KAMMARRÄTTEN DOM Mål nr 508-14 I STOCKHOLM 2014-06-23 Avdelning 02 Stockholm KLAGANDE [Mannen, född 1979, adress] MOTPART Socialstyrelsen Tillsynsavdelningen Enheten för behörighet och patientsäkerhet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms beslut den 9 januari 2014 i mål nr 9370-13, se bilaga A SAKEN Avvisad talan KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens beslut och visar målet åter till förvaltningsrätten för ny handläggning. BAKGRUND [Mannen] ansökte i mars 2011 om prövning av hans utländska utbildning som grund för läkarlegitimation. Med anledning av detta begärde Socialstyrelsen i april 2011 att han skulle genomgå ett medicinskt kunskapsprov för att därefter kunna fatta beslut om kompletterande utbildning. [Mannen] begärde sedan i januari 2013 att i stället få göra en provtjänstgöring i pediatrik. Socialstyrelsen har nu i det överklagade beslutet stått fast vid att [mannen] ska göra ett medicinskt kunskapsprov. Såvitt kommit fram i målet har Socialstyrelsen inte fattat något beslut om att avslå eller avvisa hans ansökan, som gjordes för drygt tre år sedan. YRKANDEN M.M. [Mannen] håller fast vid sitt överklagande i kammarrätten. Socialstyrelsen anser att överklagandet ska avslås och för fram bl.a. följande till stöd för sin inställning. För att bedöma en tredjelandsutbildad läkares medicinska kompetens begär man att sökanden ska genomgå ett medicinskt kunskapsprov eller fullgöra provtjänstgöring. Resultatet utgör sedan underlag för beslut om
kompletterande utbildning eller ytterligare utredning. För provtjänstgöring krävs att sökande har bevis om specialistkompetens från tredjeland efter att bl.a. ha genomfört minst tre års specialiseringstjänstgöring. [Mannen] har inte visat att han har gjort detta. Beslutet om att han ska genomgå ett medicinskt kunskapsprov är ett beslut under handläggningen som inte får överklagas. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten konstaterar inledningsvis att behörighetsbevis för läkare som genomgått utbildning utomlands regleras i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), PSF. Enligt 6 kap. 1 PSF ska den som har genomgått någon annan utbildning utomlands än som avses i 5 kap. 1-13 samma förordning efter ansökan få behörighetsbevis för ett yrke inom bl.a. hälso- och sjukvården för vilket det finns bestämmelser om legitimation eller annan behörighet i Sverige, om han eller hon 1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den praktiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och färdigheterna ska motsvara de svenska kraven, 2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar, och 3. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. Socialstyrelsen får enligt kammarrättens mening anses ha fattat det överklagade beslutet med stöd av PSF. Det är därför i första hand bestämmelserna om överklagande i förordningen som ska tillämpas. I och med införandet av patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, och PSF den 1 januari 2011 upphävdes lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, med tillhörande förordning. I samband med det ändrades överklagandebestämmelserna delvis. I den äldre förordningen hänvisades i fråga om överklagande till LYHS. Numera har PSF egna bestämmelser om överklagande av beslut som meddelats med stöd av förordningen. I 8 kap. 3 PSF anges nämligen att det i 22 a förvaltningslagen (1986:223), FL, finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Enligt 22 FL får beslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Vid prövning av beslut meddelade med stöd av PSF anser kammarrätten därmed inte att bestämmelserna om överklagande i PSL är tillämpliga. Det står klart att Socialstyrelsens beslut angår [mannen] och att det har gått honom emot. Frågan i målet är därmed om beslutet är överklagbart. Enligt allmänna rättsprinciper krävs för att ett beslut ska vara överklagbart att beslutet har någon form av rättslig verkan eller är bindande för någon. Beslut som en myndighet fattar under beredningen av ett ärende kan i regel inte överklagas annat än i samband med det slutliga beslutet i ärendet. Det gäller t.ex. beslut om att sökanden ska komplettera sin ansökan och beslut om att avslå en begäran om muntlig förhandling eller att inhämta ett yttrande från en annan myndighet. Sådana beslut saknar ofta rättsliga och andra verkningar för parter eller andra. Rättsskyddsbehovet tillgodoses genom att det slutliga beslutet i ärendet kan överklagas (jfr Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentar, 2010, s. 284). Av utredningen i målet framgår att Socialstyrelsen inledningsvis beslutat att [mannen] ska komplettera sin ansökan med ett medicinskt kunskapsprov. Såvitt kommit fram i målet är hans ärende fortfarande öppet trots att han inte kompletterat sin ansökan enligt begäran. Inom ramen för samma ärende har [mannen] nu begärt att i stället få göra en provtjänstgöring. Det överklagade beslutet innebär att [mannens] begäran om att få genomgå provtjänstgöring avslås och får anses innefatta en prövning av om han har tillräcklig specialistkunskap för en sådan tjänstgöring. Beslutet innefattar alltså ett visst mått av materiell prövning. Beslutet är också avgörande för
vilken utbildning och tjänstgöring som [mannen] måste genomgå för att få ett behörighetsbevis för läkaryrket och har både en rättslig och praktisk verkan för honom. Detta skiljer beslutet från sådana beslut under handläggningen som nämns i kommentaren till förvaltningslagen som normalt inte kan överklagas, vilket i sin tur talar för att beslutet ska anses vara överklagbart. Kammarrätten konstaterar också att Socialstyrelsen inte vid sitt första beslut om komplettering eller i det nu överklagade beslutet har ställt upp någon frist inom vilken komplettering bör ske och efter vilken ärendet prövas i befintligt skick. Som tidigare konstaterats har det gått drygt tre år sedan ansökan inkom, och något slutligt beslut i ärendet har inte fattats. Med hänsyn till att någon frist för sista dag för komplettering inte heller uppställts av Socialstyrelsen i det överklagade beslutet saknas anledning att tro att ärendet kommer att bli slutligt avgjort inom den närmaste framtiden. Att Socialstyrelsen inte meddelar något slutligt beslut i ärendet innebär att [mannen] inte inom rimlig tid får sin rätt att genomgå provtjänstgöring prövad genom ett överklagande av det slutliga beslutet i ärendet. Även detta talar således för att beslutet ska vara överklagbart. Mot bakgrund av det anförda anser kammarrätten att Socialstyrelsens beslut den 25 mars 2013 om att avslå begäran om provtjänstgöring är ett beslut som kan överklagas särskilt. Förvaltningsrätten hade därför inte fog för sitt beslut att avvisa överklagandet. Målet ska därför visas åter till förvaltningsrätten för prövning i sak. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1) Eva Lindeblad Anette Briheim Fällman Jonas Karlsson kammarrättsråd kammarrättsråd tf assessor ordförande referent Sandra Zetterdahl kammarrättsfiskal föredragande - - - FÖRVALTNINGSRÄTTEN BESLUT Mål nr I STOCKHOLM 2014-01-09 9370-13 Allmänna avdelningen Stockholm Enhet 15 KLAGANDE [Mannen, född 1979, adress] MOTPART
Socialstyrelsen 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut 2013-03-25, se bilaga 1 SAKEN Prövning av utländsk utbildning som grund for svensk läkarlegitimation; fråga om överklagbart beslut FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avvisar överklagandet. YRKANDEN M.M. Socialstyrelsen begärde den 18 april 2011 att [mannen] ska göra ett medicinskt kunskapsprov innan beslut om kompletterande utbildning kan fattas. [Mannen] begärde därefter att han i stället skulle la göra en provtjänstgöring inom pediatrik. Socialstyrelsen beslutade den 25 mars 2013 att inte ändra sitt ställningstagande från den 18 april 2011. [Mannen] yrkar att han ska få göra provtjänstgöring inom pediatrik. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande. Enligt Socialstyrelsens beslut måste han göra ett medicinskt kunskapsprov. Han har arbetat som barnläkare i Ryssland i fem år och två månader. Under samma tid, åren 2003-2007, gjorde han sin doktorandutbildning (det var också forskning med patienter). Från september 2002 till juni 2003 gjorde han sin internship som barnläkare. I Ryssland är man specialist direkt efter universitetet. Han började som barnläkare på vårdcentral samtidigt som han gjorde sin internship. Socialstyrelsen vidhåller sitt beslut. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Enligt 10 kap. 13 a första stycket patientsäkerhetslagen (2010:659) - PSL - får Socialstyrelsens beslut om legitimation eller annan behörighet enligt 4 kap. överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vidare anges i andra stycket att andra beslut av Socialstyrelsen enligt denna lag inte får överklagas. Genom det överklagade beslutet har Socialstyrelsen bestämt att [mannen] ska göra ett medicinskt kunskapsprov. Enligt förvaltningsrättens bedömning är beslutet att genomgå ett medicinskt kunskapsprov inte ett sådant beslut om legitimation eller annan behörighet som kan överklagas enligt 10 kap. 13 a PSL, utan utgör ett sådant beslut under handläggningen som inte får överklagas. Överklagandet ska därför avvisas. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 2 (DV 3109/1 A).
Karl Lundberg Rådman Christina Karlström har föredragit målet. - - - SOCIALSTYRELSEN BESLUT Dnr 7.1.3-60093/2012 [Handläggaren] 2013-03-25 [Mannen, adress] Ansökan om prövning av legitimation som läkare med utbildning från tredjeland (DIAS 202-214/11)- omprövning av utredningsbeslut För att bedöma din kompetens har Socialstyrelsen den 18 april 2011 begärt att du ska göra ett medicinskt kunskapsprov innan beslut om kompletterande utbildning kan fattas. I skrivelse som inkom till Socialstyrelsen den 11 januari begär du att i stället få göra en provtjänstgöring inom pediatrik. Vad du anför ger inte anledning till ändrat ställningstagande. Socialstyrelsen vidhåller att du ska göra ett medicinskt kunskapsprov. Beslut i detta ärende har fattats av utredaren [handläggaren] För Socialstyrelsen [Handläggaren]