Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Exempellösningar



Relevanta dokument
Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation Modellösningar

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation , lösningar

Finlands Navigationsförbund Suomen Navigaatioliitto Modellösningar till examen i kustnavigation

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation lösningar

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund rf Examen i skärgårdsnavigation

Examen i skärgårdsnavigation Exempellösningar

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund rf

Examen I skärgårdsnavigation modellösningar

Examen i skärgårdsnavigation Modellösningar

Prov tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan

Tentamen i Terrester Navigation LNC Chalmers Institutionen för sjöfart och marinteknik sidan 1 (1 )

Brofjordens angöring

Navigering och sjömanskap

Övningsprov Förarintyg

Kortfattade lösningar till tenta för LNC022, :

Sammanfattning av lektion 3 Eskilstuna

9 NAVIGATIONSUTRUSTNING

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

10:2. hjälpa till med att få hem båten.

LNC Lösningar

Meteorologi. Läran om vädret

METEOROLOGI. Innehåll

Vektoriella storheter är storheter med både värde och riktning. t.ex. hastighet och kraft

Lektionsplanering är avsedd för en studiegrupp på max 20 elever. Kursen är planerad i 7 lektioner á 3h (45 min) per tillfälle.

1. Sjökortet 6163 Sida 7 35

Storcirkelnavigering

Implementeras via TSFS 2009:44

Lektionsplanering är avsedd för en studiegrupp på max 20 elever. Kursen är planerad i 7 lektioner á 3h per tillfälle.

Info om Boatranet, IAis och plotter med inbyggd AIS

P r o c e d u r Kompassdeviering enligt förenklade solskuggemetoden

Uppdrag 9. Landhöjningen med ny teknik Övningar med GPS, läsplattor, appar m.m.

Sammanfattning av lektion 4 och 5

Undervisningen i ämnet båtkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Svenska sjökort, pappers- och elektroniska, beteckningar och förkortningar i korten. Detta var Svenska sjökort, mm samt Utmärkningssystemet, mm

Navigation Kap Tidvatten. Europeiska farvatten. Tidvattenur i puben i Ullapool

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Professionella navigationsystem med vektoriserade sjökort

Utmärkning av grund. Sammanfattning lektion 3 sid 45 54, Utmärkning av grund:

FURUNO GP-1610C Färg GPS Plotter

GPS-Navigering. GPS -systemet GPS- navigatorer Sjökortsplotter Laptop med sjökort

Illustration och text Kim Jarl

Övningsprov för Förarintyg

Professionella navigationsystem med vektoriserade sjökort

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG

Principerna för redovisning och tillämpning av leddjupgåendet

ITS I SJÖFARTSVERKETS TJÄNST

5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation

Tentamen Fartygsbefäl klass VIII

Lissabon Porto Santo Madeira

Finnboda varv. Påsegling av grund. Beräkning av tillgänglig friktionskraft. Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status. Ramböll Sverige AB

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

Att styra efter kompassen

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Logg fra n A lva. Datum: Elevloggare: Alexander och Max. Personalloggare: Dag Fagring. Position: Till kaj i Valle Gran Rey

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

HÄNDELSER I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD SAMMANSTÄLLNING

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Marcus Löfverström

Motala Segelsällskap arrangerar Navigationsutbildning Förarbevis- kustskeppare- utsjöskeppare - VHF - Kanalintyg

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om sjötrafiken på Södertälje kanal;

4b. 1p I resolution nämns ytterligare en manöveregenskap som skall fastställas, vilken?

Logg fra n A lva. Datum: Elevloggare: Alexander E & Linus T. Personalloggare: Björn & Kalle. Position: Strax utanför Malagas Hamn

Förarintyg - allmänt och krav

Instuderingsfrågor vid prov för lotsdispens inom lotsområde Stockholm

Navigation för båtfarare I Skärgårdsnavigation 8 utgåvan Rättelser

Navigation. Segelflygteori, Östra Sörmlands Flygklubb Alexnader Koski

e. De fartygsljus och signalfigurer som föreskrivs i dessa regler ska uppfylla bestämmelserna i annex 1 till dessa regler.

Livräddningsutrustning och livräddningsanordningar på fartyg

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

FÖRARINTYG och KUSTSKEPPARE - Kursplaner -

SXK Rikseskader till Tallinn 2014

Jure Interaktiv. För erhållande av Kustskepparintyg gäller nedan angivna förutsättningar och kunskapsfordringar.

RAPPORT. Torrlastfartyget DALARNA, P3JD7, grundstötning

Sjöskolan. Östersund Svenstavik Strömsund

Flervalsfrågor

Kustskepparintyg - allmänt och krav

Resebrev norra Spanien och en bra bit av Portugal

Till Arkösund juli 2015 med SOFIA

YTTRANDE över tankfartyget VANADIS -SCDV- kollision med taiwanesiska fiskefartyget HSIEH YUNG 101-BHQ

Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på talet

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Kurs och bäring : förarintyg, kustskepparintyg PDF ladda ner

Då har vi då klarat av resan till Hjälmaren och tillbaka. Det blev en mycket trevlig tur som vi varmt kan rekommendera till alla i Kallhälls båtklubb.

CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 )

Sjöfartsverkets rapportserie B Passagerarfartyget GERDA GEFLE, SJPL - grundstötning den 18 augusti 2007

SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin

17 Trigonometri. triangeln är 20 cm. Bestäm vinkeln mellan dessa sidor. Lösning: Här är det dags för areasatsen. s1 s2 sin v 2

Studieplan Navigering & sjömanskap

Utlåtande om riskbild beträffande färjelinjen Rönnäng-Tjörnekalv-Åstol och Dyrön med nuvarande och tänkbar alternativ sträckning

Nu har vi lagt till vid Brügge så det här var sista gången som FE17 seglade med Älva ute på havet

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Fångade på isen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial

sträckan = tiden. hastigheten hastigheten = sträckan tiden 210 hastigheten = 3 = 70 Bilisten kör 70 km/h. tiden =

AIS Teknik och nätverk

Från himmelens topp till havets botten

Resa till Lofoten med SPF Seniorerna 485 Björken 28 maj 1 juni 2015

RAPPORT Närsituation mellan torrlastfartyget NORDTRADER -SBAX- och passagerarfartyget LAPONIA AV SESKARÖ -SMTQ- den 15 juni 2001

SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag juli 2012

OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson

Rapport S 1998:03 S-05/97 Rapporten färdigställd

Transkript:

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation 19.4.2013 Exempellösningar Examen görs med en 12 m lång sjövärdig motorbåt, som är utrustad med bland annat huvudkompass, fast monterad reservkompass, sjö- VHF, GPS och radar. Väderrapporten för sjöfarande 19.7.2004 kl 7.50. Utsikterna fram till i morgon bitti: Finska viken, västlig till sydvästlig vind 4-5 m/s. God sikt. Missvisningen är 6 O om inte annat nämns i uppgiften. 1

1. 19.7.2004 kl. 12.20 är din position 59 27,0 N 023 31,0 O. Du planerar din rutt mot havsfyren Osmussaar. a) Vilken är tidvattenströmmens kurs och fart? (2p) 19.7.2004 HW tid 09.23 Sökt tid 12.20 tidskillnad 3h efter HW HW 09.23 3,1 m MRs=4,0m LW 15.31 0,3 m MRn=2,4m Höjdskillnad 2,8 m (neap) Ks= 270 Range 2,8m Fs = RateNp = 3,1kn = MRn 2,4m 3,6kn 2

Kög = 209 Dög = 8 M Fög= 6,8 kn Suomen Navigaatioliitto 2013 b) Vilken är kompasskursen, om den av tidvattnet förorsakade strömmen antas förbli oförändrad under hela resan och den västliga vinden förorsakar en avdrift på 5? Din fart är 6 knop (3p). Kgv = 176 a = + 5 K = 181 m = -6 c) När passerar du latituden 59 20,0 N? (1p) Km = 175 d = + 4 Kk = 179 Fög = 6,8 kn Fgv = 6 kn 8M * 60 Tid = = 70, 59 min = 1h11min 6, 8kn Framme kl. 13.31 Kög = 209 Ks = 270 Fs = 3,6kn Kgv = 176 3

2. Frånseglad ort är 59 40,0 N 024 16,5 O. Du är på väg till positionen 59 25,0 N 023 34,5 O. a) Beräkna med bestickräkning kurs och distans! (2p) Utseglad ort: 59 40,0 N 024 16,5 O Inseglad ort: 59 25,0 N 023 34,5 O D.lat: - 15,0 S D.lon: - 42,0 V Suomen Navigaatioliitto 2013 D.lat 15 Mlat = Startlat ± = 59 40, 0' N 59 32, 5' 2 2 N Tabell 2; m = 1,970 dep Dlon 42,0 = = = 21, M m 1,970 319 Tabell 3; dep/d.lat = dep Dlat = 21,319 15,0 = 1,421 K = S 55 V Kög = 180 + 55 = 235 Tabell 1; kurs 55, D.lat 14,9 och dep 21,3 Distans= 26M 4

b) Rita in rutten i sjökorten. (1p) 59 40,0 N 024 16,5 O K = 235 26 M K = 235 59 25,0 N 023 34,5 O 5

3. Bestickpunkten är 59 39,7 N 024 55,0 O. Havsfyren Keri pejlas 45 om styrbord klockan 14.00 och tvärs om styrbord klockan 14.25. Båtens kompasskurs är 010 och farten 6 knop. a) Vilken är din position klockan 14.25? (1,5p) Kk = 010 o d = - 1 o Km = 009 o m = + 6 o K = 015 o 59 42,6 N 024 56,5 O K = 015 o 2,5M B = 105 o K = 015 sv = + 90 o B = 105 o Fart = 6kn Tid = 25 min Bp 6kn*25min D = = 2, 5M 60 6

b) Du fortsätter din resa mot havsfyren Tallinnamadal. Vilken är kompasskursen? (1,5p) K = 272 59 42,6 N 024 56,5 O K = 272 m = (+)-6 Km = 266 d = (+)-8 Kk = 258 7

4. Bestickpunkten är 59 43,5 N 024 37,5 O. Du styr kompasskurs 220 och farten är 6 knop. Klockan 15.05 pejlar du med huvudkompassen havsfyren Tallinnamadal i kompassbäring 098 och klockan 15.40 havsfyren Naissaar N i kompassbäring 173. Vilken är din position klockan 15.40? (3p) Kk = 220 d = + 1 Km = 221 m = + 6 K = 227 59 41,4 N 024 30,8 O 3,5M Bp B = 105 Tallinnamadal Bk = 098 d = + 1 Bm = 099 m = + 6 B = 105 Naissaar N Bk = 173 d = + 1 Bm= 174 m = + 6 B = 180 K = 227 B = 105 Fart = 6kn Tid = 35 min 6kn*35 min D = = 3, 5M 60 B = 180 8

5. Bestickpunkten är 59 57,0 N 025 38,0 O. Du styr kompasskurs 270 och farten är 6 knop. Klockan 17.00 pejlar du med huvudkompassen havsfyren Kalbådagrund i kompassbäring 328 och klockan 17.30 pejlar du den i kompassbäring 033. Vilken är din position klockan 17.30? (2p) Kk = 270 d = + 9 Km = 279 m = + 6 K = 285 Kl. 17.00 Bk = 328 d = +9 Bm= 337 m = + 6 B = 343 Kl. 17.30 Bk = 033 d = +9 Bm = 042 m = + 6 B = 048 B = 048 Fart = 6kn Tid = 30 min K = 285 6kn*30 min D = = 3M 60 B = 343 59 57,3 N 025 31,6 O 3M 3M B = 343 o Bp 9

6. Din bestickpunkt är 60 03,0 N 025 16,6 O. Då du korsar 9 m farleden, vars ensmärken befinner sig väster om Söderskär, pejlar du enslinjen med reservkompassen i kompassbäring 028. Reservkompassen visar kompasskurs 220. a) Vilken är reservkompassens deviation för den styrda kursen? (2p) B = 040 m =(+) -6 Bm= 034 -Bk = 028 d = + 6 För kompasskursen 220 B = 040 b) Är Fluxgate-kompassen en magnetkompass?(1p) Ja! 10

7. a) Vad är vattendjupet i Hangö hamn 19.7.2004 klockan 09.23, då djupet enligt sjökortet är 2,4 meter? (1p) HW 3,1 m Djup enligt sjökortet 2,4 m Totaldjup 5,5 m b) Vad är djupmarginalen, om fartygets djupgående är 2,1 meter (1p) Totaldjup 5,5 m Djupgående - 2,1 m Djupmarginal 3,4 m c) Kan vi avgå från hamnen klockan 15.31? (1p) Ja LW 0,3 m Djup enligt sjökortet 2,4 m Totaldjup 2,7 m Djupgående - 2,1 m Djupmariginal + 0,6 m 11

8. Ange med kryss i rutan vilket av följande påståenden är rätt och vilket fel. a) Radarantennen är en reflektor, som har en vinkel i horisontalplanet (lobvinkel) på ca 2-7 grader. Ju bredare lobvinkel desto bättre kan radarn urskilja bredvid varandra stående föremål (1p) b) Radarn är en anläggning som utsänder radiofrekventa signaler (1p) c) Sjunkande lufttryck betyder att ett lågtryck närmar sig (1p) Oikein Väärin d) Gyrokompassen är beroende av jordens magnetfält! (1p) 12

9 Suomen Navigaatioliitto 2013 a) Hur bildas advektionsdimma? (1p) Advektionsdimma uppstår då var och fuktig luft strömmar över ett kalt hav. b) Förklara kort vad menas med fartygets radiostation? (1p) Med fartygets radiostation menas alla sjöradiosändare och mottagare ombord på fartyget, såsom sjö-vhf, radar och DSC-apparat (digital selektivanropsapparat) mm. c) Hur uppstår sjöbrisen? (1p) Sjöbrisen (havsbrisen) uppstår vid klart väder då solen värmer havet och landmassan. Landmassan värms fortare. Då landmassan värms upp, värms också den ovanförvarande luftmassan upp. Den varma luften stiger uppåt och det bildas ett luftunderskott. Luftunderskottet ersätts med kall luft från havet samtidigt som det övre, varma luftlagret rör sig från land mot hav. 13