INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1912-1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/11-1965/1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, 1971-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, 1999-. Täckningsår: 1998- Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1919-1966. Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1912-1918. Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1920-1966 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1972-1995 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 267-272: Allmänna val (Tab. 274-280) Allmänna valen 1998. Del 4, Specialundersökningar = General elections in 1998. Part 4, Special Studies. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-valen a-199804

Allmänna valen 1998 Del 4 Specialundersökningar Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån 1999

General elections in 1998 Part 4 Special Studies Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 1999 Tidigare publicering Previous publications Uppgifter rörande riksdagsvalen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Riksdagsmannavalen 1909-1968 samt från 1970 under titeln Allmänna valen. Delar av resultaten för riksdagsvalet och kommunala valen 1998 har tidigare publicerats i: Statistiska meddelanden Me 10 SM9801. Allmänna valen 1998. Huvudrsultat. Statistiska meddelanden Me 11 SM9901. Riksdagsvalen 1973-1998. Kommunvis redovisning Statistiska meddelanden Me 12 SM9901. Nominerade och valda kandidater vid de allmänna valen 1998 Statistiska meddelanden Me 13 SM9901. Valdeltagandet vid valet 1998 Statistiska meddelanden Me 14 SM9901. Deltagandet bland utländska medborgare vid kommunfullmäktigvalen 1998 Allmänna valen 1998. Del 1. Riksdagen den 20 september 1998 Allmänna valen 1998. Del 2. Landstingsfullmäktige den 20 september 1998 Allmänna valen 1998. Del 3. Kommunfullmäktige den 20 september 1998 Reports on the elections to the Rikdsdag have been published in the Official Statistics of Sweden series under the title of The election to the Riksdag 1909-1968 and from 1970, under the title of General elections. Some of the results of the elections to the Riksdag in 1998 and the other elections held at the same time have been published in the Statistical Reports Me 10 SM 9801, Me 11 SM9901, Me 12 SM9901, Me 13 SM9901 and Me 14 SM9901. Detailed results on regional basis have been published in General Election 1998, Part 1, 2 and 3. Producent Förfrågningar Programmet för Konsumtion, opinion och medborgarinflytande Box 24300 10451 STOCKHOLM Olle Johansson, tel. 08-506 949 40, e-post: olle.johansson@scb.se Gunnel Sundgren, tel. 08-506 940 52, e-post: gunnel.sundgren@scb.se 1999, Statistiska centralbyrån Omslag: Bodil Hedlund, SCB ISSN 1404-2525 ISBN 91-618-1004-5 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

3 Förord Statistiska centralbyrån framlägger härmed den fjärde delen av redogörelsen för de allmänna valen 1998. Den omfattar översikter av riksdagens sammansättning, två valdeltagandeundersökningar - valdeltagandet i riksdagsvalet samt valdeltagandet bland utländska medborgare i kommunfullmäktigvalet - och dessutom en redogörelse för den s k valundersökningen 1998. Dessutom redovisas i bilaga en förteckning över de valdistrikt landet är indelat i jämte tillhörande koder. De tre första kapitlen i föreliggande rapport har framställts av Olle Johansson, Lars Nordin och Gunnel Sundgren. Rapporten avseende valundersökningen 1998, kapitel 4 i denna publikation, har utarbetats av Sören Holmberg vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Ingrid Fekkes och Olle Johansson har ansvarat för datainsamlingen vid Statistiska centralbyrån och Bodil Hedlund har stått för redigering, layout och diagram. Statistiska centralbyrån i december 1999 Svante Öberg Birgitta Melin Skeppstedt

4 Vem är röstberättigad? För att vara röstberättigad måste man vara upptagen i en röstlängd. Röstlängd upprättas inför varje val av Riksskatteverket och skattemyndigheterna. Svenska medborgare, som fyller 18 år senast pä valdagen och som är folkbokförda i Sverige, tas upp i röstlängden för det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen. Svenska medborgare bosatta i utlandet tas med i röstlängden om de varit folkbokförda i Sverige någon gång och utvandrat under de senaste tio åren eller 30 dagar före valdagen anmält att de vill tas upp i röstlängden. (Vid valet 1998 togs svenskar som utvandrat efter den 1 juli 1991 automatiskt upp i röstlängden).vid tidigare val har särskild röstlängd upprättats för utlandssvenskarna. Kvalitet på redovisade uppgifter I första kapitlet - riksdagsvalet 1998 - redovisade uppgifter om antal röstande och de giltiga rösternas fördelning på partier överensstämmer med länsstyrelsernas sammanräkningsprotokoll. Mandattabellernas uppgifter om kvinnor och män som blivit valda gäller en bestämd tidpunkt (valdagen) och kan förändras när ersättare av annat kön får ta över. Fördelningen av riksdagsledamöter på ålder och antal bevistade riksdagar avser dock en tid in på nya året (1999) Varifrån hämtar SCB uppgifter? Eftersom källorna är av mycket varierande karaktär anges i början av varje kapitel 1-4 varifrån uppgifterna har hämtats. Historisk statistik bygger på tidigare publicerat material. Rapportens innehåll Föreliggande del 4 av Allmänna valen 1998 är indelad i fyra kapitel och omfattar specialundersökningar utförda vid Statistiska centralbyrån (SCB), Programmet för konsumtion, opinion och medborgarinflytande. Varje kapitel inleds med text där källor m. m. redovisas. Det första kapitlet behandlar olika aspekter av riksdagsvalet. Bland annat ingår en tabell som per kommun visar procentuella förändringar i partiernas röstandelar mellan valen 1994 och 1998. Det andra kapitlet handlar om valdeltagandet i olika befolkningsgrupper vid riksdagsvalet redovisat efter kön, ålder, yrke m. m. Det tredje kapitlet behandlar valdeltagandet bland utländska medborgare vid de kommunala valen. Det fjärde kapitlet är en sammanfattning av resultaten från 1998 års valundersökning, som är en riksomfattande intervjuundersökning. Valundersökningen 1998 genomfördes i samarbete mellan ett forskningsprojekt vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och SCB. För detta kapitels innehåll och utformning ansvarar professor Sören Holmberg. För utförligare redovisning av 1998 års valundersökning hänvisas till boken Välja parti som ska publiceras under våren 2000 och ingå i SCB:s publikationsserie Valundersökningar, nr 18. Outline of this report This report is divided into four chapters, each one consisting of a short description, sources etc. The first chapter provides information about the number of people entitled to vote and various aspects on the composition of the Riksdag. Participation of Swedes in the election to the Riksdag and by foreign citizens in the election to the municipal councils in 1998 is reported in the second and third chapter, respectively. The fourth and final chapter contains an account of an Election Study in 1998, written by Professor Sören Holmberg at the University of Gothenburg. This study has been carried out in cooperation with Statistics Sweden.

5 Innehåll Contents sida/ page 6 Partibeteckningar 6 Svensk-engelsk ordlista 7 Tabellförteckning 10 Diagramförteckning Kapitel 11 1 Riksdagsvalet 1998 34 2 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1998 72 3 Valdeltagandet bland utländska medborgare vid kommunala valen 91 4 Partiröstning och personröstning. Valundersökning 1998 (innehåll se sid 91) 173 Bilaga Förteckning över valdistrikten med namn och koder 1998 Party names Glossery List of tables List of figures Chapter 1 Election to the Riksdag 2 Participation in the Election to the Riksdag 1998 3 Participation by foreign citizens in the municipal council elections in 1998 4 Voting for parties and for individual candidates. Election study in 1998. Interview sample survey (see p 91) Appendix List of codes and names of electoral districts in 1998

6 Partibeteckningar Party names m Moderata Samlingspartiet The Conservative Party c Centerpartiet The Centre Party fp Folkpartiet liberalerna The Liberal Party kd Kristdemokraterna The Christian Democrats mp Miljöpartiet De Gröna The Green Party s Arbetarepartiet Socialdemokraterna The Social Democrats v Vänsterpartiet The Left Party övr Övriga partier Other Parties Ordlista List of terms allmänna val annat än antal av därav eller efter erhållna mandat fast mandat fler än fördelade församling förstagångsväljare förändring frän giltig giltiga valsedlars fördelning efter partier hela riket ingenting general elections other than number of of which or by seats received regular seats more than distributed parish entitled to vote for the first time change from valid distribution of valid ballot papers by party the whole country nothing personröst poströster procent procentuell fördelning riksdagsval riksdagsledamöter räknade röstande röstberättigade röster rösträttsålder samtliga summa tillhöra totalt tre typ av val två utj amning smandat vote for specific candidates postal votes per cent percentage distribution election to the Riksdag Members of the Riksdag counted voters entitled to vote votes voting age total total belong to total three type of elections two extra seats' kommun kommunvis kvinnor mandat med municipality by municipality women seat(s) with val valda valdistrikt valgrund valkrets election elected electoral district reason for election constituency ogiltig olika parti partibeteckning invalid different party party name vallokal valkretsvis valsedlar övriga partier polling station by constituency ballot papers other parties 1 Awarded to compensate imbalances in distribution of seats.

7 Tabellförteckning Sida page Tabeller 1 Riksdagsvalet 1998 12 1.1 Riksdagsvalet 1998 valkretsvis. Beräkning av antalet fasta mandat 13 1.2 Riksdagsvalet 1998 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier 14 1.3 Riksdagens sammansättning åren 1929-1998/99 15 1.4 Riksdagens sammansättning vid av 1999 års riksdag 16 1.5 Medelåldern bland riksdagsledamöter vid början av vissa riksdagars vårsessioner. 17 1.6 Länsvis fördelning av väljare som röstat på postkontor vid 1998 års allmänna val. 18 1.7 Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998 32 1.8 Riksdagsvalet 1998 valkretsvis, ogiltiga valsedlar. 2 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1998 39 2.1 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 40 2.2 Landstingsfullmäktigvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 41 2.3 Kommunfullmäktigvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 42 2.4 Riksdagsvalet 1998 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön 43 2.5 Landstingsfullmäktigvalet 1998 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön 44 2.6 Kommunfullmäktigvalet 1998 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön 45 2.7 Riksdagsvalet 1998 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 50 2.8 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder 51 2.9 Riksdagsvalet 1998 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön och civilstånd 54 2.10 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och ålder, 18-74 år 55 2.11 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön, sysselsättningsstatus och civilstånd, 18-74 år 56 2.12 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och yrkesställning, 18-74 år 58 2.13 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön, näringsgren och ålder 18-74 år 60 2.14 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön och yrke, 18-74 år 62 2.15 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön, yrke och ålder 18-74 år 64 2.16 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder 66 2.17 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön och ålder, för utländska medborgare som blivit svenska medborgare (naturaliserade) 67 2.18 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön och årtal för svenskt medborgarskap, för utländska medborgare som blivit svenska medborgare (naturaliserade svenskar) List of tables 1 Election to the Riksdag 1998 1.1 Election to the Riksdag in 1998, by constiuency. Calculation of the number of regular seats 1.2 Election to the Riksdag in 1998, by constiuency. Distribution of seats by party 1.3 Composition of the Riksdag 1929-1998/99 1.4 Composition of the Riksdag as at the beginning of the spring session in 1999 1.5 Average age of the members of the Riksdag as at the beginning of certain spring sessions 1.6 Postal voters shown by county at the general elections in 1998 1.7 Change in the parties' election result in percentage units between the elections to the Riksdag in 1994 and 1998. By municipality 1.8 Election to the Riksdag in 1998, by constituency. Void ballot papers 2.01 Riksdag Election in 1998. Voting rates by sex and age. 2.02 County Council Election in 1998. Voting rates by sex and age. 2.03 Municipal Council Election in 1998. Voting rates by sex and age. 2.04 Riksdag Election in 1998 by county. Voting rates by sex. 2.05 County Council Election in 1998 by county. Voting rates by sex. 2.06 Municipal Council Election in 1998 by county. Voting rates by sex. 2.07 Riksdag Election in 1998 by county. Voting rates by sex and age. 2.08 Riksdag Election in 1998. Voting rates by sex, marital status and age. 2.09 Riksdag Election in 1998 by county. Voting rates by sex and marital status. 2.10 Riksdag Election in 1998. Voting rates by sex, employment and age. Age 18-74 2.11 Riksdag Election in 1998. Voting rates by sex, employment and marital status. Age 18-74 2.12 Riksdag Election in 1998. Voting rates by sex, industry and occupational status. Age 18-74 2.13 Riksdag Election in 1998. Voting rates by sex, industry and age. Age 18-74 2.14 Riksdag Election in 1998. Voting rates by sex and occupation. Age 18-74 2.15 Riksdag Election in 1998. Voting rates by sex, occupation and age. Age 18-74 2.16 Riksdag Election in 1998. Voting rates by sex, income and age. 2.17 Riksdag Election in 1998. Swedish citizens of foreign origin (naturalized Swedes). Voting rates by sex and age 2.18 Riksdag Election in 1998. Swedish citizens of foreign origin (naturalized Swedes). Voting rates by sex, age and year of citizenship

8 68 2.19 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön, ålder, 18-74 år och facklig tillhörighet 69 2.20 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden efter kön, ålder, 18-74 år och utbildningsnivå 70 2.21 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden bland röstberättigade utlandssvenskar efter kön och ålder 71 2.22 Riksdagsvalet 1998. Röstningsförhållanden bland röstberättigade utlandssvenskar efter kön och län vid senaste folkbokföringen i Sverige 3 Valdeltagande bland utländska medborgare vid de kommunala valen 1998 75 3.1 Kommunfullmäktigvalen 1998. Röstningsförhållanden efter kön och medborgarskapsland 76 3.2 Kommunfullmäktigvalen 1998. Röstningsförhållanden efter kön och ålder 77 3.3 Kommunfullmäktigvalen 1998. Röstningsförhållanden efter kön, ålder och medborgarskapsland 81 3.4 Kommunfullmäktigvalen 1998. Röstningsförhållanden efter kön, civilstånd och ålder 82 3.5 Kommunfullmäktigvalen 1998. Röstningsförhållanden efter kön, medborgarskapsland, civilstånd och ålder 89 3.6 Kommunfullmäktigvalen 1998. Röstningsförhållanden efter kön, inkomst och ålder 90 3.7 Kommunfullmäktigvalen 1998 länsvis. Röstningsförhållanden efter kön 4 Partiröstning och personröstning 1998 års valundersökning 93 4.1 Partifördelningen i valundersökningen och i väljarkåren vid riksdagsvalet 1998 (procent) 93 4.2 Osäkerhetsmarginaler för procenttal (95 procents säkerhetsnivå) 96 4.3 Partibyten i riksdagsvalet mellan 1994 och 1998 (procent) 100 4.4 Andel rörliga väljare och andel väljare som bestämmer partivalet sent efter socioekonomisk grupptillhörighet (procent) 101 4.5 Andel rörliga väljare och andel väljare som bestämmer partivalet sent efter ett antal politiska variabler 1998 (procent) 105 4.6 Förtroende för svenska politiker 1988-1998 (procent) 107 4.7 Politikermisstro och missnöje med hur demokratin fungerar i Sverige efter socioekonomisk grupptillhörighet (procent) 108 4.8 Politikermisstro och missnöje med hur demokratin fungerar i Sverige efter ett antal politiska variabler 1998 (procent) 112 4.9 Grad av partiidentifikation i olika sociala grupper (procent) 113 4.10 Grad av partiidentifikation efter antal politiska variabler (procent) 115 4.11 Kohortanalys - andel väljare som betraktar sig som anhängare av något parti efter födelseår och tidigare valår (procent) 117 4.12 Grad av partiidentifikation och partibyte. Resultat från åtta panelundersökningar (procent) 2.19 Riksdag Election in 1998. Voting rates by sex, age and union membership. Age 18-74 2.20 Riksdag Election in 1998. Voting rates by sex, age and level of education. Age 18-74 2.21 Riksdag Election in 1998. Voting rates for Swedes abroad by sex and age 2.22 Riksdag Election in 1998. Voting rates for Swedes abroad by sex and former county 3 Participation among foreign citizens in the elections to the municipal councils 1998 3.1 Municipal Councils Elections 1998. Voting rates for foreign citizens by sex and country of citizenship. 3.2 Municipal Councils Elections 1998. Voting rates for foreign citizens by sex and age. 3.3 Municipal Councils Elections 1998. Voting rates for foreign citizens by sex, country of citizenship and age. 3.4 Municipal Councils Elections 1998. Voting rates for foreign citizens by sex, marital status and age. 3.5 Municipal Councils Elections 1998. Voting rates for foreign citizens by sex, country of citizenship, marital status and age. 3.6 Municipal Councils Elections 1998. Voting rates for foreign citizens by sex and age. 3.7 Municipal Councils Elections 1998 by county. Voting rates for foreign citizens by sex. 4 Votes for parties and for individual candidates Election Study in 1998 4.1 The party-political distribution expressed as a percentage of the election survey sample and of the electorate in the 1994 elections 4.2 Uncertainty margins in respect of percentages (95 per cent safety level) 4.3 Voters changing party between the general elections in 1994 och in 1998 4.4 Voters changing party and voters deciding on a party very late, by socio-economic status (per cent) 4.5 Voters changing party and voters deciding on a party very late, by some political variables, 1998 (per cent) 4.6 Confidence in Swedish politicians 1988-1998 (per cent) 4.7 Distrust in politicians and dissatisfaction with how democracy works in Sweden, by socio-economic status (per cent) 4.8 Distrust in politicians and dissatisfaction with how democracy works in Sweden, by some political variables, 1998 (percent) 4.9 Degree of identification with party among people of different social status (per cent) 4.10 Degree of identification with party, by some political variables (per cent) 4.11 Cohort analysis: share of voters who regard themselves as adherents of a particular party, by year of birth and previous election year (per cent) 4.12 Degree of identification with party and change of party. Results from eight panel survey studies (per cent)

119 4.13 Partiernas nödvändighet. Åsikter från femton länder (procent) 122 4.14 En typologi över olika typer av gruppröstning 123 4.15 Typologin för gruppröstning applicerade på resultat från 1998 års riksdagsval 125 4.16 Andel klassröstare vid valen 1956-1998. Andel arbetarklass bland socialdemokraternas och vänsterpartiets väljare och andel medelklass bland de borgerliga partierna (procent) 126 4.17 Yrkesgrupp och partival i riksdagsvalet 1998 (procent) 127 4.18 Facklig tillhörighet och partival i riksdagsvalet 1998 (procent) 127 4.19 LO-medlemmarnas partival (procent) 127 4.20 TCO-medlemmarnas partival (procent) 128 4.21 Utbildningsnivå och partival 1998 (procent) 130 4.22 Kyrkogång och partival 1998 (procent) 130 4.23 Grad av religiositet och partival 1998 (procent) 131 4.24 Näringsgren och partival 1998 (procent) 132 4.25 Partival 1998 bland kvinnor och män (procent) 132 4.26 Skillnader mellan kvinnors och mäns partival 1948-1998 (procentskillnader) 133 4.27 Partival i riksdagsvalet 1998 efter kön och ålder (procent) 135 4.28 Ålder och partival 1998 (procent) 140 4.29 Ålder och partival 1948-1998. I vilka åldersgrupper har partierna haft starkast väljarstöd? (procent) 142 4.30 Partiernas regionala röststöd 1998 142 4.31 Bostadsort och partival 1998 (procent) 143 4.32 Stad-land: Partiernas starkaste och svagaste områden (procent) 145 4.33 Boendeform och partival 1998 (procent) 145 4.34 Barnfamilj och partival 1998 (procent) 147 4.35 Anställningssektor och partival 1998 (procent) 147 4.36 Arbetslösas partival 1998 (procent) 149 4.37 Partival i riksdagsvalet 1998 bland väljare med svensk eller utländsk bakgrund (procent) 154 4.38 Bedömning av personvalssystemet i olika sociala grupper 1998 (procent) 155 4.39 Bedömning av personvalssystemet efter partival 1998 (procent) 156 4.40 Åsikt om personval i samband med riksdagsvalen (procent) 157 4.41 Åsikt om personvalssystemet efter partival (procent) 160 4.42 Andel personröstare i olika sociala grupper 1998 (procent) 161 4.43 Andel personröstande i olika partier i 1998 års riksdags-, kommun- och landstingsfullmäktigval (procent) 161 4.44 Sambandet mellan personröstning i riksdagsvalet 1998 och bedömning av personvalssystemet respektive åsikt om graden av personval (procent) 162 4.45 Andel personröster i riksdagsvalet 1998 efter politisk kunskap, politiskt förtroende och politiskt intresse (procent) 4.13 How necessary are the parties? Opinions from fifteen countries (per cent) 4.14 Typology of different cases of voting by groups. 4.15 Typology of voting by groups applied to results of Riksdag elections 4.16 Percentage of voters according to class loyalty in the elections in 1956-1998. Percentage of working class voters among those voting for the Social Democrats and the Left and percentage of middle class voters among those voting for non-socialist parties. 4.17 Choice of party in 1998, by occupational group (per cent) 4.18 Choice of party in 1998, by trade union affiliation (per cent) 4.19 Choice of party among members of LO in 1968-1998 (per cent) 4.20 Choice of party among members of TCO in 1968-1998 (per cent) 4.21 Choice of party in 1998, by educational level (per cent) 4.22 Choice of party in 1998, by church attendance (per cent) 4.23 Degree of religiousness and choice of party in 1998 (per cent) 4.24 Branch of industry and choice of party in 1998 (per cent) 4.25 Choice of party in 1998, by gender (per cent) 4.26 Choice of party. Differences between women and men (per cent) 4.27 Choice of party in election to the Riksdag 1998, by gender (per cent) 4.28 Choice of party in 1998, by age (per cent) 4.29 Choice of party 1948-1998. Age groups in which the different parties are strongest (per cent) 4.30 Regional support for parties (per cent) 4.31 Choice of party in 1998, shown by home district (per cent) 4.32 City and rural areas. The strongest and the weakest districts for different parties (per cent) 4.33 Choice of party in 1998, by type of housing (per cent) 4.34 Choice of party in 1998, families with children (per cent) 4.35 Choice of party in 1998, by employment sector (per cent) 4.36 Choice of party by unemployed in 1998 (per cent) 4.37 Choice of party in election to the Riksdag among voters of Swedish and foreign origin (per cent) 4.38 Opinion of system allowing votes for individual candidates, by different social status in 1998 (per cent) 4.39 Opinion of system allowing votes for individual candidates, by choice of party in 1998 (per cent) 4.40 View of votes for individual candidates in connection with election to the Riksdag 1998 (per cent) 4.41 View of system allowing votes for individual candidates, by choice of party (per cent) 4.42 People making use of right to vote for individual candidates, by different social status (per cent) 4.43 People making use of right to vote for individual candidates, by different parties, in 1998 elections to the Riksdag, the municipal councils and the county councils (per cent) 4.44 Connection between votes for candidates in 1998 elections to the Riksdag and opinions of system allowing votes for individual candidates (per cent) 4.45 Percentage of votes for individual candidates in 1998 elections to the Riksdag, by political awareness, confidence in politicians and interest in politics 9

10 163 4.46 Skäl att inte personrösta i riksdagsvalet 1998. Andel svarspersoner som på en öppen intervjufråga angav respektive skäl (procent) 166 4.47 Skäl att personrösta i riksdagsvalet 1998. Andel svarspersoner som på en öppen i intervjufråga angav respektive skäl (procent) 4.46 Reasons for not making use of right to vote for individual candidates in 1998 elections to the Riksdag. Share of respondents giving each reason (per cent) 4.47 Reasons for making use of right to vote for individual candidates in 1998 elections to the Riksdag. Share of respondents giving each reason (per cent) F4 Diagram och figurer (Valundersökningen) 95 F4.1 Andel partibytare vid valen 1956-1968 (procent) 97 F4.2 Andel väljare som uppgav att de bestämde sitt partival under valrörelsen (procent) 97 F4.3 Partibyten under valrörelserna 1956-1968 (procent) 99 F4.4 Röstsplittring vid valen 1970-1998 (procent) 105 F4.5 Misstro mot partier och politiker 1968-1998 (procent) 110 F4.6 Graden av partiidentifikation minskar (procent) 110 F4.7 Andel subjektiva partianhängare bland de olika partiernas sympatisörer 1968-1998 (procent) 114 F4.8 Andel s- och m-sympatisörer som placerar sig själva och det egna partiet på samma position på vänster-högerskalan 1979-1998 (procent) 118 F4.9 Svenska folkets intresse för politik 1960-1998. Andel svarspersoner som uppgivit sig vara mycket eller ganska intresserade av politik (procent) 118 F4.10 Partiaktiva, fribytare, vaneröstare och passiva 1968-1998 (procent) 135 F4.11 Skillnader och likheter mellan unga förstagångsväljare och samtliga väljares partival 1956-1998 (procent) 136 F4.12 Skillnader och likheter mellan unga förstagångsväljare och samtliga väljares partival 1956-1998 (procent) 136 F4.13 Skillnader och likheter mellan unga förstagångsväljare och samtliga väljares partival 1956-1998 (procent) 137 F4.14 Skillnader och likheter mellan unga förstagångsväljare och samtliga väljares partival 1956-1998 (procent) 137 F4.15 Skillnader och likheter mellan unga förstagångsväljare och samtliga väljares partival 1956-1998 (procent) 138 F4.16 Skillnader och likheter mellan unga förstagångsväljare och samtliga väljares partival 1982-1998 (procent) 138 F4.17 Skillnader och likheter mellan unga förstagångsväljare och samtliga väljares partival 1982-1998 (procent) 163 F4.18 Andel väljare som kan uppge namnet på åtminstone en riksdagskandidat i den egna valkretsen (procent) F4 Diagrams and Figures (Election Study) F4.1 Percentage of voters changing party in the general elections in 1956-1998 (per cent) F4.2 Percentage of voters who decided on a party during the election campaign F4.3 Change of party during the election campaign, 1956-1968 (per cent) F4.4 Ticket splitting in elections, 1970-1998 (per cent) F4.5 Distrust of parties and politicians, 1968-1998 (per cent) F4.6 The degree of identification with a specific party is lower (per cent) F4.7 Percentage of firm party adherents among sympathisers of the different parties, 1968-1998 F4.8 Percentage of sympathisers of Social Democrats and Conservatives who place themselves and their party on the same position on a left-right scale, 1979-1998 F4.9 Political interest among Swedes, 1960-1998. Share of respondents stating they were very interested or fairly interested in politics (per cent) F4.10 Party-politically active, floating, habitual and passive voters in 1968-1998 (per cent) F4.11 Differences and similarities in choice of party between young first-time voters and all voters, 1956-1998 (per cent) F4.12 Differences and similarities in choice of party between young first-time voters and all voters, 1956-1998 (per cent) F4.13 Differences and similarities in choice of party between young first-time voters and all voters, 1956-1998 (per cent) F4.14 Differences and similarities in choice of party between young first-time voters and all voters, 1956-1998 (per cent) F4.15 Differences and similarities in choice of party between young first-time voters and all voters, 1956-1998 (per cent) F4.16 Differences and similarities in choice of party between young first-time voters and all voters, 1982-1998 (per cent) F4.17 Differences and similarities in choice of party between young first-time voters and all voters, 1982-1998 (per cent) F4.18 Share of voters able to name at least one Riksdag candidate in their own constituency (per cent)

1 Riksdagsvalet 1998 Election to the Riksdag in 1998 Allmänna valen, Del 1, Riksdagen den 20 september 1998 som tidigare publicerats omfattar främst statistik över röstberättigade, röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier pä olika regionala nivåer. Mandatfördelning efter partier redovisas på valkretsnivå. I detta kapitel i denna del 4 av Allmänna valen ges ytterligare statistik rörande mandatfördelningen, de valda riksdagsledamöterna, poströstningen samt förändringen mellan valen 1994 och 1998 av partiernas röstandelar. Röstberättigade vid riksdagsvalet var svenska medborgare som uppnått 18 års ålder senast på valdagen och som fanns upptagna i röstlängden. Riksdagen består av 349 ledamöter. Valsystemet syftar till att fördela mandaten proportionellt mot partiernas andelar av de giltiga valsedlarna i hela riket. 310 av mandaten är fasta och 39 är utjämningsmandat. Valsystemet innehåller dessutom en spärr mot småpartier. För att ett parti skall komma i fråga vid fördelningen av mandaten måste det minst ha erövrat fyra procent av de giltiga valsedlarna i riket. Har partiet inte lyckats med detta kan det ändå bli representerat i riksdagen om det erhållit minst 12 procent av de giltiga valsedlarna i någon valkrets. I detta fall är partiet med vid fördelningen av den valkretsens fasta mandat. Mandatfördelning Som visas i tabell 1.1 fördelas de 310 fasta valkretsmandaten på valkretsarna i två steg, varav 296 mandat i första steget och 14 i andra steget vid 1998 års val. Vid 1998 års riksdagsval gick socialdemokraterna kraftigt tillbaka både jämfört med det för partiet goda valet 1994 och det betydligt sämre 1991. Partiet erhöll 131 mandat i riksdagen 1998. Två partier gick kraftigt fram i valet. Dels var det vänsterpartiet som nästan fördubblade sin röstandel och erhöll 43 mandat och dels var det kristdemokraterna som nästan tredubblade sin röstandel och erhöll 32 mandat. När enkammarriksdagen infördes 1971 bestod riksdagen av 49 kvinnor, men antalet har sedan dess tredubblats. Antalet kvinnor som valdes in i riksdagen var 149 stycken eller något fler än vid valet 1994. Observera att mandatens fördelning mellan kvinnor och män kan förändras i och med att ersättarna kan ha annat kön än de som från början blivit valda. Källor 1. Uppgifterna om röstberättigade erhålls från de av Riksskatteverket (RSV) upprättade röstlängderna 2. Uppgifter om mandatfördelningar härrör från sammanställningar framställda vid RSV och från tidigare av SCB publicerad statistik. 3. Uppgifter om de valda riksdagsledamöterna har erhållits från Riksdagens ledamöter (utgiven av Sveriges Riksdag) 4. Uppgifter om poströstning har sammanställts av postverket. 5. Uppgifter om förändringar av partiernas röstandelar mellan valen 1994 och 1998 baserar sig på valstatistik som framställts vid SCB Poströster Av de nära 5,4 miljoner som deltog i riksdagsvalet 1998 röstade nära 1,7 miljoner - över 30 procent - på postkontor. De flesta avgavs på ordinarie postkontor. På åtskilliga sjukhus, i särskilda boenden, kriminalanstalter m. m. inrättades tillfälliga postkontor för mottagning av röstsedlar. Sådana arrangerades på närmare 1 800 ställen i landet och sammanlagt avgavs där över 24 000 poströster. Antalet avgivna poströster var mer än 300 tusen färre än vid valet 1994. Summary Of the total number of 349 seats at the Swedish Parliament (Riksdag), 310 are so called regular seats(fasta mandat). The remaining 39 seats are extra seats (utjämningsmandat), which are distributed among the parties in order to give them a representation in the Riksdag equal to the proportion of votes they have recieved in the whole country. To be represented in the Riksdag, a party must normally receive at least four per cent of all votes cast in the whole country. However, a party that fails to reach four per cent overall can still be represented in the Riksdag if the party has received 12 per cent or more of the votes in any one constituency. All Swedish citizens aged 18 or over on the day of the election and whose names are entered in the electoral register are entitled to vote. Swedes 18 years or older who live abroad are permitted to vote and are entered in the electoral register if it is less than ten years since they left Sweden. If they have been abroad more than ten years they can vote on application 11 Riksdagsledamöternas bakgrund De flesta riksdagsledamöter är medelålders, i genomsnitt 49 år gamla. De flesta har inte varit riksdagsledamöter så länge. Nästan en tredjedel gör sin första riksdag efter valet 1998 och ytterligare nästan en tredjedel har varit med sedan förra valet 1994.

12 Tabell 1.1 Riksdagsvalet 1998 valkretsvis. Beräkning av antalet fasta mandat Election to the Riksdag in 1998, by constituency. Calculation of the number of regular seats Antalet fasta valkretsmandat fastställes av valmyndighet i april månad det år riksdagsval ska hållas enligt reglerna i vallagen 3 kap 2. Beräkningarna grundas på uppgift i aviseringsregistret den 1 nov 1997 och tilldelningen sker i två steg. I det första steget (kol 2) erhåller valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade där är jämt delbart med en trehundrationdel av antalet röstberättigade i riket den s.k. riksdagsvalkvoten - vid detta tillfälle. I det andra steget (kol 3) fördelas på valkretsarna de mandat som återstår efter storleken av de överskott som uppkom i första steget, d.v.s. efter storleken av den rest som erhölls efter divisionen mellan antalet röstberättigade i valkretsen och den s.k. riksdagsvalkvoten. Riksdagsvalkvoten vid 1998 års val : 6 567 014/ 310 = 21 184

13 Tabell 1.2 Riksdagsvalet 1998 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier Election to the Riksdag in 1998 by constituency. Distribution of seats by party Antal utjämningsmandat inom parantes

14 Tabell 1.3 Riksdagens sammansättning åren 1929-1998/99 The composition of the Riksdag 1929-1998/99 Tidpunkten för uppgifterna 1929-1974 avser 10 januari respektive år. T.o.m. september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret. Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober. Uppgifterna flr 1975/76 avser den 1 oktober 1975 och för 1976/77 1 oktober 1976 osv. Partiernas beteckning. M = Moderata samlingspartiet, tidigare högerpatiet, dessförinnan Moderata, inräknat Liberala försvarsvänner) C = Centern, tidigare Centerpartiet, dessförinnan Bondeförbundet (inräknat Jordbrukarnas riksförbund) Fp = Folkpartiet liberalerna, tidigare Liberala och Frisinnade Kd = Kristdemokraterna, tidigare Kristdemokratiska samlingspartiet och Kristen Demokratisk Samling (Kds) Mp = Miljöpartiet de gröna, tidigare Miljöpartiet NyD= Ny Demokrati S = Arbetarpatiet-Socialdemokraterna (inräknat vänstersocialister) V = Vänsterpartiet, tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK), dessförinnan Kommu mmunisterna inräknat socialister

Tabell 1.4 Riksdagens sammansättning 1999 Composition of the Riksdag 1999 15

16 Tabell 1.5 Medelåldern bland riksdagsledamöter vid början av vissa riksdagars vårsessioner 1 Average age of members of the riksdag as at the beginning of certain spring sessions 1 ) Vårsessionerna vid de riksdagar som följt närmast efter de senaste tjugofem årens andrakammarval. Fr.o.m. 1971 vid riksdagar närmast efter allmänna val. 2) Häri ingår en andrakammarledamot som icke tillhör något av partiernas riksdagsgrupper. 3) Kommunisterna representerades av en förstakammarledamot resp. tre andrakammarledamöter. 4) Inklusive kommunisterna.

Tabell 1.6 Länsvis fördelning av väljare som röstat på postkontor vid 1998 års allmänna val Postal voters shown by county at the General elections in 1998 17

Tabell 1.7 Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis Change in parties' election result in percentage points between the elections to the Riksdag in 1994 and in 1998, by municipality 18

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 19

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 20

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 21

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 22

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 23

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 24

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 25

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 26

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 27

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 28

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 29

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 30

Tabell 1.7 (forts) Förändring av partiernas röstandelar i procentenheter mellan riksdagsvalen 1994 och 1998. Kommunvis 31

32 Tabell 1.8 Riksdagsvalet 1998 Antal röstande och antal ogiltiga valsedlar Election to the Riksdag in 1998. Void ballot papers Numera görs ingen uppdelning av ogiltiga valsedlar. 1994 utgjorde de blanka rösterna (valsedel utan partibeteckning) 99 procent av alla ogiltiga valsedlar.

34 2 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1998 Inledning Valdeltagandet i de allmänna valen 1998 har tidigare redovisats i bl. a. Allmänna valen 1998 del 1. Där är det enbart möjligt att redovisa valdeltagandet på olika regionala nivåer. För att belysa valdeltagandet i olika befolkningsgrupper genomför SCB regelbundet undersökningar i samband med allmänna val - s k valdeltagandeundersökningar. I detta kapitel redovisas röstningsförhållanden d.v.s. antal röstberättigade, antal och andel röstande efter kön, ålder, civilstånd, sysselsättning, yrke, inkomst, facklig tillhörighet samt utbildning. På länsnivå visas röstningsförhållanden efter kön, ålder och civilstånd. Valdeltagandet bland svenskar bosatta utomlands ingår ej i flertalet tabeller. Enbart i tabell 2.21-2.22 finns utlandssvenskarna redovisade. Alla tabeller i detta kapitel har tidigare publicerats i Me 13 SM 9901. Vem är röstberättigad i Sverige? Svenska medborgare har rösträtt vid de allmänna valen om de fyller 18 år senast på valdagen och är upptagna i röstlängden. Med allmänna val menas riksdagsvalet samt landstings- och kommunfullmäktigvalen. För utländska medborgare gäller samma som ovan, men de har rösträtt endast i landstings- och kommunfullmäktigvalen. Uppläggning och genomförande I 1998 års valdeltagandeundersökning ingår ett urval individer i åldersgruppen 18-64 år från arbetskraftsundersökningen (AKU) i september och oktober 1998 samt en äldregrupp (65-74 år) i april 1998. Det nämnda AKU-urvalet omfattar ca 37 000 personer i åldern 16-74 år. Utanför AKU-urvalet kompletteras valdeltagandeundersökningens urval med ca 1000 personer i åldern 75 år och äldre. Urvalet drogs ur SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). För valdeltagandeundersökningens ändamål sorterades icke röstberättigade vid riksdagsvalet bort från AKU-urvalet d.v.s. personer födda senare än 1980-09-20 samt utländska medborgare. Det slutliga urvalet kom att bestå av 36 310 personer. För mer information om AKU och dess metoder hänvisas till AM 10 SM 9802 samt "De svenska arbetskraftsundersökningarna 1996:2" ur Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken. Om urvalets kvalitet se vidare under rubriken Kvalitet. Uppgifter om valdeltagande hämtades från röstlängderna. Länsstyrelserna har lämnat uppgifter om valdeltagandet genom att på blanketter notera om urvalsindividerna röstat eller ej i resp. val. Uppgifter om kön, ålder, sysselsättning, yrkesområde, facklig tillhörighet samt utbildning erhölls från AKU-urvalet medan uppgifter om inkomst hämtades från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Använt inkomstbegrepp är summerad förvärvs- och kapitalinkomst (se definitioner). Vem är upptagen i röstlängd? Allmän röstlängd upprättas varje år för varje valdistrikt av skattemyndigheten. Svenska medborgare som enligt skattemyndighetens personband är eller under de senaste 10 åren varit folkbokförda i valdistriktet upptas i röstlängden. Svenska medborgare som inte varit folkbokförda i landet någon gång under de senaste 10 åren skall tas upp i en röstlängd bara om de senast 30 dagar före valdagen skriftligen anmäler sig. För utländska medborgare gäller att medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt medborgare i Island och Norge som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i landet och är upptagna i röstlängd har rösträtt till landstings- och kommunfullmäktige. Övriga utländska medborgare måste dessutom ha varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Populationsbegränsningar En röstberättigad grupp ingår ej i AKU-urvalen. Det gäller svenska medborgare bosatta utomlands. Sådana personer finns ej med i AKU-undersökningarna. Därför har ett särskilt kompletterande urval med enbart svenska medborgare bosatta utomlands dragits direkt från röstlängden. Resultatet för denna grupp finns redovisat enbart i tab. 2.21-2.22. Kvalitet Uppräkning av urvalet till befolkningstotaler sker på grundval av månadsvisa antalsuppgifter ur RTB om totalbefolkningen i åldern 16-74 år fördelad efter länsgrupp, kön och ålder i 5-årsklasser. Skattningsförfarandet överensstämmer med det som användes inom AKU t. o. m. 1992. Detta har här använts för att få största möjliga jämförbarhet med valdeltagandestudierna från tidigare val. Det innebär å andra sidan att tabellresultaten ej är konsistenta med tabellskattningarna i nuvarande AKU-publikationer.

35 Osäkerhetstal För varje skattad procentandel har ett osäkerhetstal beräknats. Osäkerhetstalet är halva 95-procentiga konfidensintervallet för skattningen. Det anges i tabellerna bredvid procentskattningen och inom parentes. I de fall bastalet för en skattning av andelen röstande i en redovisningsgrupp understiger 40 observationer har procenttalet ersatts med tvä punkter (..) pä grund av skattningens osäkerhet. Test av skillnader För att bedöma om skillnaden mellan två procentskattningar är statistisk säkerställd måste man utgå från osäkerhetstalet för skillnaden. Om skillnaden mellan skattningarna är större än osäkerhetstalet så är den säkerställd, signifikant. Ett signifikanstest för skillnaden kan göras med hjälp av de osäkerhetstal som redovisas i tabellerna. Då användes följande resonemang: Låt a och b beteckna två redovisningsgrupper som inte har några gemensamma individer. Låt P a och P b beteckna respektive andelsskattningar (procenttalen i respektive grupp) samt K a och K b osäkerhetstalen för punktskattningarna i respektive grupp. Man kan då beräkna Om Pa - Pb är större än Ka-b är skillnaden signifikant. Viktberäkningar Då undersökningen baseras på ett urval måste en uppräkning göras till totalnivå för väljarkåren. Vid denna uppräkning har hänsyn tagits till bortfallet i AKU (ca 12 procent). Vi har utnyttjat informationen om valdeltagandet även för den del som är bortfall i AKU. Därvid har vi för ett stort antal strata - uppdelade på kön, ålder och region - räknat fram andelen röstande respektive icke röstande både för svarsandelen och bortfallsandelen i AKU. Genom detta får vi en vikttalsjustering för varje sådant strata. Denna justering används vid skattningar utan direkt anknytning till AKU-variabler. Bortfallet av valdeltagandeuppgift uppgår till några enstaka personer, vilka ej återfunnits i röstlängderna hos länsstyrelserna. Orsaken härtill kan vara flyttning alternativt dödsfall. Det rör sig om så få personer att det inte spelar någon roll för skattningen av valdeltagandet. Röstningsförhållanden efter kön och ålder Valdeltagandet i riket totalt i riksdagsvalet 1998 uppgick till 81,4 procent (Allmänna valen 1998, del 1). De i föreliggande undersökning redovisade siffrorna är skattningar grundade på en urvalsundersökning och därför behäftade med ett visst slumpfel. En något högre andel av kvinnorna än av männen röstade i riksdagsvalet. Skillnaden är statistiskt säkerställd (signifikant) bland samtliga röstberättigade kvinnor och män. Skillnaden är drygt en procentenhet. En övervikt för kvinnor har funnits i varje riksdagsval sedan 1976. I de flesta åldersgrupper från 25 år upp till pensionsåldern, 65 år, röstade en signifikant högre andel av kvinnorna än av männen. Endast i den äldsta åldersgruppen, 75 år och äldre, finns det en statistiskt säkerställd högre andel röstande bland männen än bland kvinnorna. Bland kvinnorna var andelen röstande högst i åldrarna mellan 45 och 70 år och var där ganska nära 90 procent. Bland män var andelen röstande högst - även där nära 90 procent - i åldrarna mellan 60 och 70 år (se tabell 2.1). Regionala skillnader Bland länen hade Jönköpings län samt delar av Skåne län det högsta valdeltagandet. I flera län i Sydsverige är valdeltagandet över 90 procent för 45-64-åringar, och även Dalarna län visar en så hög siffra. I gengäld var valdeltagandet bland de yngre - under 30 år - inte ens 70 procent i Dalarna län (tabell 2.5 och 2.7). Gifta och ogifta röstande De flitigaste vid valurnorna var gifta personer. 85 procent av de gifta röstade att jämföra med 77 procent av de ogifta. Av de gifta unga männen i åldern upp till 29 år röstade 78 procent. Av de gifta äldre männen i åldern 45-64 år röstade 89 procent. För ogifta kvinnor är röstandelen 79 procent och för ogifta män 75 procent. Skillnader mellan civilstånd och röstbenägenhet återkommer i länen. Särskilt stora var skillnaderna i t ex Södermanlands, Blekinge och Örebro län där röstandelen bland gifta personer var ca 13 procentenheter högre än bland de ogifta (tabell 2.8 och 2.9). I eller utanför arbetskraften De personer i befolkningen (18-74 år) som yrkesarbetar eller är arbetssökande räknas till arbetskraften. Övriga står utanför densamma (se definitioner). Andelen som deltog i riksdagsvalet är avsevärt högre bland dem som räknas till arbetskraften än bland dem som ej är / arbetskraften, 85 respektive 78 procent. Av dem som ingår i arbetskraften finns en markant skillnad. De arbetslösa - som defmitionsmässigt ingår i arbetskraften - har ett klart lägre valdeltagande än de sysselsatta, drygt 70 procent jämfört med nära 86 procent bland sysselsatta. Här finns även en stor skillnad mellan gifta och ogifta både för grupperna arbetslösa och gruppen ej i arbetskraften om man undantar gruppen studerande (tabell 2.11).

36 Olika näringsgrenar/yrkesgrupper Man kan se pä valdeltagandet efter den näringsgren och den yrkesgrupp olika personer tillhör. Den näringsgren som visade högst andel röstande var "banker och försäkringsinstitut m m". Cirka 89 procent av dem som arbetade där röstade i riksdagsvalet. Inom näringsgrenarna "offentlig förvaltning" och "samfärdsel m m" röstade nästan lika mänga. Inom näringsgrenarna "jordbruk mm" samt "byggnadsindustri" var andelen låg bara, 79 resp. 81 procent. Räknat efter yrkesgrupper har personer med "militärt arbete", "ledningsarbete" samt arbeten som kräver "kortare högskoleutbildning" eller "teoretisk specialistkompetens" ett högt valdeltagande, i allmänhet klart över 90 procent. I yrken som innebär "process- och transportarbete m m" eller arbeten "utan krav på yrkesutbildning" är andelen som deltar i valen bara 75 procent eller ännu lägre (tab. 2.12-2.14). Inkomst Av de röstberättigade med en taxerad inkomst (summerad förvärvs- och kapitalinkomst) över 300 000 kronor röstade 93 procent. Av de röstberättigade med någon inkomst dock högst 100 000 kronor röstade endast 74 procent (tabell 2.16). Naturaliserade svenska medborgare Med naturaliserade svenska medborgare menas tidigare utländska medborgare som blivit svenska medborgare. Denna grupp har ett klart lägre valdeltagande än övriga svenska medborgare - men dock ett mycket högre valdeltagande än utländska medborgare med kommunal rösträtt. Valdeltagandet bland de naturaliserade var 67 procent i riksdagsvalet. Valdeltagandet bland naturaliserade svenskar har minskat med 10 procentenheter sedan valet 1994 vilket är ett klart kraftigare minus än bland övriga svenskar (ca 5 procentenheter). Ju längre tid man varit svensk medborgare desto högre är valdeltagandet. De som blev svenska medborgare före 1971 har ett valdeltagande på 81 procent - precis som riksgenomsnittet för riksdagsvalet - medan gruppen med dem som nyligen blivit svenska medborgare, under åren 1991-1998, inte hade högre valdeltagande än 58 procent (se tab. 2.17 och 2.18) Facklig tillhörighet Det var stor skillnad på röstbenägenheten mellan personer tillhörande olika fackliga organisationer. Av dem som tillhörde LO röstade 80 procent. Av TCO:s medlemmar röstade 91 procent och av SACO:s medlemmar hela 95 procent (tabell 2.19). De könsskillnaderna som kan utläsas ur tabellerna är ganska små och går i kvinnornas favör, men det är enbart inom LO-gruppen som skillnaden är någorlunda stor (tab. 2.19). Utbildning Bland lågutbildade var andelen röstande i valet påtagligt lägre än bland de högutbildade. Av dem med enbart förgymnasial utbildning röstade 76 procent Hela 92 procent av dem med eftergymnasial utbildning deltog i riksdagsvalet (tabell 2.20). Resurssvaga de som förlorar mest i valdeltagande Som framgår av ovanstående finns det ett påtagligt lågt valdeltagande bland grupper som i någon mening kan sägas vara resurssvaga i samhället, personer med låg utbildning, låg inkomst, utanför arbetskraften m m. Det är också så att den kraftiga nedgången i valdeltagandet från 1994 till 1998 var klart större bland dessa resurssvaga grupper. Vissa grupper, som i någon mening kan kallas högstatusgrupper, visade fortfarande, 1998, ett mycket högt och nästan oförändrat valdeltagande. Utlandssvenskar Valdeltagandet bland utlandssvenskarna var så lågt som 27 procent (tab. 2.21 och 2.22). Det bör påpekas att sedan valet 1994 har förfarandet ändrats så att numera alla som bott i Sverige i någon period de senaste 10 åren automatiskt tas upp i röstlängden. Förut måste man anmäla att man ville bli upptagen i röstlängden. Detta har medfört att antalet röstberättigade utlandssvenskar mer än tredubblats mellan 1994 och 1998, medan antalet avgivna röster bara ökats marginellt. Man kan också säga att en del av förklaringen till den kraftiga nedgången i valdeltagandet sammanhänger med denna administrativa förändring av definitionen på röstberättigad utlandssvensk (knappt en procentenhet av nedgången på 5,4 procentenheter kan förklaras genom detta).