Frågor och svar till förmånen Ersättning höga sjuklönekostnader Underlag till Skatteupplysningen och Försäkringskassans Kundcenter för partner. Vad innebär ersättning för höga sjuklönekostnader? Det innebär att arbetsgivaren kan få ersättning för de sjuklönekostnader som de haft under ett kalenderår. Det finns olika nivåer på ersättningen beroende på hur stor lönekostnad som en arbetsgivare har. Den högsta ersättningen som en arbetsgivare årligen kan få är 250 000 kr. Hur gör arbetsgivaren för att få pengar? Arbetsgivaren lämnar varje månad in arbetsgivardeklarationen till Skatteverket, på deklarationen anger arbetsgivaren den totala sjuklönekostnaden för månaden. Dessa uppgifter får Försäkringskassan från Skatteverket. Sedan gör Försäkringskassan en beräkning för att se om arbetsgivaren har rätt till ersättning. Hur mycket pengar kan arbetsgivaren få tillbaka? Om en arbetsgivare kan få ersättning och i så fall hur mycket beror på hur höga sjuklönekostnader och hur stor årlig lönekostnad som en arbetsgivare har. En arbetsgivare kan få högst 250 000 kr. De olika nivåerna: 0,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad uppgår till högst 3 miljoner kronor årligen, 0,9 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 3 men inte 6 miljoner kronor årligen, 1,2 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 6 men inte 12 miljoner kronor årligen, 1,3 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 12 men inte 20 miljoner kronor årligen, och 1,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 20 miljoner kronor årligen. Hur kan arbetsgivaren räkna ut sin ersättning? På Försäkringskassans hemsida finns en räknesnurra som arbetsgivarna kan ta hjälp av för att kunna uppskatta sin ersättning När kommer pengarna och hur? Pengarna krediteras på skattekontot en gång om året, detta görs så fort som Försäkringskassan fattat beslut i ärendet. Krediteringen leder inte till någon automatisk utbetalning från skattekontot, utan dyker upp som en pluspost. Ersättning för höga sjuklönekostnader är inte skyddade utan behandlas på samma
sätt som andra insättningar på skattekontot. Om det inte finns några andra poster som gör att krediteringen tas i anspråk direkt uppkommer ett överskott och arbetsgivaren kan då begära att få pengarna utbetalda. Begäran skickas till Skatteverket. Utbetalning kan bara ske om det inte finns några utbetalningsspärrar på kontot. Utbetalningsspärrar kan i vissa fall läggas av Skatteverket och även begäras av kontoinnehavaren. Om det exempelvis finns restförda skulder hos Kronofogden överförs pengarna automatiskt dit i samband med månadsavstämningen. De används då för avräkning av de restförda skulderna. Är pengarna på skattekontot öronmärkta? Nej, det är de inte. Ersättningen för höga sjuklönekostnader kommer att krediteras mot skatteskulder. Finns det inga skulder på skattekontot ligger pengarna kvar till nästa avstämning. Arbetsgivaren kan också begära en utbetalning från skattekontot. Ska arbetsgivaren räkna in sjuklönekostnader för personer som har annat stöd via Arbetsförmedlingen? Ja, det ska räknas med. Ska assistansbolag räkna in sjuklönekostnader som de får ersatta av kommunen? Om ett assistansbolag är arbetsgivare och har höga kostnader för sjuklön, kan bolaget få ersättning för dessa kostnader om villkoren enligt 17 lagen (1991:1047) om sjuklön är uppfyllda. Hur sedan assistansbolaget och kommunen reglerar kostnaden för sjuklön dem emellan påverkar inte bedömningen av rätten till ersättning för bolaget. Gäller ersättning för höga sjuklönekostnader för de som lämnar in en förenklad arbetsgivardeklaration till Skatteverket? Nej, det gör det inte. Behöver arbetsgivaren uppdatera sitt redovisningssystem? Ja, arbetsgivarna behöver uppdatera sina redovisningssystem för att få med möjligheten att kunna redovisa sjuklönekostnader. Arbetsgivarna får kontakta sina leverantörer av redovisningssystem. Vad är sjuklönekostnad och vad ingår i beräkningen av den? I definitionen av vad en sjuklönekostnad är lutar sig Försäkringskassan mot lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagen säger att arbetstagaren från sin arbetsgivare ska få ersättning med som högst 80 % av lönen och anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan, för i normalfallet dag 2-14 i sjuklöneperioden. Det är denna kostnad för sjuklön som arbetsgivaren i sin tur sedan får ersättning från Försäkringskassan för enligt reglerna för ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare. Vad är det då som ingår i kostnaden för sjuklön som Försäkringskassan ersätter och vad är det som inte ingår? Det är svårt att ge ett uttömmande svar på vad som ska ingå i kostnaden och vad som inte ska ingå eftersom det kan se olika ut för olika arbetsgivare. Grundprincipen är i alla fall att 80 % av det som arbetstagaren skulle ha fått i lön och eventuella tillägg till lönen den dagen han eller hon skulle ha jobbat om han eller hon inte blivit sjuk ska räknas som en sjuklönekostnad. Dock under förutsättning att lönen och eventuella tillägg till lönen ingår i beräkningsunderlaget för sjuklönen som betalas ut till den anställde eller dras av från lönen. En bilförmån till exempel, kan man tänka sig att arbetstagaren förmodligen inte går miste om vid sjukdom så den kostnaden behöver inte arbetsgivaren enligt sjuklönelagen räkna med i underlaget för sjuklönen. Och räknar inte arbetsgivaren med det i underlaget för sjuklönen räknas det inte heller som en kostnad för sjuklön. Givetvis är det en kostnad för arbetsgivaren men inte en sådan kostnad för sjuklön som Försäkringskassan ersätter.
Ett annat exempel som både kan och inte kan ingå är vissa lönetillägg som jour eller skifttillägg. Det är uppenbart att arbetstagaren går miste om sådana tillägg vid sjukdom men ingår tilläggen i beräkningsunderlaget för utbetalning av sjuklön eller sjukavdrag från lönen? Om de ingår i beräkningsunderlaget för sjuklön så ska de räknas med som en kostnad för sjuklön som Försäkringskassan ersätter. Kostnader för sjuklön vid eventuella avtal som arbetsgivaren och arbetstagaren har om att få mer än 80% av lönen och anställningsförmånen ersatta vid sjukdom ingår inte i ersättningen för sjuklönekostnader till arbetsgivare. Däremot ska arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift på sjuklönen räknas med som en kostnad för sjuklön (i normalfallet 31,42 % av avgiftsunderlaget). I vissa fall betalas ersättningen ut som ett tillägg till lönen i form av sjuklön (timanställda) medan månadsavlönade får ett så kallat sjukavdrag på sin lön. Arbetsgivarens kostnad för sjuklön är i fallet med timanställda den utbetalda sjuklönen medan det för månadsavlönade är skillnaden mellan månadslönen och sjukavdraget. Hur ska sjuklönekostnaden redovisas? Grundprincipen är att arbetsgivarna ska redovisa sjuklönekostnader och arbetsgivaravgifter på sjuklönen månadsvis. Om det skulle vara så att sjuklön som betalas ut för en eller fler månader inte överstiger 1 000 kronor och inga arbetsgivaravgifter därmed betalas, ska sjuklönen som betalats ut den aktuella månaden ändå redovisas. Arbetsgivaravgiften redovisas sedan på den månad som den betalas. Kostnader för tidigare månader behöver alltså inte korrigeras. Om arbetsgivaren av någon anledning redovisar hela årets sjuklönekostnad i slutet av året, t.ex. i arbetsgivardeklarationen för december så går det bra. Arbetsgivaren måste då tänka på att om en ansökan om förskott görs under året kommer det inte finnas några sjuklönekostnader redovisade från SKV. Det innebär att Försäkringskassan kan komma att besluta om avslag på ersättningen i förskott. Arbetsgivarna ska redovisa sjuklönekostnader enligt kontantprincipen, dvs. den utbetalda sjuklönen varje månad. Om total sjuklönekostnad är negativ en månad p.g.a. att det är en korrigering av utbetald sjuklön månaden innan, ska arbetsgivaren redovisa negativt belopp i ruta 99, ska de redovisa 0 (noll) eller ska de göra en korrigering? Om korrigering ska ske, hur går den till? Inga negativ belopp ska redovisas i ruta 99. Om arbetsgivaren har redovisat en för hög sjuklönekostnad en månad så måste den korrigeras på arbetsgivardeklarationen för den aktuella månaden. Det gäller under förutsättning att arbetsgivaren inte kommer att ha fortsatta kostnader för sjuklön det året. Korrigeringen sker i så fall på samma sätt som för övriga uppgifter på arbetsgivardeklarationen. Men om arbetsgivaren fortsatt kommer att ha sjuklönekostnader kan det tidigare för högt redovisade beloppet korrigeras genom att beloppet dras av från kommande redovisningar av sjuklönekostnader. Ska man ta hänsyn till nedsättning för regionalt stöd eller forskning och utveckling på underlaget i ruta 99, dvs. sänka ner underlaget med 10%? Nej, hela kostnaden för sjuklön som arbetsgivaren har haft ska redovisas i ruta 99. Hur redovisas sjuklönekostnader vid årsskiftet? I ersättningen som avser 2014 ska kostnader för sjuklön för anställda som är sjuka i december månad räknas med (oavsett om sjuklön har betalts ut i januari 2015). Ansökan för år 2014 görs på särskild blankett som finns hos Försäkringskassan. Blankett 7015 Ansökan om ersättning till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader för föregående år. Sista ansökningsdag för år 2014 är 31 maj 2015. Kontantprincipen gäller för de nya reglerna från 1 januari 2015, dvs. den sjuklön som har betalats ut i januari 2015 är den kostnad för sjuklön som redovisas i arbetsgivardeklarationen för januari.
Är ruta 99 i arbetsgivaredeklarationen obligatorisk att fylla i för arbetsgivaren? Skatteverket hämtar endast in uppgiften till Försäkringskassan. Uppgiften är en obligatorisk uppgift till Försäkringskassan. Det räcker att redovisa den totala sjuklönekostnaden en gång per år t.ex. i den sista arbetsgivardeklarationen. Det är således inte nödvändigt att redovisa sjuklönekostnaderna månadsvis men då kan arbetsgivaren gå miste om en eventuell förskottsutbetalning. Hur gör arbetsgivaren om en utbetalning inte har registrerats på skattekontot? Om en utbetalning av ersättning för sjuklönekostnader inte har registrerats på skattekontot det datum som anges i beslutet ska arbetsgivaren i första hand vända sig till Skatteverket för att få information om vad som kan ha hänt. Hur ser flödet mellan Försäkringskassan och Skatteverket ut? Nedan följer två exempel. Försäkringskassan kontrollerar arbetsgivarens rätt till ersättning för höga sjuklönekostnader: 1. Arbetsgivaren har redovisat sjuklönekostnader via arbetsgivardeklarationen till Skatteverket, som sedan skickar uppgifterna vidare till Försäkringskassan. 2. Kalenderåret 2015 är slut. Under första halvåret kommer Försäkringskassan automatiskt kontrollera arbetsgivarens rätt till ersättning (utan att arbetsgivaren gör en ansökan). 3. Försäkringskassan beslutar om arbetsgivaren har rätt till ersättning som ska betalas ut. Kreditering av skattekontot sker två veckor efter att beslut har fattats. 4. Försäkringskassan skickar följande uppgifter till Skatteverket: a. Arbetsgivarens organisationsnummer b. Ersättningsbelopp c. Krediteringsdatum 5. Skatteverket tar emot och krediterar arbetsgivarens skattekonto med ersättningsbeloppet, enligt krediteringsdatumet. Arbetsgivaren ansöker om förskott för ersättning för höga sjuklönekostnader under kalenderåret: 1. Arbetsgivaren har redovisat sjuklönekostnader via arbetsgivardeklarationen till Skatteverket, som sedan skickar uppgifterna vidare till Försäkringskassan. 2. Arbetsgivaren kan under 2015 ansöka om förskottsutbetalning för kalenderåret 2015 med hjälp av blanketten FK 7016 som hittas på forsakringskassan.se. Blanketten skickas till: Försäkringskassans inläsningscentral Box 1073 831 29 Östersund 3. Försäkringskassan beslutar om arbetsgivaren har rätt till ersättning som ska betalas ut. Kreditering av skattekontot sker två veckor efter att beslut har fattats. 4. Försäkringskassan skickar följande uppgifter till Skatteverket: a. Arbetsgivarens organisationsnummer b. Ersättningsbelopp c. Krediteringsdatum
5. Skatteverket tar emot och krediterar arbetsgivarens skattekonto med ersättningsbeloppet, enligt krediteringsdatumet. Slutreglering av förskottsersättning Tänk på att ersättning i förskott är preliminär. Året efter att ersättning i förskott har betalats ut gör Försäkringskassan en avstämning där man jämför de beräknade kostnaderna mot de verkliga kostnaderna. En arbetsgivare som fått för mycket ersättning blir återbetalningsskyldig. En arbetsgivare som fått för lite ersättning får en tilläggsutbetalning. Informationen senast uppdaterad 2015-02-09