Vilka är lokalpolitikerna i Jämtlands län?

POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jämtlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1

2

Korta fakta Jämtlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Jämtland. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Jämtland? De allra flesta, 95 procent av de drygt 900 förtroendevalda i Jämtland, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda. Till exempel motsvarar andelen småbarnsföräldrar relativt väl gruppens andel av befolkningen. Nästan var tionde förtroendevald har barn under 6 år. I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg samtidigt som de förtroendevalda, som ju är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar, paradoxalt nog får lägre betyg. Så ser det ut i Jämtland liksom i landet i sin helhet. 3

Innehåll Vilka är de förtroendevalda i Sverige?... 5 Fler kommuner med jämn könsfördelning... 5 Flertalet är fritidspolitiker... 7 Högt valdeltagande i Jämtland... 8 Jämtland har 908 förtroendevalda... 9 varav 95 procent är fritidspolitiker... 9 Vilka är de förtroendevalda i Jämtlands kommuner?... 10 Berg och Bräcke har jämnast könsfördelning... 10 Unga är bäst representerade i Strömsund... 10 Utrikes födda är relativt väl representerade... 11 Många är gifta... 11 Härjedalen och Strömsund har största andelen småbarnsföräldrar... 12 Åre har flest i näringslivet... 12 Många är välutbildade... 13 Vilka är de förtroendevalda i Jämtlands läns landsting?... 14 Kvinnor är i majoritet... 14 De arbetar i många sektorer i samhället... 14 Sammanfattning av de förtroendevalda i Jämtlands län... 16 Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten... 17 Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin... 17 Medborgarna är nöjda med verksamheten... 18 Sammanfattande kommentarer - förtroende... 19 4

Vilka är de förtroendevalda i Sverige? Statistiska centralbyrån (SCB) har under 2011 genomfört en undersökning om de förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting 1. Undersökningen har gjorts med finansiellt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Analyserna är baserade på uppgifter som landets samtliga kommuner och landsting har skickat in till SCB. Undersökningen visar att antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat med omkring 1 000 personer till cirka 38 000 sedan den förra undersökningen år 2007. I landstingen har antalet förtroendevalda ökat marginellt till knappt 4 600 under samma tid. Fler kommuner med jämn könsfördelning Kvinnor, unga och utrikes födda är underrepresenterade bland de förtroendevalda. Andelen kvinnor har dock ökat med en procentenhet jämfört med undersökningen 2007 och utgör nu 43 procent. Könsfördelningen brukar betraktas som jämn då andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. I totalt 208 av landets 290 kommuner är andelen kvinnliga förtroendevalda högre än 40 procent vilket är en ökning med cirka 30 kommuner sedan år 2007. Landstingen har en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än kommunerna och andelen kvinnor är som tidigare undersökning 48 procent. Diagram 1 visar köns- och åldersfördelningen bland de förtroendevalda. Noterbart är att könsfördelningen är förhållandevis jämn i gruppen mellan 18 och 50 år. 1 I denna rapport används ordet landsting som ett samlingsnamn för landsting och regioner. 5

Diagram 1 Antal förtroendevalda i kommunen efter kön och ålder. År 2011 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 man kvinna Jämfört med hela befolkningen är unga i åldrarna 18-29 år underrepresenterade bland de förtroendevalda i såväl kommuner som landsting. SCB:s statistik visar att Stockholms län har den högsta andelen unga förtroendevalda tillsammans med storstadsområdena Göteborg och Malmö och universitetsstäder som Umeå, Karlstad, Växjö och Uppsala. Gruppen förtroendevalda i åldern 65 år och äldre har ökat sedan 2007 i både kommuner och landsting. I kommunerna är denna grupp inte längre underrepresenterad totalt sett. Åldersstrukturen bland de förtroendevalda åren 2003, 2007 och 2011 visas i diagram 2 där en stark representation för gruppen 50- och 60-åringar framgår. Åldersfördelningen är stort sett densamma vid varje tillfälle, även om kurvan har förskjutits framåt med fyra års intervall. Diagram 2 Förtroendevalda i kommunerna efter ålder år 2003, 2007 och 2011. Andel 4 Procent 3 2 1 0 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90+ år 2011 år 2007 år 2003 6

Utrikes födda är underrepresenterade, men jämfört med 2007 års undersökning är andelen oförändrad. Andelen är högst i Stockholmsområdet och i södra delarna av landet medan Norrlandslänen har en något lägre andel. Dock har Norrlandslänen även en lägre andel utrikes födda totalt sett i hela befolkningen vilket gör att utrikes födda är relativt väl representerade. Däremot är Haparanda den kommun som har den största andelen utrikes födda bland de förtroendevalda i hela landet, 27 procent. Gruppen är dock underrepresenterad i förhållande till sin andel av befolkningen. Flertalet är fritidspolitiker Majoriteten av de förtroendevalda i kommuner och landsting sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier och ordinarie arbete. I kommunerna utgör fritidspolitikerna 97 procent medan motsvarande siffra i landstingen är 94 procent. Offentliganställda är överrepresenterade medan knappt hälften av politikerna är sysselsatta i det privata näringslivet. Gifta förtroendevalda är överrepresenterade jämfört med befolkningen i övrigt. Var tionde är småbarnsförälder vilket gör denna grupp endast marginellt underrepresenterad. Högsta andelen förtroendevalda småbarnsföräldrar finns i Stockholms, Uppsala, Örebro och Västerbottens län. Personer med eftergymnasial utbildning är överrepresenterade bland de förtroendevalda i kommunerna och än mer i landstingen. Utbildningsnivån är högst i storstadsområdena och universitetsstäderna samt i Halland och på Gotland. 7

Högt valdeltagande i Jämtland Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn innebär det ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg. Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan ledamöter i styrelser och nämnder tillsätts av fullmäktige bland de förtroendevalda. Valdeltagandet varierar mellan olika samhällsgrupper men är generellt sett högt i Jämtland liksom i övriga Sverige, både i kommun- och landstingsvalet, även om det i Jämtland ligger strax under rikssnittet. Det varierar från 78 procent i Berg och Ragunda till 81 procent i Krokom, Åre och Östersund. Inom kommunerna finns det också skillnader mellan olika valdistrikt, det vill säga att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika geografiska områden i kommunerna. Krokom och Östersund har den största differensen mellan det lägsta och högsta valdeltagandet. I Berg är det liten skillnad inom kommunen. Tabell 1 Valdeltagande och differens inom kommun (procent) 2010 Kommuner Valdeltagande Differens Berg 78 4 Bräcke 79 13 Härjedalen 79 11 Krokom 81 16 Ragunda 78 6 Strömsund 80 14 Åre 81 8 Östersund 81 16 Jämtlands läns landsting 80 Hela riket kommunvalet 82 Hela riket landstingsvalet 81 8

Jämtland har 908 förtroendevalda Det finns 781 förtroendevalda kommun- och 127 landstingspolitiker i Jämtland. Det går alltså i genomsnitt 162 invånare på varje kommunpolitiker vilket ger fler förtroendevalda per invånare än rikssnittet. Siffran kan jämföras med riksdagen där det går 27 000 invånare per riksdagsledamot. I alla kommuner förutom Östersund är ungefär var hundrade invånare politiker. Högst andel förtroendevalda per invånare har de lite mindre kommunerna Berg, Bräcke, Ragunda och Åre. I Östersund som är en folkrikare kommun är det en lägre andel politiker per invånare. I Jämtlands läns landsting är det av naturliga skäl betydligt färre politiker per invånare men det är ändå det landsting i landet som har flest förtroendevalda per invånare. Tabell 2 Antal förtroendevalda och invånare per förtroendevald 2011 Kommuner Antal förtroendevalda Invånare per förtroendevald Berg 68 108 Bräcke 80 86 Härjedalen 89 117 Krokom 110 132 Ragunda 63 89 Strömsund 112 109 Åre 103 100 Östersund 156 381 Alla kommuner i Jämtland 781 162 Jämtlands läns landsting 127 998 Hela riket (kommuner) 38 012 186 Hela riket (landsting) 4 579 1 838 varav 95 procent är fritidspolitiker Totalt 42 personer i kommunerna och 7 i landstinget har ett hel- eller deltidsuppdrag som politiker (fem procent). Det betyder att av de 908 förtroendevalda är det 859 (95 procent) som sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. Tabell 3 Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid 2011 Kommuner Heltid Deltid Fritid Berg 0 2 66 Bräcke 1 3 76 Härjedalen 1 6 82 Krokom 0 5 105 Ragunda 1 1 61 Strömsund 1 5 106 Åre 0 7 96 Östersund 3 6 147 Alla kommuner i Jämtland 7 35 739 Jämtlands läns landsting 2 5 120 9

Vilka är de förtroendevalda i Jämtlands kommuner? Det är bra om sammansättningen av förtroendevalda återspeglar befolkningens sammansättning, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv vilket är en resurs i beslutsfattandet. I stort motsvarar sammansättningen i Jämtlands kommuner den genomsnittliga, även om det förstås varierar mellan kommunerna. Berg och Bräcke har jämnast könsfördelning Jämtlands kommuner har en något jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda än riket som helhet. Män är överrepresenterade i de flesta kommunerna. Berg och Bräcke har helt jämn könsfördelning eftersom andelen kvinnor har ökat med flera procentenheter sedan undersökningen 2007. I Ragunda är det näst intill helt jämnt fördelat mellan könen. Tabell 4 Kön (procent) år 2011 Kommun Män Kvinnor Jmf 2007 kvinnor Berg 50 50 6 Bräcke 50 50 8 Härjedalen 61 39 0 Krokom 55 45-2 Ragunda 51 49 2 Strömsund 54 46 3 Åre 62 38 1 Östersund 61 39-5 Alla kommuner i Jämtland 56 44 1 Hela riket 57 43 1 Unga är bäst representerade i Strömsund Åldersfördelningen följer samma mönster som landet som helhet. Framför allt är de unga (18-29 år) underrepresenterade men även personer över 65 år till skillnad från landet som helhet. Östersund har högst andel unga förtroendevalda 10

medan representativiteten är något bättre i Strömsund. Krokom och Östersund har det minsta gapet mellan andelen äldre förtroendevalda och motsvarande andel av befolkningen. Tabell 5 Ålder (procent) 2011 Kommun 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65 år - Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Berg 3 15 37 26 47 27 13 32 Bräcke 3 13 29 28 48 27 21 31 Härjedalen 4 15 34 26 47 27 15 32 Krokom 2 15 33 34 44 27 22 25 Ragunda 3 14 37 26 51 27 10 33 Strömsund 8 15 22 26 55 28 14 31 Åre 4 20 41 34 41 24 15 22 Östersund 12 21 35 32 33 24 21 23 Alla kommuner i Jämtland 6 18 33 30 44 26 17 26 Hela riket 8 20 32 33 37 24 23 23 Utrikes födda är relativt väl representerade Utrikes födda motsvarar relativt väl gruppens storlek i befolkningen med fyra procent av de förtroendevalda mot sju procent av befolkningen. Därmed har kommunerna i Jämtland en jämnare representation av utrikes födda än landet som helhet. I Östersund är gruppen väl representerad. Tabell 6 Utrikes födda (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Berg 1 5 Bräcke 4 8 Härjedalen 0 7 Krokom 5 6 Ragunda 2 7 Strömsund 4 7 Åre 5 7 Östersund 8 7 Alla kommuner i Jämtland 4 7 Hela riket 9 17 Många är gifta Gifta personer är överrepresenterade i samtliga kommuner i Jämtland liksom i övriga landet. I Åre är till exempel 59 procent av de förtroendevalda gifta medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunen är 36 procent. 11

Tabell 7 Andel gifta (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Berg 41 37 Bräcke 46 38 Härjedalen 54 36 Krokom 62 41 Ragunda 57 38 Strömsund 57 38 Åre 59 36 Östersund 38 34 Alla kommuner i Jämtland 51 36 Hela riket 60 43 Härjedalen och Strömsund har största andelen småbarnsföräldrar Småbarnsföräldrar är relativt väl representerade i kommunerna. I Härjedalen och Strömsund finns till och med en viss överrepresentation. Tabell 8 Småbarnsföräldrar (procent) 2011 Kommun Förtroendevalda Befolkningen Berg 7 9 Bräcke 5 8 Härjedalen 12 8 Krokom 9 14 Ragunda 6 8 Strömsund 11 8 Åre 8 11 Östersund 9 11 Alla kommuner i Jämtland 9 10 Hela riket 10 11 Åre har flest i näringslivet De förtroendevalda i Jämtland arbetar inom olika sektorer. Till exempel arbetar 39 procent i den privata sektorn vilket är en lägre andel än i landet som helhet. Skillnaderna mellan kommunerna är dock relativt stora. I Åre är 59 procent av de förtroendevalda verksamma inom den privata sektorn medan motsvarande andel i Bräcke är 23 procent. I likhet med övriga landet är kommunanställda väl representerade i Jämtland. Störst andel har Strömsund. 12

Tabell 9 Anställningssektor (procent) 2011 Sektor Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag Berg 2 57 2 33 7 Bräcke 15 52 10 23 0 Härjedalen 5 50 5 41 0 Krokom 11 27 8 49 5 Ragunda 15 55 0 30 0 Strömsund 10 61 0 28 1 Åre 0 37 3 59 1 Östersund 18 33 6 40 3 Alla kommuner i Jämtland 10 45 4 39 2 Hela riket 10 35 6 48 2 Många är välutbildade I samtliga kommuner i Jämtland liksom i landet som helhet är personer med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda, samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade. Åre är den kommun som har den jämnaste fördelningen och Östersund har den största andelen förtroendevalda med eftergymnasial utbildning. Tabell 10 Utbildningsnivå (procent) Utbildning Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Valda Befolkning Valda Befolkning Valda Befolkning Berg 7 23 49 57 44 19 Bräcke 9 22 53 58 39 19 Härjedalen 10 24 54 59 36 18 Krokom 11 17 42 54 47 28 Ragunda 8 24 57 59 35 17 Strömsund 12 22 50 60 38 18 Åre 14 18 41 53 45 28 Östersund 11 15 29 49 60 36 Alla kommuner i Jämtland 11 18 45 53 45 29 Hela riket 10 19 40 47 50 34 13

Vilka är de förtroendevalda i Jämtlands läns landsting? I Jämtlands läns landsting finns det 127 förtroendevalda varav två är heltidsengagerade, fem är deltidsengagerade och 120 är fritidspolitiker. Valdeltagandet på 80 procent ligger strax under landet som helhet. Kvinnor är i majoritet Till skillnad från Jämtlands läns kommuner har landstinget en majoritet kvinnor bland de förtroendevalda. Precis som i kommunerna representerar de förtroendevalda olika samhälls- och åldersgrupper. Främst unga personer är underrepresenterade men även äldre. Utrikes födda och småbarnsföräldrar är dock relativt väl representerade bland landstingets politiker. Tabell 11 Landstingspolitikernas struktur 2011 Kön Män Kvinnor 46 54 Ålder -29 år 30-49 år 50-64 år 65 år- Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn 2 18 29 30 48 26 20 26 Utrikes födda Förtroendevalda Befolkningen 6 7 Gifta Förtroendevalda Befolkningen 54 36 Småbarnsföräldrar Förtroendevalda Befolkningen 9 10 De arbetar i många sektorer i samhället Landstingspolitikerna är yrkesverksamma i flera olika sektorer. En klar majoritet är anställd i den offentliga sektorn. 14

Landstingspolitikerna har olika utbildningslängd, men de med eftergymnasial utbildning är starkt överrepresenterade i förhållande till befolkningen. Tabell 12 Förtroendevaldas anställning och utbildning- landsting 2011 (procent) Anställning Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag 10 38 27 24 1 Utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn 7 18 31 53 61 29 15

Sammanfattning av de förtroendevalda i Jämtlands län Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade medborgarintresset. I kommunerna i Jämtland är de förtroendevalda 781 till antalet och i landstinget 127. Av alla dessa är 95 procent fritidspolitiker och bara fem procent hel- eller deltidspolitiker. De förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter och avspeglar väl medborgarna vilket är viktigt för olika perspektiv i beslutsfattandet. Det underlättar också möjligheten till kontakt mellan de förtroendevalda och allmänheten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i kommunerna och landstinget. Till exempel motsvarar andelen småbarnsföräldrar relativt väl gruppens andel av befolkningen. Nästan var tionde förtroendevald har barn under 6 år. Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt med politikerna. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala företrädaren än en riksdagspolitiker för att framföra åsikter och argument. Det går i genomsnitt en kommunalpolitisk företrädare på 162 medborgare i Jämtland att jämföra med 349 riksdagsledamöter på hela Sveriges befolkning. 16

Förtroendet för lokalpolitiker och verksamheten Här redovisas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är med skötseln av de kommunala verksamheterna. Sju av tio i Sverige är nöjda med den kommunala demokratin SOM-institutet 2 vid Göteborgs universitet gör varje år en nationell undersökning för att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från 2011 och de tre frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och de förtroendevalda i kommunerna. Svaren visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunerna och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan förtroendet för kommunstyrelserna är något lägre. Tabell 13 1. Hur nöjda invånarna är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen (procent) Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd Kommun 10 59 24 7 2. Hur invånarna bedömer att den offentliga servicen fungerat de senaste 12 månaderna i den egna kommunen (procent) Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Kommun 8 46 36 8 2 3. Förtroende för kommunstyrelserna (procent) Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket litet Kommun 2 20 51 20 7 2 SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 17

Medborgarna är nöjda med verksamheten Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Jämtland har sedan 2010 fyra av de åtta kommunerna med hjälp av Statistiska centralbyrån gjort egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren på några av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som en plats att bo på, hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande invånarna anser sig ha i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en skala på 1-10 där 1 är det lägsta betyget. Invånarna i Jämtland liksom i landet som helhet är mer nöjda med sina kommuner som en plats att bo och leva på och med hur den kommunala verksamheten fungerar än med möjligheten till insyn och inflytande över de kommunala besluten och verksamheterna. Tabell 14 3 Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? hur din kommun sköter sina olika verksamheter? Berg (2012) 6,2 5,3 4,4 Härjedalen (2012) 6,5 5,6 4,4 Krokom (2012) 7,0 6,0 4,9 Östersund (2011) 7,3 5,9 4,8 Hela riket (2011) 6,9 6,0 4,8 den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda. Förtroendebetygen varierar mellan de olika kommunerna men är generellt sett lägre än betygen för vad invånarna tycker om kommunen som boplats och för hur nöjda de är med de kommunala verksamheterna. Tabell 15 Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? Berg (2012) 4,3 4,8 Härjedalen (2012) 4,2 5,0 Krokom (2012) 4,8 5,7 Östersund (2011) 4,5 5,3 Hela riket (2011) 4,7 5,5 3 Svar i en skala från 1 till 10 där 1 är det lägsta betyget. 18

Sammanfattande kommentarer - förtroende Resultaten från undersökningarna 4 visar att medborgarna är nöjda med det demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter till inflytande och de har lägre förtroende för de förtroendevalda. Kommunerna i Jämtlands län liksom riket som helhet har lägre värden på frågor om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som politikerna ansvarar för. Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret. Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte vad politikerna uträttar. Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt förtroende för politiker medan de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad bild. 5 4 SOM-institutets Riks-SOM 2011 och SCB:s medborgarundersökning 5 Politikens meningslöshet om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller, Stockholms universitet. 19

0 (20) Vilka är lokalpolitikerna i Jämtlands län? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Jämtland. Vilka är de? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för allas vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Jämtland? I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Upplysningar om innehållet Martin Lidhamn, martin.lidhamn@skl.se Björn Kullander, bjorn.kullander@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN: 978-91-7164-859-4 Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-859-4 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se