Bredbandsstrategi 2013-04-19
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Mål... 3 2. Bakgrundsfakta... 3 2.1. Bredbands kapacitet... 4 2.2. Nätägare... 5 3. Stöd för bredbandsutbyggnad... 5 3.1. Landsbygdsprogrammet... 5 3.2. Kanalisationsstöd... 5 4. Vision och mål... 6 5. Principer... 6 6. Ansvar och beslut... 7 7. Information och kommunikation... 7 8. Fristående bilagor och referenslitteratur... 7
1. Inledning I regieringens utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation fastslogs att kommunerna spelar en viktig roll i bredbandans utbyggnaden. Ett villkor för att kommunerna skulle få tillgång till stöd för utbyggnad av bredband var att upprätta IT-infrastukturprogram. Beslut om Säters Kommuns IT-infrastrukturprogram daterat 2002-04-03 antogs 2002-04-23. Programmet var underlag för beslut och omfattning av bredbandutbyggnad i Säter kommun. Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Säters kommun med utgångspunkt från den befintliga IT infrastrukturplanen. 1.1. Syfte Syftet med detta dokument är att på en övergripande nivå lägga fast en långsiktig strategi som beskriver arbetssätt och processer över tiden. Det är viktigt att inte bara beakta bredbandsbehovet ur ett privatkundsperspektiv. Näringsliv och samhällstjänster är sannolikt en större kravställare i framtiden. 1.2. Mål Målet är att: en långsiktig vision och strategi för Säters kommun avseende bredband till slutanvändare, användandet av e tjänster och IT infrastruktur för kommunen tydliggöra betydelsen av samverkan mellan kommunen, lokala stadsnät, regionalt nät och privata aktörer samt av förväntade effekter motivera varför ett aktivt förhållningssätt på bredbandsområdet är viktigt för Säters kommun 2. Bakgrundsfakta När regeringen hösten 2009 antog en ny bredbandsstrategi som sätter målet till 100 Mbit/s till 90 % av alla invånare förändras kravbilden drastiskt. I praktiken innebär det omfattande utbyggnad/förtätning av nätinfrastrukturen. Det är tveksamt om marknaden har förmåga att ensamt lösa ett infrastrukturproblem som är så omfattande. Den ökade konkurrensen och kraven på kortsiktig lönsamhet medför att de etablerade operatörerna inte kan genomföra satsningar på andra områden än de mest lönsamma tätorterna, d.v.s. storstäder. Den helt dominerande tekniken för bredband idag är ADSL 2. Via kopparledningarna sänds signalen med modem (ADSL) som kan ge bandbredder runt 20 Mbit/s. Det skall dock noteras att hastigheten avtar med avståndet från telestationen och sjunker ned till ca 2 Mbit/s på ett avstånd av 6 km. Indikationer har även kommit att de avtal som tecknades med Quadracom (Teracom) kommer att sägas upp inom snar framtid. Hur detta kommer att påverka ADSL anslutningar vet ingen i dagsläget. Till det skall läggas att äldre kopparledningar riskerar att bli uttjänta och med stor säkerhet kommer telestationer med ett litet antal abonnenter att läggas ner, med följden att boende på landsbygden kan förlora sin tillgänglighet till fast telefoni och enklare bredbandsanslutningar. 7(7)
Regeringen har tagit fram en Bredbandsstrategi för Sverige som tydliggör politikens inriktning. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att möta dagens utmaningar är att det finns tillgång till bredband med hög överförings kapacitet i hela landet. Det innebär att år 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag ha till gång minst 100 Mbit/s. Redan 2015 skall 40 % av hushållen ha nått det målet. Ur kommunens översiktplan 2010 Kommunens roll i IT-infrastruktur frågor är att skapa förutsättningar för ett teknik- och operatörsneutralt kommunikationsnät som når offentlig verksamhet, allmänhet och företag. Kommunen ansvararför att planering och projektering av utbyggnad görs för den IT-infrastruktur som inte marknaden tillhandahåller. Målet är att täcka hela kommunen till rimliga kostnader och tidplaner. Utbyggnadenska göras etappvis och baseras på den prioritering som fullmäktige beslutat. Kommunen ansvarar således för att planera och ha kontroll på att bredbandsinfrastrukturen ur samhällsperspektiv etableras på ett effektivt sätt. En välstrukturerad passiv infrastruktur i form av optofibernät är en bra lösning. Varje enskild aktör kan inte bygga ny infrastruktur för ett avtal på några få år. Det blir för dyrt för slutanvändaren. Eftersom investeringarna (kabelläggning) är mycket kostsamma, men har lång livslängd, är det rimligt att kostnaderna delas på flera aktörer. Näten skall hållas öppna för alla och där igenom kan många vara med och över tiden betala för investeringen. (Kommunen tillhandahåller t.ex. gatunätet utan att för den skull konkurrera med lastbils, buss eller taxitrafik). 2.1. Bredbands kapacitet Post och Telestyrelsen (PTS) kartlägger årligen tillgången till bredband i Sverige. I den senaste undersökningen 2012 redovisas följande siffror för Säters kommun uppdelat på befolkning och arbetsställen. Avser faktisk tillgång till bredband. Kapacitet tätort Bas tätort minst 1 Mbit/s minst 3 Mbit/s minst 10 Mbit/s minst 50 Mbit/s 2012 2012 2012 2012 2012 Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 8 349 164 741 576 100,00% 100,00% 99,99% 99,97% 99,59% 99,34% 55,33% 53,15% Dalarnas 240 030 27 916 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 96,15% 94,08% 36,08% 26,16% Säter 7 864 765 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 99,50% 99,61% 15,18% 9,41% Kapacitet glesbygd Bas glesbyggd minst 1 Mbit/s minst 3 Mbit/s minst 10 Mbit/s minst 50 Mbit/s 2012 2012 2012 2012 2012 Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 1 133 691 218 775 99,94% 99,92% 98,71% 98,14% 89,45% 87,28% 8,78% 8,73% Dalarnas 36 532 7 542 99,90% 99,95% 98,72% 98,35% 76,26% 74,50% 1,19% 1,51% Säter 3 001 641 100,00% 100,00% 99,27% 99,06% 90,84% 92,51% 1,70% 1,87% 7(7)
Den faktiska tillgången till bredband upp till 10 Mbit/s är tillgången bra i jämnförselse med riket och Dalarnas kommuner. Skillnaden avser tillgången till minst 50 Mbit/s där tillgång är lägre både i tätorter och i glesbygd i jämförelse med riket. 2.2. Nätägare I och med bredbandssatsningen 2002 investerade Teracom i så kallade ortsammanbindandenät (OSB) till de prioriterade orter i Säters kommunen. Orter som anslut med fiber var St Skedvi. Arkhyttan, Fäggeby Solvarbo, Enbacka och Gustafs. Idag ägs infrastukturen av Dala Energi som även handhar stadsnätet i Säter tätort. Via Radiolänk anslöts Grängshammar, Ulfshyttan och Norbo. Telia har fiber till flertal av sina telestationer som ägs av Skonova. 3. Stöd för bredbandsutbyggnad Landsbygdsprogrammets stöd för bredband söks via länsstyrelsen. Stödet kan användas i tre typfall. Det är när man drar helt ny fiber, uppgraderar befintliga nät eller förbereder för framtida fiberutbyggnad (dvs i praktiken gräver ner tomkanalisation). Stödet lämnas för att anlägga bredband i områden där det idag inte finns något markandsintresse för att etablera bredbandsnät Mer information och riktlinjer finns på Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 3.1. Landsbygdsprogrammet Utgångspunkten för stödet är att högst 50 procent av totala projektbudgeten finansieras av Landsbygdsprogrammet, högst 20 procent av Post- och Telestyrelsen (PTS) och minst 30 procent genom privat medfinansiering i form av egna likvida medel. Landsbygdsprogrammet är i grund och botten EU-medel och administreras av Länsstyrelsen. Ett krav för att få del av dessa medel är dock att medlemsstaterna växlar upp EU-medlen med egen, offentlig medfinansiering. Det kan röra sig om kommunala medel, antingen direkt från en kommun eller via ett bolag som ägs av kommunen till minst 51 procent. Även nätoperatörer och kommuner kan söka medel ur Landsbygdsprogrammet 3.2. Kanalisationsstöd Kanalisationsstödet enligt SFS (2008:81) syftar till att stimulera samförläggning av tomkanalisation samtidigt som det genomförs andra grävarbeten. Kanalisationsstöd kan inte användas tillsammans med landsbygdsprogrammets medel i ett och samma projekt utan måste sökas och hanteras i egna projekt. Kanalisationsstöd utgår med hälften av projektkostnaden dock maximalt 50 kr/m och handläggs löpande. Detta stöd kan inte kombineras med andra stöd. 7(7)
Vision och mål Övergripande vision för Säter kommun: Säters kommun präglas av framtidstro. I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet Säter har 2030 12 000 invånare Vision för Bredbandsstrategin är: Boende och företag i Säters kommun skall ha tillgång bredbanslutning med hög hastighet Målet är att: 50% av hushåll och företag skall ha tillgång till minst 100 mbit/s senast år 2015 90% av hushåll och företag skall ha tillgång till minst 100 mbit/s år 2020 Övergripande strategi för att nå målet är att: För bredbandsutbyggnad kommer medel att tas i anspråk ur kommunstyrelsens reserv. tillsätta en utredningsresurs för bredbandsfrågor målinrikta arbetet i kommunens egna verksamheter avseende bredband enligt nedanstående principer aktivt delta i Bredbandsforum Dalarna aktivt samarbeta med det lokala stadsnätet aktivt bevaka möjligheter att öka utbyggnadstakt med olika stöd och bidrag samarbeta lokalt och regionalt, med näringslivet och andra aktörer skapa aktiv dialog och informera företag och innevånare om bredbandsutbyggnadens inverkan på samhället samt om hur manfår tillgång till bredband prioritera tätorter för att snabbt nå målen - men flexibelt tillvara- ta lokala initiativ landsbygden byggs ut med ett antal projekt per år beroende på lokalt engagemang och möjlighet till bidragsfinansiering. samhällsnyttan lyfts fram i prioriteringsarbetet vid all bedömning ovan kommunen ska verka för konkurrensneutrala och öppna nät De medl som avser stöd från kommunen kommer att nyttjas till följande: Byanät där byn via en ekonomisk förening, eller motsvarande, anlägger och äger nät och inte kunnat få annan medfinasiering. En förutsättning för detta är att det anlagda nätet är ett så kallat öppet nät. Med öppet nät avses ett nät där tjänsteleverantörer konkurrerar på lika villkor oavsett storlek och där slutkunden kan fritt välja bland flera leverantörer. Nätet skall fått godkännande för bredbansstöd eller kanalisationsstöd. Medel tilldelas i den turordning ansökan inkommer. anläggning av fibernät utan extern medfinansiering. Där detta nät är avgörande för annan stödgrundande utbyggnad. medfinansiering vid anläggande av fibernät där kommunen eller annan part är ägare av nätet och där utbyggnaden är särskilt angelägen för hushåll och/eller företag. Beslut om tilldelning av medel fattas från fall till fall av kommunsstyrelsen 4. Principer Bredbandsstrategin påverkar kommunens förvaltnings och bolags olika ansvarsområden. Därför finns ett antal principer dessa skall vara till hjälp för verksamhetsansvariga i kommunens olika förvaltningar 7(7)
Princip för befintliga bostäder. Utbyggnaden av fibernät till befintliga bostäder i kommunens tätorter skall prioriteras och ske enligt en strukturerad och genomtänkt planering. Kommunens engagemang skall säkerställa att det blir en öppen lösning som inte diskriminerar någon av marknadens aktörer. Princip för landsbygdsområden. Med tanke på hur Säters kommun ser ut rent geografiskt är det på sikt mycket viktigt att säkerställa att även landsbygden får tillgång till bredband. Lantbruken har ett ständigt ökat behov av bredband. Bredband på landsbygden är viktigt för företagens fortlevnad och utveckling, Det är viktigt att kommunen uppmuntrar och tillvaratar lokala initiativ och lokalt engagemang för mindre utbyggnads projekt på landsbygden. Princip för exploateringsområden. Kommunens samtliga exploateringsområden skall alltid innefatta anvisningar om hur utbyggnad av ett sammanhängande, säkert och öppet bredbandsnät görs. Princip översiktsplan och detaljplan. Kommuner ska i översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av bredbandsutbyggnad i kommunen Princip för kommunens egna IT enhet. Vid upphandling och utbyggnad av kommunens inhyrda nätverk ska hänsyn tas till hela samhällets behov kan bidra till att bredbandsmålen i kommunen uppfylls. Princip för kommunalt bolag. Kommunens bolag skall samverka avseende upphandling, eget nyttjande och utveckling av bredbandsinfrastruktur. 5. Ansvar och beslut Kommunfullmäktige ansvarar för och beslutar om Bredbandsstrategin som i tillämpliga delar skall gälla för kommunens samtliga verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för att principer i Bredbandsstrategin efterslevs och följs upp. 6. Information och kommunikation Bredbandsstrategin bör kommuniceras med kommunens invånare, näringsliv och företag. Det är av stor vikt att en resurs skapas för att kunna ge stöd och råd till lokala initiativ som också har en tydlig koppling till nationella och regionala resurser. Kommunens hemsida är en plats som bör användas och med länkar till andra viktiga websidor (PTS, Länsstyrelsen i Dalarna, Region Dalarana) 7. Fristående bilagor och referenslitteratur Bilaga 1: Bakgrundasfakta Bilaga 2: Säters Kommuns IT-infrastrukturprogram daterat 2002-04-03 Bilaga 3: Säters kommuns översiktsplan 2010 7(7)
Referenslitteratur Kommunikationsmyndigheten PTS, Bredbandskartläggning 2011, 2012-03-14 Konkurrensverket, Post- och telestyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (2010) Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Länsstyrelsen Dalarnas Län, Fiberprojekt riktlinjer för stöd, PM 2012-10-09 Post och telestyrelsen (2011) Goda exempel på kommunalt agerande inom bredbandsområdet Regeringskansliet (2009) Bredbandsstrategi för Sverige Regeringskansliet (2011) ;D It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Svensk författningssamling (2010) Plan- och bygglag 2010:900 7(7)
Bilaga 1 2013-04-19
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Nu läge bredbands kapacitet... 3 2.1. Nätägare... 5 2.2. Enomiska föreningar... 5 3. Länsstyrelsen Dalarna... 5 4. Bredbandssatsningar... 6 5. Ordlista... 7
1. Inledning Detta dokument utgör en bilaga till Bredbandsstrategi för Säters kommun med utgångspunkt att beskriva förutsättningar i kommunen. 2. Nu läge bredbands kapacitet Post och Telestyrelsen (PTS) kartlägger årligen tillgången till bredband i Sverige. I den senaste undersökningen 2011 redovisas följande siffror för Säters kommun uppdelat på befolkning och arbetsställen. Avser faktisk tillgång till bredband. Det kopparnät som idag används för att ge bredbandstillgång via ADSL, bedöms inte vara tillräckligt för framtidens tjänsteutbud. Det är därför av största vikt att en fortsatt utbyggnad av fibernät i kommunen sker. ADSL kommer med stor sannolikhet fortfarande att leva kvar men vissa tjänster kommer att kräva allt större bandbredd. Skanova ger dessutom oroande signaler om underhåll och kvalitet på kopparnätet. Totalt Säters kommun 3(8)
Kapacitet tätort Bas tätort minst 1 Mbit/s minst 3 Mbit/s minst 10 Mbit/s minst 50 Mbit/s 2012 2012 2012 2012 2012 Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 8 349 164 741 576 100,00% 100,00% 99,99% 99,97% 99,59% 99,34% 55,33% 53,15% Dalarnas 240 030 27 916 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 96,15% 94,08% 36,08% 26,16% Säter 7 864 765 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 99,50% 99,61% 15,18% 9,41% Kapacitet glesbygd Bas glesbyggd minst 1 Mbit/s minst 3 Mbit/s minst 10 Mbit/s minst 50 Mbit/s 2012 2012 2012 2012 2012 Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 1 133 691 218 775 99,94% 99,92% 98,71% 98,14% 89,45% 87,28% 8,78% 8,73% Dalarnas 36 532 7 542 99,90% 99,95% 98,72% 98,35% 76,26% 74,50% 1,19% 1,51% Säter 3 001 641 100,00% 100,00% 99,27% 99,06% 90,84% 92,51% 1,70% 1,87% Den faktiska tillgången till minst 10 Mbit/s är något lägre i kommunen än riket och länet för totalen, men för tätort något högre än länet. Den stora skillnaden avser dock tillgången till minst 50 Mbit/s där tillgång är mycket lägre både i tätorter och i glesbygd. De flesta telestationer i kommen är anslutna via fiber. 4(8)
2.1. Nätägare I och med bredbandssatsningen 2002 investerade Teracom i så kallade ortsammanbindandenät (OSB) till de prioriterade orter i kommunen enligt bild nedan. Nätägare av fibern är DalaEnergi och som också äger stadsnätet i Säters tätort Andra nätägare enligt PTS bredbandkartan är TeliaSonera AB och Hedemora Energi ItNet AB 2.2. Enomiska föreningar I Säters kommun finns en ekonomisk föring som byggt bredband, projektet kallades Fiber till Karlsgårdarna i Säter och sträckan var 2,4 km. Drivkrafter finns i två byar till att starta enomiska föreningar. 3. Länsstyrelsen Dalarna Dalarnas län får sammantaget ca 26 miljoner kronor till utbyggnad av fiber för åren 2012 till 2015. Länstyrelen har tagit fram riktlinjer för hur stöd till fiberprojekt så utarbetar länsstyrelsen tillsammans med kommunerna och andra aktörer en bredbandsstrategi för länet som ska vara klar i maj 2013. 5(8)
4. Bredbandssatsningar Runt om i landet pågår satsningar i kommunerna på olika sätt att påskynda utbyggnad av bredband. Nedan beskrivs några kommuners satsningar. Sunne kommun Under hösten 2010 tog kommunen politiskt beslut om att bygga ett så kallat stamnät för 20 miljoner kronor för att se till att det finns fiber till alla befintliga telestationsområden i Sunne. Det är en helhetslösning för såväl landsbygden utanför Sunne, som för tätortens bostadsområden och industriområden. Kommunen hjälper föreningarna med kartor, fastighetsregister, avtalsskrivningar, kontakter med Lantmäteriet och praktiska saker som underlättar arbetet. Kommunen är ute och berättar hur byalagen ska gå till väga för att starta en förening, vilka bidrag som finns att söka och de sköter samordningen mellan föreningarna Båstads kommun Det var för drygt ett år sedan som kommunfullmäktige i Båstad beslöt att anta en ny bredbandsstrategi. Anledningen var samhällets ökade behov av kommunikation där nästa generation ställer helt andra krav på digital tillgänglighet. För att möta dessa utmaningar är tillgång till bredband byggd på optisk fiber med hög överföringskapacitet, hela vägen in till bostaden, en förutsättning såväl i tätort som på landsbygden. Därför beslöt kommunfullmäktige också att stödja en bredbandsutbyggnad med att årligen anslå 2 miljoner kronor, pengar som bland annat ska gå till att minska anslutningskostnaderna för privatpersoner. Älvdalens kommun Älvdalen var den första kommun i Dalarna som tog beslut om bredbansstartegin. I handlingsplanen för bredbandsstrategin avsätter kommunen 3 Mkr fram till 2020 dessa medel fördelas enligt följande. 1. Samförläggning vid gräventreprenader 2. Fibrering av befintlig kanalisation. 3. Anläggande av fibernät där extern medfinansiering kan erhållas och där kommunen står som ägare av nätet. 4. Medfinansiering (20%) av byanät där byn via en ekonomisk förening, eller motsvarande, anlägger och äger nät. En förutsättning för detta är att det anlagda nätet är ett så kallat öppet nät. Med öppet nät avses ett nät där tjänsteleverantörer konkurrerar på lika villkor oavsett storlek och där slutkunden kan fritt välja bland flera leverantörer. 5. Anläggning av fibernät utan extern medfinansiering 6. Medfinansiering vid anläggande av fibernät där annan part är ägare av nätet och där utbyggnaden är särskilt angelägen för hushåll och/eller företag. 6(8)
5. Ordlista Bredband Bandbredd Mobilt Bredband Bredband är ett enkelt sätt att sammanfatta olika tekniker för att koppla upp datorer och många andra apparater till internet. Den tekniska definitionen på bredband är ett överföringsmedium som tillåter brett frekvensspektrum att användas utan att signalen förvrängs eller dämpas Bandbredd är skillnaden mellan den övre och den lägre avbrytande frekvensen, som t ex används vid informationsöverföring i radiokommunikation eller som släpps igenom ett signalfilter. Bandbredd mäts vanligtvis i Hertz [Hz]. Band-bredd är ett centralt begrepp i många områden, t ex inom elektronik. Mobilt bredband är ett samlingsnamn för bredbandstjänster som levereras via mobilnätet 3 G Tredje generationens mobiltelefoni, ger mobiltelefontjänster med en överföringshastighet på upp till 2 Mbit/sekund för stationära system. För mobila system når man upp till 384 kbit/s. 4 G Fjärde generationens mobilnät(4g) har teoretiska överförings-hastigheter upp till 100 Mbit/s. Tekniken bygger på LTE (Long Term Evolution). ADSL xdsl Fiber Optisk fiber Överföringshastighet Mbit /s Gbit /s Internet IT ADSL (Asymmetric Digital Sub-scriber Line) står för Asymmetrisk DSL. Det innebär att bandbredden till abonnenten i normalfallet är flera gånger större än från abonnenten. xdsl (Digital Subscriber Line), förkortat DSL eller xdsl, betyder fritt översatt digital abonnentanslutning. Det är en teknik för att överföra stora mängder data över telefonledningar av koppar Fiber är en anslutning som helt eller delvis baseras på otisk fiber. Optisk fiber, en särskilt typ av mineraliska glasfibrer, är avsedd för överföring av ljussignaler med mycket hög kapacitet över långa avstånd, exempelvis dataoch tele-kommunikation. Optisk fiber är en fiberbaserad optokabel. Optisk fiber är en tunn gasledning av kiseldioxid (glas), som överför information via ljus. Optisk fiber används för dataöverföring. Med optokabel avses ett antal optofibrer i ett skyddande hölje Överföringshastigheten mäts i enheten bit per sekund. Det talas oftast om kilobit (1 000 bitar) eller megabit (1 miljon bitar) per sekund. Ju högre hastigheten är, desto snabbare är överföringen. Mbit/s (Megabit per sekund) är en enhet för överföringskapacitet. Enheten omfattar 1 000 000 bit/s. En Mbit motsvarar 125 000 tecken, vilket i sin tur är ca 110 stycken A4-sidor Gbit/s (Gigabit per sekund) är en enhet för överföringskapalitet. Gbit/s är 1 000 ggr större än Mbit/s. Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web, e-post och fildelning är populära användningsområden för internet. Det har gjort det möjligt att kommunicera världen över och har en stor betydelse för många människor. IT är en förkortning av informationsteknik. Det är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunika-tion. 7(8)
Kabel-tv Koax KO Öppet nät Kabel-tv är television som mottages på en punkt, en huvudcentral och därefter vidare sänder signalerna till en mängd hushåll. Varje kabelnät består, som namnet an tyder av kablar, som installeras i marken och i fastigheter. Tv-signalerna distribueras från sänd aren till mottagaren genom kabeln. Ett returaktiverat kabel-tv nät är ett nät som kan erbjuda bredbandstjänster Viktiga användningsområden för koax är bl a tv-teknik, mätsystem och datorkommunikation. Förr användes koaxialkabeln i telenätet, men sedan 1980 har fiberoptik i stor utsträckning ersatt koaxialkabel i Sverige. En kommunikationsoperatör (KO) hyr fiber i stamfibernätet och ansluter byanät och företag till stamfibernätet. En kommunikationsoperatör erbjuder också bredbandsabonnemang. Ett bredbandsnät där olika tjänsteleverantörer i konkurrens med varandra erbjuder sina tjänster 8(8)