Maskindirektivet, över och underjordsarbete Bertil Forsberg 2013-04-16 1
Maskindirektivet, över och underjordsarbete Maskindirektivet och BRAGS Samband och undantag, maskindirektivet och Bragsen Tillverkarens ansvar Användarens ansvar Vad bör man tänka på vid upphandlingen av maskiner för att de grundläggande hälso och säkerhetskraven och kraven för säker användning enligt maskindirektivet och Bragsen uppfylls. 2
MASKINDIREKTIVET MASKINDIREKTIVET 3
EUs Produktdirektiv Maskindirektivet är främst ett handelsdirektiv. Avlägsnar handelshinder Säkerställer fri rörlighet inom EU för produkter Harmoniserar de nationella bestämmelserna för säkerhet/risker Gäller endast för nytillverkning för enskilda produkter sammansatta produkter 4
CE-märkning Beskriver processen för att skapa fri rörlighet. Beskriver vad som är en maskin (2a maskin), en delvis fullbordad maskin (2b maskin) och utbytbar utrustning. Beskriver CE-Märknings proceduren. Beskriver Typning, typprovning (Bilaga 4 maskin) Beskriver CE-Märket utseende och Överensstämmelsens Beskriver kravet på riskanalys (Bilaga 1). Grundläggande hälso och säkerhetskrav (Bilaga 1). 5
Bilaga 1 AFS 2008:3 1, Riskbedömning Allmänna principer 2, De skyldigheter som anges i de grundläggande hälsooch säkerhetskraven gäller bara när maskinen i fråga ger upphov till riskkällor vid användning, utom punkt 1.1.2, 1.7.3 och 1.7.4 som gäller under alla omständigheter. 3, De grundläggande hälso- och säkerhetskraven är tvingande. 6
Bilaga 1 AFS 2008:3 1.1.2 Principer för integrering av säkerhet 1. Konstruera bort riskerna 2. Nödvändiga skyddsåtgärder, t.ex. säkerhetsanordningar 3. Information till användarna om kvarvarande brister 1.7.3 Märkning av maskiner 1.7.4 Bruksanvisning 7
Bilaga 1 AFS 2008:3 5. Ytterligare grundläggande hälso- och säkerhetskrav för maskiner som är avsedda för arbete under jord (Tvingande). T.ex. Avgasutsläpp från motorer med sluten förbränning får inte avledas uppåt. 8
AFS 2008:3 AFS 2008:3 Maskiner Föreskrifterna gäller inte för gruvhissar med linspel 9
BRAGS 2012 Branschanvisningar för gruvhissar i Sverige 10
BRAGS 2012 1 FÖRORD Denna anvisning för gruvhissar, BRAGS, ger information om konstruktion, installation, kontroll, drift och underhåll av gruvhissar, räddningshissar samt schakthängställningar. 11
BRAGS 2012 Dokumentet är framtaget av branschens aktörer och utgör en överenskommelse om hur betryggande säkerhet ska uppnås. Detta gäller gruvhissar under jord i gruva, stenbrott och bergbygge där anvisningarna i BRAGS ska skydda personer och föremål mot risk för olycksfall och skada i samband med användning, underhåll och kontroll. 12
BRAGS 2012 4.11.1 Allmänt Underhåll och kontroll Underhåll och kontroll av gruvhissanläggningar regleras bl.a. i Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2010:1 Berg- och gruvarbete, AFS 2003:6 Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar samt AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning.. 13
BRAGS 2012 Besiktning och kontroll 4.11.4.1 Besiktning och kontroll av ackrediterat tredjepartsorgan ska utföras enligt följande: 4.11.4.1.1 Första besiktning ska utföras innan en anordning första gången tas i bruk (Undantager CEmärkta maskiner). 4.11.4.1.2 Montagebesiktning ska utföras innan en anordning åter tas i bruk efter att isärtagen ha flyttats till ny uppställningsplats. 19
BRAGS 2012 4.11.4.1.3 Återkommande besiktning ska utföras regelbundet efter det en anordning tagits i bruk. I regel en gång per år. 4.11.4.1.4 Revisionsbesiktning ska utföras på anordning som undergått väsentlig reparation eller kan befaras ha tagit skada. 15
Risker med maskinen STANDARDER HARMONISERADE MOT DIREKTIVET (Harmoniserade standarder) 16
Risker med maskinen Scopet i standarden sätter gränser för vilka risker som tillverkaren har uppfyllt när standaren följs. (uppfyller de grundläggande kraven i Maskindirektivet) 17
Risker vid användning FÖR ÖVRIGA RISKER MÅSTE DET GÖRA EN EGEN RISKANALYS. Den bör göras av tillverkaren i samarbete med användaren och om tillverkaren inte gör det får den göras av användaren. T.ex. tillfälliga personlyft, samlyft, kollisionsrisker, arbete vid särskilt vindutsatta platser eller vid underjordsarbete. 18
Risker vid användning Ex. En maskin köps in där tillverkaren inte har tagit hänsyn till risker med nedfallande föremål. Normal användning är i en miljö där risken inte finns. Finns det risker med nedfallande föremål där maskinen ska användas ska en riskanalys göras och åtgärder vidtas för att minska riskerna med nedfallande föremål, t.ex. att taket på maskinen byggs om. 19
AFS 2010:1 För att skydda personer mot fallande sten kan skyddstak användas. Om skyddstak väljs kan det dimensioneras exempelvis för en vertikal statisk utbredd last på minst 100 kn. Skyddstakets yta kan lämpligen dimensioneras för en vertikal statisk punktlast på minst 10 kn på en yta Av 0,01 m 2 Kommentarer till 18 20
Risker vid användning ANVÄNDNING AFS 2006:4 AFS 2006:6 21
AFS 2006:4 1 Dessa föreskrifter gäller användning av arbetsutrustning i arbetet. Gäller all arbetsutrustning även lyftanordningar och lyftredskap 22
Krav på användning AFS 2006:4 10 En arbetsutrustning får bara användas för det ändamål och under de förutsättningar den är avsedd eller lämpad för. 23
Risker vid användning Normal användning Den användningen som är beskriven i instruktionsboken. Användning utanför normal användning är inte tillåten. Om sådan användning görs ska brukaren göra en egen riskanalys för att minska risker. 24
AFS 2010:1 Vid användning under jord gäller även AFS 2010:1 Berg- och gruvarbete Tillämpningsområde 2 Dessa föreskrifter gäller berg- och gruvarbete och prospektering efter malm och mineral. För prospekteringsarbeten som inte är berg- eller gruvarbete gäller endast föreskrifterna i 26. Föreskrifterna gäller inte arbete i färdigställda och inredda bergrum och berganläggningar. 25
Användning Användarföreskrifter gäller i nutid. Ändras användningen eller de yttre förutsättningarna, kan maskin behöva byggas om (det är inte samma sak som retroaktiva krav). Det är en riskanalys som ska ligga som grund för bedömningen av om det ska göras några modifikationer på maskinen eller på arbetsmetoder. 26
Maskindirektivet Får man bygga om en CE-märkt maskin? Vem får bygga om en CE-märkt maskin? Faller CE-märkningen för maskinen om den byggs om? Krävs det en ny CE-märkning efter ombyggnaden? 27
Maskindirektivet Får man bygga om en CE-märkt maskin? JA! Den som bygger om eller byter ut delar är att betraktas som tillverkare för den ombyggda delen och samma krav gäller som för den ursprungliga tillverkaren, riskbedömning, konstruktionsberäkningar, ritningar, instruktionsbok, m.m. 28
Maskindirektivet Vem får bygga om en CE-märkt maskin? Den som har erforderlig kompetens. Det är ofta tillverkaren men det är inget krav. Ombyggnader bör så långt det är möjligt följa tillverkaren instruktioner och anvisningar. 29
Maskindirektivet Faller CE-märkningen för maskinen om den byggs om? En CE-märkning är till för att skapa fri rörlighet inom ESS området inget garantibevis. När maskinen redan är satt på marknad så det finns inget behov av en ny CEmärkning. Den ursprungliga tillverkaren har alltid ansvar för det han har tillverkat och den som bygger om är ansvarig för den ombygga/utbytta delen. 30
Maskindirektivet Krävs det en ny CE-märkning efter ombyggnaden? Om ombyggnaden är så omfattande att maskinen kan betraktas som ny eller att maskinen efter ombyggnad används på ett helt nytt sätt bör den CE-märkas. Det är den som bygger om som tar beslutet om det är en ny maskin eller en ombyggd maskin. 31
32