Samhällets förändring och gudstjänstens - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker
www.arcusforlag.se
Gudstjänsten består av en brokig skara människor med samma hunger
Sikahällen utanför Norrtälje, c:a år 1000, äldsta bilden av gudstjänst i Sverige.
Enhetssamhället fr 1600-talet: Ett folk och en kyrka En typ av gudstjänst förrättad av en person (prästen) Församlingen mottagare av undervisning
1960-talet Ungdomsrörelse Musikrörelse Internationell Solidaritetsrörelse Ekumenisk liturgisk rörelse Kvinnorörelse
Uppsala 68 Sekularisering positivt som människans myndighet negativt som tron på ett liv utan Gud Gudstjänstens kris
Tre grundläggande förskjutningar i utövandet av makt och auktoritet de senaste 50 åren
Från centrum i Europa till dominans för globala syd En tredjedel av världens befolkning nu som för 100 år sedan Då 2/3 i Europa nu 3/4 utanför Europa
Från manlig hierarki till könsinklusivt ledarskap Feministisk kritik Nya modeller av kyrka Från kön till hbtq
Från yttre auktoriteter till inre Från institution till individ the goal is not to defer to higher authority, but to have the courage to become one s own authority (Woodhead/Heelas) En värld utan Gud
Svenska kyrkans gudstjänst 1968-2008 Från enhetlighet till lokal variation Från prästcentrering till delaktighet för många i både förberedelse och genomförande Från undervisning till gestaltning
För den som blivit verksam i kyrkan under senare år kan det vara svårt att föreställa sig hur revolutionerande det var när bundenheten till ett fast ritual började luckras upp. Statskyrka. Handbokskommittén tillsatt av regeringen. Lagändring krävdes för försök. Försökssamlingar av nya psalmer och visor prövades parallellt. HB 86 integrerade möjligheterna till variation mellan olika gudstjänsttyper i handboken många olika former, möjlighet till temagudstjänst och temamässa. Många valfria moment möjliggjorde lokal utformning. Församlingarna positiva men det ställde också nya krav. Särskilt för dem som inte aktivt deltagit i försöksverksamheten var omställningen stor. Variationen finns i mångfalden av olika typer gudstjänster - i sättet att fira dessa gudstjänster. Å andra sidan är det viktigt att hålla i minnet att mångfalden också innebär en öppenhet för att allt kan förbli vid det gamla. Det är fortfarande möjligt att år 2008 fira gudstjänst i princip så som det gick till med HB 42. Också detta ryms i variationen. Tema tradition Karakteristiskt för utvecklingen efter HB 86 var ett oräkneligt antal nya former för mässfirande. Redan den liturgiska försöksverksamheten i början av 1970-talet hade lett till en stor produktion av nya gudstjänstmaterial, ny musik och nya typer av mässor. Produktionen av färdiga mässor fortsatte. För att uppmuntra lokal anpassning producerades inspirationsmaterial. Tony Guldbrandzén och Martin Modéus gav exempelvis i början av 1990-talet ut fyra tjocka volymer med gudstjänstmaterial, avsett att användas lokalt vid specifika dagar under kyrkoåret.internationella influenser. Taizé Iona. Taizémässor 2002 i 68 procent av församlingarna. Sinnesrogudstjänster 2002 24 procent av församlingarna. Från prästcentrerad gudstjänst till gemensamt firad I kyrkomötet var på 1940-talet tanken att församlingen skulle be med i Herrens bön var djupt kontroversiell. Det vore att ställa för stora troskrav på församlingen, menade exempelvis biskop Manfred Björkquist i kyrkomötets debatt. Under 1960- och 1970-talet förändrades debatten. Vid antagandet av HB 86 självklart att lekfolket inte bara skulle läsa med, utan också själva läsa texter, leda och formulera böner och medverka vid nattvardsutdelandet. Delaktighet ett nyckelord. Prästens och musikerns roll försköts till att bli mer av ledare av det gemensamma. Förskjutningen från bara manliga präster till kvinnor och män Rörelsen från enhet till mångfald har ibland inneburit en maktförskjutning från kyrkosamfundet till den enskilda prästen, snarare än till lokalförsamlingen.
Nils-Arvid Bringéus, folklivsforskare: - Jag vill berätta om ett kyrkoliv där en förskjutning ägt rum från ordet till handling och upplevelse, från ortodoxi till liturgi och mystik, där sakramenten på nytt blivit centrala. En utveckling där skådemomenten i gudstjänsten, som försvagades med reformationen, på nytt lyfts fram och där prästen fått fler medagerande, ofta hela kyrkomenigheten.
Fördubbling av antalet gudstjänster med nattvard Fördubbling av antalet kommunioner Fördubbling av antalet deltagare i dopgudstjänster
1960-talet Enhetligheten började luckras upp underifrån 1970-talet Officiellt sanktionerad experimentverksamhet 1980-talet Ny handbok och psalmbok 1990-talet Experimenten fortsatte med handboken som bas 2000-talet Reaktion - behov av fördjupning och gemenskap
Bakom de genomgripande förändringsprocesserna fanns en växande upplevelse av att gudstjänsten var ett problem, eftersom människor inte tog del i den på samma sätt som tidigare. En förhoppning om att ett ökat gudstjänstutbud skulle öka gudstjänstdeltagandet, en tes som också fått starkt stöd från religionssociologer som inspirerats av marknadsorienterade teorier från USA. Tydligare profilering av gudstjänstlivet, särskilt i större städer, vilket kan motivera människor att fira söndagens gudstjänst i en annan kyrka än den egna församlingskyrkan eller alternera mellan olika kyrkor. Målgruppsinriktning tanke att människor är olika och har olika behov och gudstjänsten måste anpassas till detta. Nils-Henrik Nilsson 1996 i Gudstjänst från grunden Vi kan inte vänta oss att alla kan delta tillsammans i en gudstjänst som är till för alla. Så till vida har gudstjänstlivet präglats av samma utbudsökning och valfrihet som många andra delar av samhället. Kombineras ofta med producentinriktning. Gudstjänster utformas av någon eller några personer för en viss grupp utifrån en övertygelse om denna grupps behov. Större utrymme för individens behov och preferenser MEN tenderar att likställa gudstjänsten med andra evenemang i konsumtionssamhällets utbud. Gudstjänstliv karakteriserat av variation snarare än upprepning, nyskapande snarare än igenkänning, individuella val snarare än gemensam tradition, men ofta upprepning, igenkänning och växande in i en gemensam tradition som ger möjlighet till fördjupning. Skapat reaktion. Meditiation. Retreat. Kommunitet. Gemenskapsbygge kring söndagens gudstjänst. Samtidigt är det i de kyrklig handlingarna som vi återfinner majoriteten. Motsättning? Frågan om deltagarnas tro avspeglar spänning mellan folkkyrka och bekännelsekyrka Synen på dem som deltar i de kyrkliga handlingarna rymmer två relaterade aspekter. Den ena handlar om självförståelsen hos dem som deltar, huruvida de själva ser sig som gudstjänstfirare och som församling. Den andra handlar om prästernas och andra anställdas syn på dessa deltagare.
Den mest generella förändringen är att allt blivit mer olika! och vi är allt mer obenägna att följa handboken
Ordo det ekumeniskt igenkännbara sammanhang som innebär att människor samlas på uppståndelsedagen för att med dopet som grund och i kyrkoårets rytm med påsken som centrum lyssna till och tolka bibelordet, lovsjunga och i bönen både tacka och bönfalla, dela en nattvardsmåltid, för att därefter sändas till tjänst i världen.
Ordo kan tillämpas som ett grundläggande handlingsmönster för gudstjänsten, som tas emot och gestaltas på varje plats på det sätt som de lokala förutsättningarna gör möjliga
Grundordning byggd på strukturen: Samling Ordet Måltiden Sändning
Handboken en resurs för Individ Församling Samfund Världsvid kyrka
Kyrkohandboksförslaget Två grundordningar för gemensam gudstjänst, utifrån samma struktur. Samling, Ordet, Måltiden, Sändning. Högmässa: fler fasta moment Mässa/Gudstjänst: fler fakultativa moment. Många alternativ i böner och texter. Nya musikaliska alternativ i tillägg till de gamla. En grundordning för varje kyrklig handling