Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor

Skade- och olycksförebyggande verksamhet i Ånge kommun Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor Dokumentnamn: Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor Antagen KF 2008-05-26 33 Dnr: Kf 08/126

i Ånge kommun 1 Förord Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor i kraft. Kommunen skall ha program för det förebyggande arbetet och för räddningstjänstens operativa verksamhet. I Ånge kommun har vi valt två olika program och detta är handlingsprogram för det olycksförebyggande arbetet. Kommunstyrelsen/Räddningsnämnden gav i januari räddningstjänsten i uppdrag att, tillsammans med samtliga nämnder och kommunala bolag, ta fram handlingsprogram för beslut i kommunfullmäktige. Arbetet har därefter inneburit inventering av vad som för närvarande bedrivs i förvaltningar och bolag. Den kommunala säkerhetsgruppen har sedan föreslagit några prioriterade riskområden som vi särskilt ska beakta i detta handlingsprogram. Säkerhetsgruppen har i uppdrag att i samband med remissomgången redovisa förslaget i nämnden och i förvaltningsledningen. Programmet ger i första hand nämnderna olika uppdrag där de årligen i verksamhetsberättelsen ska redovisa måluppfyllelsen. Handlingsprogrammet ska därför ses som en inledning i en kontinuerlig process där säkerhet är en viktig byggsten för en trygg livsmiljö i Ånge kommun. Olyckor händer Tre fjärdedelar av alla olyckor inträffar i hem- och fritidsmiljö. De allra flesta skadar sig hemma, men ungdomar skadar sig ofta när de idrottar. Vanligast är fallolyckor, inte minst bland äldre. Små barn trillar exempelvis från möbler och lekredskap. Tonåringar och unga vuxna ramlar när de sportar. Vuxna faller från stegar och i trappor och äldre även från stolar, sängar, rollatorer eller rullstolar. Många skadar sig också vid arbete i hem och trädgård. Kvinnor gör sig ofta illa inomhus medan män gör det utomhus eller i garaget. Varje år söker ca en halv miljon svenskar akutvård efter att ha skadat sig i hem- och fritidsmiljö. De flesta har skador på huvud, armar eller ben. Vanligast är blödningar, frakturer, stukningar och vrickningar. Det brinner oftare i våra hem än på våra arbetsplatser. Det är inte bara branden som skadar oss människor, utan även röken. De vanligaste anledningarna till brand i hem- & fritidsmiljö är mänskliga misstag. Några exempel är eldstadsrelaterade orsaker, glömd spis, elfel och levande ljus. En annan vanlig orsak är anlagda bränder. 80% av alla skador till följd av olycksfall sker i hem- och fritidsmiljö.

i Ånge kommun 1 Innehåll FÖRORD...1 INNEHÅLL...1 SAMMANFATTNING...2 1 INLEDNING...3 1.1 LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR...3 1.1.1 Bakgrund...3 1.1.2 Olycksproblemet...3 1.1.3 Lagens paragrafer...3 1.1.4 Den enskildes ansvar till skydd mot olyckor...4 1.2 KOMMUNENS UPPDRAG...4 1.3 AVGRÄNSNINGAR...5 1.4 FÖREBYGGANDE ARBETE I ÅNGE KOMMUN...6 2 RISKER I VÅRT SAMHÄLLE...7 2.1 OLYCKSUTVECKLINGEN I STORT...7 2.2 OM STATISTIK...7 2.2.1 Vilka typer av utryckningar gör räddningstjänsten?...9 2.2.2 Skador av olyckorna...9 2.3 STOROLYCKOR...10 3 MÅL...11 3.1 VISION...11 3.2 PRIORITERADE OMRÅDEN...11 3.3 SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL...12 3.3.1 Fallolyckor...13 3.3.2 Trafikolyckor...15 3.3.3 Drunkningar...15 3.3.4 Bränder...16 3.3.5 Barnolyckor...18 3.3.6 Olyckor hem och fritid...19 3.3.7 Storolyckor...19 3.4 SÄKERHETSORGANISATIONENS UTVECKLING...20 4 ORGANISATION AV OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETE...23 4.1 ANSVAR...23 4.2 ORGANISATION OCH UPPFÖLJNING...23 4.2.1 Säkerhetsgruppen...23 4.2.2 Säkerhetssamordnare...23 4.2.3 Säkerhetshandläggare...23 4.2.4 Vision...22 4.2.5 Externa nätverk...23 4.2.6 Räddningstjänsten...24 4.2.7 Förvaltningarnas uppdrag...24 4.2.8 Larm om faror i kommunen...24 5 BILAGA SKADESTATISTIK...25

i Ånge kommun 2 Sammanfattning Det inledande kapitlet belyser bakgrund till lagen, dess väsentligaste paragrafer och den enskildes ansvar samt kommunens uppdrag. Kommunen ges i lagen i uppdrag att samordna, underlätta för den enskilde, utöva tillsyn, undersöka, svara för räddningstjänst, sotning och brandskyddskontroll. I Översiktsplanen, ÖP, sägs att en av byggstenarna för att nå detta mål är att skapa ett samhälle som i minsta möjliga mån störs av olyckor. Några av nyckelorden i ÖP är trygghet, livsmiljö och folkhälsa. I det följande kapitlet berörs olycksutvecklingen i stort där fallolyckor har en särställning som den största olycksorsaken med dödlig utgång. Därefter räddningstjänstens uppdrag, vilket inte är alla olyckor. För att kunna komma vidare med ett handlingsprogram antas att Ånge kommun motsvarar riksgenomsnittet vad gäller olika typer av skador och olyckor. Statistiska analyser och prioriteringar bygger därför på vissa grundläggande värderingsprinciper som genomsyrar arbetet. Dessa principer är att alla människor är lika värda och dödsfall indikerar våra väsentligaste olyckor. Med storolyckor avses olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv eller ger mycket stora skador. Händelserna kan t ex vara massskadesituationer från tåg eller bussolyckor eller stora kemikalieutsläpp (främst utsläpp av giftig eller explosiv gas). Storolyckor är mycket ovanliga i vårt samhälle, så ovanliga att tillförlitlig statistik över inträffade händelser inte går att ta fram, framförallt inte på lokal nivå. I kapitlet som handlar om mål tas ett antal prioriterade riskområden fram. De är för Ånge kommun i detta handlingsprogram fallolyckor, trafikolyckor, drunkningar, bränder, barnolyckor och sk storolyckor. Till varje riskområde har säkerhetsmål och prestationsmål tagits fram. Säkerhetsmålen anger det tillstånd kommunen önskar uppnå. De säkerhetsmål som formuleras har ett medborgarperspektiv. Prestationsmålen beskriver hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. Ibland förutsätts aktiv samverkan mellan flera nämnder och/eller bolag. Samverkan kan också bli aktuell med organisationer, företag eller myndigheter utanför kommunen. I det avslutande kapitlet lyfts organisation och uppföljning fram. Ånge kommun har sedan 2005 anställt en säkerhetssamordnare. En säkerhetsgrupp, bestående av företrädare för förvaltningarna och bolagen finns och har medverkat i framtagandet av handlingsprogrammet. Vidare redovisas hur kommunen ska arbeta med externa nätverk och att nämnderna årligen ska utvärdera måluppfyllelsen av prestationsmålen i verksamhetsberättelsen.

i Ånge kommun 3 1 Inledning 1.1 Lag om skydd mot olyckor 1.1.1 Bakgrund Den 1 januari 2004 trädde lag om skydd mot olyckor 1 i kraft samtidigt som räddningstjänstlagen från 1986 med vissa övergångsbestämmelser upphört att gälla. I och med lag om skydd mot olyckor ska kommunerna styra sitt arbete skydd mot olyckor med målstyrning utifrån nationella mål. Styrningen ska ske genom handlingsprogram, dels för räddningstjänst (utryckande verksamhet) och dels för den olycksförebyggande verksamheten. Detta dokument utgör Ånge kommuns handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet. 1.1.2 Olycksproblemet Olyckor är ett omfattande samhällsproblem. Skadorna av olyckor omfattar allt från dödsfall till lindriga skador på människor, samt egendoms- och miljöskador. Totalt uppskattas samhällets direkta kostnader och produktionsbortfall för olyckor under år 2001 uppgå till 36 miljarder kronor. Motsvarande kostnad för år 2000 var 33 miljarder kronor. 2 Varje år omkommer ca 2 800 personer och ungefär 500 000 personer skadas på grund av olyckor. 3 Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs av olyckor. Redan i de utredningar 4 som ligger till grund för Lag om skydd mot olyckor uttalade regeringens utredare att det måste bli färre som dör och skadas i olyckor 5. Olyckorna och skador därav har blivit ett betydande samhällsproblem. Lag om skydd mot olyckor bygger på detta faktum. Lagen förtydligar den enskildes ansvar att skydda sig mot olyckor samt innehåller några för kommunerna nya åtaganden. 1.1.3 Lagens paragrafer De paragrafer i Lagen om skydd mot olyckor som främst berör handlingsprogrammet är följande: 1 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 2 Samhällets kostnader för olyckor avseende åren 2000 och 2001, NCO 2004:5 3 Olyckor i siffror 2002, SRV 4 SOU 1998:59, SOU 2002:10 5 Försvarsminister Leni Björklund i Riksdagen 2003-11-12

i Ånge kommun 4 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 kap 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. 3 kap 2 En kommun ska genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 3 kap 3 En kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. 1.1.4 Den enskildes ansvar till skydd mot olyckor Lag om skydd mot olyckor är mycket tydlig på att huvudansvaret till skydd mot olyckor alltid åligger den enskilde. Den enskilde är i detta sammanhang såväl privatperson som företag och åläggs dels att alltid larma vid händelse av eller risk för en olycka samt att för egen del hålla ett skäligt skydd mot brand och annan olyckshändelse. 1.2 Kommunens uppdrag I detta handlingsprogram är det främst punkterna 1, 2, 3 och 6 på följande sida som behandlas, medan övriga uppdrag tas upp i handlingsprogrammet för Räddningstjänst. Kommunen ges i lagen i uppdrag att samordna, underlätta för den enskilde, utöva tillsyn, undersöka, svara för räddningstjänst, sotning och brandskyddskontroll.

i Ånge kommun 5 1. Samordna Kommunen ska samordna det olycksförebyggande och skadebegränsande arbetet med flera aktörer inom såväl offentlig förvaltning, näringsliv samt organisationer och frivilliggrupper. 2. Underlätta för den enskilde Kommunen ska vidare underlätta för den enskilde att själv bidra till sin säkerhet genom rådgivning, information och utbildning. 3. Tillsyn För att kontrollera lagens efterlevnad ska kommunen utöva tillsyn. Tillsynen ska vara behovsanpassad och i första hand riktas mot mer riskfyllda byggnader och anläggningar. 4. Undersöka Kommunen ska i skälig omfattning efter en räddningsinsats undersöka olyckan, dess orsak, olycksförloppet och hur insatserna har genomförts. 5. Räddningstjänst Räddningstjänst är samhällets stöd till den enskilde vid olyckshändelser eller överhängande fara för olyckshändelser, för att förhindra och/eller begränsa skador på människor, egendom eller miljön. 6. Sotning och brandskyddkontroll Kommunen ska föreskriva hur sotning ska ske. 1.3 Avgränsningar Detta handlingsprogram medför inte att något annat program inom kommunen upphör. Däremot har programmet kopplingar till: Säkerhetspolicy för Ånge kommun Har i första hand kommunens behov i fokus medan detta handlingsprogram har medborgarnas behov i fokus. Handlingsprogram för räddningstjänst Syftar till att beskriva vilken förmåga kommunen har för att utföra räddningsinsatser. Planer för extraordinära händelser i fredstid Syftar till att begränsa skador på människor, egendom och miljön vid en större olycka/extraordinär händelse. Planerna fokuserar också på medborgarnas behov vid en större olycka.

i Ånge kommun 6 1.4 Förebyggande arbete i Ånge kommun Ett fungerande olycksförebyggande arbete bygger på att varje förvaltning, bolag eller kommunal grupp, inom sitt arbetsområde tar ansvar för de prioriterade olycksriskerna Metod för Systematiskt säkerhetsskyddsarbete i Ånge kommun

i Ånge kommun 7 2 Risker i vårt samhälle 2.1 Olycksutvecklingen i stort Under 2001 inträffade drygt 2 800 dödsolyckor i Sverige, av vilka sex olyckstyper utgör närmare 90%. De utgörs av fallolyckor, vägtrafikolyckor, förgiftningar, bränder, drunkningar och kvävningar. Antalet dödsfall till följd av fall fortsätter att öka. Inom gruppen äldre kvinnor ökar dödsfallen snabbare än gruppen växer i omfattning. Antalet dödsfall på grund av förgiftningar har ökat kraftigt under de senaste två åren och män är överrepresenterade. Dödsfallen i vägtrafiken fortsätter att minska. Dock har under de senaste två åren har en viss uppgång skett, i huvudsak bland unga människor. Minskningarna av dödsfallsolyckor inom vägtrafikområdet har under den senaste 20-årsperioden främst skett bland trafikantkategorierna fotgängare, mopedister, cyklister och bilpassagerare. Dödsfall till följd av elolyckor har haft en nedåtgående trend men verkar nu stabilisera sig kring fem dödsfall per år. Dödsfallen genom olycka på arbetsplatserna har under flertalet år minskat i antal men under de senaste åren har minskningen planat ut. Olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv, här kallat storolyckor, minskar i både antal och omfattning 6. 2.2 Om statistik Olycksskaderapportering görs normalt som en uppföljning av skador genom landstingets försorg. Ånge kommuns olycksskadestatistik redovisas nedan i tabell. Ånge kommun bygger statistiska analyser och prioriteringar på vissa grundläggande värderingsprinciper som genomsyrar arbetet. Dessa principer är att alla människor är lika värda och dödsfall indikerar våra väsentligaste olyckor. Olyckor som inträffar relativt ofta kallas här vanliga olyckor. Samhällets olyckor kan i en förenklad riskbild uttryckas genom att belysa ett antal huvudområden som står för majoriteten av de olyckor som sker i samhället, se Figur 2-A. Den klart största olyckskategorin är fall, varav fall i hemmet bland äldre utgör majoriteten. Därefter tar vägtrafiken en särställning med ca 500 döda per år. Förgiftningar, bränder, drunkningar och kvävningar utgör en mindre, men inte oansenlig del av olyckorna 7. 6 Olyckor i siffror 2004, Nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från Olyckor (NCO) 7 Olyckor i siffror 2004, Nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från Olyckor (NCO)

i Ånge kommun 8 Fall Vägtrafik Förgiftning Kvävning Brand Drunkning Annan transportolycka Övriga specificerade Annat olycksfall 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Figur 2-A: Omkomna i olyckor i Sverige 1999 enligt Socialstyrelsen, epidemilogiskt centrum 2260 Ånge Skadestatistik för riket, länet och kommungruppen (29 st) Årligt antal personer vårdade i slutenvård, treårsmedelvärde 2002-2004 Skadetyp Åldersgrupp Förväntat antal 0-14 15-24 25-44 45-64 65-79 80+ Totalt Riket Länet Kommungruppen Vägtransportolycka Män 1,0 3,7 4,0 3,3 1,7 1,0 14,7 9,4 12,2 12,7 Kvinnor 1,7 3,3 1,0 1,7 3,7 0,7 12,0 5,0 6,6 6,8 Fallolycka Män 7,3 4,0 5,0 9,7 10,7 17,0 53,7 42,5 51,5 49,8 Kvinnor 4,3 2,0 3,0 9,0 17,0 34,7 70,0 61,8 68,5 70,2 Annat olycksfall Män 3,7 3,7 4,7 9,3 6,7 3,0 31,0 15,1 19,1 22,9 Kvinnor 1,3 1,3 0,7 2,7 1,3 1,7 9,0 6,7 7,7 7,3 Avsiktligt tillfogad skada Hjärnskakning Män 0,3 1,7 0,3 0,7 3,0 2,7 2,8 2,1 Kvinnor 2,7 0,7 1,3 0,3 5,0 3,4 3,6 3,1 Män 3,7 2,3 2,3 2,7 2,0 1,7 14,7 8,0 12,9 10,5 Kvinnor 1,3 3,3 1,3 1,0 2,7 9,7 5,7 8,7 6,9 Höftfraktur Män 0,3 1,0 2,3 7,7 11,3 9,6 10,6 11,7 Kvinnor 1,0 6,3 16,0 23,3 20,6 22,0 22,2 Total antal skadade Män 12,0 11,0 15,0 21,3 17,3 20,7 97,3 75,7 88,1 91,2 Kvinnor 6,7 9,0 5,0 15,7 23,0 35,0 94,3 85,3 91,1 95,5 Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen, 2006-04-10

i Ånge kommun 9 2.2.1 Vilka typer av utryckningar gör räddningstjänsten? Ånge räddningstjänst rycker ut när räddningsinsats fordras. Landstingets ambulansverksamhet är inte detsamma som räddningsinsats. Därför innehåller räddningstjänstens statistik inte en komplett förteckning av de olyckor som sker i kommunen, utan endast de som räddningstjänsten kallats till. Av statistiken 8 framgår att följande olyckor är mer frekventa än andra. Dessa kallar vi här vanliga olyckor. De vanligaste identifierade räddningstjänstutryckningarna i Ånge, 1996-2006, utgörs av: 1. Bränder i det fria 2. Trafikolyckor 3. Bränder i byggnader 2.2.2 Skador av olyckorna Nedan presenteras skadade och döda under 1996-2006 enligt räddningstjänstens statistik. Det handlar om olyckor till vilka räddningstjänsten larmas. Tabellen är inte en komplett statistikförteckning för räddningstjänstuppdragen. Den redovisar de typer av olyckor som, enligt statistiken, har orsakat skador på människor. Egendoms- och miljöskador saknas i statistiken. Dessa olyckor är lägsta kravnivå enligt lag om skydd mot olyckor för kommunen att arbeta med. Utryckningar Lindrigt skadade Svårt skadade Brand i byggnad 211 9 2 4 Trafikolycka 217 224 27 9 Drunkning och tillbud 11 5 1 1 Brand ej i byggnad 371 6 3 0 Summa 854 250 33 19 Tabell 2-B: Skadade och döda av olyckor i Ånge kommun 1996-2006. Från Tabell 2-B kan utläsas att rangordningen bland olyckorna skiljer sig lite från antalet uppdrag presenterat i avsnittet ovan, kapitel 2.2.1. De olyckor som leder till flest dödsfall, av räddningstjänstuppdragen, är: Döda 1. Trafikolyckor 2. Bränder i byggnader 8 Kommunal riskanalys i Ånge kommun samt Bilaga Skadestatistik

i Ånge kommun 10 2.3 Storolyckor Med storolyckor avses olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv eller ger mycket stora skador. Händelserna kan t ex vara massskadesituationer från flyg, tåg eller bussolyckor eller stora kemikalieutsläpp (främst utsläpp av giftig eller explosiv gas). Storolyckor är mycket ovanliga i vårt samhälle, så ovanliga att tillförlitlig statistik över inträffade händelser inte går att ta fram, framförallt inte på lokal nivå. Risken för denna typ av händelse har uppskattats i Ånge kommunala riskanalys 9. I nedan finns några av de storolyckor som bedöms möjliga i riskanalysen. Typ av möjlig storolycka Brand i publik lokal Brand på vårdanläggning Gasutsläpp över bebyggt område Järnvägsolycka Olycka med farligt gods Olycka med utsläpp av kemikalie till vattentäkt Trafikolycka mellan buss och annat tungt fordon Trafikolycka mellan tåg och bil Översvämning Tabell 2-A: Möjliga storolyckor i Ånge kommun enligt riskanalysen 10. Här, redovisas Ånge kommuns farliga verksamheter 11. Beslut om vilka verksamheter som ska klassas som farliga beslutas av länsstyrelsen i samråd med kommunen. Farlig verksamhet Eka (Seveso) Leringsdammmen Lso 2:4 Torpshammar kraftverk Lso 2:4 Mittfrys Huvudsaklig riskkälla Brännbara och giftiga gaser, brännbar och giftig vätska mm. Risk för dammbrott Risk för dammbrott Risk för utsläpp av ammoniak Utöver detta finns kemikaliehantering av mindre skala hos många företag i kommunen, samt relativt omfattande transporter av farligt gods. Dessa företag och transporterna till och från dem utgör en viss risk för omgivningen. För att minimera transportriskerna finns rekommenderade vägar för farligt gods, väg 83 och E14. 9 Kommunal riskanalys i Ånge 2007 10 Kommunal riskanalys i Ånge kommun2002 11 Anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön t.ex. genom kemikaliehantering (sk Sevesoanläggningar enligt Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor), flygtrafik eller annan omfattande riskverksamhet.

i Ånge kommun 11 3 Mål Lagen om skydd mot olyckor ger kommunen sex huvuduppdrag (se kap 1.2) och med dem ger lagstiftaren den övergripande målsättningen för det olycksförebyggande arbetet. 3.1 Vision Kommunens övergripande vision för det olycksförebyggande arbetet: Ånge kommun ska vara en säker kommun som aktivt arbetar för att minska olyckor och skador. Kommunens olycksförebyggande verksamhet ska bidra till människors förmåga att både skydda sin egendom, sig själva och att inte orsaka olyckor. Den verksamheten ska innevarande mandatperiod riktas mot de områden som finns prioriterade nedan. 3.2 Prioriterade områden Med utgångspunkt i de övergripande nationella målen och den kommunala riskbilden, tidigare beskriven, beslutar Ånge kommun om följande prioriterade områden som det förebyggande arbetet innevarande mandatperiod ska fokuseras mot. Dessa riskområden är: Fallolyckor Den vanligaste dödsorsaken vid olyckor är fall och här är det främst äldre som drabbas. Ca 1 300 människor i landet dör av eller i sviterna av fall. Många fler skadas och särskilt för äldre medför det långa rehabiliteringstider. Trafikolyckor Antalet döda i trafikolyckor minskar i Sverige men det är långt till nollvisionen. Många skadas svårt och rehabiliteringen kostar samhället stora belopp och för de drabbade är det i många fall ett långt lidande. Hem och fritidsmiljö 80% av alla skador till följd av olycksfall sker i hem- och fritidsmiljö.

i Ånge kommun 12 Bränder Bränder ger ofta stora egendomsskador och stora följdverkningar för såväl den enskilde som för samhället. Barnolyckor Att värna våra barn är en självklarhet för alla människor och finns som ett särskilt mål i Översiktsplanen. Barn är särskilt utsatta i trafiken, framförallt till och från skolan. Storolyckor Med storolyckor avses olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv eller ger mycket stora skador. 3.3 Säkerhets- och prestationsmål Nedan följer några definitioner och avgränsningar för de säkerhets- och prestationsmål som föreslås. Säkerhetsmål Säkerhetsmålen för de prioriterade områdena anger det läge kommunen anser sig kunna uppnå. De säkerhetsmål som nedan formuleras för den förebyggande verksamheten har ett medborgarperspektiv. Prestationsmål Prestationsmålen beskriver hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. Ibland förutsätts aktiv samverkan mellan flera nämnder och/eller bolag. Samverkan kan också bli aktuell med organisationer, företag eller myndigheter utanför kommunen. Exempel Beskrivning av målen/upplägg i den fortsatta framställningen I rutorna beskrivs säkerhetsmål för de prioriterade områdena. o Därefter de prestationsmål kommunen ska uppnå.

i Ånge kommun 13 3.3.1 Fallolyckor Fallolyckor är den vanligaste yttre orsaken till vård visar statistik över skador och förgiftningar behandlade i offentlig sluten sjukvård i Sverige 2004 enligt Socialstyrelsen 2006-10-11. Personskador utgör ett av de största hälsoproblemen bland äldre människor i Sverige. Äldre (65+) svarar för större delen av skadefallen i dödsorsaks- och patientstatistiken. Mer än hälften av alla dödsolyckor och slutenvårdstillfällen efter olyckshändelser drabbar personer som är 65 år eller äldre, trots att dessa endast utgör 18 procent av befolkningen. Speciellt dominerar äldre brand dödliga fallolyckor. Nio personer av tio som avlider efter fallolyckor är 65 år eller äldre. Andelen äldre i befolkningen kommer dessutom att öka kraftigt de närmaste decennierna enligt räddningsverkets utgåva 2003 Äldres skador i Sverige. Fler än 1 100 personer omkommer årligen pga fallolyckor, de flesta i hemmen. Fler än 40 000 läggs in på sjukhus för skador de fått vid fallolyckor i hemmen. Fler än 85 000 behandlas i olika grad inom sjuk- eller primärvård för mer eller mindre allvarliga blessyrer de fått i samband med fallolyckor i hemmen. Bara ca hälften av de allvarligt skadade kommer tillbaka till full rörlighet efter behandling. Behandlingen är oftast väldigt tidsödande vilket i detta sammanhang bör ses som en förvärrande omständighet. Om nuvarande trend håller i sig kommer antalet personer över 65 år som behöver vårdas till följd av fallolyckor att öka från ca 40 000 till nära 70 000 under den närmast kommande 30-årsperioden. De direkta kostnaderna för fallolyckor beräknas öka från nuvarande 5 till 7,7 miljarder kronor, varav hälften landar direkt på kommunerna. För Ånge kommuns del (omräknat från räddningsverkets statistik ovan) innebär det följande: 1 person dör årligen av sviterna efter fallolyckor. 40 personer läggs in på sjukhus till följd av fallolyckor. Av dessa återkommer bara hälften till ett fullgott liv efter behandling. 85 personer behandlas i primär- och akutsjukvård för mindre blessyrer de ådragit sig vid fallolyckor. Kostnaderna för dessa fallolyckor är i nuläget ca 2,5 miljoner men kan på 30 års sikt bli 3,8 miljoner.

i Ånge kommun 14 Äldre ska inte skadas i fallolyckor i hemmet. o Kommunen inrättar tjänst som FixarMalte, en anställd som hjälper äldre med praktiska göromål men även eliminerar halkriskerna i hemmet. o Socialnämnden och pensionärsorganisationer uppmärksammar äldre om riskerna med fallolyckor. o Socialnämnden svarar för att personal inom hemtjänsten utbildas för att förebygga fallolyckor. o Socialnämnden skall i samverkan med Landstinget informera om fallskadeförebyggande åtgärder vid Hälsosamtal till 75-åringar. Äldre och funktionshindrade inom den kommunala omsorgen ska inte skadas genom fall. o Socialnämnden svarar för att personal inom boendena utbildas för att förhindra fallolyckor. o Socialnämnden svarar för att fallriskbedömningar skall göras på de äldre som bor på kommunens särskilda boenden. o Utöver Socialnämndens säkerhets- och prestationsmål anser kommunstyrelsen att socialnämnden skall uppmärksamma kombinationen av läkemedel och fallolyckor. Information om detta skall ges vid läkemedelskontrollerna. Medborgarna ska inte behöva falla på hala trottoarer, gator och torg. o Tekniska nämnden ska vid behov snabbt halkbekämpa gator, trottoarer och torg, där nämnden är ansvarig väghållare. o Ånge Fastighets- & Industri AB (ÅFA) ska vid behov snabbt halkbekämpa gångvägar och gårdsplaner, vid sina fastigheter.

i Ånge kommun 15 3.3.2 Trafikolyckor Antalet döda i trafikolyckor minskar i Sverige och i Ånge kommun är det främst trafikolyckor efter de större vägarna som får dödlig utgång. I handlingsprogrammet är det främst det kommunala vägnätet som avses. Vägkorsningar, gator och övergångsställen ska vara säkert utformade där Ånge kommun är väghållare. o Tekniska nämnden ska kontinuerligt inventera trafikmiljön för att förebygga olyckor. 3.3.3 Drunkningar Skolungdomar i Ånge kommun ska i slutet av femman kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten. o Humanistiska nämnden ska bedriva sim- och livräddningsundervisning När människor är vid badplatser och bryggor ska de ha möjlighet att utföra en livräddande insats. o Fritidsenheten förser kommunala badplatser och bryggor med livräddningsutrustning, stegar och i vissa fall skyltning. o Fritidsenheten ska utföra kontroll av utrustningens skick regelbundet, minst varje vår och i övrigt enligt Svenska livräddningssällskapets rekommendationer.

i Ånge kommun 16 3.3.4 Bränder Antalet dödsbränder/år i Sverige är ungefär 100. Bränder ger ofta stora egendomsskador och stora följdverkningar för såväl den enskilde som samhället. I handlingsprogram för räddningstjänsten finns en fördjupad diskussion och fler säkerhets- och prestationsmål för att förhindra bränder. Medborgare i Ånge kommun ska vara medvetna om risker och hur man skyddar sig mot bostadsbrand. o Räddningsnämnden initierar informationskampanj till medborgarna om risker och nyttan av brandvarnare. o Räddningsnämnden ska årligen bedriva brandkunskapsundervisning för elever i årskurs 2 och 5. o Räddningsnämnden ska informera om särskilda brandrisker som uppträder under vissa tider på året. Information ska ske minst två gånger årligen. o Räddningsnämnden skall utbilda minst 500 personer årligen (spridda på olika kurser som syftar till kunskap om brandrisker). Människor ska inte omkomma i brand pga svårigheter att själva utrymma från skolor, förskolor, äldreboenden, särskilda boenden eller liknande. o Utrymningslarm 12 ska finnas på skolor, förskolor och boenden för äldre och handikappade. o Räddningsnämnden ska genom tillsyn ställa krav på att bostäder där människor med hjälpbehov vid räddning skyddas mot brand med anordning för tidig upptäckt av brand (brandlarm) kombinerat med förmåga till släckinsats av personal och/eller automatisk släckanordning o Alla nämnder ansvarar för att göra utrymningsvägar kända, genom årligt återkommande övning. o Personal inom sociala- och humnaistiska nämndens ansvarsområde ska vara utbildad i allmän brandkunskap för att kunna göra första insatser vid brand. 12 Ett utrymningslarm uppmärksammar människor om behovet av utrymning, t ex genom larmklockor, sirener eller talade meddelanden.

i Ånge kommun 17 Människor ska inte omkomma pga brand eller bristande utrymningssäkerhet i allmänna byggnader, samlingslokaler, pubar och liknande nöjeslokaler. o Samtliga verksamheter och fastighetsägare som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse för brandskyddet ska informeras om detta. Räddningsnämnden ansvarar för informationen. o Räddningsnämnden ska genom tillsyn kontrollera att systematiskt brandskyddarbete bedrivs i dessa verksamheter och byggnader. Tillsynsbesökens omfattning beskrivs i säkerhetsmålet om tillsyn. Tillsynen ska genomföras på verksamhetstid. o Räddningsnämnden ska erbjuda kurser för att tillgodose behovet av brandskyddskompetens i och med att systematiskt brandskyddsarbete bedrivs i kommunen. o Räddningsnämnden skall erbjuda föreningar att genomgå Svenska brandskyddsföreningens Hem- och fritidsutbildning. Alla bostäder i Ånge kommun ska ha fungerande brandvarnare. o ÅFA ska förse hela sitt bostadsbestånd med brandvarnare. o Räddningsnämnden ska under mandatperioden genomföra ytterligare en informationssatsning gentemot fastighetsägare om skyldigheten att brandvarnare ska finnas i bostäder. o Kommunens sotningsentreprenör skall årligen rapportera till räddningsnämnden om var brandvarnare saknas i egna fastigheter som görs vid brandskyddskontroller. Förbränningsanordningar, rökkanaler och imkanaler ska vara i gott skick och hållas fria från beläggningar som kan orsaka brand. o Räddningsnämnden ska i samarbete med Svenska Brandskyddsföreningen erbjuda utbildning i sotning och effektiv eldning. o Räddningsnämnden ska, genom den kommunala sotningsentreprenören, genomföra rengöring i förbränningsanordningar, rökkanaler och imkanaler i restauranger, storkök och jämförbara utrymmen på frister 13 som beslutas av kommunstyrelsen 14, om inte egensotning har medgivits. Fristerna gäller dock även om egensotning medgivits. o Räddningsnämnden ska, genom den kommunala sotningsentreprenören, genomföra brandskyddskontroller av förbränningsanordningar, rökkanaler och imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen, skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar. Detsamma ska gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning 13 En frist är ett tidsintervall. 14 Beslut i KS 2004-04-20 baserat på SRVFS 2004:5

i Ånge kommun 18 uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. Kontrollerna ska utföras på frister som Statens räddningsverk fastställt. o Medgivande att själv sota egen fastighet ska ges till den som ansökt och intygat att den har nödvändig kunskap och utrustning för sotning. Tillsynsverksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor ska vara flexibel och behovsanpassad. o Räddningsnämnden ska efter behov utföra tillsyn mot de verksamheter/byggnader som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse. Enligt räddningstjänstens bedömning behöver tillsyn utföras på samtliga verksamheter/byggnader som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse under mandatperioden. o Räddningsnämnden ska årligen, vid första mötet i januari, besluta om en tillsynsinriktning utifrån föregående års rapportering. Inriktningen ska omfatta en granskning av faktiska bränder, av allmänheten påtalade problem, förelägganden samt de prioriterade områden som denna handlingsplan bygger på. 3.3.5 Barnolyckor Barn är särskilt utsatta i trafiken och olyckor till och från skolan ska minska. Barn ska ha en säker livsmiljö. o Humanistiska nämnden ska uppmärksamma föräldrar och pedagogisk personal på olycksrisker för barn. Barns väg till och från skolan ska göras säkrare och tryggare. o Tekniska nämnden ska inventera och lämna förslag till åtgärder för att minska olycksriskerna på skolvägar och skolskjutshållplatser. o Humanistiska nämnden ska vid upphandling av skolskjutsar kräva att alla sittplatser har säkerhetsbälte.