Informationshantering i FM. Informationskomplexiteten inom ramen för ISAF AMN/FMN koncept

Relevanta dokument
Informationsstyrning (Enterprise Information Management, EIM) och ISO/IEC Hans Dahlquist

Genlt Sverker Göranson

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Styrning och struktur FMV Systemledning

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Resiliens i en förändrad omvärld

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting

F 17 en flottilj i utveckling!

12FMVNNN-1:1 Michael Stolz. Trendspaning. Michael Stolz Produktledare och Projektledare SML/MDF

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Antagen av kommunfullmäktige , 57

Informationssäkerhetspolicy i Borlänge kommunkoncern. Beslutad av kommunfullmäktige , reviderad

Policy och strategi för informationssäkerhet

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet

IT-Policy. Tritech Technology AB

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Inriktning Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (8)

Norrbottens regemente 2016/2017

Naznoush Habashian, Försvarsmaktens Hållbarhetschef. Försvarsmaktens arbete på energioch klimatområdet

Informationssäkerhet. Hur skall jag som chef hantera detta?? Vad är det??

FMV. Marinens utveckling

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Norrbottens regemente

1(6) Informationssäkerhetspolicy. Styrdokument

Militärregion Syd. MRLäk Syd

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun

1 INLEDNING ALLMÄNT OM INFORMATIONSSÄKERHET MÃL FÖRKOMMUNENS lnformationssäkerhetsarbete ROLLER OCH ANSVAR...

Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket

GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-policy version sid 2 av Syfte Övergripande Styrning av IT... 3

F 21. Mål & Vision 2015

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling

DNR: KS2016/918/01. Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/ (1) Kommunstyrelsen

Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0)

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ Agenda

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun Kommunledningskontoret

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Publiceringsdatum Juni 2007 ( rev. September 2011)

Informationssäkerhetspolicy S/~LA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE. Bi l aga KS 2015 / 135/1 INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR SALA KOMMUN

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Riktlinje för informationssäkerhet

Bilaga 3 Säkerhet Dnr: /

Riktlinje Informationssäkerhet Landstinget Sörmland beslutad LS 12/13

IT-revision Martin Malm CISA CISSP Verksamhetschef IT Governance Transcendent Group

Informationssäkerhetspolicy

Dnr

I n fo r m a ti o n ssä k e r h e t

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU)

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Informationssäkerhetspolicy

Finansinspektionens författningssamling

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om krav på informationssäkerhet.

Informationssäkerhetspolicy

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Beslutsdatum (rev )

Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun

POLICY INFORMATIONSSÄKERHET

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

VISION STRATEGI REGLEMENTE PROGRAM POLICY PLAN» RIKTLINJE REGEL. Riktlinjer för informationssäkerhet

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Informationssäkerhetspolicy. Informationssäkerhetspolicy för Vingåkers kommun

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Riktlinjer avseende Informationssäkerheten för Götene, Lidköping och Skara kommuner

Revidering av riktlinjer för Informationssäkerhet vid Högskolan i Skövde

Verksamhetsplan Informationssäkerhet

Hantering av behörigheter och roller

Överbefälhavaren har mottagit denna

TJÄNSTESKRIVELSE. Revidering av. informationssäkerhetspolicy TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen KS/2019:63

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning

Policy för informations- säkerhet och personuppgiftshantering

Swedish Armed Forces Joint policy documentation for Interoperability enabling systems

Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och

ISO/IEC och Nyheter

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun

HÖGKVARTERET Datum HKV beteckning :62995

NBF FM metod att skapa ett flexibelt insatsförsvar

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF

Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Hur värnar kommuner digital säkerhet?

IT-plan för Söderköpings kommun

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

Ledning och styrning av IT-tjänster och informationssäkerhet

Att beskriva förband för nationell och multinationell insats. Michael Stolz Produktledare FMV SPL SP

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern

Transkript:

Informationshantering i FM samt Informationskomplexiteten inom ramen för ISAF AMN/FMN koncept Christer Lind-Val C UtvS/MSK Ledsyst Enköping Christer.lind-val@mil.se

Informationshantering i FM

Vår verksamhetsidé: Försvarsmakten ska förebygga och hantera konflikter och krig, ytterst genom väpnad strid. Försvarsmakten ska enskilt och tillsammans med andra länder, myndigheter och organisationer och med tydligt insatsfokus; försvara Sverige, värna svenska intressen och främja säkerheten genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och globalt upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna Sveriges suveränitet och nationella intressen i områden utanför detta med befintliga förmågor och resurser vid behov bistå övriga samhället

Övergripande systemnivå WWW.FORSVARSMAKTEN.SE

Koncept och livscykel WWW.FORSVARSMAKTEN.SE

Informa5onens livscykel Information = Data (innehåll) + Metadata (sammanhang) Versionshantering Arkiveras Avvecklas Inhämtas Utvecklas KonJigurationsledning Lagras Ägare Bearbetas/produceras Används Presenteras Överförs Fastställs Dokument Styrande Stödjande Inriktande

Definitioner (tagna från nätet) Informationssäkerhet Säkerhet beträffande informationstillgångar rörande förmågan att upprätthålla önskad konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet, även spårbarhet och oavvislighet. Omfattar såväl IT-säkerhet som säkerhet i administrativa rutiner. Informationsägare Den som har det övergripande ansvaret för informationen i ett system. Den som är utfärdare och/eller fastställare av viss information och som svarar för att informationen är riktig, tillförlitlig och för det sätt på vilken den får sin spridning. All information skall ha en informationsägare.

I artikeln Dålig styrning ger miljardförluster publicerad i Computer Sweden gör Gartner gällande att IT-avdelningarna måste börja hantera information, inte teknik. Jag håller med om att fokus måste flyttas från tekniken till syftet med tekniken, vilket i stort är att dela, lagra och filtrera information. Något som synliggör teknikfokus är rollen som systemägare vilket vanligen är en verksamhetschef och/eller processägare varför ska de äga systemet?. Informationsägare däremot är en roll som ofta saknas och som borde vara en självklar roll för verksamhetschef och/eller processägare. En informationsägare äger informationen och formulerar krav avseende bland annat icke-funktionella krav som informations tillgänglighet, kapacitet som krävs, säkerhetsnivå och funktionella krav som bland annat på vilket sätt information ska visas och vilken information som ska finnas. Det är ansvar som ofta ligger på systemägarrollen och det är egentligen inte någon bra roll benämning, låter för teknisk ( system= teknik= det är inget för mig utan för IT-folk ), vilket kanske också är orsaken till varför det är så få systemägare som lägger någon större vikt vid rollen och därmed tid. Istället borde rollen som informationsägare etableras. Systemägarrollen (teknisk förvaltning) borde finnas inom IT-avdelningen. Angelica Haverblad

Informationsutbytesbehov WWW.FORSVARSMAKTEN.SE

En modell WWW.FORSVARSMAKTEN.SE

Informationsstyrning i praktiken Begreppet omfattar såväl strategisk som operativ styrning av organisationens övergripande hantering av information, digital såväl som i pappersform. 1. Enhetligt, definierat och överskådligt informationslandskap 2. Rollerna chef/ansvarig för informationsstyrning/eim och informationsägare definierade 3. Koordinerade beslut angående skapande, behandling, transport, lagring, arkivering, radering, spårbarhet och klassificering av information dvs informationens livscykel 4. Enhetliga strategier för åtkomst till information (när, var, hur och vem) 5. Koordinering av gemensam: masterdata (definition på beteckning av dataobjekt) metadata (data om data) loggdata källdata (datahierarkier mellan databaser mm) datakvalitet

Exempel NATO WWW.FORSVARSMAKTEN.SE

Lednings- och underrättelseförband WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Försvarsmaktens organisation för drift- och underhåll av fasta ledningssystem omstruktureras tidigt i perioden varvid en enhetlig drift- och underhållsorganisation inrättas. Med omstruktureringen införs även funktionen ledning av ledningssystem (LaL) för att möjliggöra en effektiviserad planering, drift och avveckling av ledningsstödsystem för planerade och pågående insatser. I och med denna omstrukturering avvecklas krigsförbanden FMTM och operativ ledningsteknisk bataljon och istället inrättas Försvarsmaktens telekommunikations- och IS förband, FMTIS. I FMTIS integreras teledriftcentral (TDC), IT driftcentral, Försvarsmaktens larmcentral (FM LC) och Ledning av ledningssystem vilket medför ett bättre resursutnyttjande med målet att öka driftsäkerhet och säkerhet mot intrång och åverkan i den fasta infrastrukturen. Försvarsmakten planerar för att med befintliga system införa funktioner för gemensam lägesinformation (förenklad och reducerad GLI). Förmågan att bedriva informationstjänst och visuell information (Combat Camera) utvecklas.

Gemensam lägesinformation WWW.FORSVARSMAKTEN.SE

AMN/FMN WWW.FORSVARSMAKTEN.SE

Strategiska förändringsmål Öka förmågan att verka med andra Försvarsmakten ska i gemenskap och samverkan med andra organisationer och länder skapa en högre operativ förmåga. Våra uppgifter är och kommer att vara så komplexa att vår kompetens och förmåga måste kompletteras. För att skapa ett tillräckligt bra resultat krävs ett fungerande lagspel på och mellan alla nivåer, både internt och tillsammans med externa samarbetspartners. Det gäller såväl i Sverige som internationellt. Vi ska även samarbeta för att uppnå rationalitet vid utbildning, träning och materielanskaffningar. Speciellt viktigt är det nordiska samarbetet. Vi ska öka vår förmåga till civil-militär samverkan med fokus på våra bidrag vid internationella insatser, men även förbättra den civil-militära samverkan nationellt. Vi ska skapa en väl fungerande regional och lokal ledning genom övning och träning. Försvarsplanering tillsammans med andra ska öka och åtgärder ska vidtas för att kunna ge och ta emot militärt stöd. Engagemang, bidrag och insatser inom ramen för EU, NATO, FN samt bi- och multinationella avtal ska alltid utvärderas och anpassas efter givna förutsättningar och krav. Det nordiska samarbetet ska utökas och fördjupas. Genom att öva, träna och genomföra insatser tillsammans ökar förutsättningarna för ett effektivare resursutnyttjande. Den samlade effekten av våra bidrag blir större och målen för den svenska närvaron i de områden där insatserna genomförs blir lättare att nå. Ett fördjupat nordiskt samarbete bidrar till att stärka den samlade europeiska förmågan till krishanteringsinsatser internationellt. Vi kan gemensamt upprätthålla fler militära förmågor och bättre tillgodose multinationella behov.

Ledning Ledning är att inrikta och samordna tillgängliga resurser så att de åstadkommer de effekter som krävs för att lösa tilldelat uppdrag eller uppgift. Ledningsstödsystem Teknik i ledningssystemet benämns sammanfattande ledningsstödssystem. Detta innefattar informationssystem, sambandssystem och ledningsplatsernas övriga tekniska utrustning. Ledningssystem Försvarsmaktens ledningssystem består av ledningsorganisation, personal, teknik och procedurer som sätts samman för att verkställa ledningen av en viss verksamhet.

Bakgrund AMN I början av 2010 påtalade den dåvarande COMISAF*, general Stanley McChrystal, att informationsspridningen inom ISAF måste förbättras, i syfte att effektivare stödja pågående operationer. Detta resulterade i att NATO under 2010 inledde ett arbete för att omsätta ledningssystemet för ISAF; Afghanistan Mission Network (AMN). AMN är i operativ drift inom ISAF sedan halvårsskiftet 2010. Följande länder har hittills anslutit sig till AMN: USA, Storbritannien, Italien, Kanada, Tyskland och Norge. Ytterligare länder står i begrepp att ansluta sig eller påbörja anslutningsprocessen. NATOs ambition är att samtliga koalitionsländer (TCN**) på sikt ska ansluta till AMN. *Commander ISAF **Troop Contributing Nations SWE kopplade in vårt nationella ledningsstödsystem i AMN under feb/mars 2013.

iii. Role of JFBCS. JFCBS will be the operational link between ISAF and ACO. This aspect of the governance approach is perhaps the most critical link whereby an explicit and unambiguous understanding of all aspects of the mission is required, including operational objectives, timelines, and the Coalition Mission Threads. These are: 1) Battlespace Management. 2) Joint Fires. 3) Joint Intelligence, Surveillance and Reconnaissance (ISR). 4) Medical Evacuation (MEDEVAC). 5) Counter-Improvised Explosive Device (C-IED). 6) Freedom of Movement. 7) Force Protection. 8) Service Management.

Möjligheter och utmaningar WWW.FORSVARSMAKTEN.SE

Syfte: att dela information need to share Federerad ledningsstödsystem - Gemensamma tjänster - Nät av nät - System high (ISAF SECRET)

FMN.. Tanken är att vid en ny insats inom ramen för NATO (PfP) skall NATO sätta upp det gemensamma kommunikationsnätet inkl. de gemensamma tjänsterna. Vartefter de olika TCN kommer på plats så kan de direkt koppla in sina ledningsstödsystem i den gemensamma lösningen och utbyta information för att på så sätt snabbare öka effekten av bidraget i insatsen. FMN

ISAF SECRET Policy och klassning Policy innebär att informationen delas inom ISAF Klassning är SECRET dvs HEMLIG NATO regelverk gäller fullt ut. Svensk klassning H/SECRET Använder inte policy på motsvarande sätt

AMN(FMN).. Informationsägare ISAF Info Överlämnas för lagring framtida bruk (krigsbrott) ISAF Info

SLUT Frågor?