Utredning 2012 Ekonomihögskolans framtida utbildningsutbud på avancerad nivå -Några förutsättningar och förslag inför vårt fortsatta strategiarbete Helena Forslund Mikael Hilmersson Mikael Lundgren Sarah Philipsson Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet December 2012
FÖRORD OCH SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Som ett led i Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetets fortsatta strategiska utvecklingsarbete fick författarna till denna rapport ett uppdrag av Institutionsstyrelsen att utreda nuläge och framtida utvecklingsmöjligheter av vår utbildningsportfölj på avancerad nivå (förutom Civilekonomexamen). Arbetet har därmed fokuserat portföljen som helhet och inte enskilda program. Därmed hoppas vi komplettera den granskning av alla utbildningsprogram som NGA gjort under samma tid. De viktigaste slutsatserna av arbetet är att Ekonomihögskolan rymmer ett antal i sig själva intressanta och i de flesta fall framgångsrika utbildningar. Samtidigt gör en bekymmersam personalsituation bemanningen av dessa program på relativt kort sikt i flera fall högst problematisk. Detta leder till en hög risknivå vad gäller att med hög kvalitet genomföra programmen och till att möjligheten att expandera denna utbildningsnivå begränsad. Det kan på medellång sikt till och med krävas steg tillbaka. Undantag utgörs av områdena turism och entreprenörskap, där möjligheter till utveckling också av utbildningsprogram identifierats. 2 (18)
INNEHÅLL Några utgångspunkter för utredningen 4 Nuvarande programportfölj och dess relation till grundutbildning och forskning 5 Utvecklingsmöjligheter inom ramen för nuvarande program 7 Internationellt söktryck och svensk konkurrens 8 Slutsatser och förslag 13 Bilaga: Personal i program på avancerad nivå ELNU 2012 3 (18)
1. NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTREDNINGEN a. Ökning av utbudet på avancerad nivå. En målsättning angående utbildning på avancerad nivå omfattande 15% av den totala utbildningsverksamheten har uttryckts av universitetsledning och fakultet. För Ekonomihögskolans del innefattar avancerad nivå också fjärde året på civilekonomprogrammen. En genomgång av Ekonomihögskolans prestationer (dvs inte antalet inskrivna utan presterade poäng) för helåret 2011 visade att 7,8% av våra presterade poäng var på avancerad nivå. Redan beräknade ökningar som konsekvens av full utbyggnad av Civilekonomprogram med inriktning marknadsföring samt ökat antal studenter på några av våra magister/masterprogram under 2012 kan möjligen höja denna prestationsnivå till närmare 10%. Trots detta är alltså slutsatsen att det finns relativt betydande möjlighet till ökning av vår utbildningsverksamhet på avancerad nivå för att nå upp till målsättningen om 15%. Detta skapar en hel del utmaningar, vilket vi återkommer till. b. Balans mellan magister och master. I vårt framtida utbud måste en rimlig balans finnas mellan magisterutbildningar och masterutbildningar. Masterutbildningens attraktivitet, som varandes tydligt forskarförberedande, bland både studenter och arbetsgivare är rimligen mer begränsad än magisterutbildningar, särskilt i ett svenskt perspektiv. Flera framstående internationella skolor går mer mot 4-åriga utbildningar, andra håller fast vid att erbjuda upp till 5 år (mer eller mindre i enlighet med Bolognamodellens 3+2 år). Det kan trots detta finnas anledning att inom vissa väl valda områden erbjuda full masterexamen, inte minst som grund för forskarstudier. c. Forskningsanknytning. Vi ser det som naturligt att alla våra utbildningar på avancerad nivå, särskilt masterutbildningar, har en tydlig koppling till den forskning som bedrivs på Ekonomihögskolan för att få extern legitimitet och säkra akademisk kvalitet och forskningsförankring. Detta innebär att alla utbildningar bör ha minst en docent eller professor med tydligt engagemang i utbildningen och helst också att programmen har koppling till en gruppering av forskare. d. Internationell inriktning. För att möjliggöra en utökning av antalet studenter på avancerad nivå ser vi det som en nödvändighet att våra program skall präglas av en internationell kunskapsmiljö. Detta innebär att program som ges på svenska bör ses som undantag och att standardspråket för vår utbildning på avancerad nivå bör vara engelska. Det är tydligt i våra söksiffror till dags dato att de program som inte är öppna för internationella sökande lider av ett lågt söktryck och därmed också begränsade studentgrupper. 4
2. NUVARANDE PROGRAMPORTFÖLJ OCH DESS RELATION TILL GRUNDUTBILDNING OCH FORSKNING Nedanstående bild är en översikt över befintliga magister- och masterprogram vid Ekonomihögskolan och deras anknytning till mer eller mindre etablerade forskningsmiljöer samt vilka nuvarande kandidatprogram vid Ekonomihögskolan som kan ses som naturliga rekryteringsmiljöer till respektive magister- och masterprogram. Syftet med modellen är att ge en helhetsbild över den nuvarande relationen mellan dessa nivåer, en relation som vi tycker är avgörande för en stark total utbildningsportfölj med säkerställd kvalitet. Den visar också, vilket vi återkommer till nedan, på ett par områden som kan ses som naturliga för utveckling av nya program på avancerad nivå. I modellen använder vi ett antal förkortningar enligt följande. Forskningsmiljöer: Entrep Entreprenörskap (professor Anders W. Johansson med flera) C G Corporate Governance (professorerna Karin Jonnergård och Sven-Olof Collin med flera) Logistik + controller (professor Helena Forslund med flera) LIFE Life at Home (professor Saara Taalas med flera) MF Marknadsföring (professor Anders Pehrsson, professor Mozad Zineldin, docent Bertil Hultén med flera) TUR Turismvetenskap (professor Stefan Gössling med flera) BBRC Baltic Business Research Center (professor Hans Jansson med flera) PhD o co. docent Philippe Daudi med kollegor Lars L. professor Lars Lindkvist med kollegor Magister-/Masterprogram: Magisterprogram, Corporate Governance, accounting and finance Masterprogram, Business Process & Supply Chain Management Magisterprogram, Business Process & Supply Chain Management Masterprogram, Marknadsföring Magisterprogram, Marknadsföring Magisterprogram, International Business Strategy Magisterprogram, Leadership and Management in International Context Magisterprogram, Ledarskap innovativt, kreativt, entreprenöriellt (LIKE) 5
Bilden visar endast de på förhand förväntade vägarna mellan våra program på grundnivå och de på avancerad nivå, inte faktiska rörelser. Vissa kandidatprogram har flera uppenbara alternativ på avancerad nivå. Detta gäller dock inte i samma utsträckning EBD-programmet och Turism/Turismekonomprogrammen. Inom dessa områden finns också forskargrupper (Entreprenörskap respektive Turismvetenskap). Vår slutsats är därför att områdena Entreprenörskap och Turism utgör uppenbara möjligheter vad gäller utveckling av program på avancerad nivå. Vi bedömer också möjligheterna vara goda för internationell rekrytering av studenter inom båda dessa områden. 2.1 Styrkor och svagheter bland nuvarande program Som styrkor framhåller flera programmens särskilda ämneskombinationer och/eller pedagogiska upplägg och metoder. Ett par av programmen lyfter också fram den internationella miljön, både i form av studenter med skilda bakgrunder och i form av medverkande lärare. I vissa fall anges också särskilt kopplingen till en livaktig forskningsmiljö som en styrka. De svagheter som lyfts fram har i flera fall att göra med svårigheter att rekrytera svenska studenter. Orsaker till detta sägs ligga i avsaknad av naturlig påfart lokalt på kandidatnivån, att svenska studenter allmänt har begränsat intresse av att läsa på magisternivån eller att den lokala 6
arbetsmarknaden är sådan att ambitiösa kandidatstudenter ofta väljer att läsa sin magister/masternivå i närheten av de större arbetsmarknaderna. Förutom detta lyfts riskerna inom personalförsörjningen, särskilt vad gäller examinatorer, fram som en svaghet. Avslutningsvis nämns också i något fall mer programspecifika svagheter relaterade till vissa kurser som behöver åtgärdas. De behov inför framtiden som lyfts fram kan relateras till nämnda svagheter ovan. Det handlar om förbättrade marknadsföringsinsatser, särskilt gentemot svenska studenter vid LNU eller andra lärosäten samt att säkerställa personalförsörjningen. I övrigt handlar det mest om kontinuerliga stegvisa förbättringar. 3. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER INOM RAMEN FÖR NUVARANDE PROGRAM Detta avsnitt bygger på samtal med programansvariga, sammanställt och kommenterat av författarna till denna rapport. 3.1 I vilken mån kan antalet studenter utökas på nuvarande program? Endast två program, Marknadsföring (magister/master) och LIKE antas kunna utöka antalet studenter jämfört med nuvarande nivå. Detta medför utmaningar vad gäller examinatorer inom marknadsföringsområdet, men mindre så inom LIKE där utökning är att föredra också inom rådande upplägg och bemanning. Alla andra programansvariga anger att utökning inte medges med tanke på tillgång på examinatorer eller rådande pedagogisk modell. Det kan också behöva prioriteras att rekrytera rätt studenter och få dem att fullfölja programmen, särskilt då de tvååriga masterprogrammen. Slutsatsen är att möjligheten till expansion, med undantag för LIKE, är små eller mycket små inom ramen för nuvarande utbud och personalsituation. 3.2 Vilken uppfattning finns om efterfrågan hos studenter att läsa programmen? Programansvarigas uppfattning om efterfrågan är överlag positiv. Programmens uppges vara väl positionerade gentemot arbetsmarknad och den ekonomiska utvecklingen och ha väl etablerade internationella kontakter. I vissa fall uppges utökade marknadsföringsaktiviteter, särskilt mot våra kandidatstudenter, vara nödvändigt för att nå högre efterfrågan. Slutsatsen är att efterfrågesituationen upplevs som positiv, men att marknadsföringen gentemot våra egna kandidatstudenter kan förbättras. 7
3.3 I vilken mån finns de personalresurser som krävs? Endast inom LIKE-programmet uppges tillräckliga personalresurser finnas. Inom alla andra program beskrivs personalsituationen som antingen mer eller mindre akut ohållbar eller på sikt ohållbar (se Bilaga Personal i program på avancerad nivå ELNU 2012). Detta gäller främst examinatorskompetens, som fram över inom flera områden kommer bli än mer akut när större grupper når examensarbetet inom Civilekonomprogrammet. Men det gäller i vissa fall också lärarresurser för de ingående kurserna. I vissa fall har personer slutat eller pensionerats utan att ha kunnat ersättas, i andra fall närmar sig pension. Konsekvenserna i dagsläget är ohållbara arbetsbelastningar för nyckelpersoner, att forskningstid (också externt finansierad sådan) inte kan utnyttjas vilket i sin tur hämmar meriteringen inför docent och professorsnivåerna samt en oroande risk i och med att examinationen i flera fall vilar endast på en person. Slutsatsen är att personalförsörjningen på flera av programmen är högst oroande. 3.4 Vilka lektorer verksamma inom programmen bedöms vara nära docentmeritering? Ett par av programmen uppger att möjlighet till docentbefordran för en eller ett par medarbetare är goda sett inom en tvåårsperiod. Detta kan dock kortsiktigt kräva att dessa personer frigörs från undervisning för att meritera sig. Med tanke på personalsituationen beskriven ovan står vi därför inför något av en paradox som är mycket svårlöst, åtminstone på kort (2-3 år) sikt. I andra program ligger möjlighet till docentmeritering längre fram än två år. Slutsatsen är att docentmeritering inom vissa områden är möjlig, men kan kräva särskilda insatser att under cirka två år frigöra dessa personer från åtminstone en del av sin undervisning. 4. INTERNATIONELLT SÖKTRYCK OCH SVENSK KONKURRENS Inom ramen för detta projekt är det svårt att göra en mer fullständig bedömning av konkurrensläget för våra program på avancerad nivå. De internationella programmen söks av studenter som sannolikt också överväger program i flera andra länder än Sverige. En bild av vilka andra program som är med i deras beslutsprocess, liksom vilka faktorer som där vägs in, går inte att ta reda på genom sekundärdata. Däremot skulle intressant information kunna samlas genom en enkät riktat till våra studenter på avancerad nivå, men det har inte varit görligt inom ramen för detta projekt. Det är därför något vi starkt rekommenderar bör genomföras. Det ska också sägas att den största konkurrenten till våra program på avancerad nivå, särskilt bland våra svenska studenter, är att inte läsa något magister- eller masterprogram alls. Vi får därför inte glömma att en viktig utmaning inför framtiden är att övertyga fler av våra egna kandidatstudenter att läsa vidare på avancerad nivå. Nedanstående redogörelse bygger på statistik från den tidiga sökomgången (januari) för sökande till internationella program. Det hindrar inte att den ändå innehåller ett mindre antal svenska 8
studenter, men statistiken exkluderar alltså de svenska studenter som söker 15 april, samt utbytesstudenter. Detta måste tas i beaktande. Siffrorna ger dock en indikation på populariteten hos våra program bland internationella freemovers, som alltså hittar oss på egen hand. Det innebär också att våra svenskspråkiga program (LIKE-programmet och Magisterprogrammet i Corporate Governance) inte är med varken i statistiken eller i konkurrensanalysen. I fallet LIKE så kan programmen inom området Leadership & Management också ses som konkurrenter och täcks därför något av analysen. Magisterprogrammet i Corporate Governance konkurrerar brett med program inom området redovisning/ekonomistyrning, men har få direkta motsvarigheter med samma tydliga fokus just på corporate governance. 4.1 Konkurrerande program inom området leadership and management Lärosäte Program Sökande totalt Behöriga Varav (inkl. sena) sökande Antagna avg. skyld. Stockholms universitet Masterprogram i Management Studies 582 243 36 13 Linköpings universitet Business Administration - Strategy and Management in International Organisations 564 78 47 19 Handelshögskolan i Stockholm MSc in Business and Management, Specialization in Management 518 59 59 1 Högskolan i Gävle Master Programme in Business Administration (MBA): Business Management 362 40 24 9 Handelshögskolan i Stockholm MSc in General Management 355 48 47 16 Lunds universitet Magisterprogram i Managing People, Knowledge & Change 319 190 54 1 Blekinge tekniska högskola MBA-programmet, Campus (Helfart) 236 0 0 0 Högskolan i Halmstad Magisterprogram i strategisk ledning 179 41 8 4 Göteborgs universitet Master of Science in Management 150 15 5 0 Umeå universitet Master's Programme in Management 135 22 8 4 Högskolan på Gotland Master Program in International Management 117 33 20 11 Linnéuniversitetet Leadership and Management in International Context, magisterprogram (Kalmar) 113 34 5 2 Högskolan i Jönköping Managing in a Global Context (Two Years) 111 61 24 9 Högskolan Väst Magisterprogram i internationellt företagande 110 18 18 8 Högskolan i Jönköping Managing in a Global Context (One Year) 89 42 17 5 Lunds universitet Magisterprogram i Sustainable Business Leadership 88 0 0 0 Stockholms universitets program är tvåårigt och har ett brett innehåll inom organisation och ledarskap med inslag av entreprenörskap och innovationsledning. Behörigheten är bred, man kräver endast kandidatexamen inom samhällsvetenskap eller humaniora. I övrigt framhåller man institutionens djupa kompetens inom området som argument. Linköpings universitet framhåller strategi, ledning och internationalisering som ledord för sitt program, vilket har likheter med vårt internationella program. Programmet innehåller också kurser i avancerad konsumentmarknadsföring, projektledning och human resource management. Programmet har inga särskilda metodkurser utan dessa är integrerade i uppsatsarbetet. Behörigheten är kandidatexamen i företagsekonomi eller nationalekonomi. Handelshögskolan i Stockholm lyfter kraftigt fram pedagogiska aspekter, till exempel förekomsten av live-cases, möjligheten att välja kurser (också inom andra företagsekonomiska delämnen), färdighetsträning och personlig utveckling. Behörigheten är kandidatexamen i företagsekonomi med minst 15 hp management. Man kräver också GMAT or GRE-test. De främsta konkurrenterna inom området är tvååriga program (först Högskolan i Gävle erbjuder ett ettårigt program). Förutom Stockholms universitet lyfter man fram pedagogiken som viktigt argument. Ämnesmässigt är de något bredare än våra program. Noteras kan att dessa tvååriga program inte har i närheten så stort inslag av metodkurser som våra tvååriga program. Notera 9
också att Högskolan i Gävle respektive Högskolan på Gotland antar förhållandevis många avgiftsskyldiga studenter. 4.2 Konkurrerande program inom området business process & supply chain management Lärosäte Sökalternativ Sökande Beh sök Antagna Avg sk Lunds univ Magisterprogram i redovisning och ekonomistyrning 408 114 40 9 Jönköping International Logistics and Supply Chain Management 371 125 57 24 Linnéuniversitetet Business Process and Supply Chain Management 296 75 37 18 Chalmers SUPPLY CHAIN MANAGEMENT, MSC PROGR 223 59 26 10 Lunds universitet Masterprogram i Service Management, Logistics 146 59 25 6 Göteborgs univ Master of Science in Logistics and Transport Management 116 15 10 5 Gävle Master Programme in Management of Logistics and Innovation 97 30 14 4 Borås Magisterutbildning i industriell ekonomi - logistik 54 2 1 0 Mälardalen Produkt- och processutveckling/produktion och logistik 48 11 5 3 Metoden har varit att utifrån sökstatistiken plocka ut de program vars namn innehåller något av begreppen logistik, supply chain management, process och ekonomistyrning. Bruttolistan av program är då nio stycken. BP&SCM tillsammans med Jönköpings masterprogram förekommer som både master och magister-variant. Man kan börja med att konstatera att det inte finns några andra program som (i namnet) kombinerar logistik/scm med ekonomistyrning, utan konkurrensen är på respektive område. Master in BP&SCM tycks därmed ha sin egen nisch. Söktrycksmässigt (både mätt som sökande, behöriga sökande och antagna) så är programmet som nummer tre efter Lunds ettåriga rena ekonomistyrningsprogram och Jönköpings rena logistik/supply chain managementprogram. Flera av de övriga programmen på listan är relativt små. Vidare har information hämtats från programhemsidor. Masterprogrammet i SCM på Chalmers kräver en kandidatexamen med huvudämne någon form av engineering, därmed är vi inte konkurrenter om samma studenter. Lunds master in service management har som förkunskapskrav en kandidatexamen med minst 60 hp service management eller FEK. Jönköpings masterprogram är stora, närbelägna och bör uppfattas som den största konkurrenten De kräver 60 hp i FEK/NEK/EK mot våra 90 hp i FEK. Man kan alltså konstatera att master i BP&SCM har de högsta förkunskapskraven bland konkurrenterna. Jönköpings master har inga inslag av forskarkurser. Lunds master in service management visar heller inte på inslag av forskarkurser. Frågan är om dessa tvåårsmaster-studenter har ett år i forskarutbildningen vid examen? Detta innebär en tydlig skillnad mellan BP&SCM och våra största konkurrenter, det är oklart om det är en fördel eller nackdel, vilket vi återkommer till i avsnitt 4.5 och 5.4. Det har gjorts ett försök att värdera kompetenssituationen hos de båda huvudkonkurrenterna genom studier av personalhemsidor. I Jönköping presenterar man personalen i logistik och marknadsföring tillsammans, varför det är svårt att urskilja logistikkompetent personal. Vi vet att professorn håller på att gå i pension och att de har annonserat efter en ny. I övrigt framgår få seniora personer. I Lund (detta program är lokaliserat till Campus Helsingborg) presenteras personal på institutionen för service management (logistik är en av tre fördjupningar). Där finns gott om senior personal men det är åter oklart om de är inom logistik/scm-området. 10
Sammantaget kan man säga att det inte tycks som de två största konkurrenterna har avsevärt gynnsammare kompetenssituation än oss. 4.3 Konkurrerande program inom området internationellt företagande/ marknadsföring Lärosäte Program Sökande Behöriga Antagna Avg skyldiga Göteborgs universitet Master of Science in International Business and Trade 193 17 13 4 Högskolan i Halmstad Magisterprogram i internationell marknadsföring 180 70 9 1 Högskolan i Jönköping International Marketing (One Year) 266 111 28 8 Högskolan Väst Magisterprogram i internationellt företagande 110 18 18 8 Linnéuniversitetet International Business Strategy, magisterprogram 152 36 23 4 Mälardalens högskola International Marketing 166 57 36 16 Umeå universitet Master's program in Business Development and Internationalisation 142 20 10 2 Bland de analyserade programmen är söktrycket relativt homogent. De tre program som efter en kvalitativ analys av programinnehållet framstår som de främsta konkurrenterna är de program som ges vid handelshögskolan Göteborg, högskolan i Halmstad samt vid internationella handelshögskolan i Jönköping. Gemensamt för dessa tre program är att de har relativt låga behörighetskrav. I synnerhet Göteborg som tar in studenter med teknisk, nationalekonomisk och företagsekonomisk kandidatexamen. Detta är att närmast betrakta som en breddmagister. Programmet i Halmstad är produktionseffektivt då stor samläsning sker med övriga magisterinriktningar. Här har man ett tydligt innovationsfokus. Programmet I Jönköping framstår som teoretiskt relativt brett och mindre fokuserat. Mälardalen sticker ut med en stor andel avgiftspliktiga studenter. Noteras bör att Uppsala Universitet som forskningsmässigt är ledande inom ämnet inte finns med på listan på grund av sin programstruktur. Inriktningen är stor i Uppsala där stor kompetens finns inom ämnet. Dessutom startas ett program med inriktning International Business upp i vid Handelshögskolan i Stockholm under HT 13. International Business Strategy vid Linneuniversitetet sticker ut från övriga konkurrenter med sitt fokus på tillväxtmarknader, sitt forskningsnära upplägg och sitt arbete med LIVE-cases. Detta antas vara en styrka vid rekrytering, samtidigt är det en svaghet/ ett hot då det gör oss oerhört beroende av enstaka personer. Därtill bör nämnas att programmet har striktast behörighetskrav bland de analyserade konkurrenterna. Detta innebär att antalet potentiella sökanden begränsas, samtidigt som det antas höja kvaliteten och medvetenheten bland de sökande studenterna. 4.4 Konkurrerande program inom området marknadsföring Lärosäte Sökalternativ Sökand e Behöriga Antagna Avg. skyldiga Högskolan i Magister International Marketing 266 111 28 8 Jönköping Högskolan i Master innovationsledning & 186 42 7 5 Halmstad affärsutv., inr. strategisk ledning Högskolan i Magister internationell MF 180 70 9 1 11
Halmstad Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad Mälardalens högskola Umeå universitet Karlstads universitet Umeå universitet Linnéunivers itetet Linnéunivers itetet Göteborgs universitet Master innovationsledning & affärsutv., inr. Tekn. projektledning Master innovationsledning & affärsutv., inr. internationell MF 95 35 7 5 151 39 7 4 International Marketing 166 57 36 16 Master Business Development and Internationalisation 142 20 10 2 Magister-/ Master MF 134 33 8 0 Master MF 115 22 7 2 Master MF 106 12 3 1 Magister MF 91 17 10 3 Master Innovation & Industrial Management 74 13 7 3 Magistern/mastern i MF har minst 10 huvudkonkurrenter. Av dessa är Jönköping, men framför allt Halmstad de vassaste. När vårt magister-/masterprogram i Marnadsföring beslutades 2008 hade Halmstad ingen motsvarande utbildning. Sedan dess har de systematiskt rekryterat professorer, docenter och lektorer inom innovation och marknadsföring. De har också byggt upp ett antal mycket profilerade magister och masterprogram med gemensam bas, ungefär som HIK körde grundutbildningen förut. Mycket framgångsrikt. De är nu antagligen vår tuffaste konkurrent. Mälardalens högskolan har också en relativt stor (sett till antal antagna) utbildning i International marketing. Se också analysen av internationellt företagande/ marknadsföring där också viss internkonkurrens med magisterprogrammet i International business strategy kan antas. Jämfört med Halmstad så framstår vårt program som mindre unikt. De närmaste åren bör vi profilera och integrera vårt program i större utsträckning än idag. Detta fordrar att inblandade lärare deltar i en större utvecklingsaktivitet. 4.5 Sammanfattning av viktiga iakttagelser Även om utbudet av program på avancerad nivå i Sverige är dynamiskt så ger ovanstående sammanställning en grund för framtida benchmarking och inspiration. Tydligt är att inom de flesta av våra områden finns konkurrenter som, åtminstone sett utifrån, erbjuder kraftfulla produkter, både innehållsmässigt och pedagogiskt, dessutom snyggt presenterade. Det är endast inom Business Process & Supply Chain Management, och i viss mån inom Corporate Governance, där liknande alternativ saknas eller är få. Det bör också noteras att de flesta tvååriga program som studerats närmare har en betydligt mindre fokusering på metodkurser än våra tvååriga program. Det är svårt att veta närmare 12
om/vilka andra kurser som respektive lärosäte anser vara på forskarutbildningsnivå, men i en jämförelse framstår våra tvååriga program som tydligt forskarförberedande och har inte samma flexibilitet till exempel vad gäller möjlighet till utlandsstudier som i flera program på andra lärosäten. Detta påverkar sannolikt både antal och vilka studenter som söker och bör beaktas inför vårt fortsatta utvecklingsarbete. 5. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG 5.1 En portfölj med både styrkor och svagheter Vi har konstaterat att våra nuvarande program står relativt starka som enskilda delar genom intressanta ämneskombinationer, i flera fall anknytning till livaktiga forskningsmiljöer och har byggt upp spännande internationella miljöer. Samtidigt finns betydande utmaningar i att på sikt säkerställa personalförsörjningen, framför allt vad gäller examinatorskompetens på docent och professorsnivå. Flera programmen har härvidlag i dagsläget en oacceptabel risknivå där mycket kvalitet och legitimitet vilar på ett fåtal personer, vissa som redan nått officiell pensionsålder. 5.2 Expansionsmöjligheter Vi har konstaterat att möjligheterna till expansion av antalet studenter finns men är liten inom ramen för nuvarande program, detta beroende både på de pedagogiska modeller som används och på ovan nämnd brist på handledarkapacitet. Däremot finns möjlighet till utveckling av nya program på magister/masternivå och vi har identifierat turism respektive entreprenörskap som de två i dagsläget mest naturliga områdena för programutveckling. 5.3 Nationell och internationell rekrytering För att öka andelen utbildning på avancerad nivå så måste rekryteringen till avancerad nivå bland våra nuvarande svenska kandidatstudenter öka. Det måste bli naturligt för fler att läsa vidare efter kandidatnivån. Samtidigt så ser vi att intresset bland svenska studenter att läsa på denna nivå för närvarande är relativt skralt, vilket gör att vi ser det som naturligt att våra utbildningar på avancerad nivå, om inte särskilda skäl finns för undantag, är engelskspråkiga och riktar sig mot en internationell studentmarknad. Särskilda insatser riktade både mot egna och andras svenska studenter samt mot en internationell studentmarknad behöver göras, samtidigt som relationer med utvalda partneruniversitet fördjupas. 5.3 Samkörning och specialisering För att erbjuda så hög kvalitet som möjligt, speciellt vad gäller forskningsanknytningen, ser vid det som naturligt att vi i högre grad än på grundnivå utnyttjar våra resurser vid båda campus. Det kan innebära att samma kurs går på båda campus fast kanske i olika program och att lärare 13
medverkar på båda campus. Med tanke på de små grupper det ibland är fråga om så är det också viktigt att utnyttja samläsningsmöjligheter mellan olika magister/masterprogram och med civilekonomprogrammets fördjupningar. Detta görs i olika utsträckning redan idag, men kan behöva göras i än högre utsträckning. Det innebär också att vi bör undvika att liknande magister/masterprogram ges på båda orterna, utan att det sker en specialisering och att programmen ges på det campus där de har de bästa förutsättningarna. 5.4 Relationen masterutbildning-forskarutbildning I jämförelsen med relevanta konkurrenter (se avsnitt 4 ovan) framkommer att Ekonomihögskolans masterprogram, som bygger på samma grundstruktur, har en klart större tonvikt på forskarförberedande metodkurser än program på andra orter. I dagsläget läser våra studenter 30 hp metodkurser på forskarutbildningsnivå vilket gör att våra masterprogram har en markant forskarförberedande inriktning, vilket sannolikt får konsekvenser både för antalet och vilka studenter som söker våra program. Flera av våra internationella studenter har haft svårt att klara dessa kurser, åtminstone på den nivå som vi förväntar oss av doktoranderna. Det kan diskuteras om detta är den bästa modellen inför framtiden. Å ena sidan ställs höga krav på masteruppsatsens vetenskapliga kvalitet, vilket fordrar en gedigen metodutbildning. Flera av de internationella studenterna upplevs inte av programansvariga ha tillräckliga metodkunskaper när de påbörjar masterprogrammen vilket gör metodinslagen viktiga. Å andra sidan kan ett något mindre utrymme för metodkurser (till exempel att studenterna läser 15 och inte 30 hp metod) ge möjlighet till andra attraktiva moment, så som utlandsstudier vid något av våra partneruniversitet och program som inte framstår som i lika hög grad forskarförberedande. Propedeutiska metodkurser, liksom moment inom ramen för andra kurser kan i så fall komplettera de kvarvarande metodkurserna. Möjlighet till fortsatt samläsning för att säkerställa både kvalitet och resurseffektivitet, liksom målet att 60 hp enligt Bolognamodellen ska kunna tillgodoräknas på forskarutbildningen bör också då beaktas. 5.5 Relationen mellan Civilekonomprogrammet och andra utbildningar på avancerad nivå I den framtida diskussionen måste hänsyn tas också till Civilekonomprogrammet, som ligger utanför ramarna för denna rapport. Civilekonomprogrammets fjärde år utgör en betydande del av Ekonomihögskolans undervisning på avancerad nivå och har i flera fall samläsningsaktiviteter med andra magisterutbildningar. Resultaten av en framtida kvalitetsutvärdering av Högskoleverket kommer därför att ha stor betydelse för vår verksamhet på avancerad nivå. I ljuset av att fler och fler universitet väljer att avstå från att ge civilekonomexamen (eller ger den en mycket undanskymd plats), senast Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, gör en fördjupad och seriös diskussion om Civilekonomprogrammets roll i vårt samlade utbildningsutbud nödvändig. Vill vi fortsätta att hålla fast vid civilekonomexamen som en av kanske allt färre lärosäten, eller vill vi på medellång sikt lämna denna och gå mot en mer renodlad Bolognamodell med treåriga kandidatprogram och ett- och tvååriga magister magister och masterpgrogram? 14