducerande åtgärder kan anges, där behov av sådana föreligger. Dessa åtgärder ska vara så pass tydliga att de kan anges som planbestämmelser alternativt skrivas in i avtal för att bli juridiskt bindande. Formuleringar som särskild hänsyn ska tas till XXX är inte en tillräckligt tydlig planbestämmelse. Suicidrisk I och med att det inom planområdet planeras för broar och spårområdesnära bebyggelse kan detta medföra risk för suicid. SSBF anser att frågan vad gäller suicidrisk bör lyftas under planarbetet. Åtgärder för att förhindra suicid kan exempelvis vara stängsel, hinder för hoppning, skyltar med telefonnummer till hjälporganisationer med mera. 4/6
Möjlighet till räddningsinsatser Utifrån förutsättningen att planen är i ett tidigt skede har SSBF valt att inte i detalj kommentera planerad bebyggelse utifrån ett räddningsinsatsperspektiv. Ett par punkter som SSBF bedömt som generella nog att lyfta fram beskrivs dock nedan. Framkomlighet/Tillgänglighet I samband med släckinsats måste framkomlighet till byggnader för SSBF:s räddningsfordon beaktas. Enligt Boverkets byggregler7 bör avståndet mellan körbar väg och byggnadens angreppspunkt för räddningsinsats inte överstiga 50 meter. Med angreppspunkt för räddningsinsats menas entréer/tillträdesvägar till byggnadens olika delar. Detta är i grunden en projekteringsfråga, men den bör möjliggöras i plan. För att SSBF:s fordon ska kunna framföras krävs normalt BK2-väg. Ibland behöver så kallade räddningsvägar upprättas för att räddningstjänstens fordon ska kunna nå fram till byggnader. I SSBF:s vägledningsdokument VL2014-098 beskrivs de förutsättningar som krävs för en räddningsväg. Stegutrymning/Åtkomlighet Enligt tillgängligt underlag bedömer SSBF det som troligt att räddningstjänstens utrustning kommer nyttjas vid alternativ utrymning från delar av den planerade bebyggelsen. Om så är fallet bör det i planprocessen säkerställas att framkomlighet och åtkomlighet för SSBF:s stegutrustning är möjlig. Detta kräver även att uppställningsplatser för höjdfordon eller bärbara stegar anordnas. SSBF:s möjligheter att hjälpa till vid stegutrymning beskrivs närmare i vägledningsdokument VL2014-099. Enligt förslag till gatustruktur ser det ut som att träd och andra hinder planeras mellan körbar väg och husens fasader. Om alternativ utrymning via räddningstjänstens stegfordon avses nyttjas till denna bebyggelse, måste hänsyn tas till trädens placering för att möjliggöra åtkomlighet med stegutrustning. Tillgänglighet spårväg Det är av stor vikt att projektet med utbyggnad av tvärbanan har en god samverkan med upprättandet av detta program och senare också berörda detaljplaner. Nedan är synpunkter som är viktiga att beakta för byggnader som ligger nära tvärbanans spår. Vid utformning av stängsel och dylikt för att hindra personer från att beträda spårområdet bör möjligheterna för att genomföra en räddningsinsats beaktas. Tillträde till spårområdet bör tillgodoses för räddningstjänsten på flera platser längs med spårvägen. Detta för att minska samhällspåverkan vid exempelvis trafikstopp i samband med olycka inom spårområdet. Vid en olycka eller räddningsinsats som berör spårvägen eller i nära anslutning till spårvägen kommer räddningstjänsten sannolikt att behöva göra kontaktledning spänningslös (räddningsfrånkoppling) och arbetsplatsjorda kontaktledningen för att kunna genomföra en säker insats. SSBF har utrustning för att kunna arbetsplatsjorda, 5/6
men vid vissa tillfällen kan det vara svåråtkomligt och därför orsaka en tidsfördröjning i räddningsarbetet. SSBF ser det som en fördel om spårvägen (åtminstone där stegutrustning måste vara möjlig att resa) förses med fasta installationer för arbetsplatsjordning. Detta minskar tiden för att kunna genomföra en livräddande insats. Lösningarna bör samrådas med SSBF. Övrigt SSBF rekommenderar fortsatt samverkan kring riskfrågorna om det finns osäkerhet i hur ovanstående yttrande ska beaktas i resterande del av planprocessen. Underlag för yttrande Som underlag för yttrandet har SSBF tagit del av följande handlingar: Planprogram för depå, tvärbana och bostäder i Norra Rissne, Stadsledningskontoret, 2015-12-07 PM Risk och Säkerhet, Brandskyddslaget, 2015-05-18 Intern kvalitetssäkring Detta yttrande har granskats internt av annan handläggare inom SSBF. Internkontrollant för detta yttrande är Erik Öberg, civilingenjör Riskhantering. Storstockholms brandförsvar Gunnar Neselius Brandingenjör 6/6