Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå de olika typer av texter som förekommer i en dagstidning. Dessutom ska eleven lära sig att föra fram sin egen åsikt i en journalistisk text. Syfte Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Mål Strategier för att kunna skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Ni ska på ett bra sätt kunna skriva beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag är också en viktig del. Ni ska också vet hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Bedömning Det jag bedömer är De texter som eleven lämnar in. Elevens förståelse för kritiskt tänkande som visas med de uppgifter som lämnas in eller som visas på annat sätt. Den bildanalys som lämnas in.
Vad vi arbetar med Ni ska skriva delar av en tidning som innehåller krönikor, debatter, insändare, nyhetsartiklar/reportage, kåserier, notiser, ledare, bildanalyser, recensioner eller andra typer av texter som kan förekomma i en dagstidning. Vi har genomgångar om olika tidningar. Ni kommer att arbeta med exempel utifrån de uppdrag ni får Ni får träna på de olika texter som förekommer i en tidning. Vi repeterar hur man gör en bildanalys Redovisning vecka 49 Vad är skillnaden mellan en faktatext och en åsiktstext? Vad kännetecknar ett reportage? Hur kort är en notis? Här finns fakta om tidningens olika texter! Det är inte bara tidningens journalister som bidrar till innehållet i tidningen: Journalister skriver faktatexter (notiser, artiklar och reportage) och åsiktstexter (ledare, krönikor, kåserier och recensioner). Läsare skriver insändare och debattartiklar. Experter, opinionsbildare och politiker skriver debattartiklar. Dessa olika textslag hittar du i tidningen: Notis Notisen är den mest komprimerade tidningstexten - kort men informativ. Notisen är ofta bara fem-sex meningar men svarar på flera av de journalistiska frågorna vad?, var?, när?, vem?, hur? och varför? Nyhetsartikel Nyhetsartikeln handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld - allt från krigsutbrott till senaste lokalderbyt. Nyhetsartikeln har rubrik och ofta en bild med bildtext. Många artiklar har en faktaruta i anslutning till texten. I de flesta svenska tidningarna inleds artiklarna med en fetstilt ingress. Den korta ingressen i början av nyhetsartikeln ska göra läsaren nyfiken. Ingressen svarar ofta på två eller tre av frågorna Vad?, var?, när?, vem?, hur? och varför? Ingressen ska helst inte vara mer än 2-3 meningar och alla onödiga ord måste skalas bort! Nyheten är viktigare i ingressen än källan - den kan komma sedan. Reportage I reportaget ges journalisten möjlighet till längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform. Reportaget förutsätter att skribenten har varit på plats för att kunna beskriva miljöer, personer och händelser mer i detalj.
Ett reportage kan vara en uppföljning till en nyhetsartikel, eller helt fristående. Reportage som är obundna i tiden, det vill säga att de inte måste publiceras en viss dag, kallas ibland featurematerial. Ledare, debatt och insändare På ledarsidan, debatt- och insändarsidorna tar skribenten tydlig ställning i olika frågor. Syftet är att försöka påverka och skapa debatt. Det är bara på ledarplats som tidningens politiska ställningstagande ska framgå. Vanligtvis skrivs ledaren av journalister anställda på ledarredaktionen. De journalisterna skriver aldrig nyhetsartiklar. En debatt lyfter också en politisk fråga ( den behöver inte vara i linje med tidningens politiska riktning). Det kan vara en journalist som arbetar för tidningen alternativt en inbjuden journalist. En insändare har skickats in av en läsare som vill få gensvar för sin åsikt, insändaren lyfter fram något som denne tycker är problematiskt. Krönika Krönikan är en personlig reflektion kring ett tema, där journalisten är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang som kan vinklas mer eller mindre skarpt. Exempel är Linda Skugge, Jan Guillou, Yrsa Stenius, Liza Marklund. En krönika redovisas kronologiskt, det innebär att man inte får hoppa i tid, utan texten måste följa en rak linje. ( Ex. Man får inte börja texten med att skriva om kvällen den 7 februari för att sedan berätta om morgonen samma dag. Texten måste följa kronologi tidsperspektiv, berättar man om kvällen den 7 februari så kan man fortsätta med natten samma dag alternativt hoppa till någon av de efterföljande dagarna). Kåseri Kåseriet är betydligt mer lättsam än krönikan. Det viktigaste syftet är att roa läsaren. Kåseriet bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren kan känna igen sig. Intervju Att göra en intervju är en journalistisk metod för att få nyheter och information. Såväl bakom en kort notis som bakom ett långt reportage ligger ofta en intervju - på telefon eller ute på plats. När man intervjuar någon är det viktigt att ställa så öppna frågor som möjligt, en öppen fråga leder till ett längre svar, exempelvis är frågan Mår du bra? En mindre lyckad intervju fråga då personen man intervjuar kan svara ja eller nej på den frågan. Medan uppmaningen/frågan Berätta om hur du mår. Förhoppningsvis leder till ett svar som är längre än ett ja eller nej. (Ett utvecklat svar). Att journalisten har gjort en intervju visar sig oftast i citattecken eller talstreck (på journalistspråk "pratminus"): - Jag vill ha längre sommarlov, säger Måns Månsson. Personporträtt Här är intervjun med en person i fokus. Frågor och svar markeras ofta. En tillhörande faktaruta om personen är vanligt.
För att kunna ge läsaren en så djup bild som möjligt av "intevjuoffret" kan reportern tala med några människor i intervjupersonens omgivning - föräldrar, arbetskamrater, vänner och ovänner. Recension I en recension uttrycker journalisten sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur och konst. Recensionerna finns ofta på kultursidor och ungdomssidor. Observera att recensionen inte avslöjar slutet på en bok eller film, utan bara informerar och berättar kort om handlingen, gör ingen så kallad spoiler. En välskriven recension uppfyller tre syften: att informera om att en bok eller film har kommit ut och vad den innehåller, att förmedla recensentens personliga åsikt, att ta upp en diskussion kring ett fenomen, till exempel kring ungdomsböcker om fotboll. Bildanalys 1. Du skall så noga som möjligt beskriva VAD du ser på bilden. Utgå från följande frågor. Hur är bilden uppbyggd? Vad berättar den? Vem är avsändare? Vem är mottagare? Sök tecken i bilden som visar VEM bilden riktar sig till. Tonåringar, pensionärer, företagare och så vidare. Eventuellt kan det röra sig om kampanj eller propaganda som vänder sig till hela nationen. Beskriv vad du ser på bilden. Vad det är för typ av bild? Motivera. Underhållningsbild Reklam Propaganda Kunskaper Anvisningar & varningar Nyheter Är det ett foto, manipulerad bild, reklam, vykort, konst med mera. 2. Vad tror att den som har skapat bilden vill säga dig? Vad är syftet med bilden? Är det en konstbild kan syftet vara att utöka våra kunskaper om verkligheten eller ge oss estetisk upplevelser. Är det en reklambild är syftet oftast att vilja sälja en viss vara. En bild i läroboken vill sannolikt ge oss information och kunskaper. Bilder kan också vilja påverka oss till att ta ställning i någon viktig fråga. Vilka tankar och känslor väcker bilden? Vad är det på bilden som får dig att tänka så? Motivera. Tycker du att bilden lyckas förmedla sitt budskap? Är budskapet positivt eller negativt? Beskriv varför du tycker som du gör.
Välj ett ord som du tycker sammanfattar bilden, motivera och förklara varför du har valt det ordet. Uppgiften innehåller två moment. 1. Du ska skriva en beskrivande del (berätta vad du ser och hur du tycker att du ser det). 2. Du ska skriva en analyserande del (skriv varför du tolkar bilden som du gör, motivera och argumentera för din åsikt). Omfång 1-3 datorskrivna A4 sidor. För uppgifterna som skrivs på dator gäller Times new roman eller Arial 12 pt, 1.5 i radavstånd. Glöm inte sidnummer och rubriker. Kunskapskrav För E Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. För C Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. För A Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.