SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader



Relevanta dokument
Inomhusluftkvalitet i passivhus och konventionella nya hus i Sverige samt jämförelser med det svenska bostadsbeståndet

Att riskbedöma det som inte syns innemiljö ombord och personlig exponering

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

Hälsa och ventilation

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Luftburna kemiska ämnen i förorenade byggnader vad finns det för riskbaserade riktvärden och hur ska man mäta?

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

AKtuellt dec Oktoberseminariet

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Bo i trähus bra för hälsan

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar

ENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM. I samarbete med

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Innemiljö i Förskolor

Hur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Ventilation och filtrering

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

SAMSPELET MELLAN VENTILATION & LUFTKVALITET SÅ SER DET UT. Anders Lundin. TIAB Inomhusmiljö 9 april 2019

Välkomna! Informationsmöte 23 januari 2018

INSTRUKTIONSMANUAL PM1 TRACKER. Gör det osynliga synligt: Mät och förbättra din IAQ. Clean air solutions

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Program för byggnader med mycket låg energianvändning Åsa Wahlström CIT Energy Managment

VILKA PARAMETRAR PÅVERKAR MÄTNINGAR AV INOMHUSLUFT. Björn Mälarstig anozona

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Nr B 2299 Mars Sarka Langer, Karin Hallgren, Vera Öberg, Henrik Jönsson. Utveckling HB, Bengt Dahlgren AB

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd


Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Behovsstyrd ventilation. Spara energi och pengar

God innemiljö på svenska fartyg

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Aspekter med interiöra träprodukter och boendes välbefinnande

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Inomhusmiljön i skola och förskola

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader?

Småhus - ventilation och funktionskontroll

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner

Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon. Jana Moldanová

Luft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd

Enkät INNEHÅLL. Sida 2 (10) 3 (10) BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: 4 (10) BILAGA 2: 5 (10) 9(10) 10 (10) BILAGA 3:

Lågenergihus för attraktivt boende

Teknisk fastighetsförvaltning. Pass 7: Ventilationssystem, OVK, BÄR och besiktningar inom branschen

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

Viktiga faktorer i innemiljön

Fukt och mögel i bostaden

Värt att veta om mögel

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum.

Smarter Choices, Better Air.

Förenklad utvärdering av inomhusluftkvaliteten på ett kontor - en metodstudie

Beräkning av luftkvalitet Haga entré Sammanställd av SBF

Nr ETT NYHETSBREV FRÅN SVENSK VENTILATION. Ny möjlighet för Sverige. Dålig luft påverkar barns hälsa

Med sikte på framtiden. Multifunktionsinstrumentet testo För inomhusmätning. klimat. För effektiv

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Invändig isolering med vakuumpaneler

Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

Lukter och emissioner

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER

Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Transkript:

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer

Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning och övervakning av inomhusluftkvalitet i nybyggda lågenergibyggnader. steg 1 utvärdering av mätningar och enkätundersökningar från genomförda nationella projekt m.a.p. IAQ, inomhusklimat och ventilation/luftomsättning samt en pilotstudie detaljerad mätning av utvalda kemiska ämnen, T, RH, mikrobiell kontaminering i 4-5 bostäder; täcka årstidsvariation steg 2 tillämpning av mätmetodiken på ett större antal byggnader (inte bara LEB); jämföra med bostadsbeståndet och mellan nya lågenergi- och konventionella byggnader; med riktvärden föreslagna av WHO och befintliga Europeiska utvärderingar och databaser

Innemiljö i det svenska bostadsbeståndet Boverkets BETSI studie BETSI Bebyggelsens Energianvändning, Tekniska Status och Innemiljö Rapport: Så mår våra hus (Boverket 2009) från enkätsvaren: 96.5% är nöjda med luftkvaliteten i bostaden en "baslinje" för jämförelse av IAQ i lågenergibyggnader och bostäder i allmänhet vad är normalhalter i våra bostäder mätningar/uppgifter relevanta för SMIL-projektet 157 småhus och 148 lägenheter inspektioner och enkäter: småhus/lägenheter, byggnadsår (1800 2005), geografiskt läge (innerstad, förort, villakvarter, glesbygd), typ av ventilationssystem (självdrag, F-system, FTsystem, FTX-system, FVP-system (värmepump)) mätningar: luftomsättning, temperatur, RH i alla bostäder och VOC, NO 2 och formaldehyd i ett underurval av bostäder

SMIL - upplägget Undersökta bostäder: 20 passivhus 21 konventionell byggda hus Förorter eller villaområden i: Göteborg Kungsbacka Malmö Stockholm Kalmar Fem bostäder mätningar under alla fyra årstider Resten av bostäder mätning under uppvärmningssäsongen Passiva (n = 20) Konventionella (n = 21) småhus 3 3 radhus 8 3 lägenheter 9 15

SMIL - Innemiljökittet Mättkittet är en samling av provtagare för undersökning och övervakning av luftkvalitet inomhus Mätpaketet består i basversionen av provtagare för: flyktiga organiska ämnen TVOC/VOC/MVOC kvävedioxid NO 2 ozon O 3 luftburna mögelsporer temperatur T relativ luftfuktighet RH koldioxid CO 2 kemiska ämnen passivt T, RH, CO 2 sensor mögel pumpad

Slutsatser - bostadsbeståndet 80% av de undersökta bostäderna i det svenska bostadsbeståndet uppfyller inte ventilationskrav enligt BBR medianvärdet för luftomsättningen var lägre för småhus jämfört med lägenheter (0.33 vs 0.47 h -1 ) koncentrationerna av NO 2 var lägre och koncentrationerna av formaldehyd och TVOC var högre i småhus än i lägenheter skillnader mellan småhus och lägenheter var statistiskt signifikanta halterna av luftföroreningar låg under rekommenderade riktvärden för inomhuslut halterna av luftföroreningar var liknande dem som rapporterades i andra skandinaviska studier

Slutsatser nya hus Luftkvalitet i passivhus var jämförbar eller bättre än i konventionella hus och bostadsbeståndet medianvärden för luftomsättningen i alla nya hus var högre än det rekommenderade värdet på 0.5 h -1 passivhus hade avsevärt torrare luft än konventionella hus koncentration av formaldehyd var lägre i passivhus än i både konventionella hus och bostadsbeståndet koncentration av TVOC var högre i passivhus än i konventionella hus men liknande med bostadsbeståndet inga vattenindikerande mikroorganismer i passivhus däremot i 29% av undersökta konventionella byggnader

Spridning av resultat Presentationer möten och konferenser 100 80 a S. Langer, L. Ekberg. Hur är inomhusluften i passivhus? Svensk ventilation, Almedalsveckan, Visby (Gotland), 3 juli 2013. S. Langer. Inomhusluftskvalitet i det svenska bostadsbeståndet. SWESIAQ Autumn meeting, Karlskrona, 23 oktober 2013. S. Langer, E.Bloom. Indoor air quality in passive houses: Methodology for assessment. Passivhus Norden, Göteborg, 15-17 October 2013. Formaldehyde (µg/m 3 ) 60 40 20 S. Langer. Air exchange rates and indoor air quality in the Swedish housing stock. Nordic Indoor Climate Research 2014 Danvak dagen, Danish Society for HVAC, Copenhagen, 9 April 2014. 0 Housing stock Passive houses Conventional houses S. Langer. Indoor air quality in low energy and passive house dwellings. Norsk Innemiljøorganisasjon, 16 February 2016. 1.0 0.8 AER housing stock AER this work Formaldehyde housing stock Formaldehyde this work 25 20 Vetenskapliga publikationer Langer S., Bekö G. (2013) Indoor air quality in the Swedish housing stock and its dependence on building characteristics. Building and Environment 69, 44-54. Langer S., Bekö G., Bloom E., Widheden A., Ekberg L. (2015) Indoor air quality in passive and conventional new houses in Sweden. Building and Environment 93, 92-100. Air Exchange Rate (h -1 ) 0.6 0.4 0.2 15 10 5 Formaldehyde (µg/m 3 ) Granskade konferensartiklar S. Langer, E. Bloom, G. Bekö. Indoor environment in Swedish passive houses. Proceedings of Indoor Air 2014, Hong Kong, July 7-12, 2014. Paper nr. HP0380. Populärvetenskapliga artiklar Langer S. (2012) Hur frisk är inomhusluften i passivhus egentligen? Husbyggaren 5, 34-36. Langer S. (2014) Inomhusluftens kvalitet i svenska bostäder utvärdering av data från undersökningen BETSI. Bygg & Teknik 5, 23-26. 0.0 Before 1940 1941-1955 1956-1970 1971-1980 1981-1990 1991-2000 2001-2005 Passive houses Conventional houses 0